Gruppanförande i remissdebatten om budgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna.

Ärade talman,
Riksdagen ska spika budgeten för nästa år i ett läge då oron i Europa är stor. Vi läser dåliga nyheter om nativiteten i Finland och står inför demografiska utmaningar. Befolkningen åldras och det föds färre barn. Marginalisering och ojämlikhet är verkliga problem. Utbildningsnivån har svängt nedåt och våra vägar är i sämre skick. En stor del av våra företag lider av arbetskraftsbrist. Investeringsnivån är låg och unga är med fog oroliga för hur vår planet ser ut då de själva blir vuxna.

Samtidigt har den politiska diskussionen skärpts och man målar upp polariserande hotbilder utan grund i fakta.

Det här är våra utmaningar och vi känner till dem. Och det är med kännedom om alla dessa problem som regeringen har enats om regeringsprogrammet som denna första budget är ett uttryck för.

Ärade talman,
Vi börjar igen värdesätta utbildning. Det är ett utbildningslöfte som håller. Regeringen gör betydande tilläggssatsningar på alla stadier. Vi återinför den subjektiva rätten till småbarnspedagogik på heltid och minskar gruppstorlekarna.

Vi gör en familjeledighetsreform som långt motsvarar den modell som jämställdhetsorganisationerna länge har drivit. Reformen underlättar vardagen för familjerna, förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och den vägen också indirekt sänker tröskeln till att bilda familj.

Om jämställdhet inte intresserar, väcker reformen antagligen motstånd. Men om man tror på den, finns det skäl att stödja reformen.

Regeringen tror att företagen bättre än staten kan besluta vilka som de ska anställa. Därför underlättas anställningen av utländsk arbetskraft. Vi anser också att vi inte ens ska ge en antydan åt en utlänning som avlagt examen här om att han eller hon inte är välkommen att stanna. Det skulle vara irrationellt rent samhällsekonomiskt. Därför ska studerande få en automatisk förlängning av uppehållstillståndet på två år efter att de har utexaminerats.

Dessa är ändringar som oppositionen naturligtvis kan motsätta sig men som understöds av vår samhällsekonomi och våra företag.

Ärade talman,
Regeringen har bestämt att ta fram en företagsstrategi och vi har förbundit oss att konkret göra framsteg som ger den flexibilitet som arbetsmarknaden behöver.
För att uppmuntra till investeringar inför regeringen dubbla avskrivningar under fyra år – en tydlig signal om att det lönar sig att investera nu. Dessutom erbjuds företagen ett extra 50 procents skatteavdrag för forsknings- och innovationsprojekt.

Att det därutöver görs tydliga satsningar för att lindra mental ohälsa är av stor betydelse när det gäller att skapa förutsättningar för ett bättre arbetsliv.

Regeringen förhåller sig ambitiöst till kampen mot klimatförändringen. Det råder ingen tvekan om det. Alla åtgärder finns ännu inte med i denna budget men riktningen och den gemensamma viljan är klar.

Och den som säger att klimatåtgärderna försvagar sysselsättningen har inte lyssnat på våra företag. De önskar sig en klar färdplan, och regeringen kommer att leverera en sådan.
Inom beskattningen söker man sådana lösningar som mest effektivt främjar våra klimatmål. Vi påskyndar utvecklingen bort från fossila bränslen, men det ska ske socialt rättvist. Därför kompenserar regeringen bränsleskatthöjningen med skattelättnader för små- och medelinkomsttagare.

I den kommande energiskattereformen kommer vi ytterligare att förbättra vår industris konkurrenskraft samtidigt som vi genom den bidrar till att minska användningen av fossila bränslen.
Svenska riksdagsgruppen och SFP tycker att det är bra att det i budgetförslaget också finns fokus på landsbygdsnäringarnas lönsamhet.

Med tanke på vårt lands tvåspråkighet finns det många bra saker att nämna. Bland annat finns anslag för att förnya vår nationalspråkstrategi och Folktingets grundfinansiering höjs.

Ärade talman,
Efter fyra långa år av indexnedfrysning – som varit betungande både för enskilda människor och för våra universitet och skolor – har denna regering bestämt att normala indexhöjningar av sociala förmåner och utbildningsanslag nu igen återställs. Det har en prislapp, men det är ett sådant samhälle som vi vill ha.

SFP har också fått igenom sitt krav att studiestödet binds vid index redan från nästa år, vilket har betydelse, också på sikt, för de studerandes vardag. Också barnbidraget för ensamförsörjarfamiljerna och de lägsta pensionerna höjs.

Ärade talman,
På makronivå ökar budgetunderskottet till cirka två miljarder euro. Det är mera än under de två senaste årens högkonjunktur, men Finland uppfyller ändå skuldkriteriet enligt EU-fördraget både i år och nästa år. Däremot finns det risk att skuldkvoten börjar öka i början av 2020-talet. För att motverka detta behövs alla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Det är ett mål som regeringen inte kan vika ifrån för att de offentliga finanserna ska vara i balans 2023. I enlighet med regeringsprogrammet utesluter den här regeringen inga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Vi behöver stöd, vi behöver service, vi behöver nya former av anställning. Men vi behöver också strukturell förnyelse samt en tro på att man i Finland kan lyckas, kan anställa, att vi har en förmåga att förnya oss och det att du lyckas inte betyder att jag har det sämre.

SFP finns med i regeringen för att se till att dessa mål uppfylls. Vi behöver det nytänkande och den reformvilja som regeringsprogrammet och regeringen Rinnes första budget är ett starkt uttryck för.