Adlercreutz valdes till vice ordförande för riksdagens nya grupp för entreprenörskap – gruppen samlade representanter från alla partier

En grupp för entreprenörskap har igår grundats i riksdagen för att öka växelverkan mellan företagare och beslutsfattare. Saara-Sofia Sirén (Samlingspartiet) valdes till ordförande för entreprenörsgruppen och Anders Adlercreutz (SFP) till vice ordförande.

– För att upprätthålla vårt välfärdssamhälle behöver vi tillväxt under de kommande åren. Den kommer att komma från företag och entreprenörskap. Det är upp till oss som beslutsfattare att skapa förutsättningar för tillväxt och undanröja hindren för den. Därför är jag särskilt glad över att denna grupp har väckt intresse brett över partigränserna och att riksdagsledamöter från alla partier har kommit med, säger Sirén.

Coronapandemin innebar många oförutsedda utmaningar för företagsklimatet. Därpå finns det andra frågor som fortfarande är olösta och som kräver en nära dialog mellan beslutsfattare och näringslivet.

– Det råder brist på arbetskraft inom många sektorer – det är svårt att hitta kvalificerad personal. Detta är en av flaskhalsarna för tillväxt. Kompetensutvecklingen och rekryteringen av kunnig arbetskraft från utlandet måste fungera som en helhet. I dagens läge är processerna för långsamma och byråkratiska”, säger Adlercreutz.

Gruppen för entreprenörskap samlar riksdagsledamöter som är intresserade av att främja entreprenörskap och strävar efter att hitta gemensamma lösningar.

– Vi upplevde att det finns ett behov av en grupp som denna nu när blickarna börjar riktas mot nästa regeringsprogram. Särskilt viktigt är att garantera en förutsägbar och stabil investeringsmiljö. Vi vill att entreprenörernas röster och budskap ska höras på ett omfattande sätt även här i parlamentet”, säger Sirén och Adlercreutz om deras beslut att grunda gruppen.

Den politiska diskussionen under mötet inleddes av Harri Jaskari från Företagare i Finland. I mötet diskuterades även andra frågor som stödjer entreprenörskapsgruppens framtida verksamhet. Speciellt frågor kring utbildning inom företagsamhet, offentliga upphandlingar, kunnande inom anbudsförfaranden samt social trygghet för entreprenörer väckte livlig debatt.

På bilden Anders Adlercreutz, Saara-Sofia Sirén och Harri Jaskari.

Adlercreutz: Vi behöver läroavtal, förutsägbar beskattning och en snabbfil för arbetskraftsrelaterad invandring

Kriserna som avlöser varandra lägger vår ekonomi i obalans. Coronapandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och den pågående energikrisen skakar om de ekonomiska strukturerna. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är orolig för hur företagen skall klara sig genom krisen och  efterlyser reformer för att säkra tillgången på arbetskraft

– När jag diskuterar med företagare är bristen på arbetskraft enskilt största frågan som kommer upp. Och som alltid så behövs flera åtgärder. Vi har över 300 000 människor i åldern 15-59 år utanför arbetsmarknaden samtidigt som vi har en stor brist på arbetskraft och stora demografiska utmaningar, säger Adlercreutz

– De som idag är arbetslösa måste få starkare incitament till omskolning. Men vi måste också få ett fungerande system för läroavtal. Idag är kostnaden för företaget helt enkelt för stor. Samtidigt har vi en stor grupp ungdomar som helt klart skulle gagnas av en sådan utbildningsform. Ett smidigare läroavtalssystem med lägre kostnader för företagen är en del av lösningen. Här behöver vi inte uppfinna allting själv – i Mellaneuropa finns det modeller vi gott kunde tillämpa här i Finland.

Adlercreutz vill ha bättre processer för arbetskraftsrelaterad invandring.

–  Vi behöver smidigare arbetskraftsinvandring. Den behovsprövning som idag tillämpas på arbetskraft som kommer från ett land utanför EU/EES bör slopas. Vi kunde här börja med lokala försök för att lindra de farhågor som finns. De företag som bevisligen skött sina förpliktelser kunde ha en skild rutt med lättare processer. Vi måste lita på våra företag. Det skulle också frigöra myndighetsresurser som behövs på annat håll.

Kriget i Ukraina har ändrat på många företags verksamhetsförutsättningar under året som gått. Adlercreutz efterlyser långsiktighet.

– Om företagen inte kan vara säkra på att det som gäller idag också gäller imorgon investerar de inte. Vår beskattning måste vara konkurrenskraftig men den måste också vara förutsägbar. Skatt på arbete och kapital kan inte vara en spelknapp i varje budgetria. Här måste vi kunna förbinda oss till en långsiktiga förutsägbara linjedragningar, avslutar Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen: Företagen ska ha förutsättningar att växa och rekrytera

För att Finlands sysselsättning och ekonomi ska fortsätta växa, måste företagens verksamhetsförutsättningar tryggas. Svenska riksdagsgruppen besökte lokala företag under sitt sommarmöte i Jakobstad.

– Företagen ska ha förutsättningar till att växa och rekrytera. Vi har mycket att vinna på att vi får ett företagarvänligare samhälle skapat i Finland. Säger riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– Finlands konkurrenskraft bygger på kunnande och hög teknologi. Därför är det extra viktigt att företagen har vilja och förmåga att investera. För att säkerställa detta, önskar jag att vi kan granska hur man kunde utveckla avskrivningsprinciperna, säger Adlercreutz.

Företagen har en viktigt roll med tanke på Finlands konkurrenskraft men också för att höja sysselsättningen.

– Växande företag behöver arbetskraft. Därför är det ytterst viktigt att vi med snabb tidtabell underlättar anställandet av den första arbetstagaren. Rekrytering av kunnig personal ska inte stupa på byråkrati.

Det måste löna sig att vara företagsam


  1. Vi behöver lokala avtal. Arbetslivet har förändrats och samma regler kan inte gälla alla. Både arbetsgivare och arbetstagare behöver flexibilitet.
  2. Ensamföretagares socialskydd måste ses över. Vi behöver en kombinationsförsäkring som gäller både en företagare och anställd. Det, att man har olika försäkringslösningar leder lätt till att man faller mellan stolarna.
  3. Arvsskatten måste bort. Det, att en ledande person i ett företag avlider får inte leda till att ett företags förmåga att anställa och investera försämras. Sveriges modell borde också tillämpas i Finland.

Jag har verkat som privatföretagare i närmare 20 år. Jag har också erfarenhet från styrelsearbetet i ett börsbolag. Detta ger mig goda fortsättningar att betrakta frågor som berör företagande och affärsliv från olika synvinklar.

Den ekonomiska situationen i Finland, och Europa, kräver en visionär ekonomisk politik som i möjligast stor utsträckning stöder företagsamhet, kommersialiseringen av innovationer och en dynamisk arbetsmarknad.

Hälften av den privata sektorns arbetsplatser finns i företag med 50 eller färre anställda. Majoriteten av alla nya arbetsplatser inom den privata sektorn har uppkommit i företag med 10 eller färre anställda. Statistiken visar klart att vår ekonomi inte lägre drivs av Nokia eller skogsindustrin, utan av de små och medelstora företagen. Det är uppenbart att de mekanismer som drivit den finländska ekonomin under efterkrigstiden inte längre fungerar i den globaliserade och digitaliserade värld vi lever i idag.

Det krävs en ny slags kreativitet och smidighet av dagens ekonomer, företagsledare – och löntagare.

En stor del av företagen är en-persons företag som försörjer sin ägare. Andra har tack vare en bra affärsidé, gynnsamma förhållanden och en god strategi lyckats växa till sig och etablerat sig på den nationella eller varför inte internationella marknaden. Båda dessa kategorier behövs i samhället även om de utmaningar de ställs inför, och de behov de har, är olika.

Ett typiskt litet företag kan vara en städfirma, en frisörsalong eller en planeringsbyrå. Även om det kan finnas en vilja att expandera och  anställa flera  är tröskeln stor. Med flera anställda tillkommer så mycket byråkrati, risker och lönsamhetsproblem, att många låter bli. Detta är ett problem vi måste avhjälpa. Vi måste göra det lättare och attraktivare att anställa. På samma sätt som s.k. flitfällor kan bidra till att hålla en arbetslös borta från arbetsmarknaden, kan byråkrati och beskattningsförfaranden leda till att en företagare väljer att låta bli att anställa.

En anställning måste kunna ses som en möjlighet, inte som en risk.

En stor del av våra små- och medelstora företag är familjeföretag. För dessa kan arvsskatten var ödesdiger. Vi har 40000 familjeföretag i Finland som inom de kommande 5 åren står inför en generationsväxling. Arvsskatten som den är definierad idag gör det mycket svårt om inte omöjligt  för många att flytta över ansvaret till nästa generation.

De skattepåföljder som en generationsväxling medför kan hindra ett företag från att genomföra investeringar som är nödvändiga för företagets konkurrenskraft.

I värsta fall kan det leda till att företaget går i konkurs och arbetsplatser går förlorade. Alternativt kan det hända att den kommande generationen – som ofta är mycket motiverad att fortsätta verksamheten – är tvungen att sälja företaget. Detta gagnar inte vårt samhälle.

Vi beslutsfattare måste förstå de risker som en generationsväxling medför. Vi måste tänka på företagets bästa i stället för att fokusera på den egendom som byter ägare. Vi borde ta Sveriges modell i bruk även hos oss: I Sverige har man ersatt arvsskatten med en skatt som erläggs på en potentiell försäljningsvinst.

Företag vill att beskattningen är konsekvent och förutsägbar. En vän som arbetar som företagskonsult berättade nyligen åt mig att han ofta stöter på samma fråga när han diskuterar med företagsledare : ”Varför skall vi hålla vårt företag i Finland där beskattningen ändras från år till år – i Estland har de kört med samma principer i snart tjugo?” Något att tänka – och reagera –  på för alla och envar.