Inte ens när det gäller en järnvägsdepå i Esbo eller Kyrkslätt ska man skjuta i blindo

Ur en landskapsmässig synvinkel är en placering i Mankby eller Bobäck likvärdig. Båda är problematiska inte bara ur en teknisk synvinkel – det krävs massiv pålning och stabilisering.

När landskapsplanen behandlades smög sig en tågdepåmarkering på gränsen mellan Mankby och Bobäck in på kartan utan större diskussion. Men efter det har diskussionens vågor gått höga. Med goda skäl. Det är fråga om en stor anläggning som behövs, men vars inverkan på miljön och trafiken också är betydande.

Kyrkslätts kommuns ställning till tågdepån är den att markeringen inte kan accepteras. Jag ser på saken på samma sätt. Ur en landskapsmässig synvinkel är en placering i Mankby eller Bobäck likvärdig. Båda är problematiska inte bara ur en teknisk synvinkel – det krävs massiv pålning och stabilisering – men också med tanke på miljön och i synnerhet landskapet. Det är fråga om ett gammalt, öppet och dominerande kulturlandskap.

Kyrkslätts kommun har klart sagt att man inte vill ha en depå i kommunen. Det är också min position i frågan. Men man kan inte enbart gräva ner huvudet i sanden, utan det kan också vara bra att förbereda sig för den eventualiteten att vi står inför ett besvärligt val.

Därför lyfte jag i en intervju upp det att man borde undersöka den faktiska inverkan på trafiken som en placering i Getberg skulle ha. Det uttalandet tar Jens Berg fasta på i sin insändare (HBL 10.10).

Man har gjort två utredningar om depåerna. De kan i korthet sammanfattas så här: Mankby och Bobäck lämpar sig bättre med tanke på trafikens logistik, men leder till stora olägenheter för omgivningen. De lämpar sig också mycket dåligt för byggande, vilket lätt leder till kostnadsmässiga överraskningar i byggskedet. Inverkan på kulturlandskap och bosättning är stor.

Getberg lämpar sig bättre för byggande, och själva depån och dess verksamhet har relativt liten inverkan på omgivning och bosättning enligt utredningen. Placeringen är inte oproblematisk med tanke på de naturvärden som finns i området. Trafikeringen inverkar också på omgivningen. En depå i Getberg kräver ett tilläggsspår från Köklax till västra Kyrkslätt. Det ökar kostnaderna märkbart, helt som Berg skriver.

Det vi inte vet är hur de olika placeringarna skulle inverka på lokaltrafikutbudet på kort och lång sikt i Kyrkslätt. Det är den utredningen som jag efterlyste.

Man kan med fog tänka att en placering där Kyrkslätt ligger mellan Helsingfors och depån är mer fördelaktig än om vi ligger bortom ändpunkten. Samtidigt är det klart att trafiken från depån ut på banan till en del kommer att bestå av tomma tåg. Om depån är i Mankby går det tomma tåg till Köklax och Kyrkslätt. Om den är i Getberg går det tomma tåg till Kyrkslätt, antagligen Sjundeå och Köklax. I vilket förhållande vet vi inte.

Berg säger att en placering i Getberg skulle betyda dygnet runt transport av tåg mellan depån och Köklax. Det stämmer inte. Transport till och från depån kommer att ske på morgonen och på kvällen. Till Kyrkslätt, Sjundeå och Köklax, i alla händelser.

Vi Kyrkslättbor vet alltför väl vad en begränsad kapacitet på kustbanan betyder för tågtrafiken. Sjundeå-, Ingå- och Karisborna vet det också. I dag stannar bara ett fåtal Åbotåg i Kyrkslätt. Ett extra spår – vilket en placering i Getberg skulle leda till – skulle avhjälpa situationen. Och det är inte enbart ett servicespår, utan ett spår till bredvid de existerande. Ett spår som också ökar banans kapacitet och som kan användas för reguljär trafik.

Det här är alla faktorer som vi bör avväga.

Berg låter förstå att jag som Jorvasbo är ute i egen sak. Bobäck och Mankby är varken mina bakgårdar eller mina grannbyar. De negativa faktorer som Berg hänvisar till – de som skapas av ökad tågtrafik – skulle synas i såväl Jorvas, min by, som i Getberg. Det här handlar alltså inte om vad som på kort sikt gagnar min egen närmiljö.

Jag tänker på vad som kan gagna Kyrkslätt, på vad som kan vara till nytta för hela kommunen och dess utveckling. I dag vet jag inte det, och därför vill jag ha fakta så att jag – och vi alla – kan göra den analysen. På samma sätt vill jag att man utreder alternativa placeringar i Esbo. Det handlar inte om att ställa två delar av kommunen mot varandra. Jag ser det som min plikt som ansvarskännande politiker att diskutera just svåra frågor och att göra det med så mycket kunnande och fakta som möjligt.

 

Insändare i HBL 16.10.2020.

1 svara
  1. Pekka Tuominen
    Pekka Tuominen says:

    Påståendet, att det tågen transporteras enbart på morgonen och kvällen stämmer inte med beskriviningen om depåns operation (Trafikledsverket 25-2020, s. 58): ”Kalustokokoonpanoja muutetaan niin, että vilkkaimpiin aikoihin junayksiköitä yhdistetään toisiinsa ja vastaavasti hiljaiseen aikaan yksiköt irrotetaan toisistaan ja junavuoroja ajetaan lyhyemmillä kalustokokoonpanoilla. Ruuhkan ulkopuolella suurin osa ylimääräisestä kalustosta on vietävä säilytykseen varikoille, koska rataverkolla ei ole tilaa säilyttää ylimääräisiä runkoja.”
    Spåret för depåtrafiken är alltså inte tillgänglig för övrig tågtrafik, och placeringen i Getberg skulle kräva inte bara det nya spåret, men även avsevärt mycket onödig och dyr trafik. Samma gäller ju spåret som idag används för depåtrafik mellan Helsingfors och Ilmala – den kommer att frigöras för tågtrafik efter att dom nya depåerna förverkligas, och närtågen inte behöver köras till Ilmala.

    U-tågen för Kyrkslätt kan däremot åtminstone delvis bevaras på Kyrkslätt bangård, depån i Mankby betyder alltså inte, att den tomma tågtrafiken till Kyrkslätt växer som man skulle kunna tänka (Vj 25-2020. s. 66, 73):” U-junien liikenteen käynnistäminen, päättäminen sekä kalustokokoonpanomuutokset tapahtuisivat pääosin Kirkkonummen asemalla”[…]”Kirkkonummen aseman raiteiston kehittäminen on välttämätöntä tiheämmän lähijunaliikenteen mahdollistamiseksi varikkohankkeista riippumatta. Kirkkonummen laituritarve on nykytilanteeseen nähden kasvussa, joten laituriraiteita ei tule vähentää. Tulevaisuudessa voi olla tarpeen ottaa käyttöön myös Kirkkonummen aseman nykyisiä sähköistämättömiä sivuraiteita. Kirkkonummen asemalla tulee mahdollistaa sujuvat kokoonpanomuutokset”

    Särskilt området för depåmarkeringen i Mankby har knappast någon relation till omgivningen. Om man besöker platsen, märks det omedelbart att bara ett fåtal hus ens har syn till platsen. Dom flesta har redan nu skyddat sig för den växande trafiken på Ring III bakom träd och annan växtlighet, och för övrigt ligger hundratals meter bort från området. Med Ring III som redan skär området itu orsakar depån ingen större förändring, och knappast någon mäkrvärd ökning i buller eller annan störelse.

    Hela kvarter (med radhus som är flera gånger tyngre än tåg!) har byggts på likadan, och sämre, mark i Köklax. Vid Kyrkträsk fick även Åboleden samma pålning nyligen, och ingen av dessa har medfört negativa förändringar för miljön under eller efter bygget – men för stillastående tåg skulle det nu vara omöjligt? Även det nya spåret, som tydligen mesta delen av hela Strandbanan, skulle byggas på dålig mark – dom dåliga markomständigheterna slipper man inte.
    Enligt prognoserna som gjorts enda till 2050 kommer Kyrkslätt inte ha någon som helst behov för mer tågtrafik än Esbo stadsbana möjliggör (minst 5 snabba U-tåg, jämförbara med dagens Y-tåg). Och inte vill kyrkslättborna åka i E-tågen, som stannar på alla stationer mellan Köklax och Helsingfors?

    Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *