{"id":9770,"date":"2024-08-17T16:05:09","date_gmt":"2024-08-17T13:05:09","guid":{"rendered":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/?p=9770"},"modified":"2024-08-17T19:15:35","modified_gmt":"2024-08-17T16:15:35","slug":"mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/","title":{"rendered":"Mina fem teser som nybliven undervisningsminister"},"content":{"rendered":"

(teksti suomeksi t\u00e4\u00e4ll\u00e4)<\/a><\/p>\n

Som fembarnspappa har jag haft n\u00f6jet och f\u00f6rm\u00e5nen att vara en del av mina barns skolstig i \u00f6ver tjugo \u00e5r. Det \u00e4r ingen kort tid, och n\u00e4r jag ser tillbaka p\u00e5 den inser jag att skollivet har f\u00f6r\u00e4ndrats ganska mycket under v\u00e4gens g\u00e5ng. Vi ser f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00e5de i utbildningens inneh\u00e5ll och t.ex. i hur v\u00e5rt samh\u00e4lle digitaliserats. Mina sex \u00e5r som ordf\u00f6rande f\u00f6r Hem och Skola i Finland har ocks\u00e5 gett mig en inblick i skollivet och samarbetet mellan skolan och hemmen.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r jag driver fr\u00e5gor str\u00e4var jag till att ta till mig s\u00e5 mycket information som m\u00f6jligt och lyssna p\u00e5 dem som vet mest. I mitt arbete som undervisningsminister inneb\u00e4r det att f\u00f6rst och fr\u00e4mst lyssna p\u00e5 utbildningsexperter: l\u00e4rare, rektorer, kuratorer, skolpsykologer, skolsk\u00f6terskor, skolg\u00e5ngshandledare och andra yrkesgrupper med n\u00e4ra koppling till undervisning och utbildning. Och det \u00e4r klart att barn och ungdomar och deras v\u00e5rdnadshavare ocks\u00e5 \u00e4r viktiga intressenter.<\/span><\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt som det var viktigt att lyssna p\u00e5 olika sakkunniga n\u00e4r regeringsprogrammet utarbetades, \u00e4r det lika viktigt att lyssna p\u00e5 dem n\u00e4r regeringsprogrammet genomf\u00f6rs. <\/span><\/p>\n

Den finl\u00e4ndska skolan kan utvecklas endast om de m\u00e4nniskor som varje dag arbetar med utbildning k\u00e4nner att deras insats ses och uppskattas och de \u00e4r motiverade att g\u00f6ra sitt jobb.\u00a0<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Med den h\u00e4r artikeln vill jag bjuda in l\u00e4rare och f\u00f6r\u00e4ldrar till en dialog med mig. Jag hoppas ni kontakar mig med l\u00e5g tr\u00f6skel, till exempel via e-post<\/a><\/span>. Skriv \u201dId\u00e9er och synpunkter till utbildningsministern\u201d i \u00e4mnesraden p\u00e5 e-postmeddelandet. Jag har inte tid att svara p\u00e5 alla meddelanden, men jag kommer att l\u00e4sa dem alla.\u00a0<\/span><\/p>\n

Jag kommer \u00e4nnu inte att kommentera de faktiska \u00e5tg\u00e4rderna eller riktlinjerna som h\u00f6r till v\u00e5rt program. Tiden f\u00f6r det kommer senare. Mitt ministerium har redan inlett ett omfattande arbete f\u00f6r att analysera det nuvarande skolsystemets tillst\u00e5nd och orsakerna till de f\u00f6rs\u00e4mrade studieresultaten, och vi arbetar ocks\u00e5 med att ta fram en vision f\u00f6r den framtida grundutbildningen. Denna text \u00e4r mina egna reflektioner ocks\u00e5 med detta arbete i \u00e5tanke.\u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00f6rst vill jag dela med mig av <\/span>min syn p\u00e5 utbildningens bredare samh\u00e4lleliga roll<\/b>, och sedan kommer jag att presentera<\/span> fem teser<\/b> som jag tycker \u00e4r relevanta f\u00f6r utvecklingen av grundskolan.\u00a0<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Utbildningens sociala roll: V\u00e5rt uppdrag \u00e4r att v\u00e4rna om bildningen.\u00a0<\/span><\/h3>\n

Globaliseringen och och det hela tiden accelererande informationsfl\u00f6det har lett till en situation d\u00e4r det blir allt sv\u00e5rare f\u00f6r oss att f\u00f6rst\u00e5 de komplexa sambanden mellan olika akt\u00f6rer, saker och h\u00e4ndelser.<\/span><\/p>\n

N\u00e4r vi betraktar s\u00e5dana h\u00e4r\u00a0 komplexa samband sysslar vi med systemiskt t\u00e4nkande, vilket \u00e4r motsatsen till att tackla fr\u00e5gor ett problem i taget. Systemiskt t\u00e4nkande \u00e4r ocks\u00e5, som jag ser det,\u00a0 l\u00e4nkat till\u00a0 ett begrepp som vi alla \u00e4r mycket mer bekanta med: allm\u00e4nbildning.<\/span><\/p>\n

I \u201dKuinka sivistys tulisi t\u00e4n\u00e4 p\u00e4iv\u00e4n\u00e4 ymm\u00e4rt\u00e4\u00e4\u201d, publicerad av Sitra skriver Antti Moilanen om hur bildning handlar om att f\u00f6rs\u00f6ka l\u00f6sa problem i samh\u00e4llet med hj\u00e4lp av s\u00e5 m\u00e5ngsidig och djup kunskap, omd\u00f6me, handling och empati som m\u00f6jligt.<\/span><\/p>\n

I artikeln definierar Moilanen en bildad person p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: \u201dEn bildad person \u00e4r en sj\u00e4lvst\u00e4ndig, kritisk och ansvarsfull medborgare som har utvecklat sina f\u00e4rdigheter p\u00e5 ett balanserat s\u00e4tt inom den m\u00e4nskliga kulturens olika omr\u00e5den. Hit h\u00f6r kroppslighet, hantverk och teknik, samh\u00e4lle, olika former av estetik, spr\u00e5k, litteratur och kultur, historia och politik, ekonomi, matematik och naturvetenskap, filosofi och etik.\u201d<\/span><\/p>\n

Jag anser att vi f\u00f6r att fr\u00e4mja bildning och den samh\u00e4lleliga nyttan som den f\u00f6r med sig m\u00e5ste se till att skolorna forts\u00e4tter att erbjuda inte bara s\u00e5 kallade \u201dh\u00e5rda vetenskaper\u201d – matematik och naturvetenskap – utan ocks\u00e5 tillr\u00e4ckligt med humanistiska \u00e4mnen, s\u00e5som historia, filosofi och spr\u00e5k, och konst och hantverk, s\u00e5som musik och bildkonst. Humaniora hj\u00e4lper oss att utveckla v\u00e5r sj\u00e4lvk\u00e4nsla och v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga till empati i en alltmer komplex och pluralistisk v\u00e4rld.<\/span><\/p>\n

Bildningsstatens uppgift \u00e4r att fr\u00e4mja bildningen, och fr\u00e4mjandet av bildning \u00e4r ett villkor f\u00f6r bildningsstatens existens. <\/span><\/p><\/blockquote>\n

En stark k\u00e4nsla av gemenskap, delaktighet och respekt f\u00f6r pluralism i allm\u00e4nhet skapar en grogrund f\u00f6r att anv\u00e4nda allm\u00e4nbildningen p\u00e5 ett s\u00e4tt som st\u00f6der h\u00e5llbar utveckling.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Fem teser f\u00f6r utvecklingen av grundutbildningen<\/span><\/h3>\n

 <\/p>\n

Tes #1: Utvecklingen av de kognitiva f\u00e4rdigheterna b\u00f6r vara i undervisningens k\u00e4rna<\/span><\/h3>\n

Kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att bearbeta information, att uppfatta omgivningen, att t\u00e4nka spr\u00e5kligt och konceptuellt, att l\u00f6sa problem samt att beh\u00e4rska k\u00e4nslor och motivation.<\/span><\/p>\n

De kognitiva f\u00e4rdigheterna utmanas i allt h\u00f6gre grad i dagens informationssamh\u00e4lle: vi m\u00e5ste navigera och g\u00f6ra val samtidigt som vi bombarderas av ett\u00a0 enormt informations\u00f6verfl\u00f6d. Metoderna f\u00f6r inl\u00e4rning och de f\u00e4rdigheter som kr\u00e4vs av oss f\u00f6r\u00e4ndras i snabb takt. F\u00f6r att h\u00e5lla j\u00e4mna steg med f\u00f6r\u00e4ndringarna kr\u00e4vs st\u00e4ndig anpassning till en f\u00f6r\u00e4nderlig omgivning.<\/span><\/p>\n

Vi m\u00e4nniskor \u00e4r v\u00e4ldigt olika n\u00e4r det g\u00e4ller inl\u00e4rning: vissa av oss tar till sig saker snabbare \u00e4n andra.\u00a0 Vissa kan g\u00f6ra flera saker samtidigt, medan andra f\u00f6redrar att fokusera p\u00e5 en sak i taget. Det r\u00e5der ingen tvekan om vilken typ av m\u00e4nniskor som gynnas av dagens utbildnings- och arbetsliv.<\/span><\/p>\n

Grundskolans uppgift \u00e4r att se till att alla elever f\u00e5r m\u00f6jlighet att hitta s\u00e4tt att l\u00e4ra sig som passar dem och att alla f\u00e5r m\u00f6jlighet att utvecklas som elever.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Om v\u00e5ra kognitiva f\u00e4rdigheter inte \u00e4r tillr\u00e4ckliga leder det l\u00e4tt till\u00a0 andra problem, som t.ex. utanf\u00f6rskap.<\/span><\/p>\n

M\u00e5nga l\u00e4rare och f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r idag oroade f\u00f6r detta. I praktiken inneb\u00e4r det s\u00e4mre koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga, minskad f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e4ra sig och komma ih\u00e5g saker, minskad f\u00f6rm\u00e5ga att sj\u00e4lvst\u00e4ndigt l\u00f6sa teoretiska och mer praktiska uppgifter, minskad f\u00f6rm\u00e5ga att uttrycka sig och minskad f\u00f6rm\u00e5ga till empati.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

Hur st\u00e4rker vi utvecklingen av de kognitiva f\u00e4rdigheterna?<\/span><\/h3>\n

Goda kognitiva f\u00e4rdigheter best\u00e5r av goda<\/span><\/p>\n

– spr\u00e5kliga f\u00e4rdigheter (som m\u00f6jligg\u00f6r konceptuellt t\u00e4nkande och fantasi)<\/span><\/p>\n

– motoriska f\u00e4rdigheter (som g\u00f6r det m\u00f6jligt att uppfatta omgivningen genom r\u00f6relse)<\/span><\/p>\n

– f\u00f6rm\u00e5gor att uttrycka sig sj\u00e4lv (s\u00e5 att man kan utforska sina egna gr\u00e4nser och f\u00f6rst\u00e5 olikheter)<\/span><\/p>\n

– f\u00f6rm\u00e5gor till logiskt t\u00e4nkande (f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r orsakssamband)<\/span><\/p>\n

Denna lista \u00e4r en p\u00e5minnelse om att alla \u00e4mnen i den finl\u00e4ndska l\u00e4roplanen \u00e4r lika viktiga f\u00f6r utvecklingen av de kognitiva f\u00e4rdigheterna.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r just denna m\u00e5ngfald som \u00e4r den finl\u00e4ndska skolans s\u00e4rskilda styrka och som vi b\u00f6r v\u00e4rna om. Vissa \u00e4mnen, s\u00e5som sl\u00f6jd och idrott, ses ofta som \u201dl\u00e4ttare\u201d \u00e4mnen \u00e4n l\u00e4se\u00e4mnena, trots att de, i en tid av smarta enheter och artificiell intelligens,\u00a0 med fog kan s\u00e4gas spela en \u00e4nnu viktigare roll \u00e4n tidigare f\u00f6r den kognitiva utvecklingen. Vi m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r \u00e4gna s\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet \u00e5t den roll som dessa \u00e4mnen har f\u00f6r barns och ungdomars utveckling.<\/span><\/p>\n

\u00c4ven om uppfinnandet av n\u00e5got nytt, en innovation,\u00a0 ofta kr\u00e4ver teoretiskt och logiskt t\u00e4nkande, f\u00f6reg\u00e5s det, att vi kommer p\u00e5 en ny hypotes eller tanke av en skapande process i v\u00e5r hj\u00e4rna. Vi strukturerar och kombinerar information p\u00e5 ett nytt och ov\u00e4ntat s\u00e4tt.\u00a0 <\/span><\/p>\n

Konst och hantverk spelar en viktig roll n\u00e4r det g\u00e4ller att \u201dkittla\u201d hj\u00e4rnan och l\u00e4ra oss att k\u00e4nna igen och bem\u00e4stra den skapande processen.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Den p\u00e5g\u00e5ende debatten om vilken roll smarta enheter – och framf\u00f6r allt telefoner – ska ha i skolan \u00e4r naturligtvis direkt kopplad till debatten om utvecklingen av de kognitiva f\u00e4rdigheterna.<\/span><\/p>\n

Jag sj\u00e4lv f\u00f6rh\u00e5ller mig kritiskt till anv\u00e4ndningen av smarta telefoner under skoldagen eftersom b\u00e5de barn, ungdomar och vuxna \u00e4r allt mer beroende av smarta telefoner och den kavalkad av stimulerande\u00a0 inneh\u00e5ll de \u00f6ser \u00f6ver oss. Samtidigt minskar barns och ungdomars koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga och de psykiska h\u00e4lsoproblemen \u00f6kar.<\/span><\/p>\n

Denna trend, som inleddes under 2010-talet, har dokumenterats av bland andra den amerikanske socialpsykologiprofessorn Jonathan Haidt, och \u00e4ven om jag inte har m\u00f6jlighet att validera hans skrifter eller argument i akademiskt h\u00e4nseende, s\u00e5 st\u00f6djer hans resonemang mina egna observationer.<\/span><\/p>\n

I sin bok \u201dAn anxious generation\u201d (Terra Cognita, 2024) skriver Haidt om lekens betydelse f\u00f6r barns utveckling. Han p\u00e5pekar att unga d\u00e4ggdjur, liksom m\u00e4nniskobarn, har en medf\u00f6dd \u00f6nskan att leka; de blir socialt, kognitivt och k\u00e4nslom\u00e4ssigt begr\u00e4nsade om de inte f\u00e5r m\u00f6jlighet att g\u00f6ra det.<\/span><\/p>\n

Skolrasten, som ger m\u00f6jlighet till lek och social interaktion, har en viktig kognitivt st\u00e4rkande roll. Det har betydelse hur barnen anv\u00e4nder rasten. Samtidigt ber\u00e4ttar l\u00e4rare om hur telefonerna\u00a0 tar upp en allt st\u00f6rre del av barns och ungdomars tid p\u00e5 rasterna, och det \u00e4r sk\u00e4l att fr\u00e5ga sig vad detta inneb\u00e4r f\u00f6r de sociala f\u00e4rdigheterna. Det \u00e4r en sak att kommunicera via ett digitalt gr\u00e4nssnitt. Och en annan sak att diskutera och interagera ansikte mot ansikte. <\/span><\/p>\n

Personligen skulle jag vilja se att barn och ungdomar anv\u00e4nder sin rast till att leka och umg\u00e5s med varandra, inte med sina apparater.\u00a0<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Vi vet att hj\u00e4rnan beh\u00f6ver tid f\u00f6r att \u00e5terh\u00e4mta sig fr\u00e5n dagens aktiviteter. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r utvecklingen av de kognitiva f\u00e4rdigheterna och inl\u00e4rningen. Vi beh\u00f6ver f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med s\u00f6mn och motion och tillr\u00e4ckligt med m\u00e5ngsidig kost.<\/span><\/p>\n

V\u00e5r skola erbjuder barn och ungdomar en m\u00e5ngsidig lunch, fysisk aktivitet, h\u00e4lsofostran och handledning. Det \u00e4r familjens ansvar att se till att de \u00f6vriga m\u00e5ltiderna \u00e4r m\u00e5ngsidiga och att barn f\u00e5r tillr\u00e4ckligt med s\u00f6mn och motion.\u00a0<\/span><\/p>\n

Detta leder oss till den andra tesen: ett n\u00e4rmare samarbete mellan hem och skola.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Tes #2: Skola och hem b\u00f6r ha ett n\u00e4rmare samarbete<\/span><\/h3>\n

Det gamla afrikanska tales\u00e4ttet \u201dOmwana takulila nju emoi.\u201d syftar p\u00e5 samh\u00e4llets betydelse som fostrare av barnet. P\u00e5 svenska kunde frasen \u00f6vers\u00e4ttas s\u00e5 h\u00e4r:\u00a0 \u201dEtt barn v\u00e4xer inte upp i bara ett hem\u201d. Ett ofta citerat engelskt tales\u00e4tt i samma anda \u00e4r: \u201dIt takes a village to raise a child.\u201d<\/span><\/p>\n

Som m\u00e5ng\u00e5rig ordf\u00f6rande f\u00f6r Hem & Skola har jag haft n\u00f6jet att f\u00f6lja samarbetet mellan skola och hem, och det kommer inte som en \u00f6verraskning f\u00f6r n\u00e5gon att jag i min nya roll som undervisningsminister kommer att lyfta fram potentialen som detta samarbete f\u00f6r med sig. Jag g\u00f6r det trots att det inte finns n\u00e5gra direkta lagstiftningsbehov i anslutning till detta omr\u00e5de.<\/span><\/p>\n

Vi interagerar i allt h\u00f6gre grad virtuellt. Vi f\u00f6r\u00e4ldrar ser med nostalgi tillbaka p\u00e5 v\u00e5r barndoms lekar, d\u00e4r vi l\u00e4rde oss sociala f\u00e4rdigheter i grupp; att f\u00f6lja regler, l\u00f6sa tvister och uppfinna tillsammans. Vi l\u00e4rde oss ocks\u00e5 att k\u00e4nna igen och undvika faror.<\/span><\/p>\n

Jag refererade tidigare till boken \u201dThe Anxious Generation\u201d av professorn i socialpsykologi Jonathan Haidt. I den s\u00e4ger han att vi f\u00f6r\u00e4ldrar \u00f6verbeskyddar v\u00e5ra barn i den fysiska v\u00e4rlden och underbeskyddar dem i den virtuella v\u00e4rlden. Det tar sig uttryck i hur vi \u201ccurlar\u201d och kontrollerar barnen p\u00e5 det s\u00e4tt som smarttelefonen m\u00f6jligg\u00f6r; vi ber\u00e4ttar att vi st\u00e4ndigt finns d\u00e4r f\u00f6r dem, var de \u00e4n \u00e4r eller vad de \u00e4n beh\u00f6ver. <\/span><\/p>\n

Det h\u00e4r bidrar inte till att bygga upp barnens f\u00f6rtroende f\u00f6r att de kan klara sig sj\u00e4lva.\u00a0<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Haidt p\u00e5pekar att det \u00e4r viktigt f\u00f6r vuxna att kunna tolerera tanken p\u00e5 att deras egna barn ibland kommer att hamna i obekv\u00e4ma situationer, situationer som de m\u00e5ste kunna hantera. Det kan handla om ett br\u00e5k med en klasskamrat eller en skada i en fotbollsmatch. Att klara sig sj\u00e4lv ger barn en tilltro till deras egen f\u00f6rm\u00e5ga att hitta l\u00f6sningar. Klart \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att vuxna inte ska tolerera l\u00e5ngvariga stressituationer, som t.ex. mobbning.<\/span><\/p>\n

Jag \u00e4r personligen \u00f6vertygad om att skolan m\u00e5r bra av att det finns en\u00a0 n\u00e4ra kontakt mellan elevernas familjer. N\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar och andra vuxna i grannskapet, t.ex. butiksinnehavaren eller fotbollstr\u00e4naren, k\u00e4nner varandra och tillsammans f\u00f6ljer barnens aktiviteter i samh\u00e4llet, \u00e4r det mindre sannolikt att l\u00e5ngvariga stressituationer uppst\u00e5r. Samtidigt \u00e4r det klart att det \u00e4r en utmaning att uppn\u00e5 detta i en stor skola.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

Forskningen ger st\u00f6d \u00e5t detta. Det n\u00e4tverk som goda relationer mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna bygger upp f\u00f6rb\u00e4ttrar barnens v\u00e4lm\u00e5ende och framg\u00e5ng i skolan.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

Hur kan vi st\u00e4rka samarbetet mellan hem och skola?<\/span><\/h3>\n

Skolan kan spela en roll i st\u00e4rkandet av\u00a0 f\u00f6r\u00e4ldragemenskapen\u00a0 och kan underl\u00e4tta skapandet av gemensamma spelregler. Men f\u00f6r\u00e4ldrarna sj\u00e4lva har ocks\u00e5 ett ansvar, vilket kr\u00e4ver insatser p\u00e5 samma s\u00e4tt som alla andra m\u00e4nniskorelationer. Personligen, och av erfarenhet, t\u00e4nker jag att denna investering \u00e4r v\u00e4rd att g\u00f6ra.<\/span><\/p>\n

Det kan handla om att komma \u00f6verens om att ingen ska spela datorspel hemma efter klockan 20.00 eller att ingen ska cykla till skolan utan hj\u00e4lm. Som f\u00f6r\u00e4lder \u00e4r det l\u00e4ttare f\u00f6r oss att s\u00e4tta gr\u00e4nser f\u00f6r sitt eller sina barn och att vara konsekvent n\u00e4r vi vet att f\u00f6r\u00e4ldrarna till v\u00e5ra barns v\u00e4nner t\u00e4nker lika.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r viktigt f\u00f6r barnens v\u00e4lbefinnande och via det f\u00f6r deras inl\u00e4rning att f\u00f6r\u00e4ldrarna k\u00e4nner varandra, litar p\u00e5 varandra och kan kommunicera med varandra i alla fr\u00e5gor. Och att alla arbetar f\u00f6r hela gemenskapens b\u00e4sta, med empati. <\/span><\/p>\n

I en s\u00e5dan gemenskap \u00e4r varje barns v\u00e4lbefinnande en hederssak f\u00f6r varje vuxen.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Och slutligen ska f\u00f6r\u00e4ldrasamarbetet inte bara baseras p\u00e5 t.ex. en insamling av pengar till klassen, ett fenomen som vi s\u00e4kert alla k\u00e4nner igen. Ett bra m\u00e5l kan i st\u00e4llet vara att f\u00f6r\u00e4ldrarna ordnar en gemensam kv\u00e4ll ute p\u00e5 stan. Eller g\u00f6r som skolk\u00f6ren i gymnasiet i Korsholm: ordnar en\u00a0 k\u00f6rhelg d\u00e4r \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00e5r vara med och sjunga.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Tes #3: Segregation m\u00e5ste f\u00f6rhindras<\/span><\/h3>\n

Vi <\/span>har segregation p\u00e5 <\/span>m\u00e5nga plan i <\/span>skolv\u00e4rlden. Pojkar klarar sig s\u00e4mre \u00e4n <\/span>flickor. Vissa skolor <\/span>klara sig b\u00e4ttre \u00e4n andra och elever med <\/span>viss bakgrund har st\u00f6rre <\/span>utmaningar <\/span>\u00e4n elever med annan bakgrund. Skolshoppingen \u00f6kar och j\u00e4mlikheten, grundvalen i v\u00e5r grundskola \u00e4r <\/span>pl\u00f6tsligt inte vad den varit<\/span>. Det h\u00e4r <\/span>\u00e4r problem vi inte kan <\/span>blunda f\u00f6r<\/span>.<\/p>\n

I m\u00e5nga v\u00e4stl\u00e4nder har multikulturalism varit en del av vardagen under en l\u00e5ng tid, men f\u00f6r oss finl\u00e4ndare, som l\u00e4nge har levt i en f\u00f6rh\u00e5llandevis homogent samh\u00e4lle, \u00e4r det ett nyare fenomen. <\/span>Framtidens Finland kommer oundvikligen att vara allt mer m\u00e5ngkulturellt och redan nu finns det i vissa skolor barn fr\u00e5n mycket olika bakgrunder. <\/span><\/p>\n

Vi m\u00e5ste medvetet arbeta f\u00f6r att alla barn, oberoende av bakgrund, skall k\u00e4nna sig accepterade i skolan.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e4rskilt i huvudstadsregionen \u00e4r segregationen mellan skolor och stadsdelar p\u00e5taglig. Det f\u00f6r med sig sociala utmaningar. Men ocks\u00e5 eftersom framtiden \u00e4r m\u00e5ngkulturell och v\u00e5ra barn m\u00e5r bra av att m\u00f6ta olika m\u00e4nniskor redan i tidig \u00e5lder \u00e4r det viktigt att segregation motarbetas. Den \u201dskolshopping\u201d som har varit i rubrikerna under de senaste \u00e5ren passar inte ihop den tanke om j\u00e4mlikhet och\u00a0 j\u00e4mst\u00e4lldhet som har styrt utvecklingen av grundskolan i Finland i \u00e5rtionden. F\u00f6rsvarsmakten har traditionellt spelat en viktig roll n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6ra samman olika folkgrupper och skapa social kohesion, och jag t\u00e4nker att skolorna har en liknande roll att spela i detta avseende.<\/span><\/p>\n

M\u00e5ngkulturalism medf\u00f6r dock oundvikligen utmaningar f\u00f6r undervisningen: Om ett barn har ett annat modersm\u00e5l \u00e4n finska eller svenska kan det inte undg\u00e5 att p\u00e5verka inl\u00e4rningen. Flera l\u00e4rare som arbetar i en m\u00e5ngkulturell skola har ber\u00e4ttat f\u00f6r mig om de utmaningar som uppst\u00e5r just p\u00e5 grund av barnens bristande spr\u00e5kkunskaper.<\/span><\/p>\n

Som jag sade tidigare n\u00e4r jag skrev om kognitiva f\u00e4rdigheter och deras betydelse, \u00e4r spr\u00e5kkunskaper nyckeln till att f\u00f6rst\u00e5 och klara sig i v\u00e4rlden. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r skolans fr\u00e4msta uppgift att se till att varje barn l\u00e4r sig det skolspr\u00e5k som hen v\u00e4ljer. Inte bara p\u00e5 ett tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt, utan p\u00e5 ett bra s\u00e4tt. F\u00f6r\u00e4ldrar till S2- och R2-barn har ocks\u00e5 en viktig roll att spela n\u00e4r det g\u00e4ller spr\u00e5kinl\u00e4rningen i skolan: det \u00e4r viktigt att motivera och engagera hela familjen att arbeta mot ett gemensamt m\u00e5l.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Hur kan segregation f\u00f6rebyggas?<\/span><\/h3>\n

F\u00f6rhindrandet av segregation b\u00f6rjar med att man \u00f6ppet och or\u00e4dd tar emot de m\u00e4nniskor som flyttar till Finland och inte skapar omr\u00e5den d\u00e4r det bara bor invandrare eller m\u00e4nniskor med en viss inkomstniv\u00e5. H\u00e4r har stadsplaneringen och bostadspolitiken en central roll. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att vi arbetar f\u00f6r att integration sker p\u00e5 v\u00e5ra b\u00e5da nationalspr\u00e5k.\u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00f6r integrationen \u00e4r det viktigt att barnen redan i skolan f\u00e5r m\u00f6jlighet att bli v\u00e4nner med \u201dinf\u00f6dda\u201d finska barn och att de l\u00e4r sig spr\u00e5ket s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

L\u00e4rarna s\u00f6ker aktivt efter metoder f\u00f6r att fr\u00e4mja invandrarbarns inl\u00e4rning. F\u00f6rutom konkreta \u00e5tg\u00e4rder som f\u00f6rnuftig stadsplanering och integrationspolitik \u00e4r det s\u00e4rskilt viktigt att skapa ett allm\u00e4nt klimat som bidrar till att f\u00f6rhindra segregation.<\/span><\/p>\n

Vi vet alla att vi m\u00e5ste k\u00e4nna oss v\u00e4lkomna och trygga f\u00f6r att kunna anpassa oss till en ny milj\u00f6 och kultur. Forskning visar att detta \u00e4r en nyckelfaktor f\u00f6r lyckad integration.\u00a0 Om man inte blir accepterad, varf\u00f6r skulle man d\u00e5 vilja bli en del av en grupp eller ett samh\u00e4lle? <\/span><\/p>\n

Hur vi bem\u00f6ter barn och ungdomar, oavsett bakgrund, har betydelse f\u00f6r hur sedda och accepterade de k\u00e4nner sig.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r viktigt med utbildning i m\u00e5ngkultur och m\u00e5ngfald i v\u00e5r sm\u00e5barnsfostran och i v\u00e5ra skolor. P\u00e5 utbildningsministeriet kommer jag att inleda arbetet med en handlingsplan f\u00f6r j\u00e4mlikhet och likabehandling. Genom den kommer vi att skapa konkreta verktyg f\u00f6r att fr\u00e4mja j\u00e4mlikhet och likabehandling under hela skolstigen.<\/span><\/p>\n

Vi s\u00e4kerst\u00e4ller ocks\u00e5 den s.k. j\u00e4mst\u00e4lldhetsfinansieringen och f\u00f6rnyar st\u00f6det f\u00f6r l\u00e4rande. Det \u00e4r b\u00e5da \u00e5tg\u00e4rder som minskar segregering och utanf\u00f6rskap.<\/p>\n

 <\/p>\n

Tes #4: Barn kn\u00e4cks inte av f\u00f6rv\u00e4ntningar<\/span><\/h3>\n

Ofta skyddar vi v\u00e5ra barn fr\u00e5n alltf\u00f6r stora anstr\u00e4ngningar och besvikelser. I livet \u00e4r f\u00e5 saker l\u00e4tta och d\u00e4rf\u00f6r bel\u00f6nas vanligen flit. Besvikelse och frustration \u00e4r en del av l\u00e4randet, f\u00f6r ju sv\u00e5rare saker blir, desto mer m\u00e5ste vi st\u00e5 ut med obekv\u00e4ma situationer och en k\u00e4nsla av att vi inte kan kontrollera allting.<\/span><\/p>\n

Sociala medier sprider ofta bilden av \u201dnaturbeg\u00e5vningar\u201d och \u201d\u00f6verpresterare\u201d. Verkligheten \u00e4r att vi genom historien oftast har passat in p\u00e5 Gauss kurva och precis som tidigare \u00e4r antalet naturligt beg\u00e5vade elever inte speciellt h\u00f6gt. Faktum \u00e4r att det n\u00e4stan undantagsl\u00f6st kr\u00e4vs hundratals eller till och med tusentals timmar av h\u00e5rt arbete och uth\u00e5llighet f\u00f6r att l\u00e4ra sig n\u00e5got. Det handlar om\u00a0 upprepning, som ocks\u00e5 kallas rutin.<\/span><\/p>\n

Den ungersk-amerikanske psykologen Mih\u00e1lyi Csikszentmih\u00e1lyi \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin Flow-teori. Enligt denna teori n\u00e5r m\u00e4nniskor ett tillst\u00e5nd av flow n\u00e4r de uppgifter de f\u00e5r \u00e4r tillr\u00e4ckligt utmanande, men inte \u00f6verdrivet sv\u00e5ra. I detta flow-tillst\u00e5nd l\u00e4r sig m\u00e4nniskor ocks\u00e5 mest, vilket inneb\u00e4r att de just d\u00e5 \u00e4r b\u00e4st som elever.<\/span><\/p>\n

Vi m\u00e5ste hj\u00e4lpa v\u00e5ra barn att hitta detta flow-tillst\u00e5nd\u00a0 genom att s\u00e4tta ribban p\u00e5 lagom niv\u00e5 i f\u00f6rh\u00e5llande till deras f\u00f6rm\u00e5gor.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

\u00c5 andra sidan, som jag sa i min text ovan, \u00e4r barn mycket olika som elever. Underpresterande beror s\u00e4llan p\u00e5 bristande beg\u00e5vning, utan p\u00e5 att ett barn eller en ung person inte kan ta till sig det som presenteras f\u00f6r dem.<\/span><\/p>\n

I dagens skola f\u00f6rs\u00f6ker man identifiera barns s\u00e4rskilda behov p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt \u00e4n man gjorde f\u00f6r 50 \u00e5r sedan. F\u00f6rr antog man att alla barn \u00e4r lika och speciella utmaningar f\u00f6rblev odiagnostiserade. Vi minns v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrars ber\u00e4ttelser om hur de som v\u00e4nsterh\u00e4nta barn tvingades bli h\u00f6gerh\u00e4nta. Inte ens de mest uppenbara inl\u00e4rningssv\u00e5righeterna, som till exempel dyslexi, uppm\u00e4rksammades. Vi har kommit l\u00e5ngt i detta avseende, och jag vill inte att vi i on\u00f6dan m\u00e5lar upp en nostalgisk bild av skolan fr\u00e5n f\u00f6rr.<\/span><\/p>\n

Den reform av st\u00f6det f\u00f6r inl\u00e4rning som snart kommer ges till riksdagen str\u00e4var till att s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ngen till individuellt st\u00f6d och att antalet personer som beh\u00f6ver st\u00f6d i klassrummet inte blir s\u00e5 stort att det h\u00e4mmar inl\u00e4rningen.\u00a0<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Hur bygger vi upp modet att kr\u00e4va mer av v\u00e5ra barn?<\/span><\/h3>\n

Den h\u00e4r fr\u00e5gan g\u00e5r ocks\u00e5 tillbaka till samarbetet mellan hem och skola.<\/span><\/p>\n

Mina egna barn har haft olika inl\u00e4rningsf\u00f6rm\u00e5ga: det som har varit l\u00e4tt som en pl\u00e4tt f\u00f6r en har varit jobbigt f\u00f6r en annan. N\u00e4r det \u00e4r jobbigt hj\u00e4lper det ett barn att veta att det \u00e4r bra p\u00e5 n\u00e5got. Att k\u00e4nna igen sina egna styrkor hj\u00e4lper n\u00e4r man hanterar besvikelser.<\/span><\/p>\n

En stark sj\u00e4lvk\u00e4nsla kommer fr\u00e5n en k\u00e4nsla av att man r\u00e4cker till: \u201dJag duger precis som jag \u00e4r.\u201d<\/span><\/p>\n

Vi f\u00f6r\u00e4ldrar b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ha en s\u00e5 realistisk uppfattning som m\u00f6jligt om vad vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss av v\u00e5ra barn i f\u00f6rh\u00e5llande till deras f\u00f6rm\u00e5gor, och lita p\u00e5 att de kommer att hitta sin plats i v\u00e4rlden, s\u00e5 l\u00e4nge de f\u00e5r tillr\u00e4ckligt bra kunskaper inom de omr\u00e5den d\u00e4r de har sv\u00e5righeter. Omv\u00e4nt m\u00e5ste vi ha modet att be dem att bli b\u00e4ttre och b\u00e4ttre p\u00e5 de uppgifter som vi tycker \u00e4r l\u00e4tta f\u00f6r dem att utf\u00f6ra.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r skolans uppgift att se till att barn n\u00e4r de l\u00e4mnar grundskolan klarar av de grundl\u00e4ggande uppgifterna: att de kan ta till sig information, r\u00e4kna i vardagen, fungera i grupp, att de har en sund sj\u00e4lvk\u00e4nsla och har f\u00e4rdigheter och motivation att studera vidare.\u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00f6r att ett barn ska komma in i det tillst\u00e5nd av \u201cflow\u201d som jag beskriver ovan m\u00e5ste vi kunna identifiera hens styrkor och svagheter och ge hen uppgifter som \u00e4r anpassade till hens niv\u00e5. Uppgifter som \u00e4r tillr\u00e4ckligt utmanande, men inte \u00f6verv\u00e4ldigande. Barn m\u00e5r inte bra om det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna som g\u00f6r l\u00e4xorna.<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

Tes #5: Vi har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli b\u00e4st i v\u00e4rlden<\/span><\/h3>\n

Utan att f\u00f6r ett \u00f6gonblick bortse fr\u00e5n de utmaningar som v\u00e5r skola f\u00f6r n\u00e4rvarande st\u00e5r inf\u00f6r \u00e4r grunden stark: v\u00e5ra l\u00e4rares kompetens, och d\u00e4rmed v\u00e5r skola, h\u00e5ller fortfarande en mycket h\u00f6g standard i ett internationellt perspektiv.<\/span><\/p>\n

\u00c4ven om m\u00e5nga saker i samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6rblir m\u00e4nniskans grundl\u00e4ggande behov of\u00f6r\u00e4ndrade. Jag \u00e4r ingen beteendevetare, men min gissning \u00e4r att v\u00e5rt v\u00e4lbefinnande beror p\u00e5 enkla saker: att vara en del av ett team, att uppleva framg\u00e5ng och att vara s\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndig som m\u00f6jligt.<\/span><\/p>\n

Skolan spelar en viktig roll n\u00e4r det g\u00e4ller att kombinera dessa grundl\u00e4ggande individuella behov med samh\u00e4llets behov.<\/span><\/p>\n

L\u00e4rarna har fingret p\u00e5 v\u00e5ra barns och ungdomars puls. De har m\u00f6jlighet att ur ett inl\u00e4rningsperspektiv identifiera deras styrkor och svagheter och eventuella s\u00e4rskilda behov. <\/span><\/p>\n

Vi f\u00f6r\u00e4ldrar b\u00f6r vara mottagliga f\u00f6r l\u00e4rarnas observationer och feedback.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

N\u00e4r hemmets och skolans roller i utbildningen \u00e4r i balans har vi utm\u00e4rkta f\u00f6ruts\u00e4ttningar att uppn\u00e5 goda inl\u00e4rningsresultat och bli b\u00e4st i v\u00e4rlden. Och att visa att i en nordisk demokrati har alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund eller s\u00e4rskilda behov, j\u00e4mlika m\u00f6jligheter till h\u00f6gkvalitativ inl\u00e4rning.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

Hur blir vi b\u00e4st i v\u00e4rlden?<\/span><\/h3>\n

Mina teser 1-5\u00a0 ger f\u00f6rhoppningsvis en del av svaren p\u00e5 denna fr\u00e5ga n\u00e4r det g\u00e4ller undervisningsinneh\u00e5ll och samarbetet mellan hem och skola.<\/span><\/p>\n

Jag skulle dock vilja lyfta fram ett meddelande som jag fick fr\u00e5n en l\u00e4rare. Hen p\u00e5minde mig om att l\u00e4rare inte \u00e4r en homogen grupp, utan att deras f\u00e4rdigheter och personligheter varierar. Jag tycker att detta \u00e4r en viktig iakttagelse och den ger upphov till m\u00e5nga tankar. Jag vill lyfta fram en av dem h\u00e4r i slutet av min artikel.<\/span><\/p>\n

Varje l\u00e4rares bakgrund \u00e4r olika. Inneh\u00e5llet i deras \u201cryggs\u00e4ckar\u201d varierar beroende p\u00e5 deras livserfarenhet, personliga v\u00e4rderingar, utbildning och undervisningserfarenhet. Jag ser m\u00e5ngfalden som en sj\u00e4lvklar tillg\u00e5ng f\u00f6r b\u00e5de elever och l\u00e4rare. <\/span><\/p>\n

Jag hoppas att l\u00e4rarna anv\u00e4nder sina egna personligheter och livserfarenheter i sin undervisning p\u00e5 ett s\u00e5 modigt s\u00e4tt som m\u00f6jligt.<\/span><\/p><\/blockquote>\n

V\u00e5r l\u00e4rark\u00e5r b\u00e4r ett stort ansvar f\u00f6r v\u00e5ra barns och ungdomars utveckling. De befinner sig ocks\u00e5 i en maktposition i f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e5ra barn, s\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan makt och ansvar \u00e4r n\u00e4rvarande varje dag. Rektorernas uppgift \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att arbetsgemenskapen m\u00e5r bra. Det ligger i det finl\u00e4ndska samh\u00e4llets intresse att l\u00e4rarna har en god psykisk h\u00e4lsa och att deras verktygsback \u00e4r fulla av s\u00e5dant som \u00f6kar deras m\u00f6jligheter att lyckas i sitt arbete: en god arbetsatmosf\u00e4r, bra undervisningsmetoder, fortbildning, ett gott samarbete med hemmet, en l\u00f6n som k\u00e4nns r\u00e4ttvis och motiverande osv.<\/span><\/p>\n

Som undervisningsminister och f\u00f6r\u00e4lder vill jag tacka alla l\u00e4rare f\u00f6r deras v\u00e4rdefulla arbetsinsats som, som jag konstaterar i denna text, har en stor samh\u00e4llelig betydelse. Er arbetsplats \u00e4r Finlands framtidsfabrik.\u00a0<\/span><\/p>\n

Med dessa reflektioner \u00f6nskar jag alla f\u00f6r\u00e4ldrar och l\u00e4rare lycka till.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

(teksti suomeksi t\u00e4\u00e4ll\u00e4) Som fembarnspappa har jag haft n\u00f6jet och f\u00f6rm\u00e5nen att vara en del av mina barns skolstig i \u00f6ver tjugo \u00e5r. Det \u00e4r ingen kort tid, och n\u00e4r jag ser tillbaka p\u00e5 den inser jag att skollivet har f\u00f6r\u00e4ndrats ganska mycket under v\u00e4gens g\u00e5ng. Vi ser f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00e5de i utbildningens inneh\u00e5ll och t.ex. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":9656,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_is_tweetstorm":false,"jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","enabled":false}}},"categories":[46,45,42,41],"tags":[],"jetpack_publicize_connections":[],"yoast_head":"\nMina fem teser som nybliven undervisningsminister - Anders Adlercreutz<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Mina fem teser som nybliven undervisningsminister - Anders Adlercreutz\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"(teksti suomeksi t\u00e4\u00e4ll\u00e4) Som fembarnspappa har jag haft n\u00f6jet och f\u00f6rm\u00e5nen att vara en del av mina barns skolstig i \u00f6ver tjugo \u00e5r. Det \u00e4r ingen kort tid, och n\u00e4r jag ser tillbaka p\u00e5 den inser jag att skollivet har f\u00f6r\u00e4ndrats ganska mycket under v\u00e4gens g\u00e5ng. Vi ser f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00e5de i utbildningens inneh\u00e5ll och t.ex. […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Anders Adlercreutz\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2024-08-17T13:05:09+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2024-08-17T16:15:35+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/YAN-april.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1200\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"541\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Anders\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Anders\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"18 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/\",\"url\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/\",\"name\":\"Mina fem teser som nybliven undervisningsminister - Anders Adlercreutz\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#website\"},\"datePublished\":\"2024-08-17T13:05:09+00:00\",\"dateModified\":\"2024-08-17T16:15:35+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#\/schema\/person\/47d4b72eded862b484f74bb4b3a2354f\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blogg\/?lang=sv\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Mina fem teser som nybliven undervisningsminister\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#website\",\"url\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/\",\"name\":\"Anders Adlercreutz\",\"description\":\"Du. Jag. Vi. Kestävästi optimisti\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#\/schema\/person\/47d4b72eded862b484f74bb4b3a2354f\",\"name\":\"Anders\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a144c9bda7a581ff6fabba169027e620?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a144c9bda7a581ff6fabba169027e620?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Anders\"},\"url\":\"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/author\/admin\/\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Mina fem teser som nybliven undervisningsminister - Anders Adlercreutz","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Mina fem teser som nybliven undervisningsminister - Anders Adlercreutz","og_description":"(teksti suomeksi t\u00e4\u00e4ll\u00e4) Som fembarnspappa har jag haft n\u00f6jet och f\u00f6rm\u00e5nen att vara en del av mina barns skolstig i \u00f6ver tjugo \u00e5r. Det \u00e4r ingen kort tid, och n\u00e4r jag ser tillbaka p\u00e5 den inser jag att skollivet har f\u00f6r\u00e4ndrats ganska mycket under v\u00e4gens g\u00e5ng. Vi ser f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00e5de i utbildningens inneh\u00e5ll och t.ex. […]","og_url":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/","og_site_name":"Anders Adlercreutz","article_published_time":"2024-08-17T13:05:09+00:00","article_modified_time":"2024-08-17T16:15:35+00:00","og_image":[{"width":1200,"height":541,"url":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/YAN-april.jpg","type":"image\/jpeg"}],"author":"Anders","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Anders","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"18 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/","url":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/","name":"Mina fem teser som nybliven undervisningsminister - Anders Adlercreutz","isPartOf":{"@id":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#website"},"datePublished":"2024-08-17T13:05:09+00:00","dateModified":"2024-08-17T16:15:35+00:00","author":{"@id":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#\/schema\/person\/47d4b72eded862b484f74bb4b3a2354f"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blog-sv\/mina-fem-teser-som-nybliven-undervisningsminister\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/blogg\/?lang=sv"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Mina fem teser som nybliven undervisningsminister"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#website","url":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/","name":"Anders Adlercreutz","description":"Du. Jag. Vi. Kestävästi optimisti","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#\/schema\/person\/47d4b72eded862b484f74bb4b3a2354f","name":"Anders","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a144c9bda7a581ff6fabba169027e620?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/a144c9bda7a581ff6fabba169027e620?s=96&d=mm&r=g","caption":"Anders"},"url":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/author\/admin\/"}]}},"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/YAN-april.jpg?fit=1200%2C541&ssl=1","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p4T6Dh-2xA","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9770"}],"collection":[{"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9770"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9770\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9806,"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9770\/revisions\/9806"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9656"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9770"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9770"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/andersadlercreutz.fi\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9770"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}