Adlercreutz: Underskottet är oundvikligt men måste tas på allvar

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd med den helhet som regeringen tagit fram under budgetrian. Adlercreutz understryker vikten av att nu locka investeringar till Finland och satsa på åtgärder som gör arbetsmarknaden både smidig och jämställd för att öka sysselsättningsgraden.

– Underskottet på 10,7 miljarder är massivt, men det är något som helt enkelt inte kan undvikas om vi vill komma igenom coronakrisen, som fortsättningsvis starkt påverkar Finlands ekonomiska utsikter. Vi måste stöda företagen, coronatesta mera och hjälpa kommunerna. Men underskottet får inte bestå. Nu är det viktigt att tänka ett steg vidare och satsa på omfattande åtgärder för att få ekonomin i balans och höja Finlands konkurrenskraft. Vi måste skapa ett gynnsamt investeringsklimat. Här är energiskattereformen som bland annat kraftigt sänker industrins elkostnader i en avgörande roll, säger Adlercreutz.

Regeringen har tagit fram ett sysselsättningspaket som siktar på att skapa 31 000–36 000 nya arbetstillfällen.

– Sysselsättningsåtgärderna är helt avgörande för att vi skall få Finland på fötter igen efter krisen. Regeringen har nu tagit fram många konkreta förslag för att höja sysselsättningsgraden, bland annat åtgärder gällande pensionsslussen och en modell för individuell jobbsökning där arbetslösa får stöd i arbetssökandet – den så kallade nordiska modellen. Men arbetet tar inte slut här. Vi måste komma vidare med möjliggörandet av lokala avtal och många andra åtgärder. Arbete är det bästa socialskyddet man kan ha, och därför är det av yttersta vikt att vi satsar på att öka på både utbudet och efterfrågan av arbetskraft.

Adlercreutz: En förlängd räkenskapsperiod skulle underlätta industrins situation

Exportindustrins framtidsutsikter håller som väntat på att försämras. I början av året slog coronakrisen speciellt hårt mot servicebranschen, medan industrin rullade på med hjälp av goda orderstockar. I slutet av året kommer situationen emellertid att förändras. SFP:s representant i finansutskottet, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är oroad över situationen.

– I början av året har vi stött företag finansiellt så att de ska klara sig genom krisens första fas. Krisen är dock inte över och den för oss speciellt viktiga exportindustrins situation ser allt dystrare ut, säger Adlercreutz.

– Jag föreslår att vi överväger att förlänga företagens räkenskapsperiod så, att samfundsskatten för åren 2020 och 2021 skulle uppbäras först år 2022. Detta skulle möjliggöra att företagen får ett lite längre perspektiv med tanke på bokföringen. Samtidigt skulle det ta i beaktande det, att fastän många företag kommer att göra ett drägligt resultat ännu under år 2020, kommer resultatet för 2021 för många att vara negativt.

Enligt Adlercreutz skulle denna förändring vara enkel att genomföra praktiskt. Den skulle vara både kostnadsneutral och förvaltningsmässigt lätt. Han poängterar att den skulle hjälpa speciellt vår livsviktiga exportindustri, det vill säga de företag som lider med fördröjning.

– Nu måste vi akta för att politisera diskussionen kring vårt näringsliv. Vi ska inte heller skapa konstgjorda motsättningar. Vi måste våga tala om konkreta åtgärder som försäkrar att de företag som hittills varit livskraftiga kan upprätthålla sin funktionsförmåga även i fortsättningen, säger Adlercreutz, som under de senaste månaderna försökt lyssna speciellt noggrant på signaler från företagsfältet.

Adlercreutz: Slopa det misslyckade försöket med kvoter för förstagångssökande

Tiotusentals unga inleder som bäst sina studier i högskolor och yrkeshögskolor. Många väljer emellertid i stället att hålla ett mellanår, i hopp om att få den önskade studieplatsen nästa år. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz vill uppmärksamma de problem som kvoten för förstagångssökande för med sig.

– Sedan 2016 har en del av studieplatserna reservats för dem som inte tidigare tagit emot en studieplats. Redan nu ser vi tecken på att reformen inte till alla delar haft önskade effekter. Syftet var att undvika att samma person blockerar flera studieplatser, men nu har det lett till att man inte vågar ta emot en studieplats överhuvudtaget, om man inte är fullständigt säker på att det är just den man vill ha. Detta har problematiska följder, säger Adlercreutz.

– Istället för att komma igång med studierna och komma in i arbetslivet i den branschen man vill skjuts starten framåt. De unga väljer att hålla mellanår istället för att mista sin värdefulla position som förstagångssökande, som favoriseras i antagningen.

Finland haft ett hållbarhetsgap som enligt Finansministeriet är fyra procent av vår BNP på årsbasis. För att råda bot på det borde vi arbeta längre och komma ut i arbetslivet tidigare.

– Förstagångskvoterna motverkar detta mål. Studierna inleds i många fall senare. I stället för att tvinga unga fatta avgörande beslut redan när de inleder gymnasiet och ytterligare fortsätta detta tunneltänk i högskoleurvalsprocessen borde vi göra det så lätt som möjligt att byta studieinriktning och betrakta den mångsidiga kompetens som samlas som en styrka, inte ett problem.

– Vi borde låta alla ungdomar tävla på en neutral spelplan. Därför är det dags att slopa försöket med kvoter för förstagångssökande.

Adlercreutz på Östersjödagen: Oljeskyddet måste tryggas

På grund av att oljeskyddsfondens kassa tryter har beredskapen för oljeolyckor i Finska viken och längs med hela kusten försämrats. Riksdagsledamot Anders Adlercreutz uppmärksammar problemet i dag på Östersjödagen.

– Det är oroväckande. På Östersjödagen är det skäl att komma ihåg att Finska viken är ett känsligt hav, som inte tål oljeolyckor. Därför måste vi se till att vi har en god oljebekämpningsberedskap, säger Adlercreutz.

Han beskriver situationen för oljeskyddsfonden som prekär. Resursbristen gör att man inte kan uppdatera bekämpningsutrustningen och man har inte råd att ordna övningar.

– Luckan i oljeskyddsfondens budget måste täppas till. Vi måste kunna upprätthålla en god beredskap för att kustens räddningsverk ska kunna sköta sin uppgift. I ett längre perspektiv är det viktigt att se över hela finansieringsmodellen så att oljebekämpningsverksamheten kan tryggas och utvecklas. säger Adlercreutz.

I ett brev till Miljöministeriet daterat i juni 2020 vädjar oljeskyddsfonden styrelse om snabba åtgärder på ministeriet för att trygga oljebekämpningens verksamhetsförutsättningar.

Adlercreutz: Nedläggningen av fabriken i Kaipola är en signal som bör tas på allvar

Skogsbolaget UPM:s meddelade att fabriken i Kaipola stängs är ett hårt slag mot Finlands export, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska Riksdagsgruppen. Det drabbar hårt bruksorten Jämsä där pappersfabriken har varit den centrala arbetsgivaren.

Adlercreutz säger att denna vinter riskerar bli mycket svår för finländsk industri.

– Industrin har hittills klarat coronakrisen väl, men mycket beror på att man har levt på gamla orderböcker. UPM:s beslut är en följd av många faktorer. Det är resultatet av en lång utveckling. Men vi måste vara lyhörda för den signal beslutet sänder, säger han.

Regeringen kommer att sänka industrins energiskatt till EU:s miniminivå detta år. Åtgärden är viktig, understryker Adlercreutz.

– Det är en klart positiv signal för vår industri. Men vi behöver mera. All osäkerhet är av ondo. Vi måste skapa framtidstro och stärka tron på Finland som ett bra land att investera i. Vi måste helt enkelt klara av att ge ett konkurrenskraftslöfte – ett löfte om att verksamhetsmiljön för våra företag inte försämras som en följd av coronakrisen.

Regeringen kommer att presentera sysselsättningsåtgärder i anslutning till budgetmanglingen om drygt två veckor.

– Verksamhetsmiljön för företagen är inte oberoende av den offentliga ekonomin. Om den inte är i balans skapas oro. Därför ska man inte heller underskatta vikten av beslutsamma sysselsättningsåtgärder. Enbart genom att enas om sådana kan vi säkra att industrin fortfarande ser Finland som ett attraktivt land, säger Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen: Ett framgångsrikt Finland – också efter pandemin

SFP:s riksdagsgrupp presenterade ett åtgärdsprogram för ökad sysselsättning med 15 punkter

Konsekvenserna av coronapandemin har skapat ett kärvt företagsklimat. För att företagen åter ska våga investera och våga anställa behövs dels målmedvetna arbetslivsreformer, dels åtgärder som bygger upp förtroendet. Åtgärdsprogrammet på 15 punkter godkändes på Svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Hangö idag.

– I strävan efter att balansera den offentliga ekonomin är det enormt viktigt att erbjuda företagen en verksamhetsmiljö som är stabil och förutsebar, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Från programmet lyfter hon fram satsningar på bättre välmående på arbetsplatserna och vikten av motiverade arbetstagare. Henriksson framhäver också hushållsavdragets sysselsättande effekt, och ser även en stor potential hos de äldre när det gäller att uppnå regeringens mål att höja sysselsättningsgraden.

– Det är viktigt att människor trivs längre i arbetslivet. Vi måste hitta modeller som i beskattningen sporrar till att kombinera pension med olika jobbinsatser. Det ska alltid löna sig att jobba som pensionär. Samtidigt vill vi också på sikt höja hushållsavdraget till 7 500 euro för att stöda företagsamhet och förbättra sysselsättningen, säger Henriksson.

SFP:s riksdagsgrupps åtgärdsprogram ser det som viktigt att skatten på arbete inte höjs. Man vill tillåta lokala avtal också för små och medelstora företag som inte är fackligt organiserade. Den inkomstrelaterade dagpenningen för arbetslösa borde vara högre i början av stödperioden för att sporra till snabbare återgång till arbetslivet.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz betonar vikten av sysselsättande åtgärder på bred front.

– Regeringsprogrammet bygger på en förhöjd sysselsättningsgrad. Våra satsningar är beroende av det. Samtidigt måste vi också få våra företag att se ljust på framtiden. Företagen borde få ett löfte om att nivån för samfundsbeskattningen inte stiger. I åtgärdsprogrammet föreslår vi både ett extra forsknings- och utvecklingsavdrag och efterlyser ett starkare samarbete mellan företagen och universiteten för att hitta innovativa hållbara lösningar och försnabba den gröna omställningen, säger Adlercreutz.

– SFP:s riksdagsgrupp vill också stärka socialskyddet för företagare. Vi behöver fler som vill bli företagare och flera företag som vågar investera eftersom det betyder fler jobb, framhåller minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.

– Också den socialskyddsreform som är under beredning ska ha som bärande tanke att det i alla lägen ska vara lönsamt att arbeta. Man brukar säga att arbete är det bästa socialskyddet men vi behöver ändå ett tillräckligt bra socialskydd för de som av en eller annan orsak inte har jobb. Vi behöver större flexibilitet att kombinera jobb och privatliv. Därför bör också den planerade familjeledighetsreformen, som gör arbetsmarknaden mer jämställd, genomföras utan dröjsmål, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppens tvådagars sommarmöte avslutas på torsdagen med lokala företagsbesök bland annat i Hangö hamn.

Åtgärdsprogrammet i sin helhet, se bilagan.

Svenska riksdagsgruppen: Vi ledamöter har ett särskilt ansvar – också för vad vi säger

Riksdagen röstade idag om riksåklagarens begäran om tillstånd att åtala riksdagsledamot Juha Mäenpää (Sannf.) för hets mot folkgrupp. I omröstningen uppnåddes inte 5/6 majoritet, vilket skulle ha fordrats för att häva en riksdagsledamots åtalsimmunitet.

Enligt Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz borde i detta fall samma regler och lagar tillämpas på riksdagsledamöter som på alla andra.

– Svenska riksdagsgruppen stödde grundlagsutskottets slutsats om att riksdagen borde ge sitt samtycke till att åtala ledamot Mäenpää. Det är inte värdigt för en riksdagsledamot eller för någon annan att jämföra asylsökande med invasiva arter. Sådant språkbruk hör varken hemma i samhället eller i riksdagens plenisal.

Adlercreutz understryker att riksdagsledamöters agerande måste kunna granskas, om det misstänks att en ledamot i plenum kränker andras mänskliga rättigheter eller människovärde.

– Det är säkert för den breda allmänheten svårt att förstå, att vissa lagar – som vi själva stiftar – inte skulle kunna gälla oss. I synnerhet som vi ledamöter har ett särskilt ansvar som individer med en maktposition.

Det är Svenska riksdagsgruppens entydiga ståndpunkt.

– Det var anmärkningsvärt att grundlagsutskottets betänkande inte var enhälligt i denna fråga och att två av tre Samlingspartiets ledamöter i utskottet stödde Sannfinländarnas reservation. Detta trots att ingen sakkunnig förordade att immuniteten bibehålls.

Riksdagens beslut innebär nu att vi aldrig får veta huruvida ledamot Mäenpää gjorde sig skyldig till brott eller inte.

I omröstningen i stora salen röstade fyra samlingspartister och sex ledamöter från Centern samt alla kristdemokrater tillsammans med den sannfinska gruppen emot tillståndet att väcka åtal. Också Harkimos och Turtiainens enmansgrupper anslöt sig till denna front.

Svenska riksdagsgruppen framhåller att hets mot folkgrupp enligt grundlagsutskottet kan bedömas vara ett allvarligt brott, som inte omfattas av grundlagens yttrandefrihet. En riksdagsledamot åtnjuter en särskilt stark yttrandefrihet, men det betyder inte att han eller hon går fri från grova övertramp och kränkningar av människovärdet.

– Det här handlar inte om yttrandefriheten i politiskt arbete, utan om hatprat. Om man i sin politik inte kan skilja på dessa saker, om man tycker att man inte kan göra politik utan att angripa en människogrupp är det skäl till självrannsakan – som individ och som parti, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Fjärde tilläggsbudgeten plåstrar sår – sysselsättningsåtgärderna viktigare än någonsin

– Den fjärde tilläggsbudgeten är ett plåster på de sår som nu blöder. Vi har mycket jobb framför oss med tanke på ekonomin, och därför är det viktigt att vi har en tydlig vägkarta för anpassningsåtgärderna. Detta paket innehåller flera viktiga åtgärder som för oss åt rätt håll mot återuppbyggnad, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Idag behandlar riksdagen den fjärde tilläggsbudgeten. Enligt Adlercreutz innehåller den viktiga satsningar inom flera samhällssektorer.

– Jag är verkligen glad över att antalet studieplatser ökas för att underlätta de ungas situation. Klimatåtgärderna, i form av klimatfonden samt stöden till träbyggande och till att frångå oljeuppvärmning, är även de mycket välkomna. Kommunerna stöds även med ca 1,4 miljarder euro för att lindra de värsta följderna av krisen.

Staten skuldsätter sig nu istället för kommunerna, men lånepengar kommer inte alltid att komma billigt. Adlercreutz betonar därför vikten av sysselsättningsåtgärder inom ramen för återuppbyggnaden.

– Sysselsättningsåtgärderna är viktigare än någonsin. I en situation där statsbudgeten har ett underskott har vi inte råd att upprätthålla en hög strukturell arbetslöshet. Det är frågan om rättvisa och socialt ansvar. Vi måste ingripa både i incentiven för att anställa och ta emot ett arbete. Vi behöver lätta på anställningskostnaderna. Nu är det även rätt tidpunkt för att främja lokala avtal. Alla åtgärder måste tas i bruk för att lyfta Finland ur coronaträsket.

Adlercreutz: Vi behöver en förutsägbar investeringsomgivning för företagen

– På vår väg ut ur krisen måste vi försäkra att företagen överlever och att de har tilltro till Finland som investeringsomgivning, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens diskussion om planen för de offentliga finanserna 2021–2024.

– Med tanke på den ekonomiska utvecklingen på lång sikt är det avgörande att vår investeringsintensiva industri klarar sig. Om våra exportföretag går omkull mister vi inte bara arbetsplatser, utan också en möjlighet att ens tämligen snabbt få vår ekonomi att växa igen. Internationella värdekedjor byggs inte upp hur lätt som helst.

Tysklands export har minskat kraftigt under våren. Enligt Finlands Banks prognos är också Finlands priskonkurrenskraft på väg nedåt.

– Vi måste göra Finland till en mer förutsägbar och lockande investeringsomgivning. Ett företag som startar sin verksamhet i Finland vill veta att dagens skattenivå gäller också imorgon. Vi behöver en långsiktig överenskommelse om företagsbeskattningens nivå och våra investeringsincitament.

Adlercreutz: Sysselsättningsåtgärderna kan inte vänta

– Coronakrisen har långtgående effekter för hela Finlands ekonomi och skapar svåra utmaningar för att nå regeringsprogrammets målsättning om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Krisen är ändå ingen orsak till att ge upp – tvärtom. Nu krävs strukturella förnyelser och målmedvetna åtgärder för att få Finland på fötter igen.

Det anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz, och efterlyser en höjning av ambitionsgraden.

– Vi vet inte när nästa pandemi – eller någon annan kris – slår till. Ju stabilare vår offentliga ekonomi är då, desto bättre kan vi möta den krisen. Trots att vi ännu lever mitt i en pågående pandemi får vi inte tappa fokus på att ta fram konkreta åtgärder för att stärka sysselsättningen. Det här är inte en utmaning som blir lättare om vi väntar. Det finns även skäl att sikta högre: enligt arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä kunde vi uppnå en sysselsättningsgrad på 77–78 procent inom fem år. Detta borde vi eftersträva.

– Det är också en fråga om att hjälpa dem som har det svårt just nu. Många befinner sig i en osäker ekonomisk situation på grund av permittering eller uppsägning. Att bli utan jobb är en personlig tragedi. Men ett arbete är det bästa socialskyddet man kan ha.

Med årets fyra första tilläggsbudgetar närmar sig statens upplåning 20-miljardersstrecket.

– Vi är nu tvungna att kraftigt stimulera vår ekonomi men vi måste också rita upp en karta för hur vi skall få den i balans. Det behövs ett förtroende inte bara för den personliga ekonomin utan också för den offentliga ekonomin för att vi skall kunna återgå till det normala. Vi har inte tid att vänta. Vi behöver konkreta sysselsättningsåtgärder som ökar både utbud och efterfrågan av arbetskraft.