Vi kommer ha nästan 100 000 färre barn i skolan om 20 år 

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Finland står inför stora utmaningar när befolkningsstrukturen förändras. Det blev tydligt när SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz den 12 mars tog emot den första heltäckande rapporten om befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser för den grundläggande utbildningen.

Mellan 2023 och 2040 beräknas antalet barn i grundskoleåldern minska med nästan 100 000 barn. Utvecklingen innebär en stor utmaning för kommunerna som behöver se över hur den grundläggande utbildningen ordnas. 

– När elevantalet minskar så kraftigt kan inte varje kommun försöka lösa situationen på egen hand. Vi måste tänka nytt, stärka samarbetet mellan kommunerna och se till att alla barn också i framtiden har tillgång till en högklassig grundskola, säger Adlercreutz.

Utvecklingen ser samtidigt mycket olika ut i olika delar av landet. I många kommuner minskar elevantalet, medan det i vissa kommuner tvärtom ökar, bland annat till följd av invandring. 

Rapporten lyfter fram flera åtgärder för att möta förändringen. Ett viktigt tema är ökat samarbete mellan kommunerna och en översyn av strukturerna inom skolan. Bland annat lyfts ett gemensamt åskådningsämne fram som ett alternativ som kunde frigöra resurser.

– Det viktigaste är att minskande åldersklasser inte får användas som ett argument för att minska finansieringen. Färre barn betyder inte automatiskt lägre kostnader. Tvärtom kan kostnaderna per elev öka, särskilt i kommuner där elevunderlaget krymper men där det fortfarande behövs lokaler, lärare och skolskjutsar, säger Adlercreutz.

Rapporten behandlar också den svenskspråkiga utbildningen. Förändringar slår ofta hårdare mot mindre språkgrupper, och därför måste rätten till undervisning på svenska tryggas också i framtiden.

– Den svenskspråkiga utbildningen är sårbar när elevunderlaget minskar och avstånden är långa. Därför behöver vi se till att det finns högklassig utbildning på svenska, att finansieringen beaktar tvåspråkighetens merkostnader och att tillgången till läromedel och behörig personal tryggas, säger Adlercreutz.

Arbetet för en fungerande vård och omsorg fortsätter

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Arbetet med att stärka vården pågår i hela Finland. Samtidigt som det finns mycket inom vården som behöver utvecklas och utmaningar vi inte kan blunda för, finns det också flera ljusglimtar, konstaterar SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Det behövs nu åtgärder för att man i alla välfärdsområden ska uppleva att det finns tillförsikt och framtidstro. Samtidigt som välfärdsområdena som helhet gör ett överskott är vi medvetna om att den ekonomiska verkligheten i områdena varierar. Därför är det viktigt att regeringen gett ett lagförslag om att tilläggstid kan beviljas för att täcka det ekonomiska underskottet. Inom SFP har vi också arbetat för att det ska tillsättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska granska hur finansieringen av områdena borde se ut i framtiden, och vi är nöjda över att detta nu kommer att ske, berättar Adlercreutz. 

Adlercreutz lyfter fram behovet av satsningar på kontinuitet i vården och gläds över de framsteg som gjorts gällande egenläkarmodellerna, något som SFP länge har arbetat för.

– SFP:s politik stärker en modern och fungerande vård. Kontinuiteten i vården är avgörande. När läkaren känner sin patient och patientens sjukdomshistoria blir vården både bättre, mer effektiv och mer hållbar i längden.

Också terapigarantin för barn och unga är betydelsefull åtgärd. Garantin som snart har varit i kraft i ett år innebär att barn och unga under 23 år ska få tillgång till psykiskt stöd inom en månad.

– Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Samtidigt behöver stödet utvecklas vidare, bland annat genom att på sikt höja åldersgränsen till 30 år. Vården måste kunna ge hjälp i tid, innan problemen blir ännu svårare och samtidigt dyrare att hantera, säger Adlercreutz.

Teknologins utveckling har på många områden gjort vårt samhälle mer effektivt och samma utveckling syns också inom vården. 

– Vi vill att personalens tid i så hög utsträckning som möjligt används för klient- och patientarbete, inte för administration. Därför är det viktigt att utnyttja teknologi och artificiell intelligens. På flera hälsostationer har man börjat använda artificiell intelligens för att skriva utkast till anteckningar som personalen sedan granskar och godkänner. Under denna regeringsperiod är avsikten även att möjliggöra teknologistödd bedömning av vårdbehov, säger Adlercreutz.

Arbetet för levande nationalspråk är inte symbolpolitik

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Våra nationalspråk utgör grunden för vår identitet, vår historia och vår kultur. Det är genom språket vi för vidare kunskap och framtidstro till nästa generation, betonar SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

I samband med firandet av Institutet för de inhemska språkens 50-årsjubileum tisdagen den  3 mars framförde Adlercreutz statsrådets hälsning och betonade språkets roll för demokratin och institutets viktiga arbete i att stärka och utveckla våra nationalspråk.

– I en tid av polarisering och förenklade svar behöver vi stärka vår förmåga att faktiskt föra konstruktiva diskussioner, och inte tala förbi varandra, säger Adlercreutz.

För SFP är det en självklarhet att värna om och stärka våra två nationalspråk, svenska och finska. Språkliga rättigheter handlar inte om symbolpolitik, utan om jämlikhet i praktiken. I en allt mer globaliserad värld där till exempel engelskan tar över allt mer i fler sektorer är det viktigt att vi inte glömmer vikten av våra nationalspråk.

– Att arbeta för levande nationalspråk är inte symbolpolitik. Det handlar om rätten att gå i skola på sitt modersmål, att bli förstådd i vården och att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, oavsett var i landet man bor, säger Adlercreutz.

Verklighetsförankrade lösningar

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

I en färsk doktorsavhandling slår forskaren Jon Järvinen fast att Svenska folkpartiet är Finlands minst populistiska parti. Det kanske ligger oss litet i fatet under valkampanjer, då populistiska budskap ju har visat sig fungera. Samtidigt passar populism SFP, och mig, väldigt dåligt. Våra lösningar är inte förenklade, vi fortsätter med en verklighetsförankrad retorik och politik.

Ett färskt exempel på populism är debatten om arbetslösheten bland utrikes födda som gått het de senaste dagarna. Arbetslösheten i vårt land ska förstås tas på allvar, och vi ska analysera den, för att bättre kunna förstå vilka åtgärder som behövs. 

Finland har i dag omkring 350 000 arbetslösa. Av dem är cirka 50 000 födda utomlands. Det betyder att knappt 15 procent av de arbetslösa är invandrare. Det är en betydande andel, men det är inte hela bilden – och det är inte förklaringen till vår svaga ekonomi.

Den mycket större och mer oroande framtidsfrågan är ungdomsarbetslösheten. I slutet av förra året var nästan 90 000 personer under 30 år arbetslösa. Att få det första jobbet har blivit allt svårare. Och ju längre man står utanför arbetslivet, desto svårare blir det att ta sig in.

När konjunkturen försämras är det alltid de med svagast förankring i arbetslivet som drabbas först. De som nyligen etablerat sig på arbetsmarknaden – unga och invandrare – löper större risk att bli uppsagda. Det betyder inte att de skulle orsaka arbetslösheten i sig. Det betyder att de är mer sårbara när ekonomin går sämre.

Och för tydlighetens skull: hög arbetslöshet är inte orsaken till vår svaga ekonomi. Det är den svaga ekonomin som är orsaken till den höga arbetslösheten.

Det behövs naturligtvis kraftfulla åtgärder för att få fart på tillväxten och för att sänka tröskeln till arbetslivet. Regeringens sysselsättningssedel för unga, som ger arbetsgivare en 50 procents lönesubvention vid nyanställning, är ett steg. På den satsas 30 miljoner euro. Också andra åtgärder behövs: mer incentiv för företag att anställa unga, bättre möjligheter att arbeta under studierna och en starkare koppling mellan studier och näringslivet. Företagande borde också uppmuntras tidigare.

Samtidigt ska vi också tala klarspråk när det gäller hindren för nyanlända. Forskning visar att namn och etnicitet påverkar möjligheterna att få jobb. Språkkunskaper är en annan tröskel. Lösningarna är inte enkla – men skuldbeläggning är definitivt fel väg.

Det är också värt att minnas att en stor del av sysselsättningsökningen under 2000-talet har skett genom invandring. Utan invandring skulle vår ekonomiska tillväxt ha varit ännu svagare.

Finlands styrka har alltid varit ett jämlikt samhälle. När alla människors kompetens tas till vara stärks hela samhället. Att leta syndabockar bara försvagar oss.

Sysselsättningen är en gemensam utmaning. Den kräver breda reformer, saklig analys och en politik som bygger broar snarare än murar. Att skuldbelägga den som saknar arbete är inte bara dumt, det är dessutom struntprat.

Samernas nationaldag

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Samernas nationaldag firas den 6 februari till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 1917. I år uppmärksammades också den nya sametingslagen i samband med firandet i Enare, där Sametingets sessionssal är belägen. Svenska folkpartiet var starkt representerat genom partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz, Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson och riksdagsledamot Eva Biaudet, som alla deltog i evenemanget.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz framförde statsmaktens hälsning. Adlercreutz betonade samernas rätt att bevara och utveckla sitt eget språk och sin kultur och lyfte fram det långsiktiga arbetet som Sametinget, samerna och andra aktörer gjort för att främja sametingslagen.

– Jag är glad och stolt över att vi till slut lyckades med det som den förra riksdagen inte klarade av, och att den nya sametingslagen kunde godkännas i fjol. Den nya lagen ger starkare ramar än tidigare för samernas självstyre i frågor som rör det egna språket och den egna kulturen i Finland, säger Adlercreutz.

Han betonade samtidigt att lagstiftning i sig inte är tillräckligt – aktiva åtgärder och implementering behövs.

– Att enbart förnya lagen räcker inte. Samernas sannings- och försoningskommission utför också ett mycket viktigt arbete genom att synliggöra historiska oförrätter och samtidigt öka förståelsen för samisk identitet och samisk kultur i det finländska samhället.

– Samarbetet med Sametinget har varit helt avgörande, både i beredningen av den nya lagen och i arbetet med att nu genomföra den i praktiken, säger Adlercreutz.

Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson fungerade som justitieminister under den förra regeringen och var den minister som tog fram Sametingslagen.

– Det känns oerhört skönt att få vara på plats här i Sametinget i Enare idag på Samernas nationaldag för att fira att åratal av idogt arbete för stärkande av samernas självbestämmande burit frukt. För mig som tidigare justitieminister är den nya sametingslagen det yttersta beviset på att vi aldrig får ge upp då det gäller att främja ursprungsfolkens och andra minoriteters rättigheter fastän vägen kan vara lång och snårig, säger Henriksson.

Henriksson var Svenska folkpartiets ordförande då regeringsförhandlingarna gick av stapeln efter riksdagsvalet 2023. 

 

– Den nya sametingslagen som godkändes av riksdagen förra året kom till efter en tidvis mycket dramatisk process som räckte över tio år. Det står också klart att om inte Svenska folkpartiet målmedvetet drivit frågan och gjort det till en förutsättning för att gå med i Petteri Orpos regering skulle vi inte idag ha en ny sametingslag som godkänts av både riksdagen och Sametinget, slår Henriksson fast. 

I sitt tal under evenemanget lyfte Henriksson upp samernas ställning som Europas enda ursprungsfolk och betonade att arbetet för att stärka samernas rättigheter måste fortsätta också på europeiskt plan.

– I Europa ser vi att Arktis betydelse i geopolitiken är central. I vår gemensamma strävan att stärka säkerheten i området är det helt nödvändigt att också involvera samerna, deras kunnande och deras insikter. Samernas röst behöver också höras bättre i Europaparlamentet. Därför vill jag jobba för att en permanent närvaro för samerna ska vara möjlig i Bryssel, avslutar Henriksson.

Riksdagsledamot Eva Biaudet, som har varit medlem i uppföljningsgruppen för Samernas sannings- och försoningskommission, betonade vikten av att försoningsarbetet leder till konkreta åtgärder.

– Verklig försoning förutsätter att staten erkänner de historiska orättvisor som samerna utsatts för och aktivt arbetar för att rätta till de negativa följderna av den diskriminerande politik som har riktats mot det samiska folket, säger Biaudet.

Biaudet påminde om Svenska folkpartiets långvariga arbete för en reform av sametingslagen.

– SFP har arbetat i årtionden för att uppdatera sametingslagen. Att riksdagen i fjol kunde godkänna den med stark majoritet är en viktig påminnelse om att det lönar sig att hålla fast vid sina värderingar, också i tider då frågor om mänskliga rättigheter i övrigt möter motvind. Samtidigt är arbetet inte avslutat. Nästa steg är att säkerställa att lagen genomförs och tillämpas konsekvent i praktiken, säger Biaudet.

Biaudet lyfte också fram kommissionens rekommendationer.

– Sannings- och försoningskommissionens budskap är tydligt: vägen mot försoning börjar med erkännande och ansvar. Nu måste rekommendationerna omsättas i konkret handling. Det innebär bland annat att urfolksrättigheter systematiskt beaktas i lagstiftning och myndighetsarbete, att skyddet för samiska språk och kultur stärks samt att förutsättningarna för traditionella näringar och livsmiljöer tryggas. Det betyder också att Finland går vidare genom att främja den nordiska samekonventionen och ratificera ILO-konventionen, säger Biaudet.

Katedralskolan i Åbo – finländska utbildningstraditionens ryggrad

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

Om en dryg vecka uppmärksammas bildningens långa anor i Åbo. Katedralskolan, Finlands äldsta skola, firar 750-årsjubileum i år och invigningen av jubileumsåret äger rum. En tidsresa tillbaka till 1200-talet känns nästan hisnande – så mycket har hunnit hända på sju och ett halvt sekel. Finland har levt igenom medeltiden, reformationen, stormaktstiden, upplysningen, autonomin, självständigheten, krigstiden – och välfärdsstatens uppbyggnad.

Vid tiden då Katedralskolan grundades var utbildning något för de få, men dess betydelse för samhället som helhet var redan då uppenbar.

Det jubileumsfirande som vi nästa vecka inleder tillhör inte bara skolan själv, utan hela Åbo, hela Svenskfinland och i förlängningen hela Finland. Vid tiden då Katedralskolan grundades var utbildning något för de få, men dess betydelse för samhället som helhet var redan då uppenbar. Åbo var Finlands centrum för förvaltning, kyrkligt liv och lärdom, och just här växte den struktur fram som lade grunden för vårt senare skolväsen.

Man kan alltså med fog säga att Katedralskolan utgör själva ryggraden i den finländska utbildningstraditionen. Utan denna skola hade vi till exempel knappast haft Kungliga Akademin i Åbo år 1640 – och därmed inte heller det universitetssystem som i dag är en självklar del av vårt samhälle.

Efter att först få fira Katedralskolans 750 år känns det extra passande att lite senare i februari få presentera det framtidsarbete inom grundskolan som vi har arbetat med på Undervisnings- och kulturministeriet denna regeringsperiod.

Syftet med framtidsarbetet är att ta fram en vision som tar sikte på en önskad framtid, hur den grundläggande utbildningen ska se ut år 2045 och vilka färdigheter som eleverna behöver lära sig i framtiden.

Under denna regeringsperiod har vi haft fokus på att stärka de grundläggande färdigheterna, att läsa, skriva och räkna. Vi har sedan augusti 2026 till exempel utökat veckotimmarna i dessa ämnen samt reformerat stödet för lärande, så att alla som behöver stöd ska få det i ett så tidigt skede som möjligt. Samtidigt är det viktigt att elever och studerande erbjuds möjlighet att lära sig nya kunskaper och färdigheter som behövs i framtidens samhälle.

Det är just det framtidsarbetet fokuserar på.

Förutom att det fortsättningsvis finns ett behov att stärka de grundläggande färdigheterna handlar det också om teman som berör till exempel artificiell intelligens och teknik samt ekologisk och social hållbarhet. Alla dessa är stora, samhällsomvälvande fenomen som vi vet att behöver tacklas också framöver.

Skolans uppgift är på många sätt allomfattande.

Samtidigt som syftet är att lära ut den kompetens som behövs för att kunna fungera i samhället – det vill säga de grundläggande färdigheterna – handlar det om att ge unga människor verktyg att förstå världen, att tänka kritiskt, att samarbeta och att ta ansvar.

Också när svaren inte är enkla.

Katedralskolans erfarenhet av att allt detta – att leva i tiden, lära ut de färdigheter som unga behöver och samtidigt vara en bärande aktör genom århundradena förtjänar en eloge. Låt oss tillsammans blicka framåt på de kommande seklen.

Många positiva beslut i regeringens kompletterande budgetförslag

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Regeringen fattade idag beslut om det kompletterande budgetförslaget för 2026. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, ser många positiva nyheter i förslaget och är särskilt nöjd över nya satsningar på infrastrukturprojekt och ett starkt fortsatt stöd till Ukraina med ett paket på 100 miljoner euro.

– Jag är glad över att SFP lyckades förhandla fram extra anslag för att öka tågtrafiken på kustbanan: vi kan nu starta två direkta turer varje dag från Helsingfors till Hangö. Kustbanan är en viktig transportled i Västnyland, och det är mycket bra att vi kan öka trafiken och på det sättet också förbättra möjligheterna för pendling, säger Adlercreutz.

– Utvecklingen av stamväg 51 går också framåt, då regeringen föreslår 0,4 miljoner för planeringen av den planskilda anslutningen vid Getberget. Gränssamarbetet vid finsk-svenska gränsen i norr stärks också med persontågtrafik mellan Torneå och Haparanda – något som jag som minister för nordiskt samarbete gläds över, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är också nöjd över att  stödet till filmproduktionen kunde återställas. Det innebär alltså att det tidigare beslutet om en nedskärning i stödet inte förverkligas. Det kompletterande budgetförslaget innehåller även beslut som stärker utbildningen.

– Antalet studieplatser i högskolor kommer att tillfälligt ökas år 2026 och de nya platserna riktas till utbildningar som stödjer ekonomisk tillväxt. Dessutom kommer unga, som gått ut andra stadiet men inte fått en studieplats, erbjudas ett gratis studiesedel på 30 studiepoäng vid öppna universitetet eller öppna yrkeshögskolan. Regeringen förbättrar på det sättet utbildningsmöjligheterna för fler.

– Regeringen satsar också 40 miljoner euro på välfärdsområdenas utvecklingsprojekt med egenläkare, eget vårdteam och egenföretagarmodellen. SFP har länge jobbat för egenläkarmodellen och jag är glad att vi genom detta beslut kan främja utvecklandet av den. Dessutom riktas anslag till att säkra att tillståndsprocesserna för projekt inom den gröna omställningen är snabba och smidiga – en central sak för Finlands konkurrenskraft, säger Adlercreutz.

Det glada oväsendet

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Förmågan att koncentrera oss är trots allt fortfarande en färdighet som behövs i denna värld, oberoende av den teknologiska, digitala revolution som pågår runt omkring oss.

I en kommun har basketställningarna behövt grävas fram från kommunens förråd. Barnen saknade nämligen lekar och spel under rasterna, eftersom mobiltelefonerna enligt skolans beslut skulle lämnas i ryggsäcken.

I en annan kommun berättade rektorn att ljudnivån numera är hög under rasterna. Barnen sitter inte längre tysta och ensamma, utan pratar med varandra, leker och spelar. Ibland uppstår det förstås små gräl, men oväsendet är mestadels positivt: äkta, direkt interaktion och gemenskap.

När höstterminen nu hunnit till oktober verkar mobilförbudet, som trädde i kraft i början av augusti, ha förändrat vardagen och den inre dynamiken i många skolor i en positiv riktning.

Även om lagen endast begränsar användningen under lektionstid, har många skolor – till min glädje och enligt min uppmaning – valt att begränsa användningen även under rasterna. Lika centralt som att skolan lär ut att läsa, räkna och förstå vårt samhälle, är att den lär ut interaktion och sociala färdigheter. Dessa lär man sig genom att göra saker tillsammans, tala och lyssna, diskutera.

Och det kräver tid och utrymme.

Enligt en svensk studie tillbringar barn utanför skolan över sex timmar om dagen framför en skärm. Tidsanvändning är på många sätt ett nollsummespel – en timme som ägnas åt en sak är bort från något annat.

När begränsningen av mobilanvändning under lektionstid verkar leda till att användningen minskar även på rasterna, finns det skäl att hoppas att samma positiva effekt också visar sig på fritiden. Då kan vi vara på väg att lösa den centrala utmaningen för utbildningen: de sjunkande inlärningsresultaten.

Jag tror starkt att huvudorsaken till de försämrade inlärningsresultaten finns i vår försvagade koncentrationsförmåga. Det är något som drabbar både oss vuxna och de unga.

En orsak till detta är den lilla apparat som surrar och vibrerar i fickan och i väskan. Den har distraherat oss bort från den verklighet där vi kunde sitta stilla i en timme och vända på bokens sidor, utan avbrott.

Förmågan att koncentrera oss är trots allt fortfarande en färdighet som behövs i denna värld, oberoende av den teknologiska, digitala revolution som pågår runtomkring oss.

Skolans uppgift är att lära unga de centrala färdigheter världen kräver av dem. Behovet av digital kompetens är naturligtvis en central fråga. Vi kan inte blunda för det. Men i vår tid behöver vi fortfarande förmågan att fördjupa oss, att koncentrera oss och att vara långsamma. Man kan säga att det är en förutsättning för djup inlärning.

Förhoppningsvis leder lagändringen till att mobiltelefonerna spelar en något mindre roll i barnens och ungdomarnas liv. Och inte genom det bara till livligare raster, utan också till mer eftertanke, koncentration, fördjupning och därigenom en bättre förmåga att lära sig nytt om världen och om oss själva.

Långsamhet behövs i denna snabba värld.

Vi tryggar finansieringen av studentexamen

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

I statsbudgeten för 2025 minskades anslaget till Studentexamensnämnden med 787 000 euro jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka tio procent av utgifterna 2024. Den största delen av nämndens verksamhetskostnader består av arvoden till experter för att göra upp proven och bedömning av provprestationerna.

Studentexamensnämnden meddelade våren 2025 att den ekonomiska anpassningen skulle påverka ordnandet av studentexamen från och med 2026. Besparingarna för åren 2026–2027 skulle bland annat ha täckts genom att sänka censorernas arvoden med fem procent och genom att utveckla provens struktur och uppgiftstyper så att bedömningsarbetet minskar. Det skulle ha inneburit färre öppna svar, fler flervalsuppgifter och begränsningar i antalet tecken som får användas i svaren.

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har därför fattat beslut om att man i den kompletterande budgetpropositionen gör en intern omfördelning inom undervsnings- och kulturministeriet som täcker anpassningen i budgeten för 2025.

– Studentexamen har betydelse. Den ska mäta kunskap och bildning på ett heltäckande sätt. Syftet med att trygga finansieringen är att säkerställa att inga snabba besparingsåtgärder behöver göras som skulle påverka studentexamens innehåll eller struktur, säger Adlercreutz.

– Målet är att användningen av flervalsuppgifter inte utökas på det sätt som tidigare meddelats, och svarens tillåtna längd inte heller förkortas i modersmålsprovet eller i andra ämnen, säger Adlercreutz.

Utbildning och bildning i fokus i regeringens budget 2026

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har idag presenterat undervisningsministeriets förslag till budget för år 2026 i riksdagens budgetdebatt. Inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiets utbildning görs det satsningar i syfte att stärka kvaliteten, jämlikheten och framtidstron.

– Regeringen satsar stort på utbildning i budgeten för 2026. Vi stärker grundskolan och småbarnspedagogiken, satsar på språk och jämlikhet och tryggar utbildning i hela landet. Målet är att varje barn och ung ska få rätt stöd och möjlighet att lyckas, säger Adlercreutz.

För grundskolan och småbarnspedagogiken föreslås en ökning på 50 miljoner euro. Det innebär mer resurser till exempel för åtgärder som berör stödet för lärande. Därtill avsätts 6 miljoner euro för att avhjälpa personalbristen inom småbarnspedagogiken. Nu förverkligas även halvtidsöversynens beslut om att stärka språkinlärningen för barn med invandrarbakgrund.

– Att kunna skolans språk är en förutsättning att lära sig. Regeringen satsar nu på att invandrare ska ges de förutsättningar som behövs. Därför satsar vi på undervisning i finska och svenska som andraspråk och stärker den förberedande undervisningen, säger Adlercreutz.

Rätten till stöd för lärande och till specialundervisning för studerande på andra stadiet stärks. Inom yrkesutbildningen träder reformen i kraft den 1.8.2026 och i gymnasieutbildningen trädde den i kraft redan denna höst.

– Målet är att göra övergången mellan utbildningsstadier smidigare, minska avhoppen, förbättra studenternas möjligheter att slutföra sin examen och stärka deras välmående. Alla unga ska ha en verklig chans att ta examen. Dessutom säkerställer vi att undervisningen håller hög kvalitet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är även nöjd över att det åttaåriga pilotprojektet, där utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen i större utsträckning än i nuläget ska kunna anpassa utbildningsutbudet med regionens behov på arbetskraft, inleds nästa år.