Miljön och klimatet kan inte vänta


  1. Vi måste rita upp en vägkarta för att bli kvitt fossila bränslen inom energiproduktionen
  2. Byggnader skall bedömas på basen av verklig, inte teoretisk energieffektivitet. En koldioxidxvtrycksbaserad mätmetod skall tas i användning före år 2025
  3. Kustbanan behöver ett spårpar till och den östra kustbanans planerings skall inledas.

Liksom de flesta Finländare känner jag starkt för naturen. Havet, skogen och åkrarna är dels en källa till föda men också ett ställe för avkoppling och rekreation – vare sig det är fråga om att vandra, cykla, paddla eller koppla av med hela familjen ute i skärgården. Naturen är helig, och varje ingrepp bör avvägas noggrant. När man bearbetar omgivningen vare sig det ä orörd natur eller t.ex. vårt jordbrukslandskap måste ingreppen vara väl planerade och motiverade. Ekologiskt och estetiskt hållbara, med andra ord.

Ekologisk hållbarhet bör vara rättesnöret i alla beslut som berör miljön, vare sig det handlar om byggande eller t.ex. hur vi lägger upp vår energipolitik.

Vår finländska natur är unik även i ett globalt perspektiv. Vårt land är glest befolkat och har därför inte exploaterats i samma grad som i många andra länder. Naturen är en stor del av vår identitet.

Finland skall gå i täten i kampen mot klimatförändringen. På så sätt skapar vi också en möjlighet för våra clean-tech företag att klara sig i den globala konkurrensen. Östersjön står högt på min agenda. 

Under nästa regeringsperiod behövs beslut som för oss mot en utsläppssnål trafik. Det kräver också satsningar på infrastrukturen – t.ex. måste Kustbanan förbättras och planeringen av en ny linje österut inledas. 

Vi måste också göra upp en plan för hur vi skall frångå fossila bränslen inom energiproduktionen. Inom skogsbruket är det viktigt att kolsänka stärks och att man utvecklar en metod för att ersätta skogsägare för den kolsänka de uppehåller. 

Min långa  yrkeserfarenhet som arkitekt ger mig speciell kompetens inom frågor som berör den byggda miljön. För att råda bot på problemet måste vi se över hur vi sköter byggen på en kommunal nivå men också hur vi mäter t.ex. energieffektivitet. I upphandling av planeringstjänster måste kvalitetskriterier alltid används för att vi skall kunna försäkra oss om att vi inte bygger fler mögelskolor eller andra hälsovådliga byggnader i Finland. 

Vår största ekologiska utmaning är Östersjön. Runt detta grunda hav bor 85 miljoner människor, som kontinuerligt belastar det med näringsämnen och föroreningar från lantbruk, sjöfart och samhällsavfall. Näringsämnen sjunker ner på bottnen där de sedan tidigare har sällskap av miljögifter som under årens lopp anhopats i bottensedimenten. På bottnen lever näringsämnen vidare för att göra sig påminda på somrarna i form av storskaliga algblomningar. Våra barn tar redan algerna som en självklarhet, men så skall det inte vara.

Finland har vaknat upp till Östersjöns prekära läge. Sedan 80-talet har vi minskat på våra näringsutsläpp med 50%. Men det är uppenbart att detta inte räcker på långt när och det återstår mycket att göra. Vårt mål skall vara att ett rent och välmående hav. Det här är ett långsiktigt mål som inte nås i första taget. Vi måste acceptera att resultaten först syns om årtionden. Det är viktigt att vi engagerar de baltiska staterna, Tyskland, Ryssland  och Polen i arbetet men vi måste också inse att det är mycket vi kan göra själva. Vi måste se till att vi inrättar buffertzoner mellan odlad mark och vattendrag. Vi måste utveckla lantbruket så att det kräver mindre gödningsämnen, utan att glömma att lantbruket i sig är en viktig del av den finska landsbygden, vårt näringsliv och landskap. Genom att sporra till ökad kolbindning i vår odlingsmark kan vi också åstadkomma mycket gott för Östersjön.

I östra Finska viken har situationen redan börjat förbättras som en följd av de internationella insatser som gjordes för att rena St. Petersburgs avloppsvatten. Det ger oss hopp för framtiden.

För att vi fortsättningsvis skall gå framåt måste vi aktivt jobba för ett internationellt samarbete och i mån av möjlighet vara den motor som håller internationella samarbetsprojekt i gång.

I denna fråga måste vi föregå med gott exempel – om vi inte lägger vår ribba högt kan vi inte kräva det av andra.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *