Finland och Norden kan erbjuda lösningarna 2025 behöver
Året byts i en tid av ovisshet. Vår resiliens prövas på olika håll. Kablar bryts i Östersjön och ett krig härjar fortfarande i Europa, tre år efter att det brutalt och oprovocerat inleddes. Utanför EU:s gränser finns en växande ovisshet kring den riktning politiken kommer att ta och internt har vi inte heller riktigt den styrfart och klara vision som skulle behövas.
I Finland finns det fortfarande en hel del orosmoln på den ekonomiska himlen om än många av de reformer som redan gjorts denna regeringsperiod banar väg för både tillväxt och ökad sysselsättning. Det gångna året gav inte mycket mer än vaga indikationer om tillväxt, men de senaste prognoserna tyder på att tillväxtkurvorna framöver pekar åt rätt håll.
I mitt arbete får jag resa runt en hel del. Ofta kan jag glädjas åt det goda rykte Finland har. Det är inte bara skolan – och jo, det är ett alldeles speciellt privilegium att få vara undervisningsminister från Finland – utan också inom många andra sektorer som Finland kan stoltsera med att föregå med exempel. Vårt rykte är gott – inte minst är det så inom det som är en av de större omedelbara utmaningarna för Europa just nu: säkerheten.
Detta år är Finland ordförande för Nordiska ministerrådet. Det betyder att vi styr den nordiska agendan och det nordiska samarbetet. Som minister med ansvar för nordiskt samarbete i regeringen betyder det att detta arbete kommer att uppta en stor del av min tid. De frågor som vi valt att fokusera på är helt centrala för de kommande årens utmaningar. Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. Det betyder satsningar på inte bara hållbarhet utan också de unga och undervisning – samt säkerhet och resiliens.
Det här är sektorer där Finland kan och ska visa ledarskap.
Den stora säkerhetsfrågan i Europa är förstås Rysslands anfallskrig i Ukraina. En färsk undersökning visar att vi finländare också på ett mentalt plan hör till Ukrainas starkaste understödare. Vi vill att det militära stödet ska fortsätta och att Europa som helhet ska bära ansvar för sin egen säkerhet.
I resten av Norden är stödet också starkt. Finland, Sverige, Norge och Danmark hör alla till de 10 främsta understödarna, militärt och civilt, av Ukraina mätt i stödets andel av BNP.
Men helt som det övriga nordiska länderna så tror inte vi att säkerhet bara är en fråga om militärt stöd. Det handlar om hela samhällets samverkan, om förtroende, om att upprätthålla våra starka samhälleliga institutioner.
Och säkerhet handlar också om bildning. Det handlar om att vi har information, rätt information och att vi kan särskilja sanna narrativ från falska.
En speciell nordisk styrka är vår resiliens mot hybridpåverkan. Här kan Finland igen visa ledarskap. Vi var det första landet i världen som implementerade en nationell strategi för medialäskunnighet. I en värld där rysk hybridpåverkan långt bygger på ett spridande av falska narrativ och på en förmåga att bygga interna motsättningar och polarisering är det här en speciellt viktig förmåga.
President Niinistö presenterade sin rapport om beredskap för kommissionen i november 2024. Slutledningarna av den rapporten får förhoppningsvis en central roll i den kommande kommissionens arbete.
En annan rapport som är minst lika viktig är Draghis rapport om europeisk konkurrenskraft. Den är viktig inte bara för Europa utan också för Finland. Vi är ett exportberoende land som kan dra enormt stor nytta av den inre marknaden, världens största marknad – om den fungerar.
Enligt IMF skulle produktiviteten inom EU öka med 6 procent om våra interna gränshinder vore lika låga som de är mellan USA:s delstater idag. Vid sidan av säkerheten är det här den kommande kommissionens viktigaste uppgift. EU:s konkurrenskraft måste stärkas.
Det sista kvartalet år 2023 sjönk EU:s produktivitet med 1,2 procent medan USA:s steg med 2,6 procent. Det här är en utveckling som pågått länge och som helt enkelt måste svängas.
Det är inte bara inom säkerheten som de nordiska länderna kan föregå med gott exempel. Vi har också lösningar för att stärka EU:s konkurrenskraft. Vi har konsekvent och kontinuerligt arbetat för en stärkt inre marknad och marknadsmässiga lösningar.
I en situation där det inte finns politiskt ledarskap i varken Tyskland eller Frankrike har vi tillsammans med de nordiska och baltiska länderna nu ett speciellt ansvar. Vi har ett ansvar och en möjlighet att ta större utrymme på EU:s arenor och föra fram våra lösningar för säkerhet, beredskap, konkurrenskraft – och rättstaten. Den senaste komponenten är inte oviktig med tanke på hur Ungern ser ut idag och med tanke på vart Slovakien verkar vara på väg. Om Putin lyckas erodera den interna sammanhållningen inom EU reflekteras det lätt i allt annat: ekonomi, säkerhet, klimat och EU:s roll på den globala arenan. Låt oss alltså arbeta för att stärka EU och vår förmåga att fatta beslut, tillsammans.
År 2024 bjöd på många överraskningar. År 2025 kommer inte heller att sakna utmaningar. Men Finland och de nordiska länderna kan visa på resultat och erbjuda lösningar om vi sätter manken till. Bildning, förtroende och ansvar är avgörande komponenter i alla samhällsbyggen. Jag önskar er ett gott nytt år.
Anders Adlercreutz
SFP:s ordförande, undervisningsminister
Leave a Reply
Want to join the discussion?Feel free to contribute!