Regionförvaltningen måste få större befogenheter att på eget initiativ granska kvalitéten och jämlikheten i skolan. Vårt nuvarande övervakningssystem är tandlöst, långsamt och byråkratiskt, anser Finlands Svenska Lärarförbund, Hem och Skola och Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Ansvaret kan inte ligga på föräldrarna, eleverna eller de studerande.  

Undersökningar visar att elevernas och de studerandes socioekonomiska bakgrund fortsättningsvis har en stor inverkan på studieframgången. Vikten av en jämlik utbildning och behovet av en myndighet som självmant övervakar och ingriper när lagar och styrdokument i skolan inte följs är uppenbart.

Utöver lagen och läroplanen är det Utbildningsstyrelsens kvalitetsrekommendationer som ska styra verksamheten i skolan. I dagsläget kan Regionförvaltningsverket endast skrida till åtgärder när en klagan i ett enskilt fall väckts.

FSL, HOS och FSS anser att det behövs en myndighet som har ansvaret för att bevara kvaliteten och jämlikheten i skolan och vid behov ställa utbildningsanordnaren till svars när man inte har satsat tillräckligt med resurser.

– En förälder måste kunna lita på att lagen och läroplanen följs. Detta ansvar skall inte ligga hos föräldrarna, säger Hem och Skolas ordförande Anders Adlercreutz.

FSL, HOS och FSS värnar alla om barnens och de ungas rätt till en jämlik skola och utbildning. Det är en rättskyddsfråga som borde ha högsta prioritet.

– Alla elever och studerande får inte det lagstadgade stöd och jämlika behandling de har rätt till i skolan. Det behövs en myndighet som har ett särskilt ansvar för att skolan och skolvardagen är trygg och hälsosam för alla, som kan ingripa på låg tröskel när det inte uppfylls, säger Bicca Olin, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.

Utbildningsanordnarna ansvarar själva för att lagen och läroplanen följs. Problem uppstår då ekonomin på många håll är ansträngd och man inte kan leva upp till det som lagen och styrdokumenten förutsätter.

– Vi hyser ingen misstro till rektorerna eller lärarna, tvärtom, de gör så gott de kan. Däremot behöver vi en myndighet som på eget initiativ skulle granska att lagen och styrdokumenten följs och ansvara för att förebygga och bevara kvaliteten och jämlikheten i vår skola, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.

Idag den 20 november infaller barnkonventionens dag. Under hösten har flertalet illavarslande rapporter om barns och ungas välmående i Finland publicerats. Riksdagsledamöterna Thomas Blomqvist och Anders Adlercreutz (SFP) ser med stor oro på utvecklingen.

– Barnfattigdomen har tredubblats och vart tionde barn i Finland lever idag i en familj med låga inkomster. Utvecklingen är verkligt oroväckande, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Thomas Blomqvist

Fattigdomen tar sig i uttryck på olika sätt, till exempel i att det inte finns mat hemma. Forskning visar att fattigdom under spädbarnstiden kan ha allvarliga konsekvenser för barnet långt in i framtiden.

– Samhället måste överlag bli bättre på att se barn som lever i utsatta livssituationer och rikta särskilda insatser mot dem. Förutom att fattigdom är en verklighet för många vet vi att ett av fyra barn lever i en familj där åtminstone ena föräldern lider av psykisk ohälsa eller är missbrukare, säger Anders Adlercreutz.

Blomqvist och Adlercreutz uppmanar kommunerna att integrera ett barnperspektiv i den kommunala verksamheten genom att gå in för att bli barnvänliga i enlighet med UNICEF Finlands riktlinjer. Såväl Raseborg som Kyrkslätt, ledamöternas hemkommuner, har beviljats statusen barnvänlig kommun.

– Barnvänlig kommun-programmet är ett sätt att säkerställa att kommunen aktivt och kontinuerligt främjar barnets rättigheter. För närvarande deltar endast 15 kommuner. Vi hoppas att fler ansöker om att få delta – kommunerna har en nyckelroll i att stärka barnens välmående och ställning, säger Blomqvist och Adlercreutz.

För ett barnvänligt Finland krävs också särskilda satsningar på jämlikhet och utbildning. SFP föreslår därför höjda anslag i sin skuggbudget för den grundläggande utbildningen. Grunden för barns jämlika förutsättningar skapas redan inom småbarnspedagogiken. Partiet föreslår därför också att alla barn över tre år ska ha rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

Masabyvägen och Porkalavägen i Kyrkslätt är i uselt skick. SFP:s riksdagsledamot och Kyrkslätts fullmäktigeordförande Anders Adlercreutz har lämnat in budgetmotioner där han kräver resurser för ny vägbeläggning för vägarna.

– Vägarna i Kyrkslätt är ställvis i mycket dålig kondition. Speciellt Porkalavägen och Masabyvägen är i behov av en ny vägbeläggning så snabbt som möjligt. Båda vägarna används inte bara av bilister, utan också av barn och unga som cyklar och går. Det är frågan om att garantera trafiksäkerheten för alla som använder vägarna, säger Adlercreutz.

Kyrkslätt är en växande kommun och vägarna kommer att användas allt mer också i framtiden. Trots det har en förbättring av Porkalavägens eller Masabyvägens beläggningar inte inkluderats i NTM-centralens plan för väghållningen 2019–2022 på grund av resursbrist.

– Det är inte hållbart i längden att bara lappa groparna om och om igen. Detta är inte ett problem bara i Kyrkslätt, utan också i andra kommuner. Regeringen borde se till att NTM-centralerna har tillräckligt med resurser för att garantera trafiksäkerheten på våra vägar, säger Adlercreutz.

Även Veronica Rehn-Kivi (SFP) deltog i budgetmotionen för Porkalavägen.