Med nyfikenhet mot det nya

När jag reser runt i Europa för att driva finländska och EU-frågor märker jag ofta att vår röst väger tungt. Vi är ett litet land, men folk lyssnar på oss. Jag känner mig stolt över det. 

Vi håller oss till saken, vi går till sakens kärna. Vi är beslutsamma när det behövs, samtidigt som vi förstår att mål oftast bara kan uppnås genom att alla kan jämkas och se det gemensamma. Vi har förmågan att ”se skogen för träden”. 

I dag firar vi återigen vårt eget lands, Finlands, självständighetsdag. Jag representerar en generation som har levt hela sitt liv i ett fritt och självständigt Finland utan att behöva försvara sitt land med vapen i hand. Detta är ett privilegium, och jag känner en stor tacksamhet mot dem, som kom före mig och gjorde det möjligt. Det är ett privilegium som jag aldrig kommer att ta för givet. 

Vår självständighetsdag är dagen, så då vi stannar upp och reflekterar över var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. I min egen roll som politiker är min uppmärksamhet särskilt riktad mot det senare. Vi har inga krigsskulder att betala, men vi har en välfärdsskuld. Den uppgiften bör förena oss snarare än splittra oss. Precis som betalningen av krigsskulden förenade tidigare generationer.  

Ordet ”självständighet” betyder att stå på egna ben ”att stå själv”. När ett barn lär sig gå ser det sin mamma eller pappa stå framför sig med armarna utsträckta. De ser en pålitlig person som är beredd att stötta när stegen vacklar. 

Vi kan tala om ett välfärdssamhälle när det finns långt fler människor som lär sig att gå stadigt än de som vacklar, och när de som vacklar kan lita på deras stöd.

Det Finland som blev självständigt för 106 år sedan såg annorlunda ut än det Finland vi lever i idag. Under årens lopp har vi lärt oss nya saker, gått från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till en välfärdsstat, utvecklat handeln och ökat vår växelverkan med resten av världen. Finländare har flyttat till andra länder och fört finländskheten med sig – och nya finländare har anslutit sig till oss och bidragit till vår bild av vad vi är. 

Vi har förändrats, mångfalden har ökat men den underliggande andan och idén är densamma: Finland är ett land som inte går sönder av smått. Det är ett land där ärlighet och mod värdesätts och ett land där man hjälper både vän och främling. Samtidigt har också något förändrats: från tiden, då Jussi röjde skog och mark har vi blivit en nation av ingenjörer som bygger kvantdatorer och tar våra första stapplande steg som världsmedborgare.

Personligen tror jag på ett Finland, vars framgång föds av arbete och ärlighet, empati och förtroende, med andra ord av vår tro på det goda och på varandra. När vi blickar mot framtiden är det också skäl att ha med en god dos positiv nyfikenhet inför det nya som väntar bakom hörnet. 

I dag firar vi både vårt förflutna och vår framtid.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *