Adlercreutz om färsk rapport: Åtgärderna för att höja inlärningsresultaten är på rätt väg

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Regeringen har under den här mandatperioden stärkt den grundläggande utbildningen på många sätt, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz. Den nya rapporten om inlärningsresultaten, som publicerades onsdagen den 29 april, visar också att de åtgärder som nu genomförs är rätt väg framåt.

 – I ekonomiskt utmanande tider måste vi våga prioritera rätt. Att vi har kunnat göra stora satsningar på grundskolan visar att vi tar ansvar för framtiden. Utbildning är inte en kostnad, utan det är vår viktigaste investering, säger Adlercreutz.

Bakgrunden till de reformer regeringen gjort är att finländska elevers inlärningsresultat har försämrats under en längre tid, samtidigt som skillnaderna mellan elever har ökat. 

– Den här utvecklingen är inte acceptabel. Varje barn ska ha en verklig chans att lyckas, oberoende av bakgrund eller hemort. Det är grunden i den framgångshistoria som vår grundskola bygger på, säger Adlercreutz.

För att stärka inlärningsresultaten har undervisningsministeriet tagit fram en rapport, som överlämnades till Adlercreutz den 29 april. 

Rapporten innehåller många förslag för hur vi ska förbättra våra inlärningsresultat. En av de viktigaste åtgärderna är en långsiktig och tillräcklig finansiering.

–  När årskullarna minskar kan finansieringen till skolan inte minska i samma takt. En stark finansiering är grundstenen som skolan står på. Skolan är en av våra viktigaste framtidsinstitutioner och vi måste satsa på den, säger Adlercreutz. 

I rapporten lyfter man även upp hur viktig läsförståelsen är för inlärningen. Därför föreslås det att man ska öka läsningen i grundskolan och stärka läs- och skrivkunskaperna.

–  Under den här regeringsperioden har vi stärkt läs- och skrivkunskaperna genom att lägga till två timmar i modersmål och litteratur i de lägre klasserna, men det behövs fler åtgärder. Vi ser att antalet barn som läser på fritiden har minskat, samtidigt som forskningen visar att läsningen påverkar kunskaperna positivt. Därför är det mycket viktigt att man i skolan ska förstärka läsglädjen och satsa på läsförståelsen, säger Adlercreutz.  

Ett till konkret förslag i rapporten är att ta fram en uppgiftsbank med färdiga uppgifter som stöd för undervisningen. Den ska bygga på läroplanens mål och kriterier och ge lärarna konkreta verktyg för en mer enhetlig och rättvis bedömning. 

– En uppgiftsbank är också något som lärarna själva efterfrågat och kommer att fungera som ett konkret verktyg för undervisningspersonalen, säger Adlercreutz. 

Tydligare mål och rättvisare bedömning i skolan

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Samma kunskaper kan idag ge vitsordet 7 i en skola och 9 i en annan. Samtidigt har andelen berömliga vitsord ökat kraftigt under de senaste åren – trots att inlärningsresultaten sjunker. Bedömningskriterierna är otydliga, och alltför många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier.

Det här är inte acceptabelt. Därför har jag nu gett riksdagen ett lagförslag om en så kallad kunskapsgaranti. Den utgör den sista delen i ett bredare reformpaket som syftar till att stärka lärandet i skolan.

En central del av reformen är att ge lärarna tydligare riktlinjer för vad eleverna förväntas kunna i varje årskurs. Det innebär också ett omfattande arbete med att se över läroplanen och formulera klarare, mer konkreta mål. Bedömningskriterierna ska förtydligas i alla ämnen – och framför allt ska gränsen mellan underkänt och godkänt bli tydligare.

Om en elev inte når upp till ett godkänt vitsord i ett ämne innebär det att hen går om klassen. Det kan leda till att det blir vanligare att man går om en klass. Samtidigt är målet inte att fler elever ska behöva göra det. Därför införs tydliga mekanismer för att säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid.

Särskild uppmärksamhet riktas mot övergångarna mellan årskurs 2 och 3 samt slutet av grundskolan, årskurs 9. Det är avgörande att varje elev får en stabil grund inför nästa steg. Det handlar inte om krav för kravens skull, utan om elevens bästa. Om en elev till exempel inte har lärt sig läsa ordentligt före årskurs 5 blir det mycket svårt att ta till sig andra ämnen, som till exempel historia. Bristande grundkunskaper följer med och gör lärandet tyngre för varje steg.

Reformen handlar också om rättvisa. Idag varierar bedömningen mellan olika skolor. Samma prestation kan ge olika vitsord beroende på var eleven går i skola. Så kan det inte vara. Elever ska kunna lita på att de bedöms enligt samma principer, oavsett skola.

Kunskapsgarantin är ett komplement till de reformer vi redan genomfört, såsom stärkt stöd för lärande och fler undervisningstimmar i matematik, modersmål och litteratur. Med den här helheten vill vi stärka grunden, och via det säkerställa att varje barn ges bästa möjliga grund för fortsatta studier. Det är vårt plikt. 

Nu ger vi eleverna en likvärdig och rättvis bedömning

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

– Kunskapsgarantin är en viktig reform. Med hjälp av den kan vi säkerställa att varje elev har tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa årskurs. Samtidigt ser vi till att bedömningen är rättvis, oberoende av vilken skola eleven går i, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Skolan ska vara rättvis och förutsägbar. Eleverna ska kunna lita på att samma krav gäller i alla kommuner och skolor, säger Adlercreutz.

Konkret innebär reformen att tydligare bestämmelser om bedömning och uppflyttning fastställs i lag som ett stöd för lärarna och för att garantera en lika bedömning i hela landet. Genom enhetliga kriterier för när en elev kan gå vidare till nästa årskurs säkerställs att eleven har de kunskaper som behövs för att klara nästa steg.

– Om en elev trots stödåtgärder inte har uppnått de kunskaper som behövs, och därmed fått underkänt i ett eller flera ämnen, kan eleven inte gå vidare till nästa årskurs. På det här sättet säkerställer vi att alla barn har den kunskapsnivå som behövs för att gå vidare till följande årskurs, säger Adlercreutz.

En elev som inte når målen ska ges möjlighet att visa sitt kunnande på nytt. Samtidigt införs ett krav på mellanbetyg i årskurs 9, för att ge en fingervisning av kunskapsläget inför fortsatta skolgången.

Vi kommer ha nästan 100 000 färre barn i skolan om 20 år 

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Finland står inför stora utmaningar när befolkningsstrukturen förändras. Det blev tydligt när SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz den 12 mars tog emot den första heltäckande rapporten om befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser för den grundläggande utbildningen.

Mellan 2023 och 2040 beräknas antalet barn i grundskoleåldern minska med nästan 100 000 barn. Utvecklingen innebär en stor utmaning för kommunerna som behöver se över hur den grundläggande utbildningen ordnas. 

– När elevantalet minskar så kraftigt kan inte varje kommun försöka lösa situationen på egen hand. Vi måste tänka nytt, stärka samarbetet mellan kommunerna och se till att alla barn också i framtiden har tillgång till en högklassig grundskola, säger Adlercreutz.

Utvecklingen ser samtidigt mycket olika ut i olika delar av landet. I många kommuner minskar elevantalet, medan det i vissa kommuner tvärtom ökar, bland annat till följd av invandring. 

Rapporten lyfter fram flera åtgärder för att möta förändringen. Ett viktigt tema är ökat samarbete mellan kommunerna och en översyn av strukturerna inom skolan. Bland annat lyfts ett gemensamt åskådningsämne fram som ett alternativ som kunde frigöra resurser.

– Det viktigaste är att minskande åldersklasser inte får användas som ett argument för att minska finansieringen. Färre barn betyder inte automatiskt lägre kostnader. Tvärtom kan kostnaderna per elev öka, särskilt i kommuner där elevunderlaget krymper men där det fortfarande behövs lokaler, lärare och skolskjutsar, säger Adlercreutz.

Rapporten behandlar också den svenskspråkiga utbildningen. Förändringar slår ofta hårdare mot mindre språkgrupper, och därför måste rätten till undervisning på svenska tryggas också i framtiden.

– Den svenskspråkiga utbildningen är sårbar när elevunderlaget minskar och avstånden är långa. Därför behöver vi se till att det finns högklassig utbildning på svenska, att finansieringen beaktar tvåspråkighetens merkostnader och att tillgången till läromedel och behörig personal tryggas, säger Adlercreutz.

Katedralskolan i Åbo – finländska utbildningstraditionens ryggrad

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

Om en dryg vecka uppmärksammas bildningens långa anor i Åbo. Katedralskolan, Finlands äldsta skola, firar 750-årsjubileum i år och invigningen av jubileumsåret äger rum. En tidsresa tillbaka till 1200-talet känns nästan hisnande – så mycket har hunnit hända på sju och ett halvt sekel. Finland har levt igenom medeltiden, reformationen, stormaktstiden, upplysningen, autonomin, självständigheten, krigstiden – och välfärdsstatens uppbyggnad.

Vid tiden då Katedralskolan grundades var utbildning något för de få, men dess betydelse för samhället som helhet var redan då uppenbar.

Det jubileumsfirande som vi nästa vecka inleder tillhör inte bara skolan själv, utan hela Åbo, hela Svenskfinland och i förlängningen hela Finland. Vid tiden då Katedralskolan grundades var utbildning något för de få, men dess betydelse för samhället som helhet var redan då uppenbar. Åbo var Finlands centrum för förvaltning, kyrkligt liv och lärdom, och just här växte den struktur fram som lade grunden för vårt senare skolväsen.

Man kan alltså med fog säga att Katedralskolan utgör själva ryggraden i den finländska utbildningstraditionen. Utan denna skola hade vi till exempel knappast haft Kungliga Akademin i Åbo år 1640 – och därmed inte heller det universitetssystem som i dag är en självklar del av vårt samhälle.

Efter att först få fira Katedralskolans 750 år känns det extra passande att lite senare i februari få presentera det framtidsarbete inom grundskolan som vi har arbetat med på Undervisnings- och kulturministeriet denna regeringsperiod.

Syftet med framtidsarbetet är att ta fram en vision som tar sikte på en önskad framtid, hur den grundläggande utbildningen ska se ut år 2045 och vilka färdigheter som eleverna behöver lära sig i framtiden.

Under denna regeringsperiod har vi haft fokus på att stärka de grundläggande färdigheterna, att läsa, skriva och räkna. Vi har sedan augusti 2026 till exempel utökat veckotimmarna i dessa ämnen samt reformerat stödet för lärande, så att alla som behöver stöd ska få det i ett så tidigt skede som möjligt. Samtidigt är det viktigt att elever och studerande erbjuds möjlighet att lära sig nya kunskaper och färdigheter som behövs i framtidens samhälle.

Det är just det framtidsarbetet fokuserar på.

Förutom att det fortsättningsvis finns ett behov att stärka de grundläggande färdigheterna handlar det också om teman som berör till exempel artificiell intelligens och teknik samt ekologisk och social hållbarhet. Alla dessa är stora, samhällsomvälvande fenomen som vi vet att behöver tacklas också framöver.

Skolans uppgift är på många sätt allomfattande.

Samtidigt som syftet är att lära ut den kompetens som behövs för att kunna fungera i samhället – det vill säga de grundläggande färdigheterna – handlar det om att ge unga människor verktyg att förstå världen, att tänka kritiskt, att samarbeta och att ta ansvar.

Också när svaren inte är enkla.

Katedralskolans erfarenhet av att allt detta – att leva i tiden, lära ut de färdigheter som unga behöver och samtidigt vara en bärande aktör genom århundradena förtjänar en eloge. Låt oss tillsammans blicka framåt på de kommande seklen.

Skolan behöver riktning, stöd och höjda ambitioner

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

När vi nu är kalibrerade för några sekunders videosnuttar kan det kännas omöjligt att läsa en längre text. Därför måste skolan aktivt arbeta med uthållighet och förmågan att klara av tristess ibland.

Skolan har en helt central roll när vi talar om Finlands framtid.

Eftersom den är så central är det viktigt att vi inte fastnar i ett letande efter syndabockar eller i en längtan efter svunna tider när vi diskuterar dess utveckling.

Skolan påverkas av samhället runtomkring den. Den är inte en isolerad ö. Samtidigt som det är viktigt att ta lärdom av det förflutna är det därför också klart att dagens utmaningar kräver lösningar som passar in i nutiden.

Det finns orsak att med oro se på de försämrade inlärningsresultaten.

Därför analyserar vi vid Undervisnings- och kulturministeriet som bäst orsakerna som ligger bakom de senaste årtiondenas utveckling – och bilden är komplex. Här vill jag ändå lyfta fram några centrala aspekter.

Digitaliseringen har förändrat verkligheten för våra barn och unga.

Koncentrationsförmågan utmanas av en verklighet i vilken vi ständigt bombarderas av en kaskad av budskap från olika apparater.

Lösningen är ändå inte att ta bort alla digitala läromedel från skolan, utan vi behöver hantera frågan pragmatiskt och pedagogiskt. Här har förstås lärarna och skolan en stark roll, men också hemma behöver vi stöda våra barn genom en sund inställning till skärmar.

Förmågan att fokusera och kunna koncentrera sig under längre perioder är avgörande för lärandet. När vi idag i vardagen är kalibrerade för 15–30 sekunders videosnuttar kan det kännas omöjligt att till exempel läsa ett längre kapitel i en bok. Just därför måste skolan aktivt arbeta med uthållighet och förmågan att till och med klara av tristess ibland.

Vi löser inte våra utmaningar om vi letar efter syndabockar på fel grunder på fel ställen.

Också den fysiska lärmiljön spelar stor roll: buller, stora öppna klassrum och för stora grupper är problem som kan åtgärdas.

Samtidigt måste vi vara tydliga med vad de försämrade inlärningsresultaten inte beror på. Skulden till det, att våra Pisaresultat dalat är inte ett ökat antal elever med utländsk bakgrund. Det visar forskningen. Vi löser inte våra utmaningar om vi letar efter syndabockar på fel grunder på fel ställen.

Skolans största tillgång är våra lärare. Under åren har deras arbetsbild ändå breddats.

Vi behöver värna lärarnas självständighet och ge dem förutsättningar att utvecklas. Vi behöver inte mera kontroll eller nya mätare.

Förväntningarna från hemmen har ökat, ibland mer än vad som kan anses rimligt.

Lärarens uppdrag är ändå först och främst att undervisa. Vi behöver värna lärarnas självständighet och ge dem förutsättningar att utvecklas. Vi behöver inte mera kontroll eller nya mätare.

Arbetsro och högre krav kräver tydliga spelregler. Att ta bort mobiltelefoner från klassrummen har redan gett tydligt positiva resultat.

Grundläggande färdigheter – att läsa, skriva och räkna – kräver tillräckligt med tid. De tre nya årsveckotimmarna i dessa ämnen i de lägre årskurserna som vi infört är därför viktiga.

Utmaningar finns också efter den grundläggande utbildningen – men där finns framför allt möjligheter.

Om 20 år kan yrkesutbildning bra vara den mest attraktiva vägen för unga.

Praktiska färdigheter, problemlösning och arbetslivskompetens blir centrala i 2030- och 2040-talens ekonomiska verklighet. Därför behöver hela utbildningssektorn klara av att leva i en tid av snabb förändring.

Vi löser inte skolans problem genom att skylla på invandring, skärmar eller hur läroplanen ser ut.

Problemen löser vi genom att stöda lärare och elever, höja ambitionsnivån och stärka strukturerna – samtidigt.

Vid sidan av kunskap behöver vi dessutom mer empati, mer samarbetsförmåga och en inställning som präglas av livslångt lärande. Det här är inte ”mjuka” värden, utan kärnan i framtidens konkurrenskraft.

Som undervisningsminister ser jag grundskolan som helt central för vår framtid. Låt oss höja ribban tillsammans.

Den kommande kompetensgarantin är nästa steg. Vi måste trygga arbetsro både för lärare och elever, och ge varje barn chansen att nå sin potential – med blicken riktad framåt, inte bakåt.

Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.

Flytta sommarlovet framåt med två veckor

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att sommarlovets start borde flyttas framåt med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa och många familjer har utmaningar med att lov- och arbetstidtabeller under sommarmånaderna. Trots att Finland på många sätt har närmat sig Norden och EU, skiljer vi oss kraftigt från våra grannar när det gäller sommarlovets tidpunkt.

– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Adlercreutz.

I en tid där vi allt mer är beroende av omvärlden, där mycket handlar om att samarbeta med utländska aktörer skulle det vara ett naturligt steg att vi skulle ha samma tidtabeller som våra nordiska grannar, anser Adlercreutz.

– Det är i de flesta fall lättare för föräldrarna att ta ut semester i juli och augusti än juni. Att flytta sommarlovet med två veckor framåt skulle underlätta situationen både för familjer och för företag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar, för att inte tala om den inhemska turismen och en längre sommarsäsong i en stor del av landet.

– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turismsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat en utredning med syftet att utreda både möjligheter och utmaningar med att flytta sommarlovet. Enligt Adlercreutz står det redan klart att det finns utmaningar, och för att lösa dem krävs en konstruktiv diskussion och nya lösningar.

–  Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz 

– När utredningen är klar ser vi om vi kan hitta samstämmighet i regeringen. Eftersom det handlar om ett initiativ som inte står i regeringsprogrammet krävs politiska diskussioner om saken när vi kommit så långt. Jag hoppas att vi kan hitta svar på utmaningarna. Finns det en vilja, finns det en väg, säger Adlercreutz.

Ta vara på sommaren

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Ett läsår har igen gått till ända. Ett läsår som förhoppningsvis förde med sig en hel del framgångar och nya insikter – men som säkert också innehöll några motgångar eller stunder som kändes svåra. Så brukar det nämligen vara. Samtidigt är det ofta så, att det som känns som en stor motgång senare kanske inte var så enorm. Vårt perspektiv ändras ofta med tiden. Vi behöver både med- och motgångar, lätta saker och utmaningar för att lära oss och växa.

Det fanns säkert också uppgifter som kändes omöjliga i början av skolåret – och som idag känns självklara. Det som var obekvämt och främmande vid första anblicken är nu hur ofarligt som helst. Det är ju så här vi lär oss saker. Steg för steg, och plötsligt blir det omöjliga helt möjligt. Dessa insikter är viktiga, inte bara för det vi lär oss i skolan utan också för livet utanför skolans väggar. Att lära sig, att växa och att mogna som människa – det är ingenting som slutar när man går ut från skolans dörrar, det är en process som pågår hela livet.

Den finländska skolan är en stor orsak till att Finland enligt de flesta mätare hör till de bästa platserna på jorden. Det är lätt att hitta saker som fel, i både stort och smått, men det är viktigt att ibland också reflektera över att vi i jämförelse med nästan vem som helst har det väldigt bra. Det här ska förstås inte stoppa oss från att hela tiden sträva till att lösa de problem vi ser, att hitta sätt att komma åt de utmaningar vi möter. För man kan alltid bli bättre. Alltid.

Skolan handlar också om så mycket mer än bara den kunskap vi tar in under skoldagen. Skolan handlar om samvaro, om att lära sig umgås med andra och att lära sig saker om sig själv när man är tillsammans med andra. Vi behöver både lek och allvar, vi behöver röra på oss och ha pauser också för hjärnan.

I det här spelar förstås sommarlovet en viktig roll. Vi har ett långt sommarlov i Finland, ett sommarlov som i början kan kännas oändligt långt – men som ändå ofta känns kort när höstterminen plötsligt är här igen. När man blir äldre går tiden fortare sägs det, och dessvärre har man ofta kortare sommarledighet när man blir vuxen också. Kanske det bara är därför sommaren verkar gå snabbare nu i vuxen ålder?

Ta vara på sommaren. Upptäck, lata dig, läs, umgås och gör sådant som får dig att må bra. I Finland för sommaren med sig ljusa nätter, och förhoppningsvis också varma, sköna dagar. Allt det ska vi ta tillvara. Och även om varken du eller jag kan bestämma allt här i världen, så finns det något som vi alla kan göra – och det är att välja hur vi bemöter andra. Du känner säkert igen det goda humöret som smittar av när du träffar någon som hälsar på dig med ett glatt leende? Här har vi alla en uppgift: hälsa och sprid gott humör – både idag, under sommaren och sen när skolan börjar igen i augusti.

Jag önskar dig ett riktigt skönt sommarlov!

Bildning föds tillsammans – tack för det gångna läsåret

/0 Kommentarer/i , , /av

(Suomeksi täällä)

Idag är det vårfest i våra skolor i hela landet. Då riktas blickarna mot skolans huvudpersoner – eleverna. De som skolan i grunden finns till för. Men jag vill att vi också tittar lite längre in: på hemmen och klassrummen där skolvardagens arbete sker. Att vi ser familjerna där barn stöttats, uppmuntrats och vägletts dag efter dag. Att vi ser lärarna och de vuxna i skolan, som alla på sitt sätt bidragit till att forma eleverna till ansvarstagande och reflekterande medmänniskor.

Föräldraskap är kanske det mest långsiktiga samhällsarbetet som finns. Det syns i trötta morgnar och i samtalen runt matbordet. Föräldraskapet bär – också då barnet inte alltid förstår hur stor betydelse det har.

Och lärarna – ni gör ert arbete som en stilla motståndsrörelse i en tid där snabbhet ofta ersätter djup, och effektiviteten tränger undan det mänskliga. Ni värnar bildning, medmänsklighet och samhörighet. Ni gör ett ovärdeligt arbete vars betydelse ibland visar sig först efter år, kanske decennier.

Under det gångna året har jag haft förmånen att besöka tiotals skolor runt om i Finland. Jag har sett hur ni lärare gör underverk och hört berättelser om hur barn vuxit i sitt tänkande, hittat sin kreativitet och sitt mod. Jag har mött föräldrar som i sitt eget vardagspussel burit ett stilla ansvar och byggt tillit inför framtiden. Jag lyfter min imaginära hatt för det arbete ni gör. 

Vi lever i en tid där osäkerheten verkar ha kommit för att stanna. Många unga känner oro för sin framtid och många av oss vuxna frågar oss vilken sorts värld vi egentligen har fött våra barn till. Just därför blir de värderingar som det finländska samhället bygger på desto viktigare: det handlar om bildning, mänsklighet och gemenskap.

Nobelpristagaren Malala Yousafzai formulerade det väl: ”Ett barn, en lärare, en bok och en penna kan förändra världen.” Ärkebiskopen Desmond Tutu var inte sämre i hur han uttryckte det i ubuntu-filosofins anda: ”En människa blir människa genom andra människor.” Vi är – för att vi är tillsammans.

I regeringen förstår vi vilken avgörande betydelse utbildning och bildning har för Finlands framtid. Därför investerar vi i grundskolan. Vi vet att en jämlik och högkvalitativ utbildning är grundbulten i vår demokrati.

Samtidigt vill jag säga att all utveckling inte handlar om pengar. Mycket bygger på värderingar, möten, attityder och en gemensam riktning. Det finns saker som inte kan köpas, men utan vilka inget samhälle kan hålla ihop: tillit, hopp, människovärde och gemenskap.

Därför är jag glad att kunna berätta att undervisnings- och kulturministeriet just nu förbereder en kampanj som lanseras i skolorna under höstterminen. Kärnan i den är enkel: det handlar om att stärka vardagens möten. Den uppmuntrar till att hälsa, se varandra i ögonen, lägga märke till den andra – att bygga trygghet och samhörighet genom små omtänksamma handlingar.

När en sådan positiv kultur får fäste i skoldagen, sprider den sig lätt också utanför skolans väggar. Barnen och de unga tar den med sig hem, till sina fritidsaktiviteter och vidare in i vuxenlivet. Ringar sprider sig på vattnet. Och det kan mycket väl bli så att ”det de små gör först, följer de stora efter.”

Filosofen Georg Henrik von Wright påminde oss om att sann bildning inte är ett kapital, utan ett ansvar. Det är en etisk skyldighet att ta hand om varandra och om framtiden. Ni – både föräldrar och lärare – bär det ansvaret varje dag. Det är ert arbete som gör att Finland fortfarande är ett land där barn får växa i fred och lära sig.

När läsåret nu avslutas vill jag säga ett varmt och innerligt tack – inte bara för undervisning och stöd, utan för att ni varit med och byggt hopp. Tillsammans fostrar ni en ny generation som kan, förstår och bryr sig. En generation som – om vi har tur – blir visare än den förra.

Jag önskar en riktigt fin sommar inte bara till våra elever utan också till alla lärare och föräldrar!