Adlercreutz: Vasslåtter ger ett renare Östersjön men också ekonomiska möjligheter

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz besökte idag John Nurminens Stiftelses Vassprojekt i Långvik i Kyrkslätt. Vassprojektets syfte är att befrämja bruket av slåtter av vassbeståndet längsmed kusterna och på så sätt bidra till att minska på näringsämnen som redan hamnat i Östersjön. Adlercreutz gläds över att allt fler metoder för att förbättra Östersjöns tillstånd utvecklas och drivs framåt.

– Vassbeståndet ökar vid övergödningen av våra vattendrag. En hektar vass kan binda upp till 10 kg fosfor, 100 kg kväve och två ton kol, och genom slåttern är det möjligt att avlägsna näringsämnen från strandvattnen. Vassen kan sedan användas som biomassa på ett liknande sätt som torv – en win-win situation på alla sätt. Avgörande är också att det skapas en marknad för råvaran. Här riktar jag mina blickar till våra företag: visa oss vilka möjligheter vass har som råvara, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att den diffusa belastningen på Östersjön fortfarande är ett stort problem som kräver en bred insats och en kombination av många olika metoder.

– Slåtter av strandvassen är en metod, men vi måste också aktivt söka efter och utveckla fler metoder. Spridning av gips på åkrar är ett annat tillvägagångssätt för att minska belastningen på Östersjön, eftersom gipsen i sin tur binder fosfor från åkrarna. I dagens läge är gipsspridningen det mest kostnadseffektiva sättet vi har att minska på avrinningen. Men vi skall inte sluta här: vi behöver flera pilotprojekt och mera forskning för att komma fram med nya metoder och strategier för att minska på belastningen av näringsämnen. Det är en framtidsfråga för Östersjön.

Tilläggsuppgifter:
Anders Adlercreutz, 044 981 0191

Adlercreutz: En sänkning av elskatten slår många flugor i en smäll

Idag behandlas sänkningen av elskatten i riksdagen. I och med lagändringen sänks elskatten för industrin till EU:s miniminivå från och med början av 2021. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar reformen och dess positiva effekter på Finlands konkurrenskraft och på övergången till renare teknologier.

– Sänkningen av elskatten har en avgörande roll i att höja vår konkurrenskraft eftersom den kraftigt sänker elkostnaderna för industrin. Speciellt med tanke på den pågående pandemin och de ekonomiska utmaningar som den orsakar är det viktigare än någonsin att Finland satsar på att skapa ett gynnsamt investeringsklimat som lockar företag hit och främjar verksamhetsförutsättningarna för redan etablerad industri, säger Adlercreutz.

Sänkningen av elskatten sporrar också övergången från teknologier som baserar sig på förbränning till användning av utsläppsfri el.

– Den här utvecklingen är enormt viktigt också med tanke på att vi förbundit oss till att sluta bränna kol och på längre sikt torv. Många av de alternativ som vi behöver bygger på el – vare sig det är fråga om värmepumpar eller andra lösningar. Nu kan vi få fart på den utveckling som behövs. Det här är också ett bevis på hur klimatmål och konkurrenskraft inte skall ställas mot varandra.

Adlercreutz betonar även vikten av att skapa förutsägbarhet för företagen.

– Särskilt i krissituationer – men givetvis även i normala förhållanden – är det viktigt att främja förutsägbarheten för företagen. Stabila förhållanden skapar förutsättningar för investeringar, vilket är speciellt viktigt med tanke på vår investeringsintensiva industri och vår ekonomiska utveckling på lång sikt. Jag hoppas att detta är första steget på väg mot en långsiktig och förutsägbar industripolitik.

Svenska riksdagsgruppen godkände förhandlingsresultatet om vårdreformen

Svenska riksdagsgruppen har godkänt det förhandlingsresultat som regeringspartierna har uppnått om social- och hälsovårdsreformen.

– Vi är nöjda med de väsentliga framsteg som gjorts under de senaste veckornas förhandlingar och godkänner resultatet, säger gruppordförande Anders Adlercreutz.

Han understryker att det handlar om en stor helhet som berör alla finländare.

– Det är viktigt att vi får en grundlig behandling av propositionen i riksdagen. Det är självklart att de synpunkter som de sakkunniga kommer att lyfta fram under riksdagsbehandlingen tas med största allvar. Här gäller det för både regeringens och oppositionens riksdagsgrupper att tillsammans arbeta för att slutresultatet blir så bra som möjligt, säger Adlercreutz.

Förhandlingsresultatet kommer att presenteras vid en presskonferens senare i dag.

Adlercreutz: Exceptionell budget i exceptionella tider

– Idag är det vår uppgift att dels hålla epidemin i styr, dels se till att så många finländare som möjligt har ett arbete att gå till imorgon.

Detta betonade Anders Adlercreutz (SFP) i sitt gruppanförande då riksdagen på onsdagen startade debatten om budgeten 2021.

Han understryker att budgeten innehåller målmedvetna steg som ska garantera att Finland är en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och innovationer.

– Om vi ser på de faktorer som gör Finland till ett attraktivt land för utländska investerare stiger frågor som trygghet, jämställdhet, god utbildning, obefintlig korruption fram. Därför är en ansvarsfull ekonomisk politik också socialpolitik. I den här budgeten är dessa faktorer – i en mycket utmanande tid – i balans.

Enligt Adlercreutz tvingar coronakrisen till ett stort budgetunderskott. Han framhåller ändå att Finland i internationell jämförelse klarat av de ekonomiska problem som följt av coronaviruset bättre än de flesta.

För att balansera den offentliga ekonomin på sikt efterlyser han motsvarande reformer som grannlandet Sverige lyckats genomdriva tidigare.

– I Sverige reformerade man sin arbetsmarknad för tjugo år sedan. Sverige har en helt annan demografisk pyramid än vi. Sveriges sysselsättningsgrad är märkbart högre än vår och tack vare att de länge bedrivit en öppnare invandringspolitik står de inte inför samma framtidsutmaningar med en åldrande befolkning som vi gör. Med tanke på framtiden ligger Finland mycket bättre till, om vi idag lyckas göra de reformer som krävs på arbetsmarknaden för att höja sysselsättning, säger Adlercreutz.

SFP:s nyländska riksdagsledamöter: Mycket olyckligt om Lovisa blir utan tågförbindelse

Kommunikationsministeriet meddelade igår att planeringen gällande tågförbindelsen österut från Helsingfors kommer att gå vidare enligt planen för Östbanan, där rutten går via Borgå till Kouvola. Det innebär att Lovisa skulle bli utan tågförbindelse. SFP:s nyländska riksdagsledamöter Anders Adlercreutz och Veronica Rehn-Kivi är besvikna över beslutet. 

– Rutten för den östra kustbanan skulle ha gått via Borgå till Lovisa och vidare mot Kotka och Luumäki. Tågförbindelsen skulle ha främjat pendlingen och bidragit till inflyttning i regionen, och på så sätt förstärkt hela områdets livskraft och infrastruktur. Det uppskattas att sträckan skulle ha lett till 7,2 miljoner helt nya tågresenärer. Verksamhetsförutsättningarna för företag längsmed Finlands östra kust skulle också väsentligt ha förbättrats, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi är inne på samma linje, och betonar även vikten av goda förbindelser ur klimatsynvinkel.

– Fungerande tågförbindelser är i nyckelroll för att minska koldioxidutsläppen och erbjuda klimatvänliga alternativ för både arbets- och fritidsresor. För Lovisabornas del är jag ledsen att tågförbindelsen nu ser ut att utebli. Östra kustbanan skulle ha fogat till helt nya orter till järnvägsnätet och utvidgat pendlingsområdet till huvudstadsregionen markant – enligt uppskattningar skulle till och med en miljon arbetsresor göras längsmed hela tågsträckan per år. Sträckan skulle avsevärt förbättra möjligheten att smidigt ta sig både öster- och västerut längsmed kusten, säger Rehn-Kivi.

Adlercreutz vill ha en jämlik, sporrande inkomstrelaterad dagpenning

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz föreslår att man i samband med en utveckling av den inkomstrelaterade dagpenningen utvidgar den till att gälla alla arbetslösa.

– SFP har föreslagit att dagpenningen skulle graderas och göras mer sporrande genom att höja stödet i början av arbetslöshetsperioden. Graderingen av arbetslöshetsdagpenningen och en utvidgning av dess omfattning kunde utredas tillsammans. Genom att koppla ihop dessa två mål kunde vi hitta en kostnadsneutral modell. Detta skulle främja jämlikheten, säger Adlercreutz.

Arbetslöshetskassans finansieringsandel av den inkomstrelaterad dagpenningen är ungefär 5,5 procent. Resten finansieras av alla skattebetalare. Trots det, krävs det ett medlemskap för att man skall få inkomstrelaterad dagpenning.

– Det här är svårt att motivera från en jämlikhetssynpunkt. Det är fråga om en grundläggande trygghet. Men visst kunde man tänka sig att de som hör till en kassa kunde få en lite större arbetslöshetsersättning – till exempel 5–10 procent, säger Adlercreutz.

Enligt många sakkunniga skulle en graderad dagpenning öka sysselsättningen. Erfarenheterna från Danmark som infört en sådan modell stöder forskningen.

– I synnerhet i en kris måste man dels värna om att alla behandlas jämlikt, dels göra allt för att öka sysselsättningen. Denna modell skulle gagna båda dessa strävanden.

Adlercreutz på partidagen: SFP är starkt i kriser

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz betonade i sitt tal på SFP:s partikongress i Vanda att det finns två egenskaper som behövs särskilt mycket i en kris. Den ena är flexibilitet, den andra är kreativitet, förmågan att lösa problem.

– Under det gångna året som präglats av coronapandemin har det varit särskilt värdefullt att märka att SFP som parti är starkt också under kris. Partiet är fullt av människor som inte vill avstå från sina värderingar i svåra situationer. Just därför tror jag att SFP just i denna situation och i detta världsläge har det stabila ledarskap som behövs för att genomdriva förändring och kreativt lösa problemen.

Adlercreutz säger att som ett litet land kan Finland inte vara bäst på allting. Men vi ska ha ett högt kunnande i de kritiska framtidsfrågorna.

– Vi är ett parti för bildning och kunnande. Klimatförändringen är vårt största hot på längre sikt. Klimatförändringen kan förändra allting. Men lösningen är inte enkel, den är inte svartvit. Lösningen är ofta både och ­– men på ett smart sätt. Lösningen bygger på ett starkt ekosystem, men kräver också ett stort ansvar av dem som brukar detta ekosystem.

Adlercreutz lyfte också fram de regionala olikheter som präglar ett parti som SFP. Han vill inte se detta som ett problem, utan som en möjlighet.

– Inom partiet, men också i hela vårt land, har det funnits ett motsatsförhållande mellan stad och landsbygd, ett motsatsförhållande som vi själva och medierna tidvis har bidragit till. Som förändringsledare och problemlösare är vi trovärdiga enbart om vi lyckas lösa våra egna konflikter. Jag tror att vi är redo för detta. Jag tror också att vi är beredda att fungera mera mångspråkigt, vilket också är en förutsättning för att vårt parti ska kunna växa. Detta är en möjlighet, inte ett hot, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Underskottet är oundvikligt men måste tas på allvar

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd med den helhet som regeringen tagit fram under budgetrian. Adlercreutz understryker vikten av att nu locka investeringar till Finland och satsa på åtgärder som gör arbetsmarknaden både smidig och jämställd för att öka sysselsättningsgraden.

– Underskottet på 10,7 miljarder är massivt, men det är något som helt enkelt inte kan undvikas om vi vill komma igenom coronakrisen, som fortsättningsvis starkt påverkar Finlands ekonomiska utsikter. Vi måste stöda företagen, coronatesta mera och hjälpa kommunerna. Men underskottet får inte bestå. Nu är det viktigt att tänka ett steg vidare och satsa på omfattande åtgärder för att få ekonomin i balans och höja Finlands konkurrenskraft. Vi måste skapa ett gynnsamt investeringsklimat. Här är energiskattereformen som bland annat kraftigt sänker industrins elkostnader i en avgörande roll, säger Adlercreutz.

Regeringen har tagit fram ett sysselsättningspaket som siktar på att skapa 31 000–36 000 nya arbetstillfällen.

– Sysselsättningsåtgärderna är helt avgörande för att vi skall få Finland på fötter igen efter krisen. Regeringen har nu tagit fram många konkreta förslag för att höja sysselsättningsgraden, bland annat åtgärder gällande pensionsslussen och en modell för individuell jobbsökning där arbetslösa får stöd i arbetssökandet – den så kallade nordiska modellen. Men arbetet tar inte slut här. Vi måste komma vidare med möjliggörandet av lokala avtal och många andra åtgärder. Arbete är det bästa socialskyddet man kan ha, och därför är det av yttersta vikt att vi satsar på att öka på både utbudet och efterfrågan av arbetskraft.

Adlercreutz: En förlängd räkenskapsperiod skulle underlätta industrins situation

Exportindustrins framtidsutsikter håller som väntat på att försämras. I början av året slog coronakrisen speciellt hårt mot servicebranschen, medan industrin rullade på med hjälp av goda orderstockar. I slutet av året kommer situationen emellertid att förändras. SFP:s representant i finansutskottet, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är oroad över situationen.

– I början av året har vi stött företag finansiellt så att de ska klara sig genom krisens första fas. Krisen är dock inte över och den för oss speciellt viktiga exportindustrins situation ser allt dystrare ut, säger Adlercreutz.

– Jag föreslår att vi överväger att förlänga företagens räkenskapsperiod så, att samfundsskatten för åren 2020 och 2021 skulle uppbäras först år 2022. Detta skulle möjliggöra att företagen får ett lite längre perspektiv med tanke på bokföringen. Samtidigt skulle det ta i beaktande det, att fastän många företag kommer att göra ett drägligt resultat ännu under år 2020, kommer resultatet för 2021 för många att vara negativt.

Enligt Adlercreutz skulle denna förändring vara enkel att genomföra praktiskt. Den skulle vara både kostnadsneutral och förvaltningsmässigt lätt. Han poängterar att den skulle hjälpa speciellt vår livsviktiga exportindustri, det vill säga de företag som lider med fördröjning.

– Nu måste vi akta för att politisera diskussionen kring vårt näringsliv. Vi ska inte heller skapa konstgjorda motsättningar. Vi måste våga tala om konkreta åtgärder som försäkrar att de företag som hittills varit livskraftiga kan upprätthålla sin funktionsförmåga även i fortsättningen, säger Adlercreutz, som under de senaste månaderna försökt lyssna speciellt noggrant på signaler från företagsfältet.

Adlercreutz: Slopa det misslyckade försöket med kvoter för förstagångssökande

Tiotusentals unga inleder som bäst sina studier i högskolor och yrkeshögskolor. Många väljer emellertid i stället att hålla ett mellanår, i hopp om att få den önskade studieplatsen nästa år. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz vill uppmärksamma de problem som kvoten för förstagångssökande för med sig.

– Sedan 2016 har en del av studieplatserna reservats för dem som inte tidigare tagit emot en studieplats. Redan nu ser vi tecken på att reformen inte till alla delar haft önskade effekter. Syftet var att undvika att samma person blockerar flera studieplatser, men nu har det lett till att man inte vågar ta emot en studieplats överhuvudtaget, om man inte är fullständigt säker på att det är just den man vill ha. Detta har problematiska följder, säger Adlercreutz.

– Istället för att komma igång med studierna och komma in i arbetslivet i den branschen man vill skjuts starten framåt. De unga väljer att hålla mellanår istället för att mista sin värdefulla position som förstagångssökande, som favoriseras i antagningen.

Finland haft ett hållbarhetsgap som enligt Finansministeriet är fyra procent av vår BNP på årsbasis. För att råda bot på det borde vi arbeta längre och komma ut i arbetslivet tidigare.

– Förstagångskvoterna motverkar detta mål. Studierna inleds i många fall senare. I stället för att tvinga unga fatta avgörande beslut redan när de inleder gymnasiet och ytterligare fortsätta detta tunneltänk i högskoleurvalsprocessen borde vi göra det så lätt som möjligt att byta studieinriktning och betrakta den mångsidiga kompetens som samlas som en styrka, inte ett problem.

– Vi borde låta alla ungdomar tävla på en neutral spelplan. Därför är det dags att slopa försöket med kvoter för förstagångssökande.