Svenska riksdagsgruppen: Vi ledamöter har ett särskilt ansvar – också för vad vi säger

Riksdagen röstade idag om riksåklagarens begäran om tillstånd att åtala riksdagsledamot Juha Mäenpää (Sannf.) för hets mot folkgrupp. I omröstningen uppnåddes inte 5/6 majoritet, vilket skulle ha fordrats för att häva en riksdagsledamots åtalsimmunitet.

Enligt Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz borde i detta fall samma regler och lagar tillämpas på riksdagsledamöter som på alla andra.

– Svenska riksdagsgruppen stödde grundlagsutskottets slutsats om att riksdagen borde ge sitt samtycke till att åtala ledamot Mäenpää. Det är inte värdigt för en riksdagsledamot eller för någon annan att jämföra asylsökande med invasiva arter. Sådant språkbruk hör varken hemma i samhället eller i riksdagens plenisal.

Adlercreutz understryker att riksdagsledamöters agerande måste kunna granskas, om det misstänks att en ledamot i plenum kränker andras mänskliga rättigheter eller människovärde.

– Det är säkert för den breda allmänheten svårt att förstå, att vissa lagar – som vi själva stiftar – inte skulle kunna gälla oss. I synnerhet som vi ledamöter har ett särskilt ansvar som individer med en maktposition.

Det är Svenska riksdagsgruppens entydiga ståndpunkt.

– Det var anmärkningsvärt att grundlagsutskottets betänkande inte var enhälligt i denna fråga och att två av tre Samlingspartiets ledamöter i utskottet stödde Sannfinländarnas reservation. Detta trots att ingen sakkunnig förordade att immuniteten bibehålls.

Riksdagens beslut innebär nu att vi aldrig får veta huruvida ledamot Mäenpää gjorde sig skyldig till brott eller inte.

I omröstningen i stora salen röstade fyra samlingspartister och sex ledamöter från Centern samt alla kristdemokrater tillsammans med den sannfinska gruppen emot tillståndet att väcka åtal. Också Harkimos och Turtiainens enmansgrupper anslöt sig till denna front.

Svenska riksdagsgruppen framhåller att hets mot folkgrupp enligt grundlagsutskottet kan bedömas vara ett allvarligt brott, som inte omfattas av grundlagens yttrandefrihet. En riksdagsledamot åtnjuter en särskilt stark yttrandefrihet, men det betyder inte att han eller hon går fri från grova övertramp och kränkningar av människovärdet.

– Det här handlar inte om yttrandefriheten i politiskt arbete, utan om hatprat. Om man i sin politik inte kan skilja på dessa saker, om man tycker att man inte kan göra politik utan att angripa en människogrupp är det skäl till självrannsakan – som individ och som parti, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Fjärde tilläggsbudgeten plåstrar sår – sysselsättningsåtgärderna viktigare än någonsin

– Den fjärde tilläggsbudgeten är ett plåster på de sår som nu blöder. Vi har mycket jobb framför oss med tanke på ekonomin, och därför är det viktigt att vi har en tydlig vägkarta för anpassningsåtgärderna. Detta paket innehåller flera viktiga åtgärder som för oss åt rätt håll mot återuppbyggnad, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Idag behandlar riksdagen den fjärde tilläggsbudgeten. Enligt Adlercreutz innehåller den viktiga satsningar inom flera samhällssektorer.

– Jag är verkligen glad över att antalet studieplatser ökas för att underlätta de ungas situation. Klimatåtgärderna, i form av klimatfonden samt stöden till träbyggande och till att frångå oljeuppvärmning, är även de mycket välkomna. Kommunerna stöds även med ca 1,4 miljarder euro för att lindra de värsta följderna av krisen.

Staten skuldsätter sig nu istället för kommunerna, men lånepengar kommer inte alltid att komma billigt. Adlercreutz betonar därför vikten av sysselsättningsåtgärder inom ramen för återuppbyggnaden.

– Sysselsättningsåtgärderna är viktigare än någonsin. I en situation där statsbudgeten har ett underskott har vi inte råd att upprätthålla en hög strukturell arbetslöshet. Det är frågan om rättvisa och socialt ansvar. Vi måste ingripa både i incentiven för att anställa och ta emot ett arbete. Vi behöver lätta på anställningskostnaderna. Nu är det även rätt tidpunkt för att främja lokala avtal. Alla åtgärder måste tas i bruk för att lyfta Finland ur coronaträsket.

Adlercreutz: Vi behöver en förutsägbar investeringsomgivning för företagen

– På vår väg ut ur krisen måste vi försäkra att företagen överlever och att de har tilltro till Finland som investeringsomgivning, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens diskussion om planen för de offentliga finanserna 2021–2024.

– Med tanke på den ekonomiska utvecklingen på lång sikt är det avgörande att vår investeringsintensiva industri klarar sig. Om våra exportföretag går omkull mister vi inte bara arbetsplatser, utan också en möjlighet att ens tämligen snabbt få vår ekonomi att växa igen. Internationella värdekedjor byggs inte upp hur lätt som helst.

Tysklands export har minskat kraftigt under våren. Enligt Finlands Banks prognos är också Finlands priskonkurrenskraft på väg nedåt.

– Vi måste göra Finland till en mer förutsägbar och lockande investeringsomgivning. Ett företag som startar sin verksamhet i Finland vill veta att dagens skattenivå gäller också imorgon. Vi behöver en långsiktig överenskommelse om företagsbeskattningens nivå och våra investeringsincitament.

Adlercreutz: Sysselsättningsåtgärderna kan inte vänta

– Coronakrisen har långtgående effekter för hela Finlands ekonomi och skapar svåra utmaningar för att nå regeringsprogrammets målsättning om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Krisen är ändå ingen orsak till att ge upp – tvärtom. Nu krävs strukturella förnyelser och målmedvetna åtgärder för att få Finland på fötter igen.

Det anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz, och efterlyser en höjning av ambitionsgraden.

– Vi vet inte när nästa pandemi – eller någon annan kris – slår till. Ju stabilare vår offentliga ekonomi är då, desto bättre kan vi möta den krisen. Trots att vi ännu lever mitt i en pågående pandemi får vi inte tappa fokus på att ta fram konkreta åtgärder för att stärka sysselsättningen. Det här är inte en utmaning som blir lättare om vi väntar. Det finns även skäl att sikta högre: enligt arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä kunde vi uppnå en sysselsättningsgrad på 77–78 procent inom fem år. Detta borde vi eftersträva.

– Det är också en fråga om att hjälpa dem som har det svårt just nu. Många befinner sig i en osäker ekonomisk situation på grund av permittering eller uppsägning. Att bli utan jobb är en personlig tragedi. Men ett arbete är det bästa socialskyddet man kan ha.

Med årets fyra första tilläggsbudgetar närmar sig statens upplåning 20-miljardersstrecket.

– Vi är nu tvungna att kraftigt stimulera vår ekonomi men vi måste också rita upp en karta för hur vi skall få den i balans. Det behövs ett förtroende inte bara för den personliga ekonomin utan också för den offentliga ekonomin för att vi skall kunna återgå till det normala. Vi har inte tid att vänta. Vi behöver konkreta sysselsättningsåtgärder som ökar både utbud och efterfrågan av arbetskraft.

Adlercreutz: Välkomna åtgärder för klimatet och företagen

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar åtgärderna i regeringens fjärde tilläggsbudget. Utöver de nödvändiga tilläggsanslagen för att hantera coronakrisens ekonomiska följder finns även glädjande satsningar på träbyggande och utfasning av brännolja för uppvärmning. I och med denna tilläggsbudget blir också klimatfonden verklighet.

– Vi vet att cleantech-branschen kommer att växa mycket under de kommande åren. Vi har många finländska företag och innovationer som behöver den där lilla extra puffen framåt. Genom klimatfonden kan de hitta finansiering som komplement till den de hittar på marknaden. Det här är ett fördelaktigt sätt att främja sysselsättning, innovation, export – och klimatet, säger Adlercreutz.

Enligt regeringsprogrammet ska användningen av brännolja för uppvärmning avvecklas gradvis fram till början av 2030-talet.

– Regeringen satsar nu 45 miljoner på att både kommuner och privatpersoner kan få understöd för att övergå från oljeuppvärmning till klimatvänligare lösningar. Det här är en konkret satsning som sporrar till att minska på det egna koldioxidavtrycket. I och med att vårt byggnadsbestånd förnyas relativt långsamt är alla åtgärder som främjar en övergång till energisnåla uppvärmningsalternativ välkomna. Och det är ofta säkrare och förnuftigare att fokusera på energikällan, än att göra en kostsam energieffektivitetsrenovering som ibland kan ha oanade negativa följder.

Adlercreutz gläds även över att träbyggande främjas.

– En träbyggnad är ett konkret kollager. Även en liten träbyggnad lagrar flera ton koldioxid. För varje kubik betong som ersätts med trä tar vi ett steg närmare våra klimatmål. Vi i SFP har länge talat om att satsa på träbyggande. Nu blir det verklighet.

Adlercreutz erbjuder riksdagsvideo för skolklasser

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz hoppas att man också i riksdagen ska få se skolklasser i korridorerna när höstterminen väl börjar. I väntan på det har han gjort en video – ett distansriksdagsbesök – som han hoppas att ska hitta sin väg in i klassrummen runtom i Svenskfinland eller varför inte visas som en del av undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor.

– Finland är ett land med låga trösklar och många möjligheter till samhälleligt engagemang. Jag har själv saknat skolklassernas besök i riksdagen. Samtidigt har det har varit fint att få följa med hur lärarna tänjt sig i den nya situationen vi levt i under våren. Många har aktivt varit i kontakt också med riksdagen och ordnat diskussioner mellan politiker och elever på distans.

Under våren har utomstående inte kunnat besöka riksdagen. På samma sätt som muséer och andra offentliga inrättningar har också riksdagen varit tvingen att stänga sina dörrar för besöksgrupper. Skolor brukar ofta på vårkanten ha riksdagen som utflyktsmål men inte i år – skolvardagen har förstås annars också sett mycket annorlunda ut.

– Med denna video vill jag dra mitt strå till stacken. Jag berättar om huset, dess historia och arkitektur, men också om hur beslutsfattandet i Finlands riksdag fungerar. Sedan när höstterminen börjar hoppas jag att skolorna åter tar kontakt med oss här i riksdagen och kommer på besök.

Anders Adlercreutz riksdagsbesöksvideo hittas på adressen andersadlercreutz.fi/besok.

Adlercreutz: En klar strategi för vägen ut ur krisen

Skötseln av coronakrisen i Finland måste ges ett gott betyg, men resultatet har inte nåtts utan uppoffringar, konstaterar Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen.

Trots det goda betyget för skötseln av epidemin ser Adlercreutz brister i hur företagarna behandlats.

– Vi behöver brådskande stöd för våra restauranger, men också en korrigering av de principer som styr kriterierna enligt vilka Business Finland delar ut pengar. Det här har vi sagt tidigare: Projektfinansieringens tid kommer senare. Nu behövs rörelsekapital.

Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i riksdagens debatt om regeringens strategi ut ur krisen.

– Det är bra att regeringen erbjuder en tydlig strategi för hur vi skall kunna öppna landet igen. Samhället öppnar med åtgärder som möjliggör att företagare kan återvända till arbetet. Stegvis. Försiktigt. I enlighet med den samlade medicinska expertisens rekommendationer.

Adlercreutz tycker att det finns skäl att ta vara på lärdomarna av krisen.

– Vi har visat flexibilitet hemma, i skolan, på våra arbetsplatser. Det är en flexibilitet som vi inte ska låta gå förlorad när en mer normal vardag sätter in. Den flexibiliteten behövs mer än någonsin – för att förnya arbetslivet, skapa nya arbetsplatser och för att få ekonomin och hela samhället på fötter.

Adlercreutz: Flexibilitet behövs även efter krisen

Vi skall inte kasta bort det vi lärt oss under coronakrisen. Den flexibilitet som vårt samhälle har visat behövs under de kommande åren av återuppbyggnad, konstaterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens debatt om statens finanser på tisdagen.

– Till följd av coronakrisen djupdyker ekonomin och skatteintäkterna minskar. Det finns skäl att anta att arbetslösheten ökar. Det måste vi reagera på. Det har betydelse.

När livet igen normaliseras är det enligt Adlercreutz skäl att hålla i minnet det vi lärt oss under krisveckorna.

– Arbetstiden kan flexa, arbetsplatsen kan flexa. Också arbetssättet kan flexa. Låt oss hålla kvar digitaliseringens fördelar. Vi kan arbeta på distans, vi kan resa mindre, vi kan kommunicera mera. Regeringsprogrammets skrivning om befrämja lokala avtal är särskilt viktig just nu.

Han betonar att fastän de ekonomiska utsikterna förändrats totalt under den senaste månaden gäller regeringsprogrammets strategiska mål fortfarande.

– Efter corona behöver vi fortfarande ett jämlikt samhälle som satsar på utbildning en familjeledighetsreform. Klimatförändringens följder har inte blivit lättare att bära ekonomiskt, utan snarare tvärtom. Men, de strategiska målen står sig, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Företag lider på grund av THL:s oklara anvisningar för test av coronavirus

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz uppmanar Institutet för hälsa och välfärd (THL) att förtydliga sina anvisningar för provtagning av coronavirusfall. För tillfället tolkar privata hälsoföretag anvisningarna på olika sätt på lokal nivå.

– Jag blev kontaktad av ett företag vars nyckelarbetstagares partner har symtom som tyder på coronavirus. Därför är också arbetstagaren för tillfället i karantän. Företaget skulle vilja testa partnern för coronavirus, men enligt det privata hälsoföretaget kan inte provtagning genomföras på grund av THL:s anvisningar. Arbetstagarens karantän fortsätter och företaget lider, trots att det inte är säkert att karantänen är motiverad. Problemet verkar vara utbrett. Så här ska det ju inte vara, säger Adlercreutz.

Adlercreutz förundrar sig över svårigheten att bli testad, speciellt då vi under de senaste dagarna har fått läsa nyheter om hur testningskapaciteten är god hos privata hälsoföretag. Företagen bekräftar att kapacitet finns.

– Vår nationalekonomi lider märkbart om provtagning inte möjliggörs. I detta fall är företaget utan sin nyckelarbetstagare för en obestämd tid, för säkerhets skull. Om partnerns testresultat är positivt, skulle arbetstagaren givetvis fortsätta sin karantän. Om resultatet är negativt, skulle arbetstagarens arbete och företagets verksamhet kunna fortsätta som normalt.

– Anvisningarna för provtagning kan inte lämna rum för tolkning så, att man på vissa områden får gå på test och på andra områden inte. Anvisningarna måste ta i beaktande hur sjukdomsmisstanken påverkar familjemedlemmarna och deras arbetsgivare. Oklara begränsningar för testning får inte finnas. Jag ber att THL rättar till anvisningarna.

Adlercreutz: Ett kortsiktigt, förhastat beslut

Styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) har idag fattat beslut om att lägga ner samjouren vid Raseborgs sjukhus. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är bestört över beslutet och anser att nedläggningen av samjouren är förnuftsvidrig.

– Med det här beslutet tar samjouren i Raseborg nu slut. Majoriteten av HUS styrelse valde att ignorera Västnylands protestrop – både kommunernas och de över 10 000 medborgares som skrivit under uppropet för att bevara samjouren. Samjourens betydelse för hela regionen kan inte mätas i kostnadskalkyler – nu försvinner en grundläggande del av närservicen.

Adlercreutz anser att beslutet är förhastat också med tanke på den kommande social- och hälsovårdsreformen.

– HUS styrelse valde att knyta det kommande landskapets ena hand bakom ryggen. Beslutet är mycket beklagligt för hela regionen. Nu gäller det för HUS att visa att man förstår behoven i Västnyland. Trots detta beslut måste Raseborgs sjukhus målmedvetet utvecklas utgående från sina styrkor och befolkningens behov. Kunde det finnas möjlighet att genom att betona vissa spetskompetenser stärka sjukhuset som helhet?

– Nu får det under inga omständigheter bli diskussion om att jouren i övrigt ifrågasätts. Raseborgs sjukhus är och ska förbli ett sjukhus. För sjukhuset behövs.