Valet i USA, EU och nästa steg

Resultatet av det amerikanska presidentvalet är klart och extremt tydligt. Trump vann båda kamrarna i kongressen och, naturligtvis, presidentposten. 

Han vann också en majoritet av folkets röster, vilket är lite av en överraskning. Opinionsundersökningarna visade än en gång flera procentenheter fel. 

I en situation där den amerikanska ekonomin går exceptionellt bra på många mått – tillväxten är stark, arbetslösheten är häpnadsväckande låg – känner många att deras egna liv inte är på rätt spår. Vallokalsundersökningarna visar att ekonomin var en viktig fråga för dem som röstade på Trump. 

En annan viktig fråga var demokratin. Detta är en konsekvens av det Trump gjorde under sin förra mandatperiod och särskilt efter att den löpte ut den 6 januari 2021. Väljarna tyckte dock att det var ett mindre bekymmer. 

Harris genomförde en bra 100-dagarskampanj. Det är helt klart att hon gjorde bättre ifrån sig än vad Biden kunde ha gjort. Det är också rimligt att fråga sig vad som skulle ha hänt om demokraterna hade haft sitt eget primärval, där den utvalda kandidaten oundvikligen skulle ha varit tvungen att ta avstånd från Biden. Nu kunde Harris inte göra det, vilket blir ett problem i en situation där det finns ett stort missnöje bland väljarna. 

Trump har nu makten i alla instanser. I kongressen, i Vita huset – och i högsta domstolen. Vad innebär det? 

Ur ett europeiskt och finländskt perspektiv är de viktigaste frågorna dessa: säkerhet och ekonomi. 

Trump har sagt att han ska få slut på kriget i Ukraina inom 24 timmar. Det kommer inte att hända. Men det är klart att hans val väcker många farhågor om säkerheten i Ukraina och Europa. 

Det är obestridligt att Europa måste göra mer och rusta sig bättre. Vi har inte burit ett tillräckligt stort ansvar för vår säkerhet. Men vi behöver också ett aktivt USA, som vill spela en stark roll. 

En Trump, som snabbt vill göra upp med Putin, skulle vara ett problem. Å andra sidan: en Trump som inte vill förlora – inte ens i Ukraina – kanske agerar annorlunda i Ukraina än vi befarar. 

Klart är dock att det finns en oro i Kyiv för tillfället. Kyiv vill, och måste, själv får bestämma villkoren för sin fred.  

Det som också står klart är att Bryssel, Berlin och Paris måste skärpa sig. Europa måste inse att man har nycklarna till lösningen i sina egna händer, om viljan finns. 

Ett annat bekymmer är ekonomin. Trump har sagt att ordet ’tariff’ är det vackraste ordet i världen. Det är också något som, om han går in på den vägen, kommer att driva upp priserna och få inflationen att skjuta i höjden. Europa, världen och det transatlantiska samarbetet behöver inte ett handelskrig här och nu. 

Vi behöver närmare transatlantiska relationer och mer samarbete.

Trump-administrationen kommer att lägga tonvikten på bilaterala relationer. EU ses inte som en relevant aktör. Detta innebär å ena sidan att EU måste kunna agera mer samordnat och effektivt, men å andra sidan också att de bilaterala relationerna är viktigare än någonsin för till exempel Finland. Vi måste arbeta för att stärka dem. 

Och det här är kanske den största lärdomen: EU har inte råd att vara arrogant gentemot USA. Vi behöver Förenta staterna mer än Förenta staterna behöver oss. Kommissionen måste inta en pragmatisk hållning till de bilaterala förbindelserna. 

För att ge EU mer tyngd i den ekvationen måste vi arbeta för att stärka den inre marknaden. Och även acceptera att tiden för stora handelsavtal sannolikt är över. Istället behöver vi hitta och främja de sektorer där vi kan nå överenskommelser. 

Politik är i praktiken avhängigt av de människor som gör den. Det är inte särskilt många personer från den tidigare Trump-administrationen som kommer att flytta in i den nya. Kelly, Mattis, Pompeo och Bolton har alla bränt sina broar. Istället kan det finnas en plats för personer som Rick Granell i nästa administration. Lojalitet är ett helt avgörande kriterium för Trump. 

I denna situation och nu är det viktigt att Finland och vi finländarna etablerar relationer också på ett personligt plan. Finland har ett mycket gott anseende också i Trump-administrationen. Våra bidrag till säkerheten har uppmärksammats. Det är bra att bygga relationer och samarbete på denna grund. 

Insatserna är höga. Världen befinner sig inte i ett bra eller stabilt läge. Europa måste vakna upp till denna verklighet och agera på ett enat och pragmatiskt sätt. I en situation där ledarskapet i Europa och EU är ifrågasatt kan de nordiska länderna ha en ledarroll att spela. Det är vår plikt att ta den rollen.