Vi tryggar finansieringen av studentexamen

I statsbudgeten för 2025 minskades anslaget till Studentexamensnämnden med 787 000 euro jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka tio procent av utgifterna 2024. Den största delen av nämndens verksamhetskostnader består av arvoden till experter för att göra upp proven och bedömning av provprestationerna.

Studentexamensnämnden meddelade våren 2025 att den ekonomiska anpassningen skulle påverka ordnandet av studentexamen från och med 2026. Besparingarna för åren 2026–2027 skulle bland annat ha täckts genom att sänka censorernas arvoden med fem procent och genom att utveckla provens struktur och uppgiftstyper så att bedömningsarbetet minskar. Det skulle ha inneburit färre öppna svar, fler flervalsuppgifter och begränsningar i antalet tecken som får användas i svaren.

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har därför fattat beslut om att man i den kompletterande budgetpropositionen gör en intern omfördelning inom undervsnings- och kulturministeriet som täcker anpassningen i budgeten för 2025.

– Studentexamen har betydelse. Den ska mäta kunskap och bildning på ett heltäckande sätt. Syftet med att trygga finansieringen är att säkerställa att inga snabba besparingsåtgärder behöver göras som skulle påverka studentexamens innehåll eller struktur, säger Adlercreutz.

– Målet är att användningen av flervalsuppgifter inte utökas på det sätt som tidigare meddelats, och svarens tillåtna längd inte heller förkortas i modersmålsprovet eller i andra ämnen, säger Adlercreutz.

Mer arbete krävs för att bekämpa psykisk ohälsa

Idag den 10 oktober firas Världsdagen för psykisk hälsa. Dagen firas för att öka medvetenheten om frågor kopplade till psykisk hälsa, och sporra till åtgärder för att bekämpa den psykiska ohälsan i samhället. Årets tema är “Tillgång till vård – psykisk hälsa i katastrofer och nödsituationer.”, alltså vikten av att psykisk hälsa prioriteras och stödet finns tillgängligt även i krissituationer.

Undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz och riksdagsledamot Henrik Wickström ser båda att dagen är viktig, eftersom den uppmärksammar de utmaningar som många människor möter och påminner oss om hur viktigt det är att samhällets stöd fungerar även i svåra stunder.

Adlercreutz betonar att tillgången till stöd för psykisk hälsa måste tryggas i alla livssituationer.

– Psykisk hälsa är en grundläggande del av vårt välmående och vår trygghet, både i vardagen och i krissituationer. När samhället ställs inför påfrestningar, vare sig det handlar om ekonomiska svårigheter, krig i vårt närområde eller personliga livskriser, måste stödet finnas där. Det ska vara lika självklart att få hjälp för sin psykiska hälsa som för sin fysiska. Det handlar om att ta psykisk hälsa på allvar i skolan, på arbetsplatsen och i hela samhället, säger Adlercreutz.

Wickström efterlyser konkreta åtgärder för att motverka psykisk ohälsa i samhället. Ett exempel på detta är så kallade psykiatriambulanser som används i bland annat Sverige. En psykiatriambulans bemannas av sjukskötare med specialistkompetens inom psykiatrisk vård.

-Antalet samtal till nödcentralen på grund av psykisk ohälsa har ökat. Med tanke på våra begränsade ambulansresurser skulle en psykiatriambulans vara en viktig förstärkning. Den skulle kunna rycka ut vid akuta fall av psykisk ohälsa och avlasta det övriga räddningsväsendet. En psykiatriambulans skulle vara ett värdefullt komplement till vår nuvarande vårdstruktur. Jag hoppas att vi kan få in psykiatriambulansverksamheten inskriven i lagen, säger Wickström.

Adlercreutz representerade Finland på FN-konferens i New York

SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz representerade Finland på en konferens vid Förenta Nationernas högkvarter i New York som berörde Rohingya-muslimernas och andra minoriteters situation i Myanmar. Finland har i över tio år stött fredsprocessen i Myanmar och hade en central roll i att konferensen arrangerades.

– Det finns många kriser och konflikter i världen som kanske lite glöms bort, och konflikten i Myanmar är en av dem. Efter att militärjuntan tog makten år 2021 är ungefär 22 miljoner i behov av humanitär hjälp. En miljon Rohingya-muslimer, en förföljd och diskriminerad minoritet som härstammar från området Rakhine i Myanmar, lever idag på världens största flyktingläger Cox’s Bazar i Bangladesh. Mänskliga rättigheter kränks och våldet är vardag. Mot denna bakgrund var det därför särskilt inspirerande att ta del av de ungas starka budskap. Trots att de växer upp i ett land i misär har de hopp och vilja att åstadkomma en förändring, säger Adlercreutz.

– Det var värdefullt att ungdomarna hade en så framträdande roll på konferensen. Dessa ungdomar har växt upp med grymheter och våld, levt en vardag på flyktingläger, och försöker nu hitta en väg ut ur krisen och en framtid för sitt land. Här har tillgång till utbildning en central roll – det är en förutsättning för en stabil samhällsutveckling med jämlika förutsättningar för alla, säger Adlercreutz.

Under vistelsen i New York träffade Adlercreutz även FN:s särskilda sändebud för Myanmar Julie Bishop samt Finlands honorärkonsul i North Dakota Kirsten Baesler, som är nominerad till vice undervisningsminister i USA. Dessutom besökte Adlercreutz Harbor School på Governor’s Island, en high school med fokus på maritima studier. Eleverna kan till exempel lära sig dyka, köra båt och reparera fartyg som en del av sina normala studier.

– Det är både givande och roligt att få besöka skolor också annanstans än i Finland. Fast våra system skiljer sig åt en del är det värdefullt att utbyta tankar, och man kan alltid lära sig av varandra. Vi diskuterade till exempel erfarenheterna av mobilförbud under lektionerna – något som också Harbor School tagit i bruk – och betydelsen av socioemotionella färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och visa sina känslor, säger Adlercreutz.

– Empati och en vilja att förstå varandra är något som behövs i dagens värld, både i skolan, i samhället överlag och i världspolitiken, säger Adlercreutz.

Utbildning och bildning i fokus i regeringens budget 2026

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har idag presenterat undervisningsministeriets förslag till budget för år 2026 i riksdagens budgetdebatt. Inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiets utbildning görs det satsningar i syfte att stärka kvaliteten, jämlikheten och framtidstron.

– Regeringen satsar stort på utbildning i budgeten för 2026. Vi stärker grundskolan och småbarnspedagogiken, satsar på språk och jämlikhet och tryggar utbildning i hela landet. Målet är att varje barn och ung ska få rätt stöd och möjlighet att lyckas, säger Adlercreutz.

För grundskolan och småbarnspedagogiken föreslås en ökning på 50 miljoner euro. Det innebär mer resurser till exempel för åtgärder som berör stödet för lärande. Därtill avsätts 6 miljoner euro för att avhjälpa personalbristen inom småbarnspedagogiken. Nu förverkligas även halvtidsöversynens beslut om att stärka språkinlärningen för barn med invandrarbakgrund.

– Att kunna skolans språk är en förutsättning att lära sig. Regeringen satsar nu på att invandrare ska ges de förutsättningar som behövs. Därför satsar vi på undervisning i finska och svenska som andraspråk och stärker den förberedande undervisningen, säger Adlercreutz.

Rätten till stöd för lärande och till specialundervisning för studerande på andra stadiet stärks. Inom yrkesutbildningen träder reformen i kraft den 1.8.2026 och i gymnasieutbildningen trädde den i kraft redan denna höst.

– Målet är att göra övergången mellan utbildningsstadier smidigare, minska avhoppen, förbättra studenternas möjligheter att slutföra sin examen och stärka deras välmående. Alla unga ska ha en verklig chans att ta examen. Dessutom säkerställer vi att undervisningen håller hög kvalitet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är även nöjd över att det åttaåriga pilotprojektet, där utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen i större utsträckning än i nuläget ska kunna anpassa utbildningsutbudet med regionens behov på arbetskraft, inleds nästa år.

Nästa års budget stärker tillväxten och köpkraften

Regeringens budgetförslag har gått vidare till riksdagen för behandling och debatteras i riksdagen idag. Svenska folkpartiets avtryck i budgetförslaget är tydligt. SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med resultatet av både halvtids- och budgetrian, särskilt med tanke på de omfattande besparingar som redan har genomförts.

Budgetförslaget innehåller flera satsningar som SFP drivit på för.

– Värdet på moderskapsförpackningen höjs från 170 till 210 euro, antalet skyddshemplatser utökas, momsen sänks på vissa varor och den barnrelaterade delen i arbetsinkomstavdraget höjs. Det är viktiga satsningar som gör skillnad i människors vardag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter också fram satsningar som stärker ungas möjligheter.

– Vi enades också om att införa en sysselsättningssedel för unga. Det är en viktig åtgärd som hjälper unga att ta sitt första steg in i arbetslivet. Samtidigt höjs stödet för studentluncher, vilket är en konkret satsning på studerandes vardag, säger Adlercreutz.

Regeringens förslag omfattar också skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare samt en sänkning av den högsta marginalskatten till 52 procent. Dessutom föreslås skattelättnader för återvändande finländare och nyckelpersoner samt även lättnader i arvsbeskattningen, då gränserna för arv- och gåvoskatten höjs så att färre små arv och gåvor omfattas av beskattning.

– Regeringens skatte- och tillväxtåtgärder är det som Finlands ekonomi behöver för att skapa den tillväxt som krävs för att landet ska komma på fötter igen, säger Adlercreutz.

Vi gör resultatinriktad politik och står upp för våra värderingar

Svenska folkpartiets partifullmäktige samlas lördag och söndag i Helsingfors. I sitt tal betonade partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz att Svenska folkpartiet konsekvent arbetar utgående från våra värderingar och det mandat som vi fått av våra väljare, oberoende av regeringskoalition. Det syntes också i budgetrians resultat.

– Utgångsläget var utmanande, men resultatet kan vi vara nöjda med. Vi lyckades avvärja ytterligare nedskärningar i social- och hälsovårdsorganisationer och i kommunernas statsandelar som skulle ha drabbat utbildningen. Dessutom styrde vi en 20 miljoners satsning till humanitär krishjälp, inklusive en 5 miljoner till Gaza – nivån på Finlands biståndsarbete hölls intakt, säger Adlercreutz.

– I nästa års budget förverkligas dessutom flera av de skatterelaterade beslut som förverkligar SFP:s politik: skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare, den högsta marginalskatten sänks till ca 52 procent och arvs- och gåvoskattens gränser höjs så att färre små arv beskattas. SFP:s avtryck syns, säger Adlercreutz.

I sitt tal tangerade Adlercreutz även det fruktansvärda läget i Gaza..

– Det som sker i Gaza är ett brott mot internationell lag och kan inte försvaras. SFP har arbetat för att nå en gemensam linje inom regeringen, där Finland skulle ansluta sig till de länder som planerar erkänna Palestina under FN:s generalförsamling inkommande vecka. Vi stödde också utrikesminister Valtonen i beslutet att Finland gick med i New York-deklarationen om en fredlig lösning och en tvåstatslösning, säger Adlercreutz.

– Trycket på Israel att upphöra med sina krigshandlingar behöver ökas. Kommissionsordförande von der Leyen har varit tydlig med att också EU:s associeringsavtal med Israel i det här läget behöver pausas. Det är ett välkommet initiativ och jag ser det som viktigt att vi har en bred palett åtgärder som sätter press på Israel, säger Adlercreutz.

Ett “hej” kan stärka skolgemenskapen

Idag lanserades en Hej!-kampanjen i skolor runt om i landet. Kampanjen uppmuntrar alla i skolgemenskapen, både elever lärare och att hälsa på varandra i vardagen.

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, som tagit initiativ till kampanjen, menar att en starkare gemenskap i skolorna kan ha positiva effekter på både trivsel och inlärning.

– Att säga hej betyder mycket. Det kan tyckas vara en liten gest – men den kan göra stor skillnad för en enskild person som via det känner sig sedd, säger Adlercreutz.

Adlercreutz påtalar att en starkare gemenskap i skolan kan det leda till mindre mobbning och mindre utanförskap. Forskningsresultat visar också att en inkluderande kultur stärker tryggheten i skolmiljön och förebygger ensamhet.

– Att hälsa på varandra gör att vi skapar en kontakt och visar respekt. När elever och vuxna i skolan vänjer sig vid att mötas på ett vänligt sätt läggs grunden för en tryggare och mer inkluderande miljö för alla. Det i sin tur stöder inlärningen, säger Adlercreutz.

– Därför uppmuntrar jag alla skolor att delta i kampanjen. Jag hoppas att lärare tillsammans med eleverna hittar på nya och roliga sätt att införliva hälsandet i de dagliga rutinerna i skolan, avslutar Adlercreutz.

Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.

Flytta sommarlovet framåt med två veckor

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att sommarlovets start borde flyttas framåt med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa och många familjer har utmaningar med att lov- och arbetstidtabeller under sommarmånaderna. Trots att Finland på många sätt har närmat sig Norden och EU, skiljer vi oss kraftigt från våra grannar när det gäller sommarlovets tidpunkt.

– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Adlercreutz.

I en tid där vi allt mer är beroende av omvärlden, där mycket handlar om att samarbeta med utländska aktörer skulle det vara ett naturligt steg att vi skulle ha samma tidtabeller som våra nordiska grannar, anser Adlercreutz.

– Det är i de flesta fall lättare för föräldrarna att ta ut semester i juli och augusti än juni. Att flytta sommarlovet med två veckor framåt skulle underlätta situationen både för familjer och för företag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar, för att inte tala om den inhemska turismen och en längre sommarsäsong i en stor del av landet.

– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turismsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat en utredning med syftet att utreda både möjligheter och utmaningar med att flytta sommarlovet. Enligt Adlercreutz står det redan klart att det finns utmaningar, och för att lösa dem krävs en konstruktiv diskussion och nya lösningar.

–  Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz 

– När utredningen är klar ser vi om vi kan hitta samstämmighet i regeringen. Eftersom det handlar om ett initiativ som inte står i regeringsprogrammet krävs politiska diskussioner om saken när vi kommit så långt. Jag hoppas att vi kan hitta svar på utmaningarna. Finns det en vilja, finns det en väg, säger Adlercreutz.

Alla har rätt att vara sig själv

Idag fylls gatorna av gemenskap när Prideparaden ordnas i Helsingfors. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltar i Pridetåget tillsammans med statsrådet och Svenska folkpartiet.

– Att vara sig själv är en rättighet som borde vara självklar i dagens värld. I en tid då rätten till sin egen identitet ifrågasätts i många delar av världen – också i Europa – är det viktigare än någonsin att vi står upp för allas lika värde, säger Adlercreutz.

Årets tema, Stolthet utan gränser, lyfter särskilt fram regnbågsmigranter och vikten av att Finland är ett tryggt land också för dem som tvingats lämna allt bakom sig.

– SFP vill att Finland ska vara ett öppet samhälle för alla. För att vara det måste vi se till att ingen lämnas utanför. Speciellt unga behöver särskilt lyftas fram. Vi vet att barn och unga som tillhör köns- och sexuella minoriteter oftare än andra mår dåligt och upplever otrygghet i sin skolmiljö, säger Adlercreutz.

– Detta måste vi åtgärda, och därför lanserade vi i maj ett utvecklingsprogram för likabehandling och jämställdhet i skolan, säger Adlercreutz.

Utvecklingsprogrammet ger skolor och lärare konkreta verktyg för att främja trygghet och jämlikhet i klassrummet oavsett elevers bakgrund, kön eller sexuella läggning.

– Alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan och att bemötas med respekt. Det är vårt ansvar att se till att den rätten också blir verklighet, säger Adlercreutz.