Riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz uppmanar regeringen att låta EU-kommissionen granska att lagen om det fria vårdvalet är lagenlig.

− Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt utlåtande till valfrihetslag i vårdreformen poängterat att landskapens affärsverk har en oklar roll – det framgår inte huruvida de är ekonomiska eller icke-ekonomiska aktörer. Vidare anser HFD att EU-kommissionen borde behandla lagförslaget om valfrihetslagen för att försäkra att systemet verkligen är lagenligt. Det är oroväckande att regeringen har valt att inte göra detta – trots att EU-domstolen inte godtar till exempel Slovakiens vårdsystem, säger Adlercreutz.

I regeringen Sipiläs förslag till valfrihetslag motiveras modellen med att jämföra med Slovakiens system, och den modellens icke-ekonomiska karaktär. Nu har EU-domstolen konstaterat att denna tolkning är felaktig. I och med detta beslut försvagas regeringens motiveringar för valfrihetslagen avsevärt.

− EU-kommissionen borde förhandsgranska det fria vårdvalet i vårdreformen – trots att det skulle skjuta fram riksdagsbehandlingen med ett halvår. Då skulle inte landskapsvalet kunna ordnas i oktober, säger Adlercreutz.

− Beslutet visar igen att regeringens tidtabell för hela lagpaketet är problematisk – och direkt oansvarig. Regeringen verkar förhålla sig likgiltigt till om valfrihetslagen är lagenlig eller inte – i stället för att sända lagförslaget till EU-kommissionen för utlåtande görs några smärre justeringar i motiveringarna till lagen. Detta är inte hållbar lagberedning, anser Adlercreutz.

Juha Sipilä meddelade på måndagskvällen att det inte blir någon föräldraledighetsreform under denna valperiod. Detta trots att expertisen är enig om att den hade behövts.

− Det är synd. Och samtidigt lite oväntat. Jag tolkade veckoslutets diskussioner i offentligheten mellan Centern och Samlingspartiet som så, att båda inser att en reform behövs, att båda är villiga att förhandla, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, SFP:s viceordförande.
− Som alltid efter ett misslyckande försöker man inom regeringen – och utanför den – hitta de skyldiga. Det är egentligen en onödig diskussion. Jag tror att omsorgsminister Annika Saarikko ville ha en reform. Jag tror att Samlingspartiet ville ha en reform. Tydligen stupade det hela på ideologiska skillnader, säger Adlercreutz.

Föräldraledighetsreformen har varit en svår nöt för regeringen. En reform fanns inte med i regeringsprogrammet, och Sannfinländarna var mycket bestämda i sitt motstånd till förändringar i föräldraledigheterna.

− Säkert är, att om inte regeringen låtit Sannfinländarna och Blå Framtid torpedera reformen i drygt två års tid hade vi nu kommit längre. Då kunde vi ha haft en reform idag. Och om man frågar oss riksdagsledamöter vilken reform vi hellre vill ha – landskapsreformen eller föräldraledighetsreformen – skulle säkert den senare vinna överlägset. Trots det är det antagligen den förra som förverkligas. Och det vinner ingen på, säger Adlercreutz.

I dag inleds riksdagens arbete för 2018 och under våren kommer landskapsreformen åter till behandling. Regeringens syfte är att få hela lagpaketet godkänt före sommaren. SFP:s vice ordförande, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är orolig över det demokratiunderskott som uppstår i landskapen efter reformen.

− Hela utgångspunkten för reformen är redan i sig problematisk: man ersätter små enheter med stora och flyttar den beslutande makten längre bort från medborgarna. Den enskilda rösten urvattnas och lokaldemokratin försvinner. För att uppnå sparkraven kommer ministeriet att strypa landskapens budget – inte bara dess storlek utan också var och hur pengarna används. Detta statliga förmyndarskap är långt ifrån det lokaldemokratiska paradis som Centern har målat upp, säger Adlercreutz.

Nyland kommer att lida speciellt hårt av de sparkrav som uppstår i och med landskapsreformen, till en del på grund av att det är det största landskapet. Nyland ska spara 300 miljoner euro under det första året, och sparkraven stiger an efter.

− Sparkravet innebär att serviceenheter måste stängas och tjänster dras in. Då dessa beslut fattas är kännedom om de lokala förhållandena ytterst viktigt. Detta kan garanteras med lokal representation. Den nuvarande modellen kommer dock inte att säkra tillräckligt lokalt kunnande. Jag hoppas att regeringen inser att den lokala rösten måste höras och inför valdistrikt i Nyland.

Den ändring som i slutet av förra året gjordes i byggbestämmelserna hotar ställa till det för stadsplaneringsarbetet i våra städer. Enligt Anders Adlercreutz, riksdagsledamot (SFP) och arkitekt, kommer det att bli omöjligt att planera tät stadsstruktur, och bygglovsprocesserna kommer att dra ut på tiden.

− Ändringen kan till exempel betyda att man i Helsingfors inte kan bygga bostäder på en 120 meters radie från Fiskehamnens 120 meter höga tornhus. Eller att så gott som alla detaljplaner på Busholmen strider mot förordningen. För våra tillväxtcentra betyder det att planeringsarbete som strävar till att bygga en tät stadsstruktur stannar upp. Detta kan inte vara syftet med förordningen, säger Adlercreutz.

I förordningen definierar man minimiavståndet från ett bostadsrum till en intilliggande byggnad. Enligt den nya förordningen måste avståndet villkorslöst vara större än den intilliggande byggnadens höjd.

− I den tidigare förordningen kunde man få ett undantag från denna regel. Nu har meningen ”om inte annat följer av detaljplanen” strukits efter remissrundan. Den här till synes lilla förändringen betyder att till exempel Helsingfors ambitioner att planera en tät urban stadsstruktur försvåras, säger Adlercreutz.

Adlercreutz har lämnat in ett skriftligt spörsmål i frågan till minister Tiilikainen.

I Finland insjuknar årligen nästan 700 unga vuxna i åldern 18-35 år i cancer. Riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz är orolig för uppföljningsåtgärderna av sena effekter hos personer som insjuknat i cancer som unga vuxna och har lämnat in ett skriftligt spörsmål i frågan.

− Enligt nya forskningsrön har personer som i ung vuxenålder insjuknat i cancer samt fått cellgiftsbehandlingar en större risk att senare insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar samt även en högre risk för förtida död. Med hjälp av rådgivning och förebyggande åtgärder kunde man möjligtvis minska och till och med förhindra uppkomsten av sjukdomar, säger Adlercreutz.

Adlercreutz hoppas att man systematiskt skulle följa upp patienter som blivit friskförklarade även efter att kontrollbesöken är över.

− Uppföljningen av cancerns sena effekter hos barn har enligt undersökningar visat sig vara kostnadseffektivt. Vi behöver ett tillräckligt omfattande och nationellt täckande uppföljningsprogram också för unga vuxna.