Politik är inte ett val mellan total seger eller total kapitulation

”SFP svalde kristdemokraternas abortideologi”, påstår Marianne Sundholm i HBL 24.10. Det påståendet förtjänar ett svar.
Bakgrunden till påståendet är att avgiften för dagkirurgiska ingrepp stiger från 233 till 264 euro. Det förslag som var på utlåtanderunda innehöll undantag för förlossningar, men inte för aborter. SFP ville utvidga undantaget när frågan behandlades vidare i regeringen.
Slutresultatet blev märkbart bättre. En del kirurgiska aborter fick till och med en lägre klientavgift. Men visst: SFP hade velat gå ännu längre.
I en koalitionsregering gör man per definition kompromisser. När fyra – eller fem, som i den förra regeringen – partier talar sig samman, får man inte de svartvita lösningar som HBL uppenbarligen efterlyser. Man får inte ideologiskt rena svar, eftersom världen inte är svartvit. Så var det också nu. Frågan är då: Ska ett parti ta 90% eller istället välja 0% om man inte får allt?
Man får inte ideologiskt rena svar, eftersom världen inte är svartvit.
Här kommer vi in på ett av politikens stora problem i dag: polarisering och ett populistiskt utmålande av svartvita sanningar. Sociala medier premierar svartvita svar. Journalistik drivs alltför ofta av klickrubriker som målar upp en svartvit verklighet. Men politik är inte ett val mellan total seger och total kapitulation. Det är inte en bra väg för Finland. Och det är inte det SFP står för.
Om varje kompromiss betyder att den ena parten ”sväljer” den andras ideologi blir politik i en koalitionsregering i praktiken omöjlig.
Men politik är inte ett val mellan total seger och total kapitulation.
Svalde SFP Vänsterförbundets ideologi i förra regeringen när en förnuftsvidrig exit-skatt bereddes? Eller svalde VF SFP:s ideologi när beredningen avbröts? Svalde resten av regeringen SFP ideologi när ett centralt människorättsproblem åtgärdades genom reformen av sametingslagen i denna regering? Svalde Sannfinländarna SFP invandringspolitik när vi förbättrade möjligheterna till permanent uppehållstillstånd för studerande?
Nej. I alla dessa situationer handlar det om att försöka hitta en väg framåt. Man kompromissar, gör saker bättre – även om man inte får igenom allt. Jag ser det som en specifik uppgift för partier i mitten att stå emot föreställningen att världen är svartvit.
Och att acceptera att förbättringar görs ett steg i taget.
Nu nåddes inte en ideologiskt renlärig lösning i frågan om avgifter för dagkirurgiska ingrepp - men vi fick en mycket bättre lösning än den vi hade.
Det är politikens vardag. Och det är till och med eftersträvansvärt. ”Ei kannatta ottaa selkävoittoja, pistevoitto riittää”, som Johannes Virolainen brukade säga. Man behöver inte vinna på fall – det räcker att vinna på poäng.
Det är en verklighet som i synnerhet en, enligt egen utsago, liberalt borgerlig tidning som HBL borde förstå - och värna.
Kommentarer
Inga kommentarer ännu — bli först.