(Ins\u00e4ndare i Hufvudstadsbladet 13.10.2016 med Elina Lepom\u00e4ki, Saml.)<\/p>\n
<\/p>\n
Den f\u00f6rsta Nord Stream-ledningen mellan Ryssland och Tyskland blev klar 2011. Den planerade Nord Stream 2-ledningen planeras l\u00f6pa parallellt med den gamla, och skall f\u00f6rdubbla den totala kapaciteten. Sedan 2011 har v\u00e4rlden emellertid f\u00f6r\u00e4ndrats. Kriget i Ukraina, annekteringen av Krim och den \u00f6kade milit\u00e4ra aktiviteten i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det har lett till att Europas s\u00e4kerhetspolitiska omgivning i dag \u00e4r annorlunda \u00e4n den var d\u00e5 beslutet om Nord Stream 1 fattades.<\/p>\n
Nord Stream-f\u00f6retagets huvud\u00e4gare \u00e4r ryska Gazprom. M\u00e5nga andra europeiska l\u00e4nder anser att byggande av den nya gasledningen f\u00f6rsvagar EU:s enhetliga Rysslandspolitik, Ukrainas och andra \u00f6steuropeiska l\u00e4nders st\u00e4llning samt den s\u00e4kerhetspolitiska situationen i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det.<\/p>\n
I mitten av september l\u00e4mnade Nord Stream 2-f\u00f6retaget en projektans\u00f6kan till Sveriges regering. Sverige \u00e4r det f\u00f6rsta av fem l\u00e4nder som g\u00f6r en tillst\u00e5ndsbed\u00f6mning av projektet. N\u00e4sta \u00e5r v\u00e4ntas f\u00f6retaget l\u00e4mna in en ans\u00f6kan ocks\u00e5 till Finland, Ryssland, Danmark och Tyskland. I Tyskland underst\u00f6der regeringen byggandet av gasledningen av energi- och finanspolitiska intressen.<\/p>\n
Statsminister Juha Sipil\u00e4 (C) yttrade sig om Finland st\u00e5ndpunkt g\u00e4llande Nord Stream 2-projektet senast i slutet av september i ett svar p\u00e5 ett skriftligt sp\u00f6rsm\u00e5l. Enligt Sipil\u00e4 f\u00f6rv\u00e4ntas byggandet av de nya gasledningarna bredvid de befintliga Nord Stream I-ledningarna \u201denligt nuvarande bed\u00f6mningar\u201d inte p\u00e5verka Finlands s\u00e4kerhetspolitiska st\u00e4llning. N\u00e5gra s\u00e4kerhetshot f\u00f6rv\u00e4ntas inte heller f\u00f6rknippas med byggningsskedet, eftersom projektet \u00e4r under \u201deffektiv myndighetstillsyn\u201d. Finland betraktar Nord Stream 2 som ett ekonomiskt projekt.<\/p>\n
Finlands inst\u00e4llning skiljer sig m\u00e4rkbart fr\u00e5n Sveriges. I Sverige har regeringen och det st\u00f6rsta oppositionspartiet Moderaterna har tagit st\u00e4llning mot Nord Stream 2-projektet. Sveriges f\u00f6rsvarsminister har pratat om att g\u00f6ra en s\u00e4kerhetspolitisk utv\u00e4rdering av fr\u00e5gan. Utrikesminister Margot Wallstr\u00f6m har nyligen sagt att Sverige aktivt t\u00e4nker mots\u00e4tta sig Nord Stream 2 inom EU. Sverige har ocks\u00e5 utn\u00e4mnt ett specials\u00e4ndebud i fr\u00e5gan och st\u00f6ds i sin f\u00f6rh\u00e5llning av de baltiska l\u00e4nderna.<\/p>\n
Finland \u00e4r i likhet med Sverige medlem i EU:s energiunion, vars syfte \u00e4r att minska p\u00e5 beroendet av vissa br\u00e4nslen, energileverant\u00f6rer och tillf\u00f6rselv\u00e4gar. Startskottet f\u00f6r energiunionen var kriget i Ukraina eftersom flera medlemsl\u00e4nder ans\u00e5gs vara f\u00f6r beroende av n\u00e5gra f\u00e5 energiformer, i praktiken rysk gas. Det \u00e4r uppenbart att Nord Stream 2-projektet \u00e4r emot energiunionens m\u00e5ls\u00e4ttningar. Projektet \u00f6kar beroendet av en energik\u00e4lla och en leverant\u00f6r, Gazprom.<\/p>\n
Det skulle bli billigare att \u00f6ka kapaciteten i de befintliga ledningarna som g\u00e5r genom \u00d6steuropa \u00e4n att bygga nya. F\u00f6r tillf\u00e4llet anv\u00e4nds endast lite \u00f6ver h\u00e4lften av kapaciteten i Nord Stream I-ledningen. Dessa fakta understryker Nord Stream 2-projektets politiska motiv, vilket ocks\u00e5 vi borde inse. Vi borde i v\u00e5r egen utv\u00e4rdering ocks\u00e5 begrunda projektets s\u00e4kerhetspolitiska dimensioner ur Finlands \u2013 och Europas \u2013 synvinkel.<\/p>\n
Det \u00e4r orov\u00e4ckande om Finland tar en annan st\u00e4llning \u00e4n grannl\u00e4nderna i Nord Stream-fr\u00e5gan. Finlands och Sveriges allt t\u00e4tare samarbete har uppskattats i b\u00e5da l\u00e4nderna; senast i Sveriges utrikes- och s\u00e4kerhetspolitiska redog\u00f6relse i b\u00f6rjan av september. Om vi skall g\u00e5 vidare i v\u00e5rt s\u00e4kerhetspolitiska samarbete \u00e4r det sk\u00e4l att ocks\u00e5 koordinera v\u00e5r utrikespolitik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
(Ins\u00e4ndare i Hufvudstadsbladet 13.10.2016 med Elina Lepom\u00e4ki, Saml.) Den f\u00f6rsta Nord Stream-ledningen mellan Ryssland och Tyskland blev klar 2011. Den planerade Nord Stream 2-ledningen planeras l\u00f6pa parallellt med den gamla, och skall f\u00f6rdubbla den totala kapaciteten. Sedan 2011 har v\u00e4rlden emellertid f\u00f6r\u00e4ndrats. Kriget i Ukraina, annekteringen av Krim och den \u00f6kade milit\u00e4ra aktiviteten i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2761,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[46,45,143,64],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"yoast_head":"\n