I hela landet har de nya kommunfullm\u00e4ktigeledam\u00f6terna nu inlett sitt arbete. Ekonomin g\u00e5r b\u00e4ttre \u00e4n p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r. Samtidigt har varje f\u00f6rtroendevald orsak att vara orolig f\u00f6r hur ekonomin ser ut efter att landskapsreformen tr\u00e4tt i kraft. En idag stabil, sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande kommunal ekonomi med god skattebas kan pl\u00f6tsligt kastas \u00f6ver \u00e4nda tack vare de linjedragningar regeringen gjort f\u00f6r landskapsreformen.<\/p>\n
Vad \u00e4r det d\u00e5 fr\u00e5gan om?<\/p>\n
Enligt regeringens proposition skall 12,47 procentenheter av kommunalskatten \u00f6verflyttas fr\u00e5n kommunerna till landskapen i samband med landskapsreformen. 12,47 skatte\u00f6ren, oberoende av hur mycket kommunerna anv\u00e4nt f\u00f6r de funktioner som flyttas \u00f6ver till landskapen. Ett m\u00f6jligt underskott kompenseras med statsandelar s\u00e5 att ingen kommun skall \u201dlida\u201d mer \u00e4n 100\u20ac per kommuninv\u00e5nare. Grovt r\u00e4knat betyder det ett automatiskt underskott f\u00f6r flera kommuner som tills idag klarat sig bra. Men det betyder ocks\u00e5 att m\u00e5nga kommuner som tidigare klarat sig mer eller mindre sj\u00e4lva pl\u00f6tsligt blir mycket beroende av statsandelar i och med att kompensationsdelen kommer att utg\u00f6ra en stor del av de kommunala budgeterna.<\/p>\n
Esbos budget kommer efter reformen att till 32 % best\u00e5 av statsandelar, Grankullas till 57 % och Kyrksl\u00e4tts till 36 %, bara f\u00f6r att ta n\u00e5gra exempel. Kommuner som fram till det klarat sig relativt sj\u00e4lvst\u00e4ndigt blir pl\u00f6tsligt mer eller mindre omyndigf\u00f6rklarade och helt utl\u00e4mnande f\u00f6r statsandelssystemets nycker. Ett statsandelssystem som efter reformen inte l\u00e4ngre kommer att byggas p\u00e5 objektivt m\u00e4tbara parametrar, utan p\u00e5 en bild av hur kommunernas ekonomi s\u00e5g ut f\u00f6re reformen. Det \u00e4r en totalt irrationell och f\u00f6rnuftsvidrig utveckling.<\/p>\n
N\u00e4r man kombinerar detta med den starka styrning som staten kommer att ha \u00f6ver landskapens ekonomi kan man med goda grunder ifr\u00e5gas\u00e4tta det kommunala sj\u00e4lvstyret.<\/p>\n
Hur borde vi d\u00e5 g\u00f6ra? Om vi utg\u00e5r fr\u00e5n att v\u00e5rd- och landskapsreformen blir av \u00e4r minimikravet det, att landskapens finansieringsmodell ses \u00f6ver. H\u00e4r ser jag tv\u00e5 m\u00f6jligheter.<\/p>\n
En m\u00f6jlighet \u00e4r att man i st\u00e4llet f\u00f6r att \u00f6verf\u00f6ra ett fixerat antal skatte\u00f6ren \u00f6verf\u00f6r en summa som motsvarar det kommunen spenderat p\u00e5 de uppgifter som landskapet skall ta \u00f6ver. Det skulle l\u00e4mna kvar en kommunal budget som svarar mot de funktioner som blir kvar i kommunerna. Modellen \u00e4r naturligtvis inte oproblematisk, men den \u00e4r genomf\u00f6rbar. Vi vet idag med stor noggrannhet hur mycket de olika kommunerna anv\u00e4nder f\u00f6r de funktioner som flyttas \u00f6ver till landskapen. Modellen skulle vara logisk, och den skulle leda till att den kommunala sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten inte skulle lida.<\/p>\n
En annan modell \u00e4r inf\u00f6randet av en landskapsskatt. Landskapet skulle finansiera sina utgifter genom en landskapsskatt, och kommunerna sina utgifter med en kommunalskatt. Niv\u00e5erna p\u00e5 b\u00e5da kan definieras enligt de lokala behoven, och kommunerna, liksom landskapen, skulle ha en faktisk makt \u00f6ver inte bara utgifter utan \u00e4ven inkomster. N\u00e4r en ny form av skatt inf\u00f6rs finns det givetvis sk\u00e4l att vara skeptisk och befara att det leder till \u00f6kade utgifter. Men alternativet i detta fall, stark statlig styrning och en f\u00f6rvr\u00e4ngning av de kommunala ekonomierna \u00e4r enligt mig ett mycket s\u00e4mre alternativ.<\/p>\n
Lokalt beslutsfattande leder till lokalt ansvar och sund f\u00f6rvaltning. Landskapsreformen riskerar att rasera mycket av detta, men \u00e4n finns det tid att korrigera riktningen. Jag uppmanar regeringen att g\u00f6ra det.<\/p>\n
<\/p>\n
Ins\u00e4ndare i HBL 27.9.2017<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I hela landet har de nya kommunfullm\u00e4ktigeledam\u00f6terna nu inlett sitt arbete. Ekonomin g\u00e5r b\u00e4ttre \u00e4n p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r. Samtidigt har varje f\u00f6rtroendevald orsak att vara orolig f\u00f6r hur ekonomin ser ut efter att landskapsreformen tr\u00e4tt i kraft. En idag stabil, sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande kommunal ekonomi med god skattebas kan pl\u00f6tsligt kastas \u00f6ver \u00e4nda tack vare de linjedragningar […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2392,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[46,45,35,64,74,78],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"yoast_head":"\n