Laila Andersson: Yrkesutbildningsreformen påverkar mångas framtid

Målet med yrkesutbildningsreformen, som genomfördes för ett par år sedan, var att skapa skräddarsydda studievägar för var och en och erbjuda mer flexibilitet. Tanken var också att utbildningen alltid utgår från varje elevs kompetens och erfarenheter.

AA:  Hurdana resurser har yrkesskolorna nu för vägledning och närundervisning?

LA: Vi kartlägger elevens kunnande och gör en plan. De flesta har närstudier i grupp medan vuxenstuderande som har arbetslivserfarenhet kan få en mer individuell läroplan.

Tyvärr kom reformen samtidigt som finansieringen till yrkesutbildningen skars ner.

Små enheter och speciellt yrkesinriktningar med få studerande drabbades mest av nedskärningarna. Dessa enheter är sällan lönsamma men trots det viktiga för vårt samhälle. Det här är i och för sig ingen språkfråga, men svenskspråkiga enheter är ofta mindre och drabbas därför hårdast. Det finns i dag en hel del ungdomar som behöver en svenskspråkig utbildning eftersom deras kunskaper i finska inte är tillräckliga. Frågan är hur vi i framtiden kan garantera utbildning i alla branscher på svenska. Om utbildningar faller bort löper de unga som hade valt en sådan inriktning risk för utslagning. Frågan blir då om de här utbildningarna borde få kosta mer för att hindra ungdomar från att marginaliseras.

Nu skulle det vara viktigt att göra en djupare analys av reformen: Vilka goda saker förde den med sig, vad fungerar däremot inte och vad har kanske i praktiken inverkat på utbildningen på ett sätt som man inte kunde  förutspå? För reformen i sig är bra – bara vi kunde förverkliga den.

Just nu känns det som om det inte finns någon guldkant alls i yrkesutbildningens vardag. Små enheter lider mest, det finns inte ens en tillräcklig basfinansiering för verksamheten och man måste förlita sig på stipendier och projektfinansiering. Det här leder i sin tur till att man inte kan göra någon långsiktig planering eftersom framtiden är för osäker.

Studentskrivningarna som ledstjärna på gott och ont

Studentexamen är en helig ko i Finland. Dess betydelse kommer att vara ännu större från och med 2020 då det gäller att söka in till bland annat universitet. Vi borde våga se över hela systemet med studentskrivningar. Hjälper de oss att få in de bästa möjliga personerna i rätt yrken? Lär unga sig att argumentera, att uttrycka sig verbalt, att diskutera och förhandla – eller har vi byggt upp hela undervisningen så att den gynnar ett gott resultat i en skriftlig studentexamen? Under hela grundskolan jobbar vi med en human och långsiktig läroplan som plötsligt under gymnasiet fokusera på studentskrivningarna. Lär man sig för livet eller för ett enda prov?

Många unga mår väldigt dåligt, de har en stor press på sig och måste i ett tidigt skede veta ”vad de vill bli”, välja rätt ämnen o.s.v. Studentexamen utgör en stor del av stressen.

Vem studerar i dag i en yrkesskola?

AA: Hur stor variation finns det mellan dem som inleder sina studier, är de på samma nivå?

LA: Vi har toppelever, som gått ut grundskolan med utmärkta betyg – en del kanske valt en yrkesskola mot föräldrarnas vilja. Andra följer en dröm de haft ända sedan de var barn och har länge vetat att de vill bli just bilmekaniker, elektriker, kosmetolog eller hårfrisör. En del kanske inte vet exakt vad de vill bli men vet att de vill satsa på praktiska studier och komma ut i arbetslivet så fort som möjligt.

Vuxenstuderande har ju redan arbetslivserfarenhet och kanske väljer studier som bygger på det de jobbat med tidigare eller så väljer de helt enkelt att byta bransch.

Yrkesskolans studerande är i dag även internationella och multikulturella. Yrkesstudierna är ett bra och effektivt sätt att integrera utländska ungdomar i det finländska samhället – i vårt fall på svenska. Eftersom vi är ett tvåspråkigt land är det viktigt att dessa integrationsvägar är tvåspråkiga.

Medier kan påverka ungas val av yrke

Mediernaden allmänna opinionen och diskussioner inverkar i hög grad på hur attraktiva olika yrken är bland de unga. Varje gång man rackar ner på olika branscher i medierna inverkar det på unga, som inte vill välja dessa branscher.  Du måste ju kunna känna dig stolt över ditt yrke och vill inte att din omgivning automatiskt ska ifrågasätta din studieinriktning.  Även diskussioner kring hur väl eller hur dåligt yrken är avlönade påverkar hur man ser sin framtid inom olika branscher.

Det man sällan talar om är att nästan alla som utexamineras från yrkesskolor faktiskt får jobb. Det finns ett skriande behov av datanomer, närvårdare, ICT-montörer och personer som är utbildade inom husautomation, vilket gör att man kan känna sig säker på att få en arbetsplats efter att ha slutfört sina yrkesstudier.

Framtidens skola och utbildning?

 Grundskolans uppbyggnad i dag tycker jag är vettig och den bygger på en långsiktig och mångsidig human plan. När vi kommer till det andra stadiet av studierna tror jag däremot att vi kanske inte funnit den bästa möjliga vägen än.

 På det nationella planet och inom politiken använder man mycket tid till  att prata om till exempel småbarnsfostran, som ju givetvis är en viktigt del av barns utveckling. Men en djupare diskussion om vi idag har det bästa möjliga systemet på andra stadiet saknar jag.

 Vi kunde se oss om för att lära oss av erfarenheter i andra länder nära oss. I Sverige har man till exempel slagit ihop gymnasier och yrkesskolor och man kan studera både naturvetenskapliga ämnen och bland annat byggteknik under samma tak. Vi borde också satsa på smidigare övergångar mellan olika studieinriktningar. Det får inte vara så svårt att ändra sig och byta inriktning.

 Det viktigaste av allt när vi talar om utbildning är att komma ihåg att det inte handlar om produkter, utan om unga barn och människor, som ska kunna känna att de har hela livet framför sig.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *