Tal i interpellationsdebatten 1.10.2019

Uskon että kaikki tällä salissa välittävät taloudesta. Että kaikki täällä välittävät työllisyydestä. 

Keskustelemme nyt välikysymyksestä joka jätettiin kun hallitus oli toiminut runsaat kolme kuukautta. Elämme edellisen hallituksen budjettia – joka muuten tehtiin paremmassa suhdanteessa 1.7 miljardia alijäämäiseksi – ja tämä hallitus ei ole vielä jättänyt omaa budjettiesitystään eduskunnalle.

Mutta taloudesta on hyvä puhua siitä huolimatta – ja työllisyydestä. 

Saimme eilen kuulla heikkoja uutisia syntyvyydestä. Suomi on demografisten haasteiden edessä. Meillä on vanheneva väestö ja yhä vähemmän lapsia. Syrjäytyminen ja eriarvoistuminen ovat todellisia ongelmia

Koulutustaso on kääntynyt laskuun ja tiestömme rapautuu. Iso osa yrityksistämme kärsii työvoimapulasta. Investointiaste on matala ja nuoret ovat syystäkin huolissaan siitä, miltä maapallomme näyttää heidän ollessaan aikuisiässä. 

Ärade talman. 

Vi vet vilka våra utmaningar är. Vi har demografiska bekymmer. Våra företag hittar inte arbetskraft. Vår utbildningsnivå har sjunkit. Våra vägar är inte i skick. Utslagning är ett faktiskt, konkret problem. EU står inför stora frågeställningar och klimatförändringen hotar allas vår framtid. 

Ärade talman. Denna regering ser alla dessa problem. Och agerar för att motverka alla dessa problem. 

Arvoisa puhemies. 

Nämä ovat meidän haasteemme ja tämä hallitus tarttuu niihin. 

Me teemme koulutuksen kunnianpalautuksen. Se on koulutuslupaus joka pitää. Tämä hallitus tekee huomattavia lisäpanostuksia kaikilla asteilla ja palautamme subjektiivisen oikeuden varhaiskasvatukseen. 

Teemme vanhempainvapaauudistuksen joka pitkälti vastaa sitä mallia, jota tasa-arvojärjestöt pitkään ovat ajaneet. Tämä helpottaa perheiden arkea, se parantaa naisten työmarkkina-asemaa ja madaltaa sen kautta välillisesti myös  perheen perustamisen kynnystä. 

Ellei tasa-arvo kiinnosta, niin tämä varmaan herättää vastustusta. Mutta jos siihen uskoo, niin tätä on syytä tukea. 

Tämä hallitus uskoo, että yritykset osaavat valtiota paremmin päättää kenet palkkaavat, ja helpottaa sen takia ulkomaisen työvoiman palkkausta. Me näemme myös, että meidän ei tule edes vihjaista täällä tutkinnon suorittaneelle ulkomaalaiselle että hän ei ole tervetullut jäämään. Se olisi jo kansantaloudellisesti järjenvastaista. Siksi opiskeluoleskelulupaan tulee automaattinen pidennys opiskelijan valmistuttua. 

Nämä ovat muutoksia joita oppositio toki saattaa vastustaa, mutta joita kansantalous ja yrityksemme kannattavat. 

Tämä hallitus suhtautuu ilmastonmuutoksen vastaiseen taisteluun kunnianhimoisesti. Tästä ei ole epäilystä. Kaikkia toimia ei vielä tästä budjetista löydy, mutta suunta ja yhteinen tahto on selvä. 

Ja se joka sanoo, että ilmastotoimet heikentävät työllisyyttä ei ole kuunnellut yrityksiämme. Ne kaipaavat selkeää tiekarttaa. Tämä hallitus tulle heille sellaisen antamaan.

Kyllä – kaikkia toimia ei tässä budjetissa ole. Kaikki asiat eivät ole ensimmäisen kolmen kuukauden jälkeen ratkaistu. Mutta olkaa huoleti oppositio, lisää toimia tulee. 

Kokoomus kaipaa konkreettisia työllisyystoimia. Iso osa Kokoomuksen varsin hyvästä 16 kohdan listasta on ristiriidassa edellisen hallituksen toimien kanssa. Iso osa taas löytyy tästä hallitusohjelmasta. Toivottavasti kiitosta ja tukea siis tulee, vaikka se tänään ehkä jää uupumaan. 

Koska me edistämme paikallista sopimista, kuten hallitusohjelma linjaa. Helpotamme yritysten investointeja. Parannamme teollisuuden kilpailukykyä. Kehitämme vientiväyliä. 

On totta, että tämä hallitus ei voi odottaa vetoapua suhdanteista. Se tarkoittaa, että meidän pitää tehdä lujasti töitä saavuttaaksemme tavoitteemme. Tavoitteemme jotka luulen olevan yhteisiä. 

Ärade talman. 4 månader av arbete har vi bakom oss. Allting är inte färdigt. Mycket återstår att göra. 

Men vi är på god väg. 

Adlercreutz: Hallituksen investointiohjelma on tervetullut

Hallitus esitteli tiistaina vuoden 2020 talousarvioehdotuksensa. Samalla hallitus esitti ohjelman investointiasteen nostamiseksi ja suomalaisten yritysten investointihalujen vauhdittamiseksi.

– Vahvistamme Suomen kilapilukykyä tekemällä suuria ja välttämättömiä panostuksia tutkimukseen ja koulutukseen. Lisäämällä varoja teiden kunnossapitoon kuromme umpeen korjausvelkaa ja rautateihin tehtävät panostukset auttavat ilmastotavoitteiden saavuttamisessa. Haluamme myös helpottaa ulkomaisen työvoiman palkkausta suomalaisiin yrityksiin tarjoamalla ulkomaisille opiskelijolle mahdollisuuden pidentää oleskelupiaan kahdella vuodella. Tämä on erittäin tervetullut uutinen yrityksillemme, sanoo Ruotsalaisen eduskuntarryhmän puheenjohtaja Anders Adlercreutz.

– Investointiaste on Suomessa matala ja, kun tähän lisätään Saksan teollisen tuotannon lasku ja Brexitin luoma epävarmuus, on edessämme taloudellisesti epävarmoja aikoja. Nyt olisi tärkeää, että yritykset uskaltavat investoida tulevaisuuteen. Tuottavuutta mullistavat muutokset, kuin robotisointi, automatisointi ja keinoälyn soveltaminen vaativat kuitenkin yrityksiltä merkittäviä investointeja. On korkea aika saada käyntiin yrityksien investointihalut, koska investointien myötä syntyy myös uusia työpaikkoja, sanoo Adlercreutz.

–  Haluamme jouduttaa tärkeitä investointipäätöksiä poistokäytäntöjä kehittämällä niin, että annamme yrityksille mahdollisuuden neljän vuoden ajan tehdä kaksinkertaisia poistoja. Tämä on erittäin tervetullut muutos, sanoo Adlercreutz.

Adlercreutz välkomnar regeringens program för att öka investeringarna

Regeringen presenterade på tisdagen sitt förlag till budget för år 2020. Samtidigt presenterades ett program som strävar till att sätta fart på investeringarna inom den finländska företagssektron.

– Vi gör stora och nödvändiga satsningar på forskning och utbildning i denna budget. Det är satsningar som stärker vår konkurrenskraft. Höjda anslag för vägunderhållet hjälper oss att ta igen en del av den reparationsskuld vi har, och satsningarna på rälstrafik för oss närmare våra klimatmål. Vi gör det lättare för företag att få hit utländsk kunnig arbetskraft och unga som studerat här får per automatik stanna kvar. Det här är synnerligen välkomna nyheter för våra företag, säger Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppens ordförande.

– Investeringsnivån i Finland är låg. När vi står inför en tid av ekonomisk osäkerhet – Tysklands industriproduktion minskar och Brexit skapar ovisshet – är det viktigt att företagen vågar investera inför framtiden. Robotiseringen och tillämpningen av artificiell intelligens är stora förändringar som kräver stora satsningar, säger Adlercreutz.

–  Genom att ge företagen möjlighet att fördubbla avskrivningarna kan vi  märkbart underlätta fattandet av viktiga investeringsbeslut. Det här är en mycket välkommen förändring, säger Adlercreutz.

Henriksson och Adlercreutz på sommarmötet i Jakobstad: Höjd sysselsättningsgrad ska vara främsta prioritet

Nu ska de åtgärder som stärker sysselsättningen konkretiseras och målmedvetet genomföras. Det betonar partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson och gruppordförande Anders Adlercreutz som i dag öppnar Svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Jakobstad.

– Regeringens målsättning att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är helt central. Vår riksdagsgrupp håller sitt sommarmöte i Österbotten, där sysselsättningsgraden redan är kring 75 procent. Kan vi nå en hög sysselsättningsgrad här i Österbotten, så kan vi göra det också i hela landet, säger Henriksson.

Hon säger att det handlar om att skapa goda verksamhetsförutsättningar för företag och att satsa på infrastrukturen. Henriksson säger att arbetsmarknaden måste fungera bättre – det kan inte vara så att vi samtidigt har brist på arbetskraft och arbetslöshet.

– För tillfället har vi många lediga jobb, men också många som är arbetslösa. Därför behöver vi skapa morötter för att det ska vara lönsammare och lättare för folk att flytta efter ett jobb. Det borde också vara ekonomiskt mer sporrande att ta emot jobb som pensionär, om man själv vill extraknäcka lite.

– I regeringsprogrammet slog vi fast att det ska bli lättare att anställa personer från andra länder, i synnerhet när det gäller kvalificerad arbetskraft. Det här är viktigt, då vi vet att många av våra företag redan nu lider av arbetskraftsbrist. Också högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden måste göras smidigare. Viktigt är också att lokala avtal främjas inom företagen. Det är bra att regeringen utarbetar en strategi för företagande, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz säger också att regeringsprogrammet innehåller många goda skrivningar som nu i samband med budgeten måste konkretiseras.

– Klimatpolitiken är inte en tvistefråga, utan ett måste – och en möjlighet. Regeringsprogrammet talar klart om ytterligare satsningar på bioekonomi, cirkulär ekonomi, energieffektivitet, utsläppsfri energiproduktion och lagring av energi. Allt förutsätter fokusering på forskning, utveckling och innovationer. Och det öppnar upp möjligheter för företagsamhet. Mycket av det ser vi här i Österbotten och det ska bli ett nöje att bekanta sig närmare med framgångskonceptet för företagen här.

Adlercreutz betonar också vardagsfaktorernas betydelse för en högre sysselsättningsgrad.

– Det är bra att regeringen går in för att minska på dagisgrupperna och satsar på en familjeledighetsreform som ökar jämställdheten på arbetsmarknaden.

Svenska riksdagsgruppens sommarmöte pågår två dagar. Förutom gruppens interna möten besöker gruppen på onsdag det framgångsrika slipmaterialföretaget Mirka i Jeppo och Malmska sjukhuset i Jakobstad. Svenska riksdagsgruppen består av SFP:s nio riksdagsledamöter samt Ålands riksdagsledamot.

Henriksson ja Adlercreutz kesäkokouksessa Pietarsaaressa: Työllisyysasteen nostaminen on oltava ykkösprioriteettina

Työllisyyttä vahvistavat toimenpiteet pitää konkretisoida ja päättäväisesti laittaa täytäntöön. Tätä asiaa painottivat RKP:n puheenjohtaja ja oikeusministeri Anna-Maja Henriksson ja eduskuntaryhmän puheenjohtaja Anders Adlercreutz avatessaan Ruotsalaisen eduskuntaryhmän kesäkokouksen keskiviikkona Pietarsaaressa.

– Hallituksen tavoite nostaa työllisyysaste 75 prosenttiin on aivan keskeinen. Eduskuntaryhmämme pitää kesäkokouksensa Pohjanmaalla, missä työllisyysaste on jo noin 75 prosenttia. Jos onnistumme saavuttamaan korkean työllisyysasteen Pohjanmaalla, niin pystymme myös saavuttamaan sitä koko maassa, Henriksson sanoo.

Hänen mukaansa kyse on hyvien toimintaedellytysten luomisesta yrityksille ja investoinneista infrastruktuuriin. Henriksson sanoo, että työmarkkinoiden on toimittava paremmin- ei voi olla tarkoituksenmukaista, että meillä samanaikaisesti on sekä työvoimapula että työttömyys.

– Tällä hetkellä meillä on vapaita työpaikkoja, mutta myös työttömyyttä. Siksi meidän on luotava porkkanoita, jotta ihmisillä olisi kannattavampaa ja helpompaa muuttaa työn perään. Työn vastaanottaminen eläkeiällä, jos haluaa tienata vähän ylimääräistä, pitäisi myös olla taloudellisesti kannattavampaa.

– Hallitusohjelmaan kirjattiin, että muista maista tulleiden henkilöiden työllistämistä tulisi helpottaa, erityisesti kun kyse on pätevästä työvoimasta. Tämä on tärkeää, koska tiedämme, että monet yrityksistämme kärsivät jo työvoimapulasta. Myös korkeakoulukoulutettujen pääsy työmarkkinoille pitää helpottaa. On tärkeää, että paikallista sopimista kehitetään yrityksissä. On hyvä, että hallitus valmistelee yrittäjyysstrategiaa, Henriksson sanoo.

Eduskuntaryhmän puheenjohtaja Anders Adlercreutz toteaa, että hallitusohjelmaan on kirjattu moni asia, jota pitää konkretisoida talousarvion yhteydessä.

– Ilmastopolitiikka ei ole asia, josta voidaan keskustella, vaan se on välttämättömyys- ja myös mahdollisuus. Hallitusohjelmassa puhutaan selkeästi lisäinvestoinneista biotalouteen, kiertotalouteen, energiatehokkuuteen, päästöttömään energiantuotantoon ja energian varastointiin. Tämä edellyttää panostuksia tutkimukseen, kehitykseen ja innovaatioihin. Tämä avaa myös uusia mahdollisuuksia yrittäjyyteen. Näemme paljon siitä täällä Pohjanmaalla ja on ilo tutustua täällä toimivien yritysten menestystarinaan.

Adlercreutz painottaa myös arkisten asioiden merkitystä, kun tähdätään korkeampaan työllisyysasteeseen. – On hyvä, että hallitus haluaa pienentää päivähoitoryhmien kokoja ja panostaa perhevapaauudistukseen, joka lisää tasa-arvoa työmarkkinoilla.

Ruotsalainen eduskuntaryhmän pitää kesäkokousta kaksi päivää. Ryhmän sisäisten kokousten lisäksi ryhmä vierailee keskiviikkona menestyksekkäässä hiontamateriaalia tuottavassa yrityksessä, Mirka Jepualla ja Malmin sairaalassa Pietarsaaressa. Ruotsalainen eduskuntaryhmä koostuu RKP:n yhdeksännestä kansanedustajasta sekä Ahvenanmaan kansanedustajasta.

Adlercreutz: Vi ska inte själva försvåra sysselsättningsmålen

Snabba förändringar i omvärlden gör att regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent ter sig mera ambitiöst dag för dag, säger Anders Adlercreutz, gruppordförande och riksdagsledamot för SFP.

– I Tyskland minskade industriproduktionen under det andra kvartalet. Brexit kastar en skugga över Europa och Trumps handelskrig leder till en allmän ovisshet oh pessimism. Allt detta måste reflekteras i både höstens budgetuppgörelse och de kommande arbetsmarknadsförhandlingarna, understryker Adlercreutz.

Han hänvisar till en färsk utredning av ETLA där det konstateras att det så kallade konkurrenskraftsavtalet har haft stor betydelse och stärkt Finlands konkurrenskraft de senaste åren.

– Det är en trend vi inte får bryta. Samtidigt vet vi, att i synnerhet den genomförda ökningen av den årliga arbetstiden med 24 timmar kommer att väcka mycket diskussion när arbetsmarknadsförhandlingarna kommer igång.

– Vi har varit i en situation som denna tidigare också. I ekonomiskt goda tider har vi med egna beslut försämrat vår konkurrenskraft. Jag hoppas att alla som sitter vid förhandlingsborden fördjupar sig i den forskning som finns och har is i magen, säger Adlercreutz.

En sysselsättningsgrad på 75 procent kräver att vi skapar cirka 60 000 nya arbetsplatser i Finland.

– För att vi ska lyckas i det arbetet måste vi ta till en bred palett med åtgärder. Inga åtgärder skall vara uteslutna, helt som vi skrivit i regeringsprogrammet. Vare sig det gäller aktivmodellen – vars effekter utreds i en rapport från VATT som publiceras senare i höst – konkurrenskraftsavtalet eller konkreta stödåtgärder ska inga beslut fattas förrän vi har klara kalkyler på vad de leder till. Vi har inte råd att själva försvåra våra sysselsättningsmål, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Emme saa vaikeuttaa työllisyystavoitteiden saavuttamista

Maailmanpolitiikan ja talouden nopeat muutokset saavat hallituksen tavoitteen 75 prosentin työllisyysasteesta vaikuttamaan päivä päivältä entistä kunnianhimoisemmalta, sanoo Anders Adlercreutz, kansanedustaja ja eduskuntaryhmän puheenjohtaja (RKP).

– Saksan teollisuustuotanto on laskenut vuoden toisella neljänneksellä ja Trumpin kauppasota sekä Brexit aiheuttavat epävarmuutta ja epätietoisuutta tulevaisuudesta. Kaikki tämä on otettava huomioon valtion talousarviossa ja syksyn työmarkkinaneuvotteluissa, Adlercreutz sanoo.

Hän viittaa Elinkeinoelämän tutkimuslaitoksen (Etla) julkaisemaan raporttiin, jossa todetaan, että Suomen kilpailukyky on vahvistunut viime vuosina ja kilpailukykysopimuksen vaikutus on ollut suuri tähän myönteiseen kehitykseen.

– Tätä trendiä ei saa katkaista. Tiedämme kuitenkin, että kun työmarkkinaneuvottelut käynnistyvät varsinkin 24 tunnin lisäys vuotuiseen työaikaan tulee herättämään paljon keskustelua, Adlercreutz sanoo.

– Olemme aikaisemminkin olleet samankaltaisessa tilanteessa. Taloudellisesti hyvinä aikoina olemme tehneet päätöksiä, jotka ovat heikentäneet maamme kilpailukykyä. Toivon, että kaikilla neuvottelupöytien ääressä istuvilla on jäitä hatuissaan ja että he tutustuvat huolella tutkimustuloksiin, Adlercreutz sanoo.

75 prosentin työllisyysasteen saavuttamiseksi tarvitsemme 60 000 uutta työpaikkaa Suomeen.

– Tavoitteen saavuttamiseksi tarvitsemme monia erilaisia toimenpiteitä. Hallitusohjelmaan kirjattiin, ettei mitään toimenpidettä voi sulkea pois ratkaisuista. Oli sitten kyse aktiivimallista – jonka vaikutuksia Valtiontalouden tutkimuskeskus (VATT) selvittää myöhemmin syksyllä julkaistavassa raportissaan – kilpailukykysopimuksesta tai muista konkreettisista toimenpiteistä on päätösten perustuttava perusteellisiin selvityksiin toimenpiteiden seurauksista. Meillä ei ole varaa omatoimisesti vaikeuttaa työllisyystavoitteiden saavuttamista, Adlercreutz sanoo.

Antti Herlin: Varje välmående företag gynnar varje finländare

Kones höga ålder och storlek som företag gör det unikt i ett land av Finlands storlek. Vad tycker du man borde göra för att åstadkomma flera företag av samma typ i Finland?

– I Finland diskuteras det livligt hur ett välfärdssamhälle uppstår och hur man borde fördela den förmögenhet vi tillsammans har skapat. Jag tycker det är viktigt att företag och företagare har en möjlighet att bli rika. Den här rikedomen sprider sig i hela samhället.

Kone har under historiens gång, utöver förmåga och kunnande, också haft tur. En viktig faktor för vår framgång har varit att min farfar och min far insåg betydelsen av internationalisering redan under företagets barnaår. Om man vill att ett företag ska kunna växa sig stort räcker den lilla marknad som Finland utgör inte till. Att internationalisera är extremt viktigt. Nuförtiden är  spelbolag och företag inom den digitala sektorn globala aktörer  redan vid födseln. Finlands gränser betyder ingenting för dem.

Företagens konkurrenskraft diskuteras mycket i riksdagen. Hur ser du på det finländska samhällets transparens och tillförlitlighet som en konkurrensfaktor?

– Det har varit mycket viktigt för Finland att Kones ägare är och vill förbli finländska. Min far intervjuades en gång om det här och han svarade ungefär “visst är det här landet ett skattehelvete, men någonting speciellt finns här”. Till den delen har ingenting förändrats. Å andra sidan hör Finland till de bästa länderna i världen när det gäller lycka, samhällelig pålitlighet och avsaknad av korruption. Allt detta hänger ihop. Vi tar lätt de positiva egenskaperna för givna, men så är det inte. De bör vårdas och jag hoppas vi kan hålla fast vid dem också i framtiden.

Också företagsstöden skapar diskussion inom riksdagen. Det är frestande att fantisera om att några miljarder kunde allokeras till något annat än till att stödja företagen, men vid närmare granskning har frågan många sidor. Vad anser du om stöden?

– Kone är inte ett företag som i nämnvärd grad får företagsstöd, Finlands andel av vår omsättning är liten. Inom Kone gäller dock finska värderingar och finländskhet även om vi finns i till exempel Sydafrika eller Kina. Frågan om företagsstöd är komplicerad, men jag är övertygad om att man kunde utveckla modellen genom att till exempel sänka företagsskatten. I stället för en stor samling borde man tillsätta en liten grupp för att dryfta tanken. Ett modigt drag kunde vara att allt som i dag används för att stödja fossila bränslen flyttas över till att stödja förnybar energi. Det kunde förändra världen snabbt.

Även om Finland inte fysiskt är en ö har vi likadana egenskaper som en ö. Våra huvudsakliga marknader ligger bortom haven. Innan vi kommer åt att konkurrera på den marknaden har vi redan förlorat mark på grund av exportkostnaderna. Jag tycker inte vi ska godkänna att den här konkurrensförmånen ges åt andra. I det här avseendet kan företagsstöd motiveras.

Kones produktutveckling har sitt centrum i Finland. Ser du något som skulle kunna ifrågasätta Finlands attraktionskraft som en produktutvecklingens vagga?

– Den sittande regeringen har gjort mycket gott, men nedskärningarna i utbildningen har jag svårt att förstå och godkänna. Vi har till exempel många motgångar på grund av klimatförhållandena och därutöver är världsmarknaden logistiskt avlägsen. Också just nu, när man ser sig om, kan man konstatera att merparten av infrastrukturen är snötäckt. Stora mängder människor använder en massa tid till att flytta snö från en plats till en annan. Eftersom vi har både geografiska nackdelar och naturhinder måste vi kunna fungera intelligent. Här har utbildningen en stor roll.

Är det lätt för Kone att locka till sig kunnigt folk från utlandet?

– Visst finns det folk som gärna kommer till Finland tack vare skolsystemet, tryggheten och andra värden, men trots det har nog läget fler nackdelar än fördelar. Vi har en hel del utländsk arbetskraft i Esbo och i Hyvinge, men speciellt rekrytering av personal för de högre nivåerna är utmanande. Men visst har till exempel Outokumpu, Sanoma, Pöyry och Neste lyckats få utländska verkställande direktörer trots att de är finska företag.

Efter valet skrivs ett regeringsprogram. Vad skulle du lyfta fram som centralt?

-Kampen mot klimatförändringen är viktig och staten har möjligheter där. Finländska företag har insett att kampen mot klimatförändringen också kan vara en god affär. Kone är ett företag som förhåller sig med stort allvar till miljöfrågor, men samtidigt är vi också effektiva hissproducenter och -serviceexperter. Regeringsprogrammet ska enligt mig satsa på en ökning av kolsänkorna. Riksdagen kan stödja detta mål genom att styra Skogsstyrelsens agerande. Det är också viktigt att satsa på utbildning – här behövs det en tydlig linjemarkering.

Företagsansvar är en aktuell fråga. En del företag har startat en kampanj som efterlyser en företagsansvarslag i Finland. Vad anser du om det?

Jag anser inte att vi behöver fler lagar. Vårdföretagsskandalen visar tydligt att det inte går att fungera dåligt i dag. Det enda sättet att fungera hållbart är att göra saker på ett hållbart sätt. Informationsteknologi och internationalitet har gjort att en skum kabinettpolitik modell 80-talet inte längre finns. Saker kommer i dagen och efter det finns det kanske inte längre någon business.

Kone har nolltolerans när det gäller handlingar som strider mot samhällets lagar och normer. Externa granskare synar vår verksamhet och våra underleverantörer. Vi inser att ord och gärningar inte kan stå i konflikt sinsemellan. •

Mellanstort är vackert – diskussion med Philip Aminoff

Du har talat mycket om ägande, om ägande som arbete. I Finland ser man det gärna som nånting statiskt. En egendom uppstår, och så bara växer den. Men det är ju i högsta grad nånting som man måste förvalta och värna om för attsäkra ekonomisk aktivitet och tillväxt, sysselsättning.När vi jämför Finland och Sverige är det mycket som skiljer just vad gäller ägande och sparande. I Sverige har man en tradition av medborgarägande. Företagen är också mer kapitalstarka och expansiva. Här hos oss i Finland känns det som om våra företag köps upp i ett tidigt skede innan de kommit in i en tillväxtfas.

– En mycketstor del av vår industriella tradition bygger på kapitalintensiva industrier. Vi har haft stora företag som pappersfabrikeroch smältverk, och en massa enmansföretag. Men vi har saknat, och saknar, de mellanstora företagen. Här är skillnaden stor till Sverige – de har en längre historia av att vara en handelsnation och av att ha mera kapital i alla samhällsskikt.

När man jämför t.ex.vår byggindustri, en sektor som jag är bekant med, med den som finns i Österrike eller Tyskland är skillnaden också stor. Där finns en massa medelstora familjeföretag som fungerar på marknaden och som dessutom har en stark egen innovationsverksamhet.

– Det är en av orsakerna till att jag ofta tittar mot Tyskland när jag vill se hur vi kunde göra. Där förstår man på nationell nivå att det är de medelstora företagen som är nyckeln till en diversifierad, stryktålig ekonomi. Man har olika risker som bärs av olika personer. Här hos oss har man alltid saknat politisk vilja att fokusera på den gruppen av företag. Här ser jag en enormt stor möjlighet att faktiskt främja tillväxt. Nu satsas det mycket på startups som sen kanske säljs ut, och sen stöder man de största företagen med olika specialstöd för att de inteska Men det sundaste för en stryktålig och diversifierad ekonomin vore att en massa människor investeradehjärteblod, arbete och eget kapital i att bygga fina bolag överallt i landet.

Diversifieringen är en bra poäng. Vi är konjunkturkänsliga i Finland kanske just för att vi avtradition har vi haft en hel del halvstatliga storbolag, men få bolag i skiktet under dem. Du talar om politisk vilja – menar du att det är en utveckling man låtit ske utan att ingripa?

– Jag tycker det saknas vilja. Det finns ingen politik för att främja en annan utveckling, att få småföretag att växa. Men också en brist på förståelse. Man måste titta på hur en sund ekonomi och en sund företagspyramid ser ut. I Finland blir det som ett timglas. Mycket lite finns i mellanskiktet.

Om vi då vill få vårt timglas att se ut som ett ölstop – vad tycker du att vi borde göra?

– Det finns många saker. I decennier var det ett fundamentalt problem att det praktiska ansvaret som ålades en entreprenör som gjorde sin första anställning var större än den risk hen kunde tåla. Man gjorde allt man kunde för att klara sig ensam. Fortfarande tror jag att förståelsen för att en företagare sätter hela sitt liv, hela sin familj, hela sin balansräkning och kanske kommande generationers balansräkning, på spel, fattas. Om man ställer för hårda krav i relation till risktagningsförmågan skrämmer man bort människor från att våga satsa.

Det är det här man inte tänker på, det är inte en lätt börda att bära.

– Vi har många olika ägarkategorier i Finland. Men det finns bara en enda form av företagande i Finland där pengar tvingas ut när bolaget är i kris efter att en tongivande person har avlidit, nämligeninhemskt ägda familjeföretag. Om familjer från vilket som helst av våra grannländer äger ett bolag i Finland påverkar ett dödsfall inte förmågan att investera. Men om en finsk ägare till ett finskt privat ägt bolag dör måste bolagetbetala ut dividender som man sedan betalar arvsskatt med.Så ägandeformen, och var ägaren bor,avgör – ett institutionsägt bolag åker inte ut för det, men det gör däremot ett privatägt bolag.

En annan fråga som du tagit upp är att eget och främmande kapital behandlas olika.

– Jag är glad för att den diskussionen nu tagits upp också hos oss. De pengar som naturligt är mest långsiktigt knutna till ett bolag har i dag de sämsta villkoren. Skattegraden på eget kapital borde aldrig vara högre än skattegraden på främmande kapital. Det system vi har i dag främjar kortsiktigt ägande. Att grunda för att sälja, att börslista för att få mer likviditet så att man kan diversifiera. Detskavar en bra grej att sköta sitt företag långsiktigt.

En diskussion som säkert kommer att ta fart under våren är diskussionen om företagsstöden, och vad viskagöra med dem.

– Tanken att man ska stöda saker utifrån vad de är, är fel. Att främja rutiga tyger framom prickiga fungerar inte. I stället borde man beskatta det som man tycker är skadligt. Det kan vara farligt att främja en teknologi på bekostnad av en annan – vi vet inte vilken teknologi som borde vinna. Det gäller t.ex. bilindustrin. Vi tror att batteri och el är den vinnande formeln, men vi kan inte vara säkra på att inte t.ex. bränsleceller i det långa loppet är klokare.

Vi går snart in i regeringsförhandligar igen, vad hoppas du på av den kommande regeringen?

Jag vill ha en mer strategisk vision av vad vi ska vara. Hur ser ett sådant Finland ut som kan klara sig på lång sikt? Vadskavi göra för att må bra, somekonomi och samhälle. Vad är bra, vad är mindre bra, och vad måste fixas? De politiska beslutsfattarna borde ta sig tid för att beskriva hur ett positivt Finlandskase ut om till exempel tjugo år. För bara om vi vet vart vi vill gå kan vi fatta rätt beslut. Och så borde vi acceptera att vissa förändringar tar mera än en riksdagsperiod.

Adlercreutz: Permanent uppehållstillstånd till utländska högskoleutexaminerade

Cirka 2 000 utländska studeranden avlägger högskoleexamen i Finland varje år. Bara en bråkdel av dem stannar i Finland efter avlagd examen. Det här är ett stort slöseri med resurser, säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

– Som land är det i vårt intresse att så många som möjligt av dessa högt utbildade personer kan och vill stanna i Finland. Vi behöver arbetskraft och vi behöver i synnerhet internationellt kunnande. Idag kan man efter avlagd examen ansöka om fortsatt uppehållstillstånd för ett år för att söka jobb. Det här är inte tillräckligt. Om en person vill studera i Finland, och till och med betalar sin universitetsutbildning själv – för det gör studeranden som kommer utanför EU- och EES-området i dag – finns det ingen logik bakom den tanken att man inte efter fullbordad examen ska få ett permanent uppehållstillstånd.

– Vi vet att vår exportindustri behöver utländska kontakter. Vi vet att anställandet av en person med utländskt ursprung korrelerar med ökad export. Och samtidigt vet vi att en tredjedel av alla företag i Nyland ser bristen på arbetskraft som ett hinder för deras tillväxt. Den här ekvationen har en enkel lösning: nästa regering måste avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft, men också skrida till åtgärder för att se till att de som studerar här vill och kan stanna, säger Adlercreutz.