Pelaammeko Putinin lapaan?

Eduskunta on istuntotauolla. SuomiAreenakin on takanapäin. Kesämökin päällä roikkuva sadepilvi tarjoaa hyvän mahdollisuuden pohtia, mitä on edessä. 

Kevään tapahtumat ovat sekoittaneet niin maailman kuin arkemmekin. Samalla tuntuvat sekoittuneen myös isot ja pienet asiat. Itselläni päällimmäisenä tunteena on huoli yhteiskunnan polarisoitumisesta. Tämä on ikävää todeta, mutta samalla sen tunnustaminen tuntuu välttämättömältä.

Me olemme sodassa. Eurooppa on sodassa, vaikkakin abstraktissa sellaisessa. Sodassa, jossa suomalaiset sotilaat eivät toistaiseksi makaa painautuneina juoksuhautojen pohjalle. Sodassa, jossa äidit ja isät eivät toistaiseksi odota sydän syrjällään suruviestin tuojaa. Sodassa, jossa Ukrainan ulkopuolella elävien suurin huoli on toistaiseksi aiempaa korkeampi kahvin ja bensan hinta. 

Me olemme sodassa, jossa vastakkain ovat kaksi yhteiskunnallista järjestystä määrittelevää ideologiaa: demokratia ja diktatuuri. Tässä ideologioiden sodassa kansallisilla rajoilla on tietty merkityksensä. 

Samaan aikaan taistelemme myös ei-ideologista, ei-maiden rajoja tuntevaa globaalia uhkaa eli ilmastonmuutosta ja elonkirjon katoa vastaan. Kummassakaan taistelussa ei meidän suomalaisten osalta synny vielä ruumiita, mutta kumpikin taistelu tuottaa ruumiita jo muualla. Muiden takapihoilla. 

Sodan abstraktiudessa piilee riski. Pienemmistäkin ongelmista kasvaa epätietoisuuden vallitessa herkästi kokoaan suurempia. Aivan, kuten yön pimeinä tunteina pienetkin murheet kasvavat elefantin kokoisiksi. Yritämme hädissämme ja hämillämme maalata pirulle kasvot. Paperille piirtyvät lasten queer-satutunnit ja lehmien pierut. Miekaksi ehdotetaan traktorimarssia tai miljonääriveroa.

Eurooppa joutuu tulevien vuosien aikana todelliseen happotestiin: ymmärrämmekö demokratian arvon? Ymmärrämmekö, miltä elämämme tulee näyttämään, jos joudumme luopumaan siitä?

On mahdollista, että demokratiasta on tullut eurooppalaisille useamman sukupolven aikana itsestäänselvyys. Meistä todella harva on elänyt toisenlaisessa yhteiskunnassa. Yhteiskunnassa, jossa isoveli valvoo, jos nyt ei vielä ajatuksiamme, niin ainakin ajatustemme liikkeelle saamia askeleita muutaman metrin tarkkuudella. Se on hyvin toisenlainen todellisuus. 

Taistelussa demokratian puolesta vihollisemme ammuksena on epäsovun kylvämiseen tähtäävä propaganda, jota hienosti nykyään disinformaatioksi kutsutaan. Ja me seisomme takki auki tulisateessa: poliittiset ryhmät ja kansalaiset käyvät keskenään sotaisaa juupas-eipäs- ja joko-tai -painia. Pelaamme suoraan Putinin lapaan. Menemme lankaan. 

Olemme sodassa, joka edellyttää poikkeuksellisen älykästä taktiikkaa ja poikkeuksellista asennetta. Se edellyttää yhdessä tuumin toimimista. Se edellyttää tietoista vastakkainasettelujen välttämistä. Se edellyttää sotastrategiaa, jolle poliittiset agendat ovat alisteisia.

Kaikki merkit viittaavat siihen, että Eurooppa sukeltaa taloudelliseen taantumaan. Suomi ja Eurooppa, aivan, kuten koko läntinen maailma, on kuitenkin materialistisesta näkökulmasta tarkasteltuna monin verroin rikkaampi, kuin mitä se oli toisen maailmansodan alkaessa. 

Saavutetuista eduista on rankkaa luopua, mutta todennäköistä on, että jos käynnissä oleva sota ja taloudellinen taantuma pystytään kohtaamaan yhtenä rintamana, menetykset ovat suhteessa pienemmät, kuin jos ne kohdataan eripuraisina. Kyse on tuhon minimoimisesta. 

Mitä on sodassa vaadittava joviaalisuus? Se on muiden ihmisten saappaisiin astumista eli empatiaa. Se on omien tavoitteiden suhteuttamista yhteisen hyvän tavoitteluun. Se merkitsee niin työpaikat varmistavien yritysten ja yrittäjien kunnioittamista kuin heikossa ja haavoittuvaisimmassa asemassa olevista ihmisistä huolehtimista. Näiden välillä on yhtäläisyysmerkki, ei jakomerkki.

Länsimaisen demokratian akilleen kantapäässä on kaksi tikkua: populismin nousu ja lyhytjänteinen ajattelu. Molempien torjuminen edellyttää kykyä nousta triviaalien asioiden ja klikkiotsikoiden yläpuolelle. Viisautta ymmärtää, että demokratian ja oikeusvaltion heikentyminen on kallis hinta pikkusieluisuudesta.

 Sodassa otetaan miehistä ja naisista mittaa. Me olemme noita miehiä ja naisia.

Internationalism och globalt ansvar

  • Finland är i centrum av beslutsfattandet i EU och har varit medlem av FN:s säkerhetsråd under 2020-talet.
  • Det nordiska samarbetet har ökat märkbart; handeln har ökat liksom universitetsutbytet mellan länderna.
  • De finländska universiteten lockar utländska studeranden som allt oftare väljer att stanna i Finland efter sina studier.
  • De finländska ungdomarna har världens bästa språkkunskaper.
  • Finlands biståndsbudget överstiger 0.7% av BNP
  • EU har en gemensam, human  asylpolitik och bindandelandsspecifika kvoter
  • EUs sk kohesionsfinansiering är avhängig att man följer rättstatsprincipen och ömsesidig solidaritet
  • TTIP har omförhandlats med större fokus på klimat och företagsansvar och har trätt i kraft

Konst och kultur

  • Konstämnen har en allt viktigare position inom undervisningen i grundskolan. Andelen timmar har fördubblats sedan år 2019.
  • De kommunala musikinstituten och konstskolorna har ökat sitt elevantal med 50%. Skillnader i resurser mellan den olika kommunerna har jämnats ut.
  • Finansieringen för konst- och kultur är 1,2% av statsbudgeten (2019: 0,7%)
  • Export av produkter som hänför sig till den skapande ekonomin har ökat med 100%
  • Helsingfors är Europas arkitekturhuvudstad och arkitekturen är en attraktionsfaktor som lockar turister till Helsingfros och Finland.

Arbete och näringsliv

  • Antalet medelstora företag har vuxit med 30% i förhållande till antalet små företag.
  • Lokala avtal är möjliga i alla företag och är den vanligaste formen av arbetsmarknadsavtal i små och medelstora företag.
  • Pappornas andel av föräldraledigheterna är över 40%
  • Ensamföretagare och löntagare har samma socialskydd.
  • Företag meddelar sin kolbalans i samband med bokslutet.
  • Pensionsåldern har stigit till 70. Detta har möjliggjorts av att trivseln och hälsan på arbetsplatsen har stigit märkbart.
  • Som pensionär kan man smidigt kombinera arbete med pension.
  • Sysselsättningsgraden är över 80%
  • Andelen utländsk arbetskraft har stigit och integrationen har lyckats väl.
  • Det förekommer inte politiska strejker.
  • Finland är nordeuropas ledande land inom den digitala ekonomin.
  • Finska start-ups hittar i allt högre grad finansiering i hemlandet och företagen växer sig större i finländsk ägo.
  • Innovationer inom hälsovård, clean-tech och undervisning har blivit betydande exportprodukter.
  • Den finska turismnäringen har vuxit med 100% från år 2019 och är en betydande sysselsättare. Turismen utvecklas med hänsyn till hållbarhetskriteria och hänsyn till naturen.
  • Materiella och immateriella investeringar behandlas jämlikt
  • Arvsskatten har avskaffats och ersatts med en skatt på försäljningsvinst enligt svensk modell

Energiproduktion

  • I Finland produceras inte energi med fossila bränslen.
  • Den nordiska energimarknaden har utvecklats; över Bottenviken till Sverige och från Lappland till Finnmarken har vi byggt nya bättre elförbindelser.
  • Finland är självförsörjande vad el beträffar
  • Överloppsgödsel från jordbruket går i sin helhet til biogas och dylik produktion.
  • Värmenätet är bidirektionellt i alla tätorter över 30 000 invånare.
  • Varje nytt egnahemshus har lokal energiproduktion.

Trafiken

  • Spårförbindelsen till S:t Petersburg tar högst 90 minuter och Tallintunneln, som ägs gemensamt av Finland och Estland, är under arbete.
  • Spårtrafikens andel av alla resor över 200 km har ökat märkbart.
  • Vi säljer inte mera nya personbilar som enbart går på fossila vätskebaserade bränslen.
  • Trafikens utsläpp har minskat med 50% sedan 2019
  • 40% av alla resor under 5 km görs med andra fordon än personbilar.
  • Av det vätskebaserade bränslet i personbilstrafiken är högst 50% fossilt.

Miljö, bioekonomi och mat

  • Förädlingsgraden inom träindustrin har stigit märkbart och skogsindustrin klarar sig bra på den internationella marknaden
  • Finlands kolsänka är över 30m ton CO2ekv.
  • Finlands energiproduktion är koldioxidneutral
  • Utsläppshandeln har utvidgats till att gälla uppvärming och trafik och gäller globalt. EUs utsläppskvot har anpassats till vår andel av den resterande kolbudgeten.
  • Återvinningsgraden för samhällsavfall är över 65%
  • Det förekommer inte avskogning
  • Djur- och växtarter dör inte ut i Finland
  • Biodiversiteten i den finländska naturen har nått god nivå.
  • Finländsk mat har rykte av att var ren och av god kvalitet på de internationella marknaden . Ett starkt brand har lett till att matproduktion i Finland är lönsam verksamhet.
  • De genomsnittliga storlekarna på våra jordbruk har vuxit märkbart.
  • Den finländska djurhushållningen följer höga etiska normer och kvalitet är en konkurrensfaktor framom kvantitet
  • Näringsutsläppen i Östersjön fyller HELCOMs krav och Östersjön mår märkbart bättre.
  • Inom byggbranschen har man tagit i bruk en metod för mätning av byggnadens koldioxidavtryck under hela livscykeln. Medellivslängden på byggnader stiger och det är märkbart vanligare att man ändrar byggnaders användningssyften under deras livscykel. Krav på flexiblitet styr planeringen.

Utbildning och kunnande

  • Norden är som helhet världens 3:e bästa universitets- och produktutvecklingsregion efter USA och Kina. En stor del av de finländska ungdomarna studerar i övriga nordiska länder och motsvarande mängd nordiska studeranden studerar i Finland. Examina är ekvivalenta.
  • Det har skapats ett omfattande internationellt ekosystem för kunnande kring Aalto-universitetet och Helsingfors Universitet. Det lockar såväl utländska som inhemska företag till sig.
  • Vi har Nordens högsta andel barn som deltar i småbarnspedagogiken.
  • Vår grundskola är den bästa i världen, vilket är en följd av betydande tilläggssatsningar i grundutbildningen och främjandet av ungdomars mentala hälsa på 2020-talet.
  • Företagande och ekonomi är obligatoriska ämnen i grundskolan
  • Finland tillämpar den isländska modellen som i vår tappning garanterar en hobby i samband med skolan för varje barn.
  • Läroavtalsmodellen har utvecklats vilket har lett till att kunnandet och tillgängligheten av arbetskraft inom de branscherna har ökat.
  • Andelen NEET-ungdomar (not in education, employmentor training) har sjunkit under 5% (11% år 2019)
  • Tre av de finländska universiteten hör till världens 100 i topp enligt ARWU

Hälsa och välfärd

  • Bashälsovården har säkrats genom att se över dimensioneringarna för läkare och sjuksköterskor
  • Kunderna har segmenterats på den offentliga sjukvårdens sida och servicen har skräddarsytts enligt segmentens verkliga behov. Vi har tagit i bruk en Case-manager-modell som stöder samarbetet mellan social- och hälsovårdstjänster så att vi kan garantera att kundernas helhetssituation förstås och rätt vård produceras.
  • ”Framtidens SOTE” utnyttjar digitala verktyg och artificiell intelligens för att underlätta administration och vård.
  • Sjukvårdsdistrikten hör till ett kvalitetsregister och kvalitetskontroll är en viktig del av hur tjänsterna leds och utvecklas. Kvalitetskriterierna är klara och kopplade till hur verksamheten finansieras (finansieringen kopplas till kvaliteten). Kvaliteten rapporteras offentligt vilket underlättar patientens val av vårdplats. Som ackreditör av kvaliteten används godkända ackreditorer, t.ex. Joint Comission.
  • Kommunerna har en viktig i produktionen av förebyggande tjänster och varje kommun är förpliktigad att skapa en årlig välfärdsplan som beskriver de förebyggande åtgärderna och deras mål.
  • Finland har lyckats skapa mänskliga kriterier för vård som t.ex. ett ökat anta intergenerationella boendelösningar som möjliggör det, att människor av olika åldra bor nära varandra.
  • Finland är känt som en utvecklare av innovationer inom åldringsvården och har en internationellt viktig roll i utvecklingen av hela branschen.
  • Sjukvårdsdistrikten leds bra och specialiserar sig. De stöder aktivt varandras arbete.
  • Studier inom vårdbranschen lockar och arbetet kompenseras med en konkurrenskraftig lön.
  • Vård fås på båda nationalspråken.

Nordiskt samarbete och en levande tvåspråkighet

  • Finland är ett land med nettoimmigration, som också lockar till sig studeranden från sina närområden. De finländare som studerar utomlands ser det som naturligt att de återvänder till Finland eftersom vi här värdesätter internationell erfarenhet och vill bygga internationella nätverk.
  • Norden är som helhet världens 3:e bästa universitets- och produktutvecklingsregion efter USA och Kina. En stor del av de finländska ungdomarna studerar i övriga nordiska länder och motsvarande mängd nordiska studeranden studerar i Finland. Examina är ekvivalenta.
  • Ett gemensamt e-medborgarskap gäller i Norden.
  • Kunnandet i det andra inhemska språket har stigit märkbart. En äkta tvåspråkighet syns så, att en diskussion kan ske på flera språk samtidigt – alla använder sitt eget språk. Skolor och daghem för de båda språkgrupperna byggs i allt högre grad under samma tak för att främja språkbad och –dusch. Och för att garantera ett tätt servicenät. Vi har fortfarande finsk- och svenskspråkiga skolor. På så sätt tryggas både det, att finskspråkiga  barn kommer i kontakt med svenskspråkiga, och det att svenskspråkiga kommer i kontakt med finskspråkiga barn.  Man talar inte mera om tvångssvenska utan om nyttosvenska. Undervisningen i svenska fokuserar på det praktiska och har redan i gymnasiet förberett eleverna för arbetslivet. Tvåspråkigheten är en rikedom för alla finländare.