Adlercreutz: Arbetet för en hållbar skattereform måste inledas genast

Statens jubileumsfond Sitra presenterade idag sin modell för en skattereform för hållbar utveckling. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz ser många likheter mellan Sitras modell och SFP:s förslag. Enligt Adlercreutz är det nu viktigt att så snabbt som möjligt inleda arbetet för en rättvis och hållbar skattereform.

– Sitras reformförslag återspeglar i mycket tankar som vi i SFP har tagit upp i våra skuggbudgetar och i vårt klimatprogram. Det känns bra att märka att vi varit på rätt spår. Alla av Sitras modeller betonar en skatteväxling från skatt på arbete, som allmänt anses vara den skadligaste beskattningsformen, till beskattning av konsumtion. Detta har även SFP lyft fram i flera sammanhang, säger Adlercreutz.

Alla modeller har analyserats och modellerats och visar på klara resultat: de leder alla till ökad ekonomisk aktivitet och växande BNP, ökad sysselsättning och – viktigast av allt – minskade utsläpp.

– Klimatskeptikerna skrämmer ofta allmänheten med scenarier där industrin flyttar bort och klimatarbetet leder till arbetslöshet och en försämrad ekonomisk situation. Sitras kalkyler visar klart att så inte är fallet. Vi vet att ren teknologi är en växande marknad. Finland är redan väl positionerat för att kunna ta stora andelar av den marknaden. Enbart Neste och Outotec har idag positiva koldioxidavtryck på åtta respektive sex miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Det här är inte någonting vi i Finland förlorar på, utan vinner.

– Men omställningen måste vara rättvis och socialt och geografiskt hållbar. Nästa regering bör inleda arbetet för en hållbar skattereform. Ju tidigare vi börjar, desto lättare blir arbetet. Och desto större ekonomisk nytta kan vi som land få från de marknader som hela tiden växer.

Adlercreutz: Finland har mycket att lära sig av Island

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz ordnar idag ett seminarium där Islands ambassadör i Finland Árni Þór Sigurðsson berättar om vad Island har gjort för att dramatiskt minska användning av rusmedel bland unga. På 20 år har andelen som druckit sig berusad under den senaste månaden minskat från över 40 procent till sex procent, och andelen som använt cannabis har minskat från 15 procent till två procent.

– På Island har man insett betydelsen av att erbjuda barn och unga andra meningsfulla aktiviteter i stället för att hänga på gator och torg. Man har utvecklat eftermiddagsklubbarna och infört ett hobbykort som subventionerar hobbyavgifterna. Förändringen under denna 20-årsperiod är otrolig – vi i Finland har skäl att ta exempel från Islands modell för att förbättra barns och ungas välmående också hos oss, säger Adlercreutz.

I dag använder över 80 procent av de isländska barnen i de yngre tonåren hobbykortet. De flesta hobbyer tar slut före klockan 19, vilket innebär att familjerna har möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans.

– Varje familj med barn vet hur utmanande det kan bli att få ihop vardagspusslet på ett fungerande sätt utan att minska på tiden man kan umgås tillsammans. I Finland borde vi också satsa på att förbättra möjligheterna kombinera skola med hobby och utveckla eftermiddagsklubbs-verksamheten för att underlätta vardagen för familjerna. En fungerande vardag med meningsfulla aktiviteter skapar mer välmående barn, unga och familjer.

SFP vill att Finland är en föregångare i klimatfrågor

– Jag är oerhört stolt över det klimatprogram vi nu jobbat fram. Det är ambitiöst och ligger i tiden och framhåller också de möjligheter som klimatförändringen kan innebära för Finland, säger SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

Klimatförändringen och den globala uppvärmningen är en av vår tids största utmaningar. SFP förbinder sig till att den globala uppvärmningen begränsas till max 1,5 grader och att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035. Vi kan göra mycket på hemmaplan, men Finland ska också vara en aktiv aktör i klimatfrågor i Norden, Europa, globalt samt i internationella organisationer.

– För att lösa klimatfrågan behövs mångsidiga åtgärder. Satsningar på ny teknik, forskning, utveckling och innovation är avgörande också i det här fallet. Arbetet mot klimatförändringen innebär stora möjligheter för företag som till exempel utvecklar mer hållbar teknologi. För att nå klimatmålen krävs omställningar i samhället. Vi måste därför se till att de som påverkas mest av omställningen inte lämnas ensamma, utan stöds för att kunna anpassa sig till de nya kraven. Människogrupper eller regioner som berörs särskilt mycket av omställningen behöver kompenseras, säger Henriksson.

– Vi ska både minska på våra utsläpp, men också binda kol från atmosfären i våra skogar och åkrar. Växande skog är vår viktigaste kolsänka, och denna kolsänka måste vi värna om. Våra åkrar har också en betydande potential att binda mera kol än idag Vi vill utarbeta en modell där skogsägare kompenseras för den kolsänka de upprätthåller. För att minska på utsläppen i trafiken måste vi satsa på kollektivtrafik, speciellt rälstrafik, och öka antalet elbilar och utsläppssnåla bilar genom beskattningsåtgärder, säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

– Uppvärmning och byggande står för en stor del av utsläppen i samhället. Vi vill sporra husägare att renovera så att värmesvinnet minskar och byggnaderna blir mer energieffektiva. Byggnaders miljöbelastning borde bedömas utgående från byggnadens hela livscykel, ända från produktion av material till återanvändning. Byggnader borde också kunna producera och lagra egen el. Energiproduktionen ska vara fossilfri under 2030-talet, istället ska vi satsa på vindkraft, solenergi, bioenergi och jordvärme säger SFP:s vice ordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin.

SFP lanserade sitt klimatpolitiska program på onsdagen. Du kan läsa hela programmet här.

Adlercreutz: Vi måste bli bättre på att stöda pojkar och unga män i skolan och hemma

Enligt en färsk utredning har andelen unga som är utanför arbetsliv och utbildning minskat i Finland. Speciellt situationen för unga män har förbättrats. Ordförande för riksdagens mansnätverk, riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) gläds över den positiva utvecklingen, men ser alltjämt orosmoln.

– Det finns fortfarande mycket som måste förbättras för att vi ska motverka marginalisering och stöda unga bättre under skolstigen. Skolan måste bli bättre på att känna igen problem och hjälpa i ett tidigt skede då det behövs. Vi måste satsa på jämställdhetsfostran och ha flera skolpsykologer, kuratorer och studiehandledare i skolorna. Ur Svenskfinlands perspektiv är det också verkligen oroväckande att inga nya studiehandledare har utbildats på svenska på många år, säger Adlercreutz.

Forskning visar att föräldrars mentala problem korrelerar speciellt med pojkars arbetsoförmögenhet som beror på mentala problem och ångeststörningar.

– Föräldrar och vårdnadshavare har en betydande roll i en ung människas liv. Om föräldern mår dåligt och lider av mentala problem reflekteras det också på barnet. Vi behöver mer resurser för mentalvård med låg tröskel för att stöda och vårda dem som behöver. Dessutom är det viktigt att vi satsar på att i samhället odla en atmosfär där alla – både pojkar och flickor, barn och vuxna – upplever att man får söka hjälp.

Riksdagens mansnätverk ordnade onsdagen 6 mars 2019 ett diskussionstillfälle om hur vi bättre kunde stöda pojkar och män i skolan och på så sätt motverka marginalisering.

Adlercreutz: Permanent uppehållstillstånd till utländska högskoleutexaminerade

Cirka 2 000 utländska studeranden avlägger högskoleexamen i Finland varje år. Bara en bråkdel av dem stannar i Finland efter avlagd examen. Det här är ett stort slöseri med resurser, säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

– Som land är det i vårt intresse att så många som möjligt av dessa högt utbildade personer kan och vill stanna i Finland. Vi behöver arbetskraft och vi behöver i synnerhet internationellt kunnande. Idag kan man efter avlagd examen ansöka om fortsatt uppehållstillstånd för ett år för att söka jobb. Det här är inte tillräckligt. Om en person vill studera i Finland, och till och med betalar sin universitetsutbildning själv – för det gör studeranden som kommer utanför EU- och EES-området i dag – finns det ingen logik bakom den tanken att man inte efter fullbordad examen ska få ett permanent uppehållstillstånd.

– Vi vet att vår exportindustri behöver utländska kontakter. Vi vet att anställandet av en person med utländskt ursprung korrelerar med ökad export. Och samtidigt vet vi att en tredjedel av alla företag i Nyland ser bristen på arbetskraft som ett hinder för deras tillväxt. Den här ekvationen har en enkel lösning: nästa regering måste avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft, men också skrida till åtgärder för att se till att de som studerar här vill och kan stanna, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Finland bör stöda Venezuelas Guaidó

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att Finland borde sälla sig till skaran av länder som erkänner oppositionsledare Juan Guaidó som den officiella tillfälliga presidenten i Venezuela, om inte den sittande presidenten Nicolás Maduro utlyser nyval inom de närmaste dagarna. Förra veckans lördag meddelade Tyskland, Frankrike och Spanien att Maduro har åtta dagar på sig att göra det. EU-parlamentet har idag meddelat att det understöder erkännandet av Guaidó som Venezuelas president.

– Venezuelas ekonomi är i upplösningstillstånd och det mänskliga lidande i landet är enormt. Redan under Hugo Chávez tid kördes ekonomin systematiskt och beklagligen effektivt ned, det skedde brott mot de mänskliga rättigheterna och mediernas frihet begränsades. President Maduro har fortsatt på samma linje, och det verkar inte finnas ett slut på den kaotiska situationen.

– Utrikesminister Soini har konstaterat att parlamentet är den enda legitima demokratiska institutionen i Venezuela. Finland borde nu officiellt ansluta sig gruppen av länder som stöder oppositionen och den tillfälliga presidenten Guaidó och som kräver att nyval organiseras i Venezuela så snabbt som möjligt, säger Adlercreutz.

Igår diskuterade riksdagen Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska verktyg för att möta internationella konflikter och humanitära kriser.

Adlercreutz om vårdbolagsskandalen: Väckarklockan ringer i sista sekunden

Det är aldrig bra när det går illa, men det är alltid bra, att det uppdagas. Därför är det bra att de hårresande bristerna som funnits i vissa privata hälsovårdsbolags verksamhet kommer fram just nu, säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och viceordförande för SFP.

– Förutom att vi nu har en möjlighet att granska hur myndigheterna utvärderar och följer upp bolagens verksamhet kommer vi åt att diskutera hur upphandling av vård ska göras så att vårdens kvalitet garanteras och personalresurser är rätt estimerade. Ingen ska kunna drabbas av vanvård på det sätt som nu skett.

Adlercreutz understryker att den här diskussionen måste tas nu, medan lagförslagen om vårdreformen ännu behandlas i riksdagen.

–  Ingen kan väl på allvar tro att regeringens vårdreform skulle vara svaret på de här frågorna. Tvärtom, den ökade valfriheten ger en större roll åt just de aktörer som vi nu ser att inte klarar av sina åtaganden.

Adlercreutz betonar att vårdbolagen förstås inte alla kan dras över en kam.

– Men vinstkrav som inte ackompanjeras av riktiga, fungerande kvalitativa mätinstrument och kriterier rimmar illa med de målsättningar som vi som beslutsfattare i stat och kommun har fastställt för vård och omsorg.

– Idag har kommunerna ansvar för den förebyggande vården men också för ett dåligt skött arbetes följder. De ansvarar för bashälsovården men de står också för ett dåligt skött arbetes konsekvenser eftersom de står för specialsjukvårdens kostnader.

– Social- och hälsovårdsreformen splittrar allt detta. För kommuner, vårdcentraler, de privata aktörerna och andra finns det varken ekonomiska eller andra incitament att sköta sin andel av kakan på ett sätt som gagnar helheten och främjar vården. Fall som de vi fått höra om de senaste dagarna blir inte färre utan fler, om regeringens planer går igenom som sådana, säger Adlercreutz.

Adlercreutz i klimatdebatten: Utsläppshandeln måste utvidgas för att skapa förutsägbarhet för investeringar

För att kunna skapa förutsägbarhet för investeringar behöver vi ha en utsläppshandel som är långsiktig och som bygger på EU:s andel av den absoluta globala utsläppskvoten.

– Vi har aningar om hur utsläppshandeln kommer att se ut fram till 2030, men efter det är mycket öppet. Det gör det svårt för industrin att planera investeringar på sikt. Finland bör under sitt EU-ordförandeskap aktivt driva på att utsläppshandeln utvecklas vidare. Den måste utvidgas så att den även gäller trafik, uppvärmning och nedkylning och den skall basera sig på en verklig utsläppskvot, sade riksdagsledamot Anders Adlercreutz i onsdagens klimatdebatt i riksdagen.

Den globala uppvärmningen får inte överstiga 1,5 grader. För tillfället beräknas det betyda att den resterande kvoten nettoutsläpp är ca 500 Gt.

– För att vi skall nå våra mål borde utsläppshandeln byggas upp på basen av denna absoluta summa. Då kunde vi både skapa en marknad som är förutsägbar för våra företag och nå våra klimatmål.

– En del av inkomsterna från utsläppshandeln kunde kanaliseras till dem som upprätthåller kolsänkorna.

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz talade i onsdagens aktualitetsdebatt i riksdagen om bekämpning av klimatförändringen och om den globala vågen av utdöende arter.

Adlercreutz: Vi behöver EU för att lösa klimatförändringen

På onsdagen diskuteras klimatförändringen och den globala vågen av utdöende arter i riksdagen. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att Finland ska kunna se klimatförändringen som en positiv utmaning och betonar vikten av gemensamma insatser på EU-nivå.

– Klimatförändringen väntar inte. Här är samarbetet på EU-nivå mycket viktigt och Finland ska vara en drivande kraft för att bidra till att bekämpa klimatförändringen både på nationell och på global nivå. Samtidigt som Brexit ser ut att förverkligas och vissa populistiska röster vill lyfta fram EU som ett problem är det skäl att minnas att vi behöver EU för att klara av klimatutmaningen, säger Adlercreutz.

SFP kommer inom kort ut med sitt klimatprogram.

– Vår synpunkt i de centrala frågorna är klar: Finlands ska var klimatneutralt år 2035, kolkraften ska fasas ut på 2020-talet och övriga fossila bränslen ur energiproduktionen på 2030-talet. För Finland ska det här ses som en positiv utmaning: genom att vara ambitiösa skapar vi en hemmamarknad för vår cleantech-industri samtidigt som vi stöder våra exportsträvanden.

– Ungdomarna som organiserade förra fredagens klimatstrejk gjorde en beundransvärd insats. Det är bra att klimatfrågorna fortsättningsvis är högt på agendan i Finland och jag hoppas att vårens riksdagsval blir ett klimatval.

Adlercreutz och Henriksson: Klimatdokumentet visar att allt fler partier tar klimatförändringen på allvar

– Det är viktigt att vi har kunnat enas om ett gemensamt dokument och om målet att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

Alla riksdagspartier förutom Sannfinländarna har idag kommit överens om ett dokument med gemensamma klimatpolitiska linjedragningar för Finland. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz var partiets representant i arbetsgruppen. Både Henriksson och Adlercreutz är nöjda med resultatet.

– Linjedragningarnas ambitionsnivå är relativt hög och mycket mer än vad vi hade kunnat hoppas på för fyra år sedan. Det är tydligt att medvetandet har stigit och att allt fler inser allvaret i situationen. Bekämpningen av klimatförändringen kräver åtgärder nu, säger Adlercreutz.

– En hög ambitionsnivå skapar också möjligheter – om vi har en fungerande hemmamarknad för cleantech-lösningar gagnar det vår exportindustri. Det här är en växande framtidsbransch där Finland ska sikta på att vara en av föregångarna, säger Adlercreutz.

Syftet är att linjedragningarna ska stöda den följande regeringsperioden och Finlands EU-ordförandeskap.

–  Överenskommelsen ger en god grund för Finlands kommande EU-ordförandeskap, som infaller under andra halvan av år 2019. Dessutom utgör den ett bra botten för vårens regeringsförhandlingar och utformningen av regeringsprogrammet för den kommande fyraårsperioden. Nu har vi en gemensam utgångspunkt att arbeta vidare på, säger Henriksson.