Vi har större potential än vi vågar se

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Mycket beror på hur vi ser på världen och på varandra.

Jag var i Thailand och Singapore förra veckan. Jag träffade många skolelever – nyfikna, öppna, vänliga och kunniga unga. Singapore är ett mycket utvecklat land, medan Thailand klassas som ett nyligen industrialiserat land. 

Det fick mig att tänka på hur vi ibland talar om människor i Finland.

Tidigare i höstas diskuterade vi “invandring från utvecklingsländer” och till och med “människors kvalitet”. Underförstått handlar det om att vi i Finland tänker att vi är bättre än många andra. När jag mötte dessa unga slog det mig hur underlig den tanken är. Barn och unga är likadana överallt i världen. På resor som dessa märker jag också hur stark gemenskapen kan vara. Ambitionen finns där också. De unga ser utbildning som vägen framåt – och det syns i viljan att arbeta och lära.

Ser man på invandringen till Finland och särskilt på invandrares utbildningsnivå, visar bland annat THL:s forskning att den inte skiljer sig nämnvärt från finländarnas. Inte ens när man ser enbart på dem som kommit via asylprocessen. Ändå lever en seg föreställning kvar om att kunskap och kompetens skulle saknas “någon annanstans” – eller hos dem som kommer därifrån. “Not invented here”-fenomenet märks på många håll. Utbildning och kompetens som förvärvats i andra länder känner vi inte alltid igen eller värderar som vi borde.

En annan iakttagelse: Finland har ett exceptionellt starkt brand och rykte. Finland uppskattas, och i vissa sammanhang ser man verkligen upp till oss. Med ett så starkt varumärke borde vi kunna åstadkomma mer. När man följer den ekonomiska debatten i Finland är det slående hur bristen på framtidstro präglar diskussionen. Om vi trodde lika mycket på oss själva som en bankdirektör i Singapore eller en rektor i Thailand tror på oss, skulle vi inte bekymra oss över morgondagen. Vi litar inte på andras kompetens – men inte heller på vår egen. Det är en paradoxal och destruktiv spiral som vi måste ta oss ur.

Singapore valde en gång i tiden att aktivt locka investeringar – och lyckades. Resten är historia. Det märks bland annat i att landets BNP per capita, som låg på samma nivå som Finlands så sent som 2015, nu befinner sig i helt andra sfärer. Finland skulle kunna göra samma sak – och vi har förutsättningarna för det.

Vår beskattning är inte låg, men vi har en fungerande förvaltning, obefintlig korruption, relativt lätt byråkrati, ett tryggt samhälle, ren natur, en välutbildad befolkning och en god balans mellan arbete och fritid. Det här är betydande konkurrens- och välfärdsfaktorer – och med dessa grundförutsättningar borde vi kunna locka både investeringar och människor till Finland.

Vårt glas är betydligt mer än halvfullt. Det måste vi börja förstå – och tro på.

Internationalism och globalt ansvar

/1 Kommentar/i /av
  • Finland är i centrum av beslutsfattandet i EU och har varit medlem av FN:s säkerhetsråd under 2020-talet.
  • Det nordiska samarbetet har ökat märkbart; handeln har ökat liksom universitetsutbytet mellan länderna.
  • De finländska universiteten lockar utländska studeranden som allt oftare väljer att stanna i Finland efter sina studier.
  • De finländska ungdomarna har världens bästa språkkunskaper.
  • Finlands biståndsbudget överstiger 0.7% av BNP
  • EU har en gemensam, human  asylpolitik och bindande landsspecifika kvoter
  • EUs sk kohesionsfinansiering är avhängig att man följer rättstatsprincipen och ömsesidig solidaritet
  • TTIP har omförhandlats med större fokus på klimat och företagsansvar och har trätt i kraft

Konst och kultur

/1 Kommentar/i /av
  • Konstämnen har en allt viktigare position inom undervisningen i grundskolan. Andelen timmar har fördubblats sedan år 2019.
  • De kommunala musikinstituten och konstskolorna har ökat sitt elevantal med 50%. Skillnader i resurser mellan de olika kommunerna har jämnats ut.
  • Examina inom den grundläggande konstundervisningen räknas till godo i högskoleantagningen.
  • Finansieringen för konst- och kultur är 1,2% av statsbudgeten (2019: 0,7%)
  • Export av produkter som hänför sig till den skapande ekonomin har ökat med 100%
  • Helsingfors är Europas arkitekturhuvudstad och arkitekturen är en attraktionsfaktor som lockar turister till Helsingfros och Finland.

Arbete och näringsliv

/5 Kommentarer/i /av
  • Antalet medelstora företag har vuxit med 30% i förhållande till antalet små företag.
  • Lokala avtal är möjliga i alla företag och är den vanligaste formen av arbetsmarknadsavtal i små och medelstora företag.
  • Pappornas andel av föräldraledigheterna är över 40%
  • Ensamföretagare och löntagare har samma socialskydd.
  • Företag meddelar sin kolbalans i samband med bokslutet.
  • Pensionsåldern har stigit till 70. Detta har möjliggjorts av att trivseln och hälsan på arbetsplatsen har stigit märkbart.
  • Som pensionär kan man smidigt kombinera arbete med pension.
  • Sysselsättningsgraden är över 80%
  • Andelen utländsk arbetskraft har stigit och integrationen har lyckats väl.
  • Det förekommer inte politiska strejker.
  • Finland är nordeuropas ledande land inom den digitala ekonomin.
  • Finska start-ups hittar i allt högre grad finansiering i hemlandet och företagen växer sig större i finländsk ägo.
  • Innovationer inom hälsovård, clean-tech och undervisning har blivit betydande exportprodukter.
  • Den finska turismnäringen har vuxit med 100% från år 2019 och är en betydande sysselsättare. Turismen utvecklas med hänsyn till hållbarhetskriteria och hänsyn till naturen.
  • Materiella och immateriella investeringar behandlas jämlikt
  • Arvsskatten har avskaffats och ersatts med en skatt på försäljningsvinst enligt svensk modell

Energiproduktion

/1 Kommentar/i /av
  • I Finland produceras inte energi med fossila bränslen.
  • Den nordiska energimarknaden har utvecklats; över Bottenviken till Sverige och från Lappland till Finnmarken har vi byggt nya bättre elförbindelser.
  • Finland är självförsörjande vad el beträffar
  • Överloppsgödsel från jordbruket går i sin helhet til biogas och dylik produktion.
  • Värmenätet är bidirektionellt i alla tätorter på över 30 000 invånare.
  • Varje nytt egnahemshus har lokal energiproduktion.

Trafiken

/6 Kommentarer/i /av
  • Spårtrafikens andel av alla resor över 200 km har ökat märkbart.
  • Tallintunneln, som ägs gemensamt av Finland och Estland, är under arbete.
  • Vi säljer inte mera nya personbilar som enbart går på fossila vätskebaserade bränslen.
  • Trafikens utsläpp har minskat med 50% sedan 2019
  • 40% av alla resor under 5 km görs med andra fordon än personbilar.
  • Av det vätskebaserade bränslet i personbilstrafiken är högst 50% fossilt.

Miljö, bioekonomi och mat

/1 Kommentar/i /av
  • Förädlingsgraden inom träindustrin har stigit märkbart och skogsindustrin klarar sig bra på den internationella marknaden
  • Finlands kolsänka är över 25m ton CO2ekv.
  • Finlands energiproduktion är koldioxidneutral
  • Utsläppshandeln har utvidgats till att gälla uppvärming och trafik och gäller globalt. EUs utsläppskvot har anpassats till vår andel av den resterande kolbudgeten.
  • Återvinningsgraden för samhällsavfall är över 65%
  • Det förekommer inte avskogning
  • Djur- och växtarter dör inte ut i Finland
  • Biodiversiteten i den finländska naturen har nått god nivå.
  • Finländsk mat har rykte av att var ren och av god kvalitet på de internationella marknaden. Ett starkt brand har lett till att matproduktion i Finland är lönsam verksamhet.
  • De genomsnittliga storlekarna på våra jordbruk har vuxit märkbart.
  • Den finländska djurhushållningen följer höga etiska normer och kvalitet är en konkurrensfaktor framom kvantitet
  • Näringsutsläppen i Östersjön fyller HELCOMs krav och Östersjön mår märkbart bättre.
  • Inom byggbranschen har man tagit i bruk en metod för mätning av byggnadens koldioxidavtryck under hela livscykeln. Medellivslängden på byggnader stiger och det är märkbart vanligare att man ändrar byggnaders användningssyften under deras livscykel. Krav på flexiblitet styr planeringen.

Utbildning och kunnande

/3 Kommentarer/i /av
  • Norden är som helhet världens 3:e bästa universitets- och produktutvecklingsregion efter USA och Kina. En stor del av de finländska ungdomarna studerar i övriga nordiska länder och motsvarande mängd nordiska studeranden studerar i Finland. Examina är ekvivalenta.
  • Det har skapats ett omfattande internationellt ekosystem för kunnande kring Aalto-universitetet och Helsingfors Universitet. Det lockar såväl utländska som inhemska företag till sig.
  • Vi har Nordens högsta andel barn som deltar i småbarnspedagogiken.
  • Vår grundskola är den bästa i världen, vilket är en följd av betydande tilläggssatsningar i grundutbildningen och främjandet av ungdomars mentala hälsa på 2020-talet.
  • Företagande och ekonomi är obligatoriska ämnen i grundskolan
  • Finland tillämpar den isländska modellen som i vår tappning garanterar en hobby i samband med skolan för varje barn.
  • Läroavtalsmodellen har utvecklats vilket har lett till att kunnandet och tillgängligheten av arbetskraft inom de branscherna har ökat.
  • Andelen NEET-ungdomar (not in education, employmentor training) har sjunkit under 5% (11% år 2019)
  • Tre av de finländska universiteten hör till världens 100 i topp enligt ARWU

Hälsa och välfärd

/0 Kommentarer/i /av
  • Bashälsovården har säkrats genom att se över dimensioneringarna för läkare och sjuksköterskor
  • Kunderna har segmenterats på den offentliga sjukvårdens sida och servicen har skräddarsytts enligt segmentens verkliga behov. Vi har tagit i bruk en Case-manager-modell som stöder samarbetet mellan social- och hälsovårdstjänster så att vi kan garantera att kundernas helhetssituation förstås och rätt vård produceras.
  • ”Framtidens SOTE” utnyttjar digitala verktyg och artificiell intelligens för att underlätta administration och vård.
  • Sjukvårdsdistrikten hör till ett kvalitetsregister och kvalitetskontroll är en viktig del av hur tjänsterna leds och utvecklas. Kvalitetskriterierna är klara och kopplade till hur verksamheten finansieras (finansieringen kopplas till kvaliteten). Kvaliteten rapporteras offentligt vilket underlättar patientens val av vårdplats. Som ackreditör av kvaliteten används godkända ackreditorer, t.ex. Joint Comission.
  • Kommunerna har en viktig i produktionen av förebyggande tjänster och varje kommun är förpliktigad att skapa en årlig välfärdsplan som beskriver de förebyggande åtgärderna och deras mål.
  • Finland har lyckats skapa mänskliga kriterier för vård som t.ex. ett ökat anta intergenerationella boendelösningar som möjliggör det, att människor av olika åldra bor nära varandra.
  • Finland är känt som en utvecklare av innovationer inom åldringsvården och har en internationellt viktig roll i utvecklingen av hela branschen.
  • Sjukvårdsdistrikten leds bra och specialiserar sig. De stöder aktivt varandras arbete.
  • Studier inom vårdbranschen lockar och arbetet kompenseras med en konkurrenskraftig lön.
  • Vård fås på båda nationalspråken.

Nordiskt samarbete och en levande tvåspråkighet

/2 Kommentarer/i /av
  • Finland är ett land med nettoimmigration, som också lockar till sig studeranden från sina närområden. De finländare som studerar utomlands ser det som naturligt att de återvänder till Finland eftersom vi här värdesätter internationell erfarenhet och vill bygga internationella nätverk.
  • Norden är som helhet världens 3:e bästa universitets- och produktutvecklingsregion efter USA och Kina. En stor del av de finländska ungdomarna studerar i övriga nordiska länder och motsvarande mängd nordiska studeranden studerar i Finland. Examina är ekvivalenta.
  • Ett gemensamt e-medborgarskap gäller i Norden.
  • Kunnandet i det andra inhemska språket har stigit märkbart. En äkta tvåspråkighet syns så, att en diskussion kan ske på flera språk samtidigt – alla använder sitt eget språk. Skolor och daghem för de båda språkgrupperna byggs i allt högre grad under samma tak för att främja språkbad och –dusch och för att garantera ett tätt servicenät. Vi har fortfarande finsk- och svenskspråkiga skolor. På så sätt tryggas både det, att finskspråkiga  barn kommer i kontakt med svenskspråkiga, och det att svenskspråkiga kommer i kontakt med finskspråkiga barn.  Man talar inte mera om tvångssvenska utan om nyttosvenska. Undervisningen i svenska fokuserar på det praktiska och har redan i gymnasiet förberett eleverna för arbetslivet. Tvåspråkigheten är en rikedom för alla finländare.