Adlercreutz: Suomi tarvitsee enemmän työperäistä maahanmuuttoa

Vertailussa muihin eurooppalaisiin maihin, kuin Iso-Britanniaan, Saksaan ja Ruotsiin, Suomi on jäänyt paitsi työperäisen maahanmuuton kautta tulevista miljardituloista, toteaa Ruotsalaisen eduskuntaryhmän puheenjohtaja Anders Adlercreutz.

Hän viittaa kansainvälisiin muuttoihin erikoistuneen yrityksen Movingan keskiviikkona julkaisemaan selvitykseen, josta käy ilmi, että Suomi voisi saada työperäisen maahanmuuton lisäämisestä huomattavaa taloudellista hyötyä.

– Suomi tarvitsee työperäistä maahanmuuttoa, se on ilmiselvää. Tilastot näyttävät, että Suomeen työn perässä muuttavilla on yleistä työllisyysastetta merkittävästi korkeampi työllisyysaste vuosikymmenenkin jälkeen, Adlercreutz sanoo.

Etenkin korkean osaamistason työperäisen maahanmuuton lisääminen on yksi Rinteen hallituksen hallitusohjelman keskeisimpiä työllisyyttä lisääviä keinoja.

– Kun hallitus kohta pääsee jatkamaan hallitusohjelman toimeenpanoa, on erittäin tärkeää, että työperusteisen oleskeluluvan käsittelyprosessin rajaamista korkeintaan kuukauden mittaiseksi viedään eteenpäin, Adlercreutz sanoo.

Adlercreutz: Finland behöver mer arbetskraftsinvandring

Finland har gått miste om miljardintäkter från arbetskraftsinvandring i förhållande till andra europeiska länder som Storbritannien, Tyskland och Sverige, konstaterar Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Han hänvisar till en undersökning som publicerades av organisationen Movinga på onsdag, som visar att Finland kunde ha mycket mer att vinna ekonomiskt på en ökad arbetskraftsinvandring.

– Arbetskraftsinvandring behövs, det råder inget tvivel om saken. Statistiken visar dessutom, att människor som flyttar till Finland för att arbeta också efter ett årtionde har en långt högre sysselsättningsgrad än befolkningen över lag, säger Adlercreutz.

Att öka i synnerhet den kvalificerade arbetskraftsinvandringen är en av de centrala åtgärderna i regeringen Rinnes regeringsprogram för att höja sysselsättningsgraden.

– När regeringen snart kan fortsätta sitt arbete med att verkställa regeringsprogrammet är det viktigt att arbetet med att införa en maxgräns på 1 månad för arbetslovsprocessen går vidare, betonar Adlercreutz.

Adlercreutz: Permanent uppehållstillstånd till utländska högskoleutexaminerade

Cirka 2 000 utländska studeranden avlägger högskoleexamen i Finland varje år. Bara en bråkdel av dem stannar i Finland efter avlagd examen. Det här är ett stort slöseri med resurser, säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

– Som land är det i vårt intresse att så många som möjligt av dessa högt utbildade personer kan och vill stanna i Finland. Vi behöver arbetskraft och vi behöver i synnerhet internationellt kunnande. Idag kan man efter avlagd examen ansöka om fortsatt uppehållstillstånd för ett år för att söka jobb. Det här är inte tillräckligt. Om en person vill studera i Finland, och till och med betalar sin universitetsutbildning själv – för det gör studeranden som kommer utanför EU- och EES-området i dag – finns det ingen logik bakom den tanken att man inte efter fullbordad examen ska få ett permanent uppehållstillstånd.

– Vi vet att vår exportindustri behöver utländska kontakter. Vi vet att anställandet av en person med utländskt ursprung korrelerar med ökad export. Och samtidigt vet vi att en tredjedel av alla företag i Nyland ser bristen på arbetskraft som ett hinder för deras tillväxt. Den här ekvationen har en enkel lösning: nästa regering måste avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft, men också skrida till åtgärder för att se till att de som studerar här vill och kan stanna, säger Adlercreutz.

Adlercreutz, Semi och Parviainen: Regeringens lagändring sätter käppar i hjulet för asylsökande som vill studera

Riksdagsledamöterna och medlemmarna i riksdagens förvaltningsutskott Matti Semi (V), Olli-Poika Parviainen (Gröna) och Anders Adlercreutz (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål till inrikesminister Kai Mykkänen om en förändring i beviljandet av uppehållstillstånd för studier. Efter en lagändring som trädde i kraft i september har Migrationsverket tolkat lagen så, att en asylsökande under en pågående asylprocess inte längre kan ansöka om uppehållstillstånd för studier även om hen fått studieplats.

Med den nya lagen verkställdes EU:s direktiv om inresa och vistelse för forskare, studerande, volontärarbetare och au pair-arbetstagare. Lagen berör inte asylsökande och lagens eventuella effekter på asylsökande uppmärksammades inte i regeringens proposition. Inte heller under behandlingen i riksdagen eller i utskottet uppdagades vilka effekter den har på asylsökandes ställning. Lagens konsekvenser kom som en överraskning till och med till riksdagsledamöterna som behandlade lagen i utskottet.

– Det kan inte vara så, att man i Migrationsverkets praxis smyger in förändringar som påverkar asylsökandes ställning utan att det framgår tydligt i lagen. Nu kom förändringen som i praktiken i hög grad påverkar asylsökande som en överraskning både för personerna i fråga och för de experter som assisterar dem, säger Olli-Poika Parviainen.

Anders Adlercreutz betonar att många asylsökande som kommit till Finland har integrerats under den långa processen och börjat studera. Hittills har en pågående asylprocess inte varit ett hinder för att ansöka om uppehållstillstånd på andra grunder, även om processerna är separata.

– Åtskilliga asylsökande som kommit till Finland under de senaste åren har väntat många år på att deras asylansökan ska behandlas. Asylsökande har en möjlighet att studera redan under asylprocessen, och många har under processens gång fått studieplats, bekantat sig med finländare och på så sätt blivit en del av samhället, säger Adlercreutz.

Matti Semi anser att förändringen är negativ både för individen och samhället:

– Både ur individens och ur samhällets synvinkel är det förnuftigt att sporra dem som kommer hit till studier och via det vidare till arbetsmarknaden. Alla vinner på att vi främjar möjligheterna till att studera. Det är huvudlöst att lägga käppar i hjulen för studier genom att komplicera situationen och skapa ytterligare osäkerhet, säger Semi.

Inrikesministeriet har svarat på kritiken som uppstått genom att hänvisa till direktivets krav och till det att en asylsökande kan studera fritt, men att man redan nu behandlar ansökningar för uppehållstillstånd på andra grunder först efter att asylprocessen avslutats. Enligt flera som arbetar med asylsökande har ändringen emellertid lett till att asylsökande har hamnat i en ojämlik ställning och till att risken för problematiska avvisningar har ökat. I värsta fall kan det att asylsökande inte kan ansöka om uppehållstillstånd för studier under asylprocessen enligt riksdagsledamöterna leda till att en person trots studier hinner avlägsnas ur landet efter ett negativt asylbeslut.

Oppositionsledamöterna kräver att få en redogörelse för om regeringen var medveten om lagens faktiska effekter på asylsökandes ställning, vilket inte tangeras i lagpropositionen. De efterlyser även information om anvisningarna som getts till Migrationsverket. Semi, Parviainen och Adlercreutz kräver att asylsökande ska ha en möjlighet att fortsätta redan påbörjade studier och ansöka om uppehållstillstånd på basen av dem, samt att personer som har en grund för uppehållstillstånd inte ska avlägsnas ur landet.

Regeringen måste svara på riksdagsledamöters skriftliga spörsmål inom tre veckor.

Opposition kansanedustajat huolissaan turvapaikanhakijoiden uusintahakemusten käsittelystä

Oppositiokansanedustajat Olli-Poika Parviainen (vihr.), Pilvi Torsti (sd.), Hanna Sarkkinen (vas.) ja Anders Adlercreutz (r.) jättivät tänään hallitukselle kirjallisen kysymyksen uusintahakemusten käsittelystä turvapaikkamenettelyssä. Turvapaikkahakemusten määrän moninkertaistuttua vuosina 2015-2016 turvapaikkamenettelyn laatu heikentyi ja ihmisten oikeusturva on edelleen vaarantunut.

-Turvapaikkamenettelymme läpi on mennyt lukuisia henkilöitä, joiden turvapaikkaperusteita ei ole tutkittu lain edellyttämällä tavalla. Päätöksiä on tehty puutteellisten tietojen varassa. Myös Maahanmuuttovirasto on toivonut esimerkiksi uusintahakemusten avointa selvittämistä. On kiistatonta, että viranomaisen lain mukaisen selvittämisvelvollisuuden tulisi toteutua turvapaikkamenettelyssä poikkeuksetta – yhtä lailla kuin kaikissa muissakin hallintoasioissa, Olli-Poika Parviainen toteaa.

– Turvapaikkapäätöksissä on kyse sekä hakijoiden oikeuksien toteutumisesta että myös laajemmin suomalaisesta oikeusvaltiosta ja ihmisten luottamuksesta sen toimintaan. Siksi uusin kehityssuunta on äärimmäisen huolestuttava. Turvapaikkamenettelyn ongelmien vuoksi on olemassa todellinen vaara siitä, että Suomi rikkoo perustuslaissa ja ihmisoikeussopimuksissa turvattua ehdotonta palautuskieltoa. Oikeusvaltion luotettavuus on äärimmäisen vakava asia, Pilvi Torsti painottaa.

Oppositiokansanedustajat esittävät, että osa turvapaikkamenettelyn puutteista olisi helposti korjattavissa uusintahakemusten perusteellisen käsittelyn avulla.

– On käsittämätöntä, ettei hallitus halua varmistaa oikeusturvan toteutumista ja ehdottoman palautuskiellon noudattamista. Maahanmuuttoviraston ylijohtajan Jaana Vuorion mukaan uusintahakemusten käsittelykynnyksen tulisi olla todella matala. Todellisuus ei näytä vastaavan tätä tavoitetta, sillä julkisuudessa on toistuvasti esillä vakavia tapauksia, joissa uusintahakemukset on jätetty tutkimatta tai esimerkiksi päivitetty taustatieto jätetty huomioimatta, Anders Adlercreutz huomauttaa.

– Uusintahakemusten tutkittavaksi ottaminen ei voi tapahtua sattumanvaraisesti. Alkuperäisen käsittelyn vihreiden vuoksi uusintahakemus voi olla ainoa tapa saada alkuperäiset turvapaikkaperusteet asiallisesti arvioiduksi. Migrin käytäntöjen ja hallituksen turvapaikkapolitiikan vuoksi on mahdollista, että kansainväliseen suojeluun oikeutettuja henkilöitä ei ole tunnistettu. Näin ei voi tapahtua, sillä kyse on kaikkein ylimmän oikeushyvän, elämän, suojelusta, Hanna Sarkkinen toteaa.

Oppositiokansanedustajat kysyvät, kuinka hallitus aikoo varmistaa, että uusintahakemusten käsittelykynnys on matala ja täten osaltaan estää ehdottoman palautuskiellon loukkaamisen sekä mahdollistaa tehtyjen virheiden korjaamisen.

Adlercreutz: Migrationsverkets utredning är ett välkommet första steg – men mera behövs

Migrationsverket har idag publicerat en intern utredning om asylprocessen och behandlingen av asylärenden. Asylsökandes försvagade rättsskydd har under våren kritiserats i offentligheten av bl.a. högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori och professor Tuomas Ojanen. Riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz välkomnar rapporten, men lyfter fram att det nu krävs åtgärder för att rätta till de problem som uppdagades.

– Jag är glad över att inrikesminister Mykkänen tagit tag i problematiken. Rapporten lyfter fram många av de frågor som människorättsorganisationer, sakkunniga och vi inom SFP har tagit fasta på. Det handlar om resursbrist, bristande kunskap bland dem som intervjuar och bristfällig tolkning, men också om de förändringar i lagstiftningen som gjorts under denna regeringsperiod, säger Adlercreutz.

– Det största problemet är inskränkningarna i rättshjälpen. Om vi vill ha smidiga, snabba – och felfria – processer måste vi se till att de asylsökande får tillräcklig handledning av rättsbiträden under asylprocessen. Regeringen borde upphäva de begränsningar i rättshjälpen som gjordes 2016.

Rapporten innehåller 28 olika förbättringsförslag. Det handlar främst om Migrationsverkets egna processer och är steg i rätt riktning. Samtidigt skall man inom Migrationsverket införa en tidsgräns på sex månader för nya asylprocesser.

– Det är i sig bra att man strävar efter snabba processer. Men om man inte samtidigt ser över resurserna och satsar på grundlig utbildning av dem som behandlar anställningarna riskerar vi att hamna ur askan i elden. Tidsgränsen får inte leda till att enskilda behandlare överbelastas och kvaliteten lider. Rättsskyddet måste garanteras.

– Det sätt som vi behandlar barn i asylprocessen har väckt internationell kritik. Utredningen tar inte ställning till situationen för den här gruppen, liksom inte heller till andra speciellt utsatta grupper såsom tortyroffer eller sexuella minoriteters situation. Jag hoppas att inrikesminister Mykkänen inte glömmer dessa grupper när arbetet går vidare.

Adlercreutz välkomnar Sipiläs förslag om att slopa behovsprövning av utländsk arbetskraft

I en intervju i Yle igår berättade statsminister Juha Sipilä att man borde frångå den så kallade behovsprövningen av arbetskraft som kommer utanför EU/ETA-området. SFP:s riksdagsledamot och vice ordförande Anders Adlercreutz välkomnar uttalandet och påpekar att SFP redan länge har arbetat för att behovsprövningen skulle slopas.

– Behovsprövningen som idag tillämpas inom många branscher är inte av denna världen. Om vi har en verksamhetsmiljö där företag inte själv får bestämma vem de anställer flyttar företagen till ett land där sådana begränsningar inte finns. Det är inte en tillfällighet att Stockholm klart slår Helsingfors när man jämför antalet regionala huvudkontor, säger Adlercreutz.

Tillsvidare har regeringen inte velat ta i frågan, till stora delar på grund av att Sannfinländarna och deras efterträdare Blå framtid motsatt sig förändring. Enligt Adlercreutz borde ett parti med ett stöd på en dryg procent inte få sätta käppar i hjulen för Finland konkurrenskraft.

– Vi släpar kraftigt efter utvecklingen i övriga Europa. Den nuvarande linjen lockar inte hit nya företag och främjar inte heller de inhemska företagens tillväxtförutsättningar eller internationaliseringssträvanden.

Trots att ekonomin för tillfället växer stiger sysselsättningsgraden långsamt. Samtidigt råder det rent av brist på arbetskraft inom många sektorer.

– Trots en mycket gynnsam konjunktur har vi fastnat i höga arbetslöshetssiffror. De förslag till reformer regeringen tog fram i förhandlingarna om budgetramarna var välkomna, men vi behöver mera. Lokala avtala och ett slopande av behovsprövningen vore en bra början.

Adlercreutz och Torsti: Rättsskyddet för asylsökande måste förbättras

Riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz (SFP) och Pilvi Torsti (SDP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål om asylsökandes försvagade rättsskydd. Samma problem har lyfts fram av flera medborgarorganisationer, UNICEF och rättslärda.

– Det är frågan om ändringar i lagstiftningen men också om klart ändrade förfaranden. Trycket att avvisa har lett till högst tvivelaktiga tillvägagångssätt både hos Migrationsverket och polisen, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter fram en irakisk familj på sex personer som exempelfall. Familjens myndiga barn Raneen och Omar avvisades även om asylprocessen för resten av familjen ännu var på hälft. En arresteringsorder väntade dem båda i Irak, och den hörselskadade flickan hotades ytterligare av ett tvångsäktenskap. Trots detta avvisades de, och familjen splittrades. Ungdomarna fick inte ens tillfälle att ta avsked av sin familj.

– Raneens och Omars fall är ett exempel på de grava brister som finns i de asylsökandes rättskydd. Deras ansökan om att stoppa avvisningen fick avslag samma eftermiddag som den lämnades in. De avvisades trots att ny information om arresteringsordern hade lagts till i ansökan. Fallet är förskräckligt och det är ytterst oroväckande att finska myndigheter går till väga så här, säger Adlercreutz.

Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori och professor Tuomas Ojanen har kritiserat det försvagade rättsskyddet i offentligheten.

– HFD har redan år 2016 bedömt att ändringarna i utlänningslagen kommer att försvaga de asylsökandes rättsskydd. Nu borde det utredas hur ändringarna i lagstiftningen fungerar ur ett rättvise-, säkerhets- och ur ett mänskligt perspektiv. För oss som är födda i en rättsstat kan det vara svårt att förstå hur en person agerar som aldrig levt i ett land där man kan lita på myndigheterna. För dessa personer är myndigheterna ett hot. Därför måste det jobbas på att stämningen på asylintervjuerna är förtroendefull och att människorna blir hörda, säger Torsti.

– De asylsökandes försämrade rättsskydd måste åtgärdas. Migrationsverkets förfaranden bör ses över och det är ytterst viktigt att försäkra sig om att asylsökanden har tillgång till rättshjälp av god kvalitet. Då det kommer till avvisningar och tagande i förvar är vikten av ett gediget rättsskydd speciellt stor. Vi kräver att regeringen skrider till åtgärder för att förbättra situationen, säger Adlercreutz och Torsti.

Det skriftliga spörsmålet samlade flera underskrifter från andra partier.

 

Adlercreutz ja Ingo: Missä kotoutumista edistävä turvapaikkapolitiikka?

Turvapaikkahakemusta käsiteltäessä on mahdollista ottaa huomioon erityisiä henkilökohtaisia syitä. Harkinnassa voi ottaa huomioon esim. yrittäjyyden, aloitetun koulutuksen tai perhesiteet. Näin tehdään nykyään kuitenkin hyvin harvoin, vaikka tämä selvästi olisi koko yhteiskunnan edun mukaista. Tätä mieltä ovat RKP:n varapuheenjohtaja ja kansanedustaja Anders Adlercreutz sekä RKP-nuorten puheenjohtaja Christoffer Ingo.

Adlercreutzin mukaan löytyy monia esimerkkejä tapauksista, joissa suomalaiset viranomaiset ovat tehneet päätöksen käännyttämisestä, mutta joissa erityiset henkilökohtaiset syyt olisi tullut ottaa huomioon.

– Yhdessä tapauksessa kolme irakilaista perusti Suomessa yrityksen ja työllisti itsensä. Kaksi heistä sai hyvää oikeusapua turvapaikkaprosessin aikana ja sai oleskeluluvan. Kolmas sai huonoa oikeusapua ja uhataan nyt käännyttää. Suomi tarvitsee osaavaa työvoimaa, joka voi työllistää itsensä, mutta päätämme kuitenkin käännyttää ihmisiä, jotka ovat osoittaneet, että he haluavat jäädä Suomeen ja olla osa tätä yhteiskuntaa, Adlercreutz sanoo.

Myös RKP-nuorten puheenjohtaja Christoffer Ingo kritisoi Migrin tiukentunutta linjaa.

– Käännytysuhan alla on tällä hetkellä ihmisiä, jotka selkeästi ovat resursseja maallemme.  Perheiden pirstominen ja jopa alaikäisten käännyttäminen turvattomiin maihin ei ole kestävää. Näin ei edistetä kotoutumista, Ingo sanoo.

Käännytysten perusteet eivät ole Adlercreutzin ja Ingon mielestä kestävällä pohjalla.

– Jotkut väittävät, että Suomesta on tullut ”koko maailman sosiaalitoimisto” mutta tämä ei pidä paikkaansa. Meidän tulee ymmärtää, ettei yhteiskuntammekaan hyödy siitä, että perheitä revitään rikki, että yritykset menettävät työntekijöitä ja että osaamiselle ja kunnianhimolle ei anneta maassamme tilaa. Tämä ei ole tehokasta kotouttamista, Adlercreutz sanoo.

– On häpeällistä, että viranomaiset eivät turvapaikkahakemuksen yhteydessä ota huomioon erityisiä henkilökohtaisia syitä turvapaikkahakijan ja yhteiskunnan eduksi. Tähän on puututtava, Ingo vaatii.

Adlercreutz och Ingo: Var är asylpolitiken som främjar integration

Då en asylansökan behandlas kan speciella personliga skäl som påverkar asylbeslutet tas i betraktande. Det kan till exempel vara frågan om företagsamhet, påbörjad utbildning eller familjeband. Speciella personliga skäl beaktas dock mycket sällan, även om det klart vore i allmänhetens intresse. Det säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz samt Svensk Ungdoms ordförande Christoffer Ingo.

Enligt Adlercreutz finns flera exempel på fall där de finländska myndigheterna fattat beslut om avvisning där man borde ha beaktat de speciella personliga skälen.

– Det finns ett fall där tre irakier grundade ett företag i Finland och sysselsätter sig själva. Två av dem fick god rättshjälp under asylprocessen och fick uppehållstillstånd. Den tredje fick undermålig rättshjälp och hotas nu av avvisning. Finland behöver kunnig arbetskraft som kan sysselsätta sig själv, men ändå väljer vi att avvisa människor som helt klart har visat att de vill stanna i Finland och vara en del av vårt samhälle, säger Adlercreutz.

Också Svensk Ungdoms ordförande Christoffer Ingo riktar skarp kritik mot Migris skärpta linje.

– Människor som är en resurs för vårt land och bidrar till vårt samhälle hotas av avvisning. Att splittra familjer och skicka tillbaka också minderåriga till otrygga länder är inte hållbart, det är inte så man främjar integration, säger Ingo.

Grunderna för avvisning är inte hållbara påpekar Adlercreutz och Ingo.

– Många påstår att Finland är ”hela världens socialbyrå”, men det stämmer inte – vi måste förstå att vi inte gagnas av att familjer splittras, att företag förlorar anställda eller att kunnande och ambition inte ges plats och utrymme i vårt land. Detta är inte effektiv integration, säger Adlercreutz.

– Det är skamligt att myndigheterna inte tar i beaktande de speciella personliga skälen till den asylsökandes och samhällets fördel. Detta måste åtgärdas, kräver Ingo.