Minister Adlercreutz deltar i FN:s konferens om små östater

/0 Kommentarer/i , /av

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz deltar i FN:s internationella konferens om små östater under utveckling (4th International Conference on small Developing Island States) i Antigua och Barbuda den 27–29 maj.

Den politiska högnivåkonferensen, som ordnas vart tionde år, kommer att behandla situationen för små östater när det gäller FN:s globala mål för hållbar utveckling samt anta ett politiskt slutdokument och en ny handlingsplan för de kommande tio åren. Som en del av konferensen ordnas en omfattande mässa med utställningar för företag och organisationer.

Minister Adlercreutz har ombetts att vara ordförande för en av konferensens fem interaktiva dialoger tillsammans med Maldivernas president Mohamed Muizzu. Dialogen fokuserar på främjande av ekonomi och hållbar utveckling. Övriga talare är Antigua och Barbudas premiärminister Gaston Browne samt Förenta staternas inrikesminister Debra Haaland.

Dessutom har ministern flera bilaterala möten med ministrar från de partnerländer som deltar i konferensen och med ledningen för internationella organisationer. Fokus i diskussionerna ligger särskilt på klimat- och miljöfrågor, den gröna omställningen och de lösningar som Finland erbjuder. Ministern deltar också i ett evenemang om Global Gateway-strategin som stärker EU:s roll i partnerländerna.

På ministerns agenda står dessutom bland annat ett möte med Antigua och Barbudas minister för vetenskap, teknologi och energi samt företagsrepresentanter. Målet med mötet är att främja finländska företags verksamhet i regionen och kartlägga nya samarbetsmöjligheter.

Konferensen är den fjärde i ordningen och har tidigare ordnats på Barbados (1994), Maurutius (2005) och Samoa (2014).

Mer information: Andreas Elfving, specialmedarbetare, tfn 050 310 0274, statsrådets kansli och Milena Hakanpää, utrikessekreterare, tfn 050330 2921, utrikesministeriet

4th International Conference on SIDS

Statens bolagsinnehav ska ge hållbar tillväxt – regeringen godkände principbeslut om statens ägarpolitik

/0 Kommentarer/i /av

Idag, den 23 maj 2024, utfärdade statsrådet ett nytt ägarpolitiskt principbeslut. Det styr statens ägarstyrningsverksamhet och omfattar alla de aktiebolag där staten är aktieägare samt de ministerier som sköter ägarstyrningen av statens bolagsinnehav.

”I översynen av ägarpolitiken beaktade vi att bolagen idag verkar i en geopolitiskt förändrad omvärld och under allt mer utmanande förhållanden. Grundpremisserna är oförändrade: utgångspunkten för statens ägarpolitik är att förvaltandet av bolagsinnehavet sköts ansvarsfullt, professionellt, ändamålsenligt med tanke på ägarintresset och på ett sätt som ökar ägarvärdet långsiktigt”, konstaterar Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz.

Statens beslutsfattande som ägare grundar sig på lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning samt aktiebolagslagen. Den dagliga verksamheten stöder sig på Värdepappersmarknadsföreningens kod för bolagsstyrning och rekommendationer för god förvaltningssed.

Vid skötseln av sitt bolagsinnehav eftersträvar staten en långsiktig ökning av ägarvärdet, förutsägbara kapitalinkomster samt ett effektivt genomförande av strategiska intressen och specialuppgifter.

”Staten har ett betydande bolagsinnehav: 73 bolag vars värde vid årsskiftet uppgick till cirka 37 miljarder euro. För att styra dessa bolag och upprätthålla och öka deras ägarvärde krävs det en långsiktig ägarpolitik som sträcker sig över valperioderna.”

I enlighet med regeringsprogrammet betonas nu riskhantering, säkerhet och konkurrensneutralitet.

”En viktig utgångspunkt är att staten respekterar kraven som gäller rättvis konkurrens och att vi säkerställer att staten inte åsidosätter privat ägande”, säger minister Adlercreutz.

Försörjningsberedskap och riskhantering i fokus

Staten som ägare beaktar den geopolitiska dimensionen och aspekter som gäller Finlands försörjningsberedskap bland annat i bolagens ägarstrategier och i fastställandet av det samhälleliga intresset.

”I ägarstrategin ska de huvudsakliga riskerna i anslutning till ägandet i bolaget beaktas, och riskhanteringens roll som stöd för beslutsfattandet ska säkerställas. Bolagen ska själva beakta det förändrade geopolitiska läget i sin affärsverksamhet samt sådana frågor som rör beredskap, riskhantering och skydd av kritisk infrastruktur som läget förutsätter”, konstaterar minister Adlercreutz.

I likhet med andra stora aktieägare utnämner staten sina representanter i bolagens styrelser, men till börsnoterade bolagens styrelser föreslår staten tjänstemän endast i undantagsfall.

Ersättningssystemet präglas av skälighet och transparens

Staten är en aktiv ägare som för varje bolagsinnehav fastställer en ägarstrategi där ägarens mål, ägarstyrningens prioriteringar och åtgärder framgår. Staten som ägare utformar sin egen syn i fråga om bolagens ekonomiska och strategiska mål, och dessa granskas regelbundet tillsammans med bolagsstyrelsen.

I fortsättningen ska alla statsbolag fastställa och offentliggöra sin utdelningspolitik. Utgångpunkten ska vara en effektiv och inom branschen jämförbar kapitalstruktur samt ett relativt konstant och förutsägbart utdelningsflöde.

Staten förutsätter skälighet och transparens i bolagens ersättningssystem och framhåller vikten av öppenhet i fråga om varierande ersättningskriterier i ersättningsrapporteringen. Lika så är det viktigt att bolagen tillämpar lönejämställdhet i enlighet med EU-direktivet om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män.

Gränserna för ersättningar i onoterade bolag förblir oförändrade, men maximigränsen för varierande ersättningar i börsbolag höjs från 120 till 200 procent.

”Maximigränsen för resultatpremier i börsbolag låg betydligt under marknadsnivån. Det ska vara möjligt för de statsägda bolagen att anställa ledning och personal på konkurrenskraftiga villkor”, konstaterar minister Adlercreutz.

Samhällsansvar en garant för växande aktieägarvärde

I ägarpolitiken preciseras statens förväntningar angående bolagens samhällsansvar bland annat i fråga om klimat- och miljöinsatser. Ägarpolitiken understryker också bolagens ansvar när det gäller miljökonsekvenser och konsekvenser för de mänskliga rättigheterna genom hela värdekedjan. Den statliga ägaren förutsätter att bolagen är föregångare när det gäller företagsansvar, eftersom företagens samhällsansvar stärker konkurrenskraften och ökar aktiernas värde för ägarna.

”Som ägare förutsätter vi att samhällsansvar ingår i de statsägda bolagens strategi, affärsmodell och ersättningar till ledningen. Bolagen bör koncentrera sig på att främja sådana samhällsansvarsmål som är relevanta för deras konkurrenskraft”, säger minister Adlercreutz.

Ett nytt förfarande är att avdelningen för ägarstyrning regelbundet sammanställer ett program för samhällsansvar i fråga om statens bolagsinnehav. I programmet fastställs den statliga ägarens mål samt indikatorer med hjälp av vilka ägaren kan följa upp effekterna av sitt arbete och av ägarstyrningen.

Ägararrangemang under regeringsperioden

Avsikten är att investeringsplanen, som är baserad på regeringsprogrammet, huvudsakligen ska finansieras med intäktsföringar från de statliga affärsverken och med kapitalinkomster. Dessa är dividender, kapitalåterbäringar, aktieförsäljning och andra strukturaffärer.

”Under regeringsperioden kommer staten som ägare att omsorgsfullt utvärdera ägararrangemangen och bolagens optimala ägarstruktur. Då ägararrangemangen planeras beaktas alltid bolagens situation och läget på kapitalmarknaderna”, framhåller minister Adlercreutz.

Kapitalstrukturen i statens onoterade bolag utvärderas regelbundet och eventuella överkapitaliseringar åtgärdas.

I samband med beredningen av det nya ägarpolitiska principbeslutet granskades och preciserades ägarintresset i bolagen. Nya minimigränser för statens innehav föreslås för riksdagen, som fattar beslut om saken. Minimigränserna för innehavet i Finavia Abp och VR Group Abp sänks från 100 procent till 50,1 procent. Minimigränserna för innehavet i Gasum Oy och Posti Group sänks från 50,1 procent till 33,4 procent. Minimigränserna för innehavet i A-Kruunu Oy sänks från 100 procent till 0 procent. Gränsen för innehavet i Kemijoki Oy höjs till 33,4 procent från 0 procent.

Ytterligare information: Maija Strandberg, chef för avdelning för ägarstyrning, statsrådets kansli, tfn 050 407 8423, Crista Grönroos, ministerns specialmedarbetare (intervjuförfrågningar till ministern), tfn 050 441 4257

Ministrarna med ansvar för EU-frågor granskar rättsstatsläget i Polen

/0 Kommentarer/i , /av

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel tisdagen den 21 maj. Rådet inleder förberedelserna inför Europeiska rådets junimöte, fortsätter EU:s årliga rättsstatsdialog och granskar rättsstatsläget i Polen. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Rådet kommer också att inleda förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 27–28 juni genom att diskutera utkastet till dagordning. Teman för Europeiska rådets junimöte är Ukraina, säkerhet och försvar, konkurrenskraft, yttre förbindelser och EU:s nästa institutionella cykel. Med institutionell cykel avses den kommande femåriga mandatperioden för kommissionen och parlamentet.

Som en del av den årliga rättsstatsdialogen ska rådet också diskutera rättsstatsläget i Cypern, Lettland, Litauen och Luxemburg. Finland fortsätter på sin långsiktiga linje i rättsstatsfrågor och främjar rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Enligt Finland är rådets rättsstatsdialog, som baserar sig på kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen, en viktig metod när det gäller att stärka rättsstatsprincipen i Europeiska unionen.

Dessutom granskar rådet rättsstatsläget i Polen. Kommissionen lade den 20 december 2017 fram ett motiverat förslag till rådets beslut enligt vilket det finns en klar risk för att Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen. Kommissionen meddelade den 6 maj 2024 att den anser att rättsstatsläget i Polen har förbättrats i sådan utsträckning att det inte längre finns någon klar risk för allvarligt åsidosättande av rättsprincipen (i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen). Kommissionen har informerat rådet och Europaparlamentet om sin avsikt att dra tillbaka det motiverade förslaget om Polen. Rådet har möjlighet att yttra sig innan kommissionen fattar ett formellt beslut i frågan.

”Förfarandena som Polen inlett för att åtgärda rättsstatsläget är betydande och viktiga. Finland instämmer i kommissionens bedömning av den positiva utvecklingen av rättsstatsläget i Polen och stöder kommissionens plan att avsluta rättsstatsförfarandet enligt artikel 7. Det väsentliga är att åtgärderna för att förbättra och vidareutveckla rättsläget fortsätter såväl i Polen som i de andra medlemsländerna”, säger minister Adlercreutz.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Ministrarna med ansvar för EU-frågor granskar rättsstatsläget i Polen

/0 Kommentarer/i , /av

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel tisdagen den 21 maj. Rådet inleder förberedelserna inför Europeiska rådets junimöte, fortsätter EU:s årliga rättsstatsdialog och granskar rättsstatsläget i Polen. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Rådet kommer också att inleda förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 27–28 juni genom att diskutera utkastet till dagordning. Teman för Europeiska rådets junimöte är Ukraina, säkerhet och försvar, konkurrenskraft, yttre förbindelser och EU:s nästa institutionella cykel. Med institutionell cykel avses den kommande femåriga mandatperioden för kommissionen och parlamentet.

Som en del av den årliga rättsstatsdialogen ska rådet också diskutera rättsstatsläget i Cypern, Lettland, Litauen och Luxemburg. Finland fortsätter på sin långsiktiga linje i rättsstatsfrågor och främjar rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Enligt Finland är rådets rättsstatsdialog, som baserar sig på kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen, en viktig metod när det gäller att stärka rättsstatsprincipen i Europeiska unionen.

Dessutom granskar rådet rättsstatsläget i Polen. Kommissionen lade den 20 december 2017 fram ett motiverat förslag till rådets beslut enligt vilket det finns en klar risk för att Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen. Kommissionen meddelade den 6 maj 2024 att den anser att rättsstatsläget i Polen har förbättrats i sådan utsträckning att det inte längre finns någon klar risk för allvarligt åsidosättande av rättsprincipen (i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen). Kommissionen har informerat rådet och Europaparlamentet om sin avsikt att dra tillbaka det motiverade förslaget om Polen. Rådet har möjlighet att yttra sig innan kommissionen fattar ett formellt beslut i frågan.

”Förfarandena som Polen inlett för att åtgärda rättsstatsläget är betydande och viktiga. Finland instämmer i kommissionens bedömning av den positiva utvecklingen av rättsstatsläget i Polen och stöder kommissionens plan att avsluta rättsstatsförfarandet enligt artikel 7. Det väsentliga är att åtgärderna för att förbättra och vidareutveckla rättsläget fortsätter såväl i Polen som i de andra medlemsländerna”, säger minister Adlercreutz.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Ytterligare information: Heli Siivola, specialsakkunnig, tfn 050 576 7745, och Andreas Elfving, specialmedarbetare, tfn 050 310 0274, statsrådets kansli

Adlercreutz på företagsbesök i Sastamala: Finland visar vägen

/0 Kommentarer/i , /av

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz har besökt Nammos fabrik i Sastamala. Nammo verkar inom försvarsindustrin och är delägt av Patria, ett bolag som i sin tur till hälften ägs av finska staten och vars ägarstyrning sker på statsrådets kansli.

– I Finland har man med Patria och Nammo i spetsen sett till att produktionen av försvarmateriel hållits igång trots att så många länder lade ner sin produktion efter kalla kriget. Vår egen produktion är en del av vårt helhetsförsvar och försörjningsbetedskap och något som vi i dagens säkerhetspolitiska läge kan vara tacksamma för.

Adlercreutz menar att många europeiska länder idag ångrar att de körde ner sin produktion av försvarsmateriel.

– Det är bland annat tack vare Patria och Nammo som Finland har möjlighet att stöda Ukraina i den utsträckning vi gör.

– EU:s bruttonationalprodukt är 10 gånger större än Rysslands: vi måste alltså klara av att producera det som krävs för att Ukraina ska kunna försvara sin suveränitet. Nu är det viktigt för alla länder skilt för sig, men också för EU som union att se till att det här lyckas.

I besöket deltog också Wilhelm von Nandelstadh som är ordförande koncern- och livskraftssektionen i Sastamala där han också representerar SFP både i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen.

Europaminister Adlercreutz deltar i Europadagens program

/0 Kommentarer/i , /av

Europaminister Anders Adlercreutz deltar i Europadagens program på Helsingfors centrumbibliotek Ode tisdagen den 7 maj. Ministern ska hålla ett öppningsanförande och därefter diskutera med Eetu Leinonen, som är Allians rf:s ungdomsdelegat i EU-frågor. Adlercreutz och Leinonen ska dryfta vad de unga skulle gå miste om ifall Finland inte var med i EU. Dessutom ska de kartlägga vilka frågor med relevans för de ungas liv som förväntas bli aktuella under den kommande EU-valperioden. Diskussionstillfället arrangeras av Europainformationen.

På Ode, närmare bestämt på bibliotekets tredje våning (Saarikoski-mattan på Järnvägstorgets sida), ordnas under tisdagen också flera andra diskussionstillfällen kring temana Finland, Europa och Europeiska unionen och det kommande Europaparlamentsvalet. Diskussionerna sänds på webben på adressen eurooppapaiva.fi. I bibliotekets entréhall finns också Europainformationens och partnerorganisationers mässmontrar från klockan 9 till 16.30.

Festligheterna inleds redan på lördag på Narinken i Helsingfors

Europadagen firas traditionellt den 9 maj, på årsdagen för Schumandeklarationen. På grund av Kristi himmelsfärdsdag äger årets festligheter rum under två andra dagar. Europadagen uppmärksammas även lördagen den 4 maj med ett mångsidigt program på Narinken i Helsingfors. Dagen inleds klockan 13 med fyra lettiska körers gemensamma uppträdande och ett anförande av EU-kommissionären för internationella partnerskap Jutta Urpilainen.

På eftermiddagen ordnas en omfattande EU-valutfrågning där företrädare för riksdagspartierna får svara på frågor ställda av Markku Jokisipilä. På programmet står också bland annat musik och aktiviteter för hela familjen.

Europainformationen deltar i evenemanget på Narinken tillsammans med Europeiska kommissionen och Europaparlamentet och delar ut sina nyligen uppdaterade EU-material, bland annat Europakartor, EU i korthet-broschyrer och bokmärken.

Adlercreutz och Ståhle: Vårt system stöder inte internationella erfarenheter tillräckligt, fast det är just sådana som behövs

/0 Kommentarer/i , /av

Allt färre finländare åker utomlands för utbytesstudier eller praktik. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz och Svensk Ungdoms förbundsordförande Julia Ståhle är oroade över utvecklingen.

– Det begränsade antalet studiestödsmånader och andra incitament för snabb utexaminering leder till att man inte vågar åka på utbyte under studierna. Det samma gäller utlandspraktik: studerande tvingas ställa sig frågan om det verkligen är värt att få en försenad examen. Det här gynnar varken studerande eller det allt mer internationellt inriktade arbetslivet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att internationell erfarenhet bidrar till att öka förståelsen för andra kulturer.

– Både utbyte och utlandspraktik är effektiva sätt att motverka den polarisering som hotar oss. Ett Erasmus+ -utbytesprogram som har ett starkt och förutsägbart finansieringssystem bakom sig stöder därför på ett konkret sätt EU och dess funktionsduglighet, fortsätter Adlercreutz.

Ståhle lyfter fram problemet med de oavlönade praktikerna, något som diskuterats såväl nationellt som i EU. I februari kom EU-kommissionen med ett förslag om hur man förbättrar kvaliteten och tillgängligheten av praktikplatser inom unionen. Ståhle tycker att förslaget kunde ha varit mer ambitiöst.

– Diskussionen kring direktivet lät mycket lovande men förslaget levde inte upp till de förväntningar som fanns. Alla praktikanter ska få en skälig lön för sitt arbete – på detta sätt kan vi också förbättra möjligheterna för alla, oberoende socioekonomisk status, att söka sig till ett annat EU-land för att göra praktik, säger Ståhle.

Förslaget är ändå ett steg i rätt riktning och bidrar förhoppningsvis till att fler söker utlandspraktik, till exempel i EU:s institutioner. Det är speciellt viktigt för Finland, eftersom antalet finländare som arbetar i institutionerna hotar minska avsevärt de kommande åren.

– Incitamenten för att söka praktik eller jobb bland annat i Bryssel behöver därför vara i skick. Det kräver att vi ser över de strukturer och attityder som vi har idag. Genom det kan vi öppna nya dörrar för unga, stärka sammanhållningen och föra Finlands sak vidare i Bryssel, säger Adlercreutz och Ståhle.

EU:s utvidgning och rättsstatsprincipen på agendan för ministrarna med ansvar för EU-frågor

/0 Kommentarer/i , /av

Belgien, som är ordförande i Europeiska unionens råd, ordnar ett informellt möte för ministrarna med ansvar för EU-frågor i Bryssel den 29–30 april. Mötet fokuserar på diskussionen om EU:s framtid, unionens utvidgning och kandidatländernas rättsstatsreformer. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Mötet inleds på måndag kväll den 29 april med festligheter med anledning av att det gått 20 år sedan EU:s utvidgning 2004. Även de nuvarande EU-kandidatländerna deltar. Tisdagen den 30 april ska ministrarna diskutera med kandidatländerna om ländernas rättsstatsreformer i samband med anslutningsprocessen. Därefter fortsätter EU-länderna att sinsemellan diskutera rättsstatsprincipen i den utvidgade unionen. Mötet avslutas med en diskussion om EU:s framtid med tanke på en eventuell utvidgning.

”Finland anser att en utvidgning som bygger på kandidatländernas egna meriter och på uppfyllelse av medlemskapskriterierna stärker unionens säkerhet, globala ställning och ekonomiska välfärd och främjar demokrati, rättsstatsutveckling och tillgodoseende av de grundläggande fri- och rättigheterna. Unionens utvidgning innebär också en större inre marknad och nya tillväxtmöjligheter för finländska företag”, säger minister Adlercreutz.

I rättsstatsfrågor kommer Finland att fortsätta på sin långsiktiga linje och främja iakttagandet av rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Det är särskilt viktigt att det finns en nära koppling mellan finansiering från unionens budget och respekt för rättsstatsprincipen, åtgärder mot missbruk av medel och förebyggande av korruption.

Finland anser att EU bör fortsätta sitt stöd till kandidatländerna för att tillnärmningen ska påskyndas och medlemskapskriterierna uppfyllas. Jämsides med anslutningsprocessen ska unionen avancera med de interna förberedelser som behövs. EU:s verksamhet måste reformeras och effektiviseras i första hand inom ramen för de nuvarande grundfördragen. I det rådande geopolitiska läget betonar Finland framför allt Östra och Norra Finlands betydelse för hela Europas säkerhet.

Eftersom det är fråga om ett informellt ministermöte med friare åsiktsutbyte fattas det inga beslut vid mötet.

Minister Adlercreutz besöker universitet för att tala om de olika möjligheterna att arbeta i EU

/0 Kommentarer/i , /av

uropa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz kommer under våren att besöka flera finländska universitet för att berätta om och diskutera möjligheterna att arbeta i EU. Syftet med universitetsturnén är att öka de studerandes intresse för en EU-karriär och ge grundläggande information om EU-uppgifter.

”Ju fler finländare som arbetar vid EU:s institutioner, desto bättre är kunskapen om Finlands särdrag. Att öka de finländska ungdomarnas intresse för en EU-karriär är ytterst viktigt också med tanke på påverkansarbetet inom EU. Det ligger i Finlands intresse att de som rör sig i korridorerna i Bryssel har en kontaktyta till den finländska vardagen. För ungdomarna erbjuder en EU-karriär en ypperlig möjlighet att påverka i frågor som är av avgörande betydelse för hela världen”, säger minister Adlercreutz.

Turnén inleddes vid Åbo universitet den 12 mars och går vidare till Tammerfors universitet (den 8 april), Vasa universitet och Åbo Akademis campus i Vasa (den 9 april), Jyväskylä universitet (den 22 april) samt Helsingfors universitet och Aalto-universitetet (den 23 april). Det planeras en fortsättning på turnén under hösten 2024.

Tillställningarna är avsedda för studerande, men även universitetspersonal får delta. I tillställningarna deltar en EU-specialsakkunnig från statsrådets kansli som berättar mer om arbetsmöjligheterna i EU, ansökningsprocessen och åtgärderna för att främja EU-rekryteringar i Finland.

För att säkerställa en politik som tar hänsyn till alla EU-länders och hela unionens intressen är det viktigt att EU-institutionerna har anställda från alla medlemsländer i lika stor omfattning.

Finländarnas relativa andel av de anställda vid EU-institutionerna kommer att minska drastiskt till följd av pensioneringar. Dessutom har antalet sökande och i synnerhet antalet finländare som klarat EU:s uttagningsprov varit på nedgång. Därför riskerar finländarna att snart bli underrepresenterade i EU.

Målet är inte bara att förbättra finländska tjänstemäns kännedom om EU och främja rekryteringen av finländare till EU, utan också att uppmuntra nyutexaminerade, studerande och unga att söka sig till EU-uppgifter.

Som en del av påverkansarbetet inom EU har statsrådet stärkt åtgärderna för att främja EU-rekryteringar och de resurser som används för dem. Våren 2024 grundar statsrådets kansli ett nätverk för intressegrupper, dit man även bjuder in bland annat organisationer för högskolestuderande och högskolerektorer. Målet är att intensifiera samarbetet mellan olika aktörer och att sprida information om EU-rekryteringar.

EU-institutionerna erbjuder också flera möjligheter till praktik. Praktik kan vara en mycket nyttig erfarenhet oavsett om man fortsätter att arbeta i EU eller inte. Alla EU-institutioner har egna antagningar till praktik, oftast ett par gånger om året.

Arbete i EU erbjuder en möjlighet att främja unionens värden: fred, frihet, demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter. I EU:s tjänst är det möjligt att arbeta med frågor som påverkar alla EU-medborgare, bland annat med klimatfrågor, säkerhet och digital omställning.

EU-institutionerna betalar konkurrenskraftig lön till sina anställda. Utbildningsutbudet är mångsidigt och arbete inom EU erbjuder möjligheter till yrkesmässig och personlig utveckling under hela karriären.

Adlercreutz: SFP kan flytta både berg och gallupsiffror

/0 Kommentarer/i , /av

– Inom SFP finns en vilja att göra och en vilja att jobba. Och med den viljan flyttar vi både berg och gallupsiffror, säger Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz, som har meddelat att han ställer upp i SFP:s partiordförandeval.

Adlercreutz presenterade idag sin vision för Svenska folkpartiet på en pressträff på ett café i Helsingfors.

– SFP är ett parti för vilket företagsamhet är kärnan i näringspolitiken. Vi värnar om den nordiska välfärdsmodellen och en sund ekonomi. Vi är också bättre lämpade än något annat parti att förena stad och landsbygd, för till skillnad mot övriga partier så är vi starka i båda verkligheterna. Det som förenar oss är mycket mer än platsen där vi bor eller vad vi jobbar med, säger Adlercreutz

– SFP är en brobyggare som jobbar mot polarisering och för demokrati. Vi förstår vikten av mångfald i en värld med allt fler motsättningar – inget parti har lika goda förutsättningar att tackla dessa utmaningar som vi.

I sitt tal tangerade Adlercreutz sin syn på ett inkluderande modernt ledarskap som dagens samhällsklimat behöver.

– I ett litet parti ska vi vara speciellt bra på att lyfta upp varandra. Därför vill jag ge mera utrymme åt våra partiaktiva på alla plan. Jag uppskattar rakt tal, och rak konstruktiv kritik. Det att vi stöder varandra utesluter inte att vi utmanar varandra. Att våga ifrågasätta är det enda sättet att utvecklas. Och för att kunna ifrågasättas måste man känna sig trygg, säger Adlercreutz

– Jag vill skapa en kultur där alla kan känna sig trygga.

Adlercreutz anser att SFP har potential att nå nya väljargrupper och öka sitt inflytande.

– Det finns gott om utrymme för oss att växa. Det att vi behöver försöka appellera till en bredare skara väljare betyder inte att SFP förändras. Det betyder inte att SFP överger sin kärna. Det betyder att SFP stärker sin förmåga att påverka, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz har varit riksdagsledamot i nio år, gruppordförande i fyra år och minister sedan förra sommaren. Till sin utbildning är Adlercreutz arkitekt och han var företagare i över 15 år innan han valdes in i riksdagen. Han är gift, har fem barn och bor i Kyrkslätt.

SFP:s väljer partiordförande partidagen i Helsingfors 14-16.6.2024. Nuvarande ordförande, undervisningsminister Anna-Maja Henriksson ställer inte upp för omval.