Adlercreutz, Semi och Parviainen: Regeringens lagändring sätter käppar i hjulet för asylsökande som vill studera

Riksdagsledamöterna och medlemmarna i riksdagens förvaltningsutskott Matti Semi (V), Olli-Poika Parviainen (Gröna) och Anders Adlercreutz (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål till inrikesminister Kai Mykkänen om en förändring i beviljandet av uppehållstillstånd för studier. Efter en lagändring som trädde i kraft i september har Migrationsverket tolkat lagen så, att en asylsökande under en pågående asylprocess inte längre kan ansöka om uppehållstillstånd för studier även om hen fått studieplats.

Med den nya lagen verkställdes EU:s direktiv om inresa och vistelse för forskare, studerande, volontärarbetare och au pair-arbetstagare. Lagen berör inte asylsökande och lagens eventuella effekter på asylsökande uppmärksammades inte i regeringens proposition. Inte heller under behandlingen i riksdagen eller i utskottet uppdagades vilka effekter den har på asylsökandes ställning. Lagens konsekvenser kom som en överraskning till och med till riksdagsledamöterna som behandlade lagen i utskottet.

– Det kan inte vara så, att man i Migrationsverkets praxis smyger in förändringar som påverkar asylsökandes ställning utan att det framgår tydligt i lagen. Nu kom förändringen som i praktiken i hög grad påverkar asylsökande som en överraskning både för personerna i fråga och för de experter som assisterar dem, säger Olli-Poika Parviainen.

Anders Adlercreutz betonar att många asylsökande som kommit till Finland har integrerats under den långa processen och börjat studera. Hittills har en pågående asylprocess inte varit ett hinder för att ansöka om uppehållstillstånd på andra grunder, även om processerna är separata.

– Åtskilliga asylsökande som kommit till Finland under de senaste åren har väntat många år på att deras asylansökan ska behandlas. Asylsökande har en möjlighet att studera redan under asylprocessen, och många har under processens gång fått studieplats, bekantat sig med finländare och på så sätt blivit en del av samhället, säger Adlercreutz.

Matti Semi anser att förändringen är negativ både för individen och samhället:

– Både ur individens och ur samhällets synvinkel är det förnuftigt att sporra dem som kommer hit till studier och via det vidare till arbetsmarknaden. Alla vinner på att vi främjar möjligheterna till att studera. Det är huvudlöst att lägga käppar i hjulen för studier genom att komplicera situationen och skapa ytterligare osäkerhet, säger Semi.

Inrikesministeriet har svarat på kritiken som uppstått genom att hänvisa till direktivets krav och till det att en asylsökande kan studera fritt, men att man redan nu behandlar ansökningar för uppehållstillstånd på andra grunder först efter att asylprocessen avslutats. Enligt flera som arbetar med asylsökande har ändringen emellertid lett till att asylsökande har hamnat i en ojämlik ställning och till att risken för problematiska avvisningar har ökat. I värsta fall kan det att asylsökande inte kan ansöka om uppehållstillstånd för studier under asylprocessen enligt riksdagsledamöterna leda till att en person trots studier hinner avlägsnas ur landet efter ett negativt asylbeslut.

Oppositionsledamöterna kräver att få en redogörelse för om regeringen var medveten om lagens faktiska effekter på asylsökandes ställning, vilket inte tangeras i lagpropositionen. De efterlyser även information om anvisningarna som getts till Migrationsverket. Semi, Parviainen och Adlercreutz kräver att asylsökande ska ha en möjlighet att fortsätta redan påbörjade studier och ansöka om uppehållstillstånd på basen av dem, samt att personer som har en grund för uppehållstillstånd inte ska avlägsnas ur landet.

Regeringen måste svara på riksdagsledamöters skriftliga spörsmål inom tre veckor.

Adlercreutz efterlyser konsekvens i regeringens åtgärder

– Under den föregående regeringsperioden gjordes en lagändring om förvandlingsstraff för böter under ledning av justitieminister Henriksson. Det första den nuvarande regeringen gjorde var att slopa den lagen. Nu när valet närmar sig föreslår regeringen en mycket liknande proposition som ett ”nytt” lagförslag till riksdagen, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Riksdagen diskuterade i dag propositionen för förvandlingsstraff för böter. Adlercreutz frågade minister Häkkänen om orsakerna till den nya lagen. Ministern svarade emellertid inte på frågan.

– Förra regeringens lag skulle ha varit i kraft redan länge om regeringen inte slopat den. Att regeringen ror och hopar på detta sätt förvirrar både brottsoffren och oss politiker, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Utsläppshandeln måste utvidgas – vi behöver en marknad för kolsänkor

– Klimatmålen nås inte om vi inte tar i bruk nya marknadsbaserade redskap för att motverka klimatförändringen, säger Anders Adlercreutz, SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot.

FN:s klimatpanel IPCC:s rapport, som publicerades på måndagen, visar att det krävs radikala åtgärder för att vi ska hålla oss under en uppvärmning på 1,5 grader på global nivå. Adlercreutz håller med om analysen.

– Mänskligheten är ett skepp som svänger långsamt och som uppenbarligen behöver en hel hög med väckarklockor för att inse allvaret. Om vi ser på det vi gör nationellt i Finland kan vi vara hyggligt nöjda, men samtidigt är det klart att nästa regering måste höja ambitionsnivån.

Utsläppshandeln är i dag ett fungerande redskap som i princip sätter ett pris på utsläpp och den vägen bidrar till att sänka dem. Priset för koldioxid är dock lågt, och en stor del av de industrier som producerar utsläppen får gratis utsläppsrätter.

– Utsläppshandelns omfattning måste utvidgas och andelen gratis utsläppsrätter skäras ner. Men marknaden måste också utvidgas åt det andra hållet. Kolsänkor är negativa utsläpp, men de har inget pris. Samtidigt är en stor del av skogen privat egendom, privat äganderätt som måste respekteras. Om skogsägarna fick en ersättning för den kolsänka de upprätthåller skulle det finnas en logik i ekvationen: pengar från utsläppsrätterna kunde kanaliseras till upprätthållandet av kolsänkor. En sådan modell kunde relativt lätt införas i Finland på nationell nivå tack vare den avancerade skogskartläggning vi redan nu kontinuerligt gör.

Adlercreutz och Blomqvist vill ha resurser till Kustbanan

SFP:s riksdagsledamöter Anders Adlercreutz och Thomas Blomqvist efterlyser resurser för att förbättra Kustbanan. De har idag lämnat in en budgetmotion för att inleda planeringen av förbättringsarbetet.

– Kustbanan som går mellan Helsingfors och Åbo är utan tvekan en av de viktigaste delarna av infrastrukturen i södra Finland. Järnvägsspåret behöver en grundförbättring och dubbla spår på åtminstone en del av sträckorna. Genom förbättringsåtgärder kunde flera tågturer köras och förbindelserna för både kommuninvånarna och företagen skulle bli snabbare, säger Adlercreutz.

Goda trafikförbindelser är en förutsättning för att man skall kunna bo, arbeta och verka i västra Nyland. Området har över 100 000 invånare varav tusentals arbetar inom metropolområdet.

– Fungerande kommunikationer är en av de viktigaste förutsättningarna för att en region ska kunna utvecklas. Kustbanan utgör en livsnerv i Västnyland och bör därför förbättras. Att satsa på kustbanan är kostnadseffektivt och nationalekonomiskt det bästa alternativet för den direkta förbindelsen mellan Helsingfors och Åbo, säger Blomqvist.

Västnyländska riksdagsledamöter: Dags att förverkliga elektrifieringen av Hangö—Hyvinge-banan

Hangö—Hyvinge-banan är den enda banan för godstrafik i södra Finland som inte ännu elektrifierats. Riksdagsledamöterna Thomas Blomqvist (SFP), Anders Adlercreutz (SFP), Maarit Feldt-Ranta (SDP) kräver att elektrifieringen av banan snabbt förverkligas.

– Trafikverket inledde för ett år sedan arbetet för att uppdatera elektrifieringsplanen för Hangö—Hyvinge-banan, eftersom den tidigare planen från 2012 hade hunnit föråldras. Det skulle vara av yttersta vikt att elektrifieringsprojektet nukommer igång så snabbt som möjligt. För att planen ska kunna förverkligas behövs tillräcklig finansiering och därför kräver vi att den måste beaktas i statsbudgeten för nästa år, säger Blomqvist.

Elektrifieringsprojektet stöder både regionala och nationella intressen. Hangö Hamn utvidgar sin verksamhet och på ett år har järnvägsfrakten från hamnen fördubblats.

– En elektrifiering av Hangö—Hyvinge-banan skulle stöda Hangö Hamns positiva utveckling och när det går bra för Hangö Hamn går det bra för Västnyland. En elektrifiering kan också gynna andra företag i regionen och banansnärområden genom förstärkta verksamhetsförutsättningar. Investeringar som har positiva effekter på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen borde också vara av nationellt intresse, säger Feldt-Ranta.

Det finns också andra viktiga fördelar med en elektrifiering.

– Finland måste på olika sätt försöka nå upp till sina klimatpolitiska målsättningar och därför är det viktigt att vi främjar miljövänliga järnvägstransporter framom landsvägstransporter. Inom persontrafiken kan elektrifieringen öppna för nya direkta förbindelser. Att främja järnvägstransporter ökar också trafiksäkerheten. Den tunga trafikens belastning är stor på både riksväg 25 och stamväg51 och då underhållet inte prioriteras av staten borde man förbättra trafiksäkerheten med andra åtgärder, säger Adlercreutz.

Thomas Blomqvist, Anders Adlercreutz, Maarit Feldt-Ranta samt Joona Räsänen (SDP) och Johanna Karimäki (gröna) har lämnat in en gemensam budgetmotion om anslag för elektrifieringen av Hangö—Hyvinge-banan.

Adlercreutz kräver anslag för vägbeläggningen i Kyrkslätt

Masabyvägen och Porkalavägen i Kyrkslätt är i uselt skick. SFP:s riksdagsledamot och Kyrkslätts fullmäktigeordförande Anders Adlercreutz har lämnat in budgetmotioner där han kräver resurser för ny vägbeläggning för vägarna.

– Vägarna i Kyrkslätt är ställvis i mycket dålig kondition. Speciellt Porkalavägen och Masabyvägen är i behov av en ny vägbeläggning så snabbt som möjligt. Båda vägarna används inte bara av bilister, utan också av barn och unga som cyklar och går. Det är frågan om att garantera trafiksäkerheten för alla som använder vägarna, säger Adlercreutz.

Kyrkslätt är en växande kommun och vägarna kommer att användas allt mer också i framtiden. Trots det har en förbättring av Porkalavägens eller Masabyvägens beläggningar inte inkluderats i NTM-centralens plan för väghållningen 2019–2022 på grund av resursbrist.

– Det är inte hållbart i längden att bara lappa groparna om och om igen. Detta är inte ett problem bara i Kyrkslätt, utan också i andra kommuner. Regeringen borde se till att NTM-centralerna har tillräckligt med resurser för att garantera trafiksäkerheten på våra vägar, säger Adlercreutz.

Även Veronica Rehn-Kivi (SFP) deltog i budgetmotionen för Porkalavägen.

Adlercreutz om budgeten för 2019: De stora reformerna flyttas över till nästa regerings bord

Nyckeltalen inom ekonomin är positiva, men trots det visar statsbudgeten fortsättningsvis ett stort underskott. SFP:s riksdagsledamot och vice ordförande Anders Adlercreutz anser att regeringen har sumpat de chanser till strukturella reformer som de fått serverade på fat. Budgeten för år 2019 debatterades i riksdagen på tisdagen.

– Det verkar i dag mycket troligt att alla stora reformer blir ogjorda. Vi har inte reformerat arbetslivet, vi har inte lyckats genomföra en reform av familjeledigheterna. Vi har inte förbättrat möjligheterna att ingå lokala avtal i våra företag och håller fortfarande fast vid behovsprövning av utländsk arbetskraft. Vi har inte lyckats reformera våra företagsstöd och försvårar med många beslut arbetet att nå våra egna klimatmålsättningar, säger Adlercreutz.

Regeringens ideologiska sammansättning har försvårat reformarbetet, säger Adlercreutz. Nästa regering kommer att ha en diger lista av nödvändiga reformer på sitt bord.

– Alltför mycket är ogjort och högkonjunkturen varar inte för evigt.  I en situation där nästan hälften av företagen i Österbotten och en tredjedel av företagen i Nyland lider av brist på arbetskraft kan man inte köra vidare som om ingenting hänt. Vi kan inte blunda för framtidens utmaningar och den förändring i arbetslivet som ständigt pågår. Vi behöver flexibilitet och en vilja att arbeta tillsammans. Det gäller både regering och opposition – och det är bråttom.

Adlercreutz utmanar kommuninvånarna att göra Kyrkslätt till Finlands vänligaste kommun

Kyrkslätt-dagen till ära utmanade Kyrkslätts kommunfullmäktigeordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz i sitt tal på torget kommuninvånarna att tillsammans göra Kyrkslätt till Finlands vänligaste kommun.

– Jag har funderat på vad vi kunde göra som på ett konkret sätt skulle skapa förändring i allas tillvaro men som inte skulle kräva invecklade politiska processer eller mycket pengar. Detta är mitt förslag. Det kanske kräver en smula mod att förverkliga, men jag hoppas att det kunde bidra till att göra Kyrkslätt till ett ännu trevligare ställe att bo på, säger Adlercreutz.

– Jag utmanar alla Kyrkslättbor att uppmärksamma varandra. Då du möter någon – vem som helst – på parkeringsplatsen, på motionsspåret, i matbutikens kö eller vid fotbollsplanens kant – visa att du har sett honom eller henne. Titta i ögonen och nicka, och om du kan samla tillräckligt med mod kan du hälsa med ett hej, goddag eller morjens.

Adlercreutz tror starkt att en förändring i hur vi bemöter varandra kan ha en stor inverkan på stämningen i kommunen.

– Om denna utmaning tar fart tror jag att det goda sprider sig. Då kan vi på goda grunder vänta oss att Kyrkslätt om ett år är Finlands vänligaste kommun.

– Till en början utmanar jag kommunens alla anställda och förtroendevalda. Förändringen börjar från oss själva.

Utmaningen hittas på Adlercreutz Facebook-sida samt på evenemangssidan Hei Kirkkonummi som skapats för detta ändamål. Adlercreutz uppmuntrar till att sprida utmaningen vidare.

I diskussionen om utmaningen på sociala medier kan hashtaggarna #heikirkkonummi och #hejkyrkslätt användas.

Adlercreutz och Nylund backar upp SU:s förslag om ungdomsreservering: Unga måste fås snabbare in i arbetslivet

Riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz och Mats Nylund anser att Svensk Ungdoms förslag om att införa en ungdomsreservering i beskattningen är bra.

– Det är bra att sysselsättningsgraden gått upp, men den är fortfarande på en alldeles för otillräcklig nivå. SFP:s mål är en sysselsättningsgrad på minst 75 procent. Då krävs att nya verktyg tas i bruk, säger de två SFP-ledamöterna.

Ungdomsreserveringen i beskattningen skulle enligt SU:s förslag fungera så att ett mindre företag som anställer en ung person kunde göra ett avdrag i beskattningen för en del av den nyanställdas sociala kostnader. Detta förutsatt att den avdragna summan återinvesteras i företaget.

– Erfarenheten visar att det kan vara avgörande för hela deras framtid att de unga kommer ut i arbetslivet snabbt efter att de fått en examen, säger Adlercreutz.

– Ett system med en ungdomsreservering skulle vara värdefull speciellt för små och medelstora företag eftersom den sänker steget för att anställa, säger Nylund.

Adlercreutz: Välkommet att barn får rätt att träffa mor- och farföräldrar – men vi behöver mer

Anders Adlercreutz, SFP:s riksdagsledamot och vice ordförande tycker att det är hög tid att lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt ses över. På torsdagen debatterades regeringens proposition om att reformera lagen

– Propositionen för med sig många goda förändringar. Den beaktar barnets rätt att bli hörd och beaktar också det, att en familj kan se ut på många sätt. Det är bra, säger Adlercreutz.

Enligt propositionen kan ett barn också definiera andra viktiga människor i sin närkrets som barnet vill fortsätta träffa.

– Det är viktigt att man inte begränsar besöksrätten till enbart föräldrarna. Barnet skall ha rätt att träffa far- eller morföräldrar eller andra människor som är viktiga för barnet också i det fall föräldrarnas relation inte fungerar. Barnets rättigheter sätts nu i fokus.

Social- och hälsovårdsreformen kommer att förändra sättet på vilket barnskyddet, familjetjänsterna och rådgivningen fungerar. Adlercreutz, som också är ordförande för riksdagens mansnätverk, tog upp frågan i remissdebatten i riksdagen.

– De här är viktiga bitar i familjepusslet. Vi kan inte bara fokusera på följderna av en relation som inte fungerar. Det förebyggande arbetet är också viktigt. Vi måste se till att det finns ett tillräckligt utbud av goda familjetjänster, rådgivning och barnskydd med låg tröskel. Familjerna ska hjälpas i ett så tidigt skede som möjligt.

Adlercreutz lyfter även fram vad forskningen entydigt visar: Om föräldrarna delar på familjeledigheterna och genom det på ansvaret inom familjen, är det mycket troligare att vårdnaden av barnen också fördelas jämnare vid en eventuell skilsmässa.

– Personligen är jag dessutom övertygad om att en familj i vilken man på ett praktiskt plan delar föräldraskapet också mår bättre. Som ett led i strävan att stöda familjerna är det viktigt att denna regering – eller nästa – genomför en familjeledighetsreform. Det behöver familjerna, säger Adlercreutz.