Tydligare mål och rättvisare bedömning i skolan

Samma kunskaper kan idag ge vitsordet 7 i en skola och 9 i en annan. Samtidigt har andelen berömliga vitsord ökat kraftigt under de senaste åren – trots att inlärningsresultaten sjunker. Bedömningskriterierna är otydliga, och alltför många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier.

Det här är inte acceptabelt. Därför har jag nu gett riksdagen ett lagförslag om en så kallad kunskapsgaranti. Den utgör den sista delen i ett bredare reformpaket som syftar till att stärka lärandet i skolan.

En central del av reformen är att ge lärarna tydligare riktlinjer för vad eleverna förväntas kunna i varje årskurs. Det innebär också ett omfattande arbete med att se över läroplanen och formulera klarare, mer konkreta mål. Bedömningskriterierna ska förtydligas i alla ämnen – och framför allt ska gränsen mellan underkänt och godkänt bli tydligare.

Om en elev inte når upp till ett godkänt vitsord i ett ämne innebär det att hen går om klassen. Det kan leda till att det blir vanligare att man går om en klass. Samtidigt är målet inte att fler elever ska behöva göra det. Därför införs tydliga mekanismer för att säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid.

Särskild uppmärksamhet riktas mot övergångarna mellan årskurs 2 och 3 samt slutet av grundskolan, årskurs 9. Det är avgörande att varje elev får en stabil grund inför nästa steg. Det handlar inte om krav för kravens skull, utan om elevens bästa. Om en elev till exempel inte har lärt sig läsa ordentligt före årskurs 5 blir det mycket svårt att ta till sig andra ämnen, som till exempel historia. Bristande grundkunskaper följer med och gör lärandet tyngre för varje steg.

Reformen handlar också om rättvisa. Idag varierar bedömningen mellan olika skolor. Samma prestation kan ge olika vitsord beroende på var eleven går i skola. Så kan det inte vara. Elever ska kunna lita på att de bedöms enligt samma principer, oavsett skola.

Kunskapsgarantin är ett komplement till de reformer vi redan genomfört, såsom stärkt stöd för lärande och fler undervisningstimmar i matematik, modersmål och litteratur. Med den här helheten vill vi stärka grunden, och via det säkerställa att varje barn ges bästa möjliga grund för fortsatta studier. Det är vårt plikt. 

Anders Adlercreutz ställer upp för omval till partiordförande och kandiderar i riksdagsvalet 2027

SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz meddelar att han ställer upp för omval till partiordförande och kandiderar i riksdagsvalet 2027 i Nylands valkrets.

– SFP:s goda valresultat i kommunal- och välfärdsområdesvalet visar att behovet av ett brobyggande parti är större än någonsin, och jag vill leda SFP till ett gott resultat i riksdagsvalet 2027. 

– Med en stark kandidatlista är målsättningen att öka såväl antalet röster och våra mandat i riksdagen, säger Adlercreutz. 

– Den kommande riksdagsperioden kommer att vara ett vägskäl för Finland. Hur tillämpas den gemensamt överenskomna skuldspärren? Hur får vi fart på tillväxten? Och hur lyckas vi  se till att våra konkurrensfördelar också ger ekonomisk tillväxt – och på det sättet också  stärker framtidstron? Det här är de stora frågorna vi har framför oss, och här behövs SFP:s röst, säger Adlercreutz.

Adlercreutz valdes in i riksdagen första gången 2015 och har sedan dess haft centrala uppdrag, bland annat som gruppordförande, Europaminister och nu som undervisningsminister. 

– Politiken är mer polariserad idag. Jag och SFP vill vara en motvikt till det här. Jag tror på politik som bygger broar och stärker samarbete mellan människor. En politik som tar fram lösningar i stället för att elda på motsättningar, säger Adlercreutz.

– Under den senaste valperioden har jag haft möjligheten att fungera som både minister som partiordförande. Jag har fått se hur viktigt det är att SFP är med där beslut fattas och fått energi och verktyg att jobba vidare för Finlands bästa.

SFP har idag tre riksdagsledamöter från Nylands valkrets och siktar på att stärka sin position ytterligare i nästa val.

– Jag är glad över att både Henrik och Otto har valt att ställa upp. Vi kommer att ha en mycket stark lista i Nyland och har goda möjligheter att vinna tilläggsmandat. Det finns en tydlig efterfrågan på en liberal och ansvarstagande borgerlig politik, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz är bosatt i Kyrkslätt och utbildad arkitekt. Adlercreutz valdes till SFP:s partiordförande 2024. Svenska folkpartiet väljer partiordförande på partidagen den 6-7.6.2026 i Vanda.

Vi kommer ha nästan 100 000 färre barn i skolan om 20 år 

Finland står inför stora utmaningar när befolkningsstrukturen förändras. Det blev tydligt när SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz den 12 mars tog emot den första heltäckande rapporten om befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser för den grundläggande utbildningen.

Mellan 2023 och 2040 beräknas antalet barn i grundskoleåldern minska med nästan 100 000 barn. Utvecklingen innebär en stor utmaning för kommunerna som behöver se över hur den grundläggande utbildningen ordnas. 

– När elevantalet minskar så kraftigt kan inte varje kommun försöka lösa situationen på egen hand. Vi måste tänka nytt, stärka samarbetet mellan kommunerna och se till att alla barn också i framtiden har tillgång till en högklassig grundskola, säger Adlercreutz.

Utvecklingen ser samtidigt mycket olika ut i olika delar av landet. I många kommuner minskar elevantalet, medan det i vissa kommuner tvärtom ökar, bland annat till följd av invandring. 

Rapporten lyfter fram flera åtgärder för att möta förändringen. Ett viktigt tema är ökat samarbete mellan kommunerna och en översyn av strukturerna inom skolan. Bland annat lyfts ett gemensamt åskådningsämne fram som ett alternativ som kunde frigöra resurser.

– Det viktigaste är att minskande åldersklasser inte får användas som ett argument för att minska finansieringen. Färre barn betyder inte automatiskt lägre kostnader. Tvärtom kan kostnaderna per elev öka, särskilt i kommuner där elevunderlaget krymper men där det fortfarande behövs lokaler, lärare och skolskjutsar, säger Adlercreutz.

Rapporten behandlar också den svenskspråkiga utbildningen. Förändringar slår ofta hårdare mot mindre språkgrupper, och därför måste rätten till undervisning på svenska tryggas också i framtiden.

– Den svenskspråkiga utbildningen är sårbar när elevunderlaget minskar och avstånden är långa. Därför behöver vi se till att det finns högklassig utbildning på svenska, att finansieringen beaktar tvåspråkighetens merkostnader och att tillgången till läromedel och behörig personal tryggas, säger Adlercreutz.

Arbetet för levande nationalspråk är inte symbolpolitik

Våra nationalspråk utgör grunden för vår identitet, vår historia och vår kultur. Det är genom språket vi för vidare kunskap och framtidstro till nästa generation, betonar SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

I samband med firandet av Institutet för de inhemska språkens 50-årsjubileum tisdagen den  3 mars framförde Adlercreutz statsrådets hälsning och betonade språkets roll för demokratin och institutets viktiga arbete i att stärka och utveckla våra nationalspråk.

– I en tid av polarisering och förenklade svar behöver vi stärka vår förmåga att faktiskt föra konstruktiva diskussioner, och inte tala förbi varandra, säger Adlercreutz.

För SFP är det en självklarhet att värna om och stärka våra två nationalspråk, svenska och finska. Språkliga rättigheter handlar inte om symbolpolitik, utan om jämlikhet i praktiken. I en allt mer globaliserad värld där till exempel engelskan tar över allt mer i fler sektorer är det viktigt att vi inte glömmer vikten av våra nationalspråk.

– Att arbeta för levande nationalspråk är inte symbolpolitik. Det handlar om rätten att gå i skola på sitt modersmål, att bli förstådd i vården och att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, oavsett var i landet man bor, säger Adlercreutz.

Samernas nationaldag

Samernas nationaldag firas den 6 februari till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 1917. I år uppmärksammades också den nya sametingslagen i samband med firandet i Enare, där Sametingets sessionssal är belägen. Svenska folkpartiet var starkt representerat genom partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz, Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson och riksdagsledamot Eva Biaudet, som alla deltog i evenemanget.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz framförde statsmaktens hälsning. Adlercreutz betonade samernas rätt att bevara och utveckla sitt eget språk och sin kultur och lyfte fram det långsiktiga arbetet som Sametinget, samerna och andra aktörer gjort för att främja sametingslagen.

– Jag är glad och stolt över att vi till slut lyckades med det som den förra riksdagen inte klarade av, och att den nya sametingslagen kunde godkännas i fjol. Den nya lagen ger starkare ramar än tidigare för samernas självstyre i frågor som rör det egna språket och den egna kulturen i Finland, säger Adlercreutz.

Han betonade samtidigt att lagstiftning i sig inte är tillräckligt – aktiva åtgärder och implementering behövs.

– Att enbart förnya lagen räcker inte. Samernas sannings- och försoningskommission utför också ett mycket viktigt arbete genom att synliggöra historiska oförrätter och samtidigt öka förståelsen för samisk identitet och samisk kultur i det finländska samhället.

– Samarbetet med Sametinget har varit helt avgörande, både i beredningen av den nya lagen och i arbetet med att nu genomföra den i praktiken, säger Adlercreutz.

Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson fungerade som justitieminister under den förra regeringen och var den minister som tog fram Sametingslagen.

Det känns oerhört skönt att få vara på plats här i Sametinget i Enare idag på Samernas nationaldag för att fira att åratal av idogt arbete för stärkande av samernas självbestämmande burit frukt. För mig som tidigare justitieminister är den nya sametingslagen det yttersta beviset på att vi aldrig får ge upp då det gäller att främja ursprungsfolkens och andra minoriteters rättigheter fastän vägen kan vara lång och snårig, säger Henriksson.

Henriksson var Svenska folkpartiets ordförande då regeringsförhandlingarna gick av stapeln efter riksdagsvalet 2023. 

 

Den nya sametingslagen som godkändes av riksdagen förra året kom till efter en tidvis mycket dramatisk process som räckte över tio år. Det står också klart att om inte Svenska folkpartiet målmedvetet drivit frågan och gjort det till en förutsättning för att gå med i Petteri Orpos regering skulle vi inte idag ha en ny sametingslag som godkänts av både riksdagen och Sametinget, slår Henriksson fast. 

I sitt tal under evenemanget lyfte Henriksson upp samernas ställning som Europas enda ursprungsfolk och betonade att arbetet för att stärka samernas rättigheter måste fortsätta också på europeiskt plan.

I Europa ser vi att Arktis betydelse i geopolitiken är central. I vår gemensamma strävan att stärka säkerheten i området är det helt nödvändigt att också involvera samerna, deras kunnande och deras insikter. Samernas röst behöver också höras bättre i Europaparlamentet. Därför vill jag jobba för att en permanent närvaro för samerna ska vara möjlig i Bryssel, avslutar Henriksson.

Riksdagsledamot Eva Biaudet, som har varit medlem i uppföljningsgruppen för Samernas sannings- och försoningskommission, betonade vikten av att försoningsarbetet leder till konkreta åtgärder.

– Verklig försoning förutsätter att staten erkänner de historiska orättvisor som samerna utsatts för och aktivt arbetar för att rätta till de negativa följderna av den diskriminerande politik som har riktats mot det samiska folket, säger Biaudet.

Biaudet påminde om Svenska folkpartiets långvariga arbete för en reform av sametingslagen.

– SFP har arbetat i årtionden för att uppdatera sametingslagen. Att riksdagen i fjol kunde godkänna den med stark majoritet är en viktig påminnelse om att det lönar sig att hålla fast vid sina värderingar, också i tider då frågor om mänskliga rättigheter i övrigt möter motvind. Samtidigt är arbetet inte avslutat. Nästa steg är att säkerställa att lagen genomförs och tillämpas konsekvent i praktiken, säger Biaudet.

Biaudet lyfte också fram kommissionens rekommendationer.

– Sannings- och försoningskommissionens budskap är tydligt: vägen mot försoning börjar med erkännande och ansvar. Nu måste rekommendationerna omsättas i konkret handling. Det innebär bland annat att urfolksrättigheter systematiskt beaktas i lagstiftning och myndighetsarbete, att skyddet för samiska språk och kultur stärks samt att förutsättningarna för traditionella näringar och livsmiljöer tryggas. Det betyder också att Finland går vidare genom att främja den nordiska samekonventionen och ratificera ILO-konventionen, säger Biaudet.

Nästa års budget stärker tillväxten och köpkraften

Regeringens budgetförslag har gått vidare till riksdagen för behandling och debatteras i riksdagen idag. Svenska folkpartiets avtryck i budgetförslaget är tydligt. SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med resultatet av både halvtids- och budgetrian, särskilt med tanke på de omfattande besparingar som redan har genomförts.

Budgetförslaget innehåller flera satsningar som SFP drivit på för.

– Värdet på moderskapsförpackningen höjs från 170 till 210 euro, antalet skyddshemplatser utökas, momsen sänks på vissa varor och den barnrelaterade delen i arbetsinkomstavdraget höjs. Det är viktiga satsningar som gör skillnad i människors vardag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter också fram satsningar som stärker ungas möjligheter.

– Vi enades också om att införa en sysselsättningssedel för unga. Det är en viktig åtgärd som hjälper unga att ta sitt första steg in i arbetslivet. Samtidigt höjs stödet för studentluncher, vilket är en konkret satsning på studerandes vardag, säger Adlercreutz.

Regeringens förslag omfattar också skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare samt en sänkning av den högsta marginalskatten till 52 procent. Dessutom föreslås skattelättnader för återvändande finländare och nyckelpersoner samt även lättnader i arvsbeskattningen, då gränserna för arv- och gåvoskatten höjs så att färre små arv och gåvor omfattas av beskattning.

– Regeringens skatte- och tillväxtåtgärder är det som Finlands ekonomi behöver för att skapa den tillväxt som krävs för att landet ska komma på fötter igen, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Sametingslagen godkändes – ett historiskt steg för de samiska rättigheterna

– Det här är en historisk dag – sametingslagen är äntligen godkänd. Efter över ett decennium av arbete har vi nu nått i mål. SFP:s långsiktiga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter har gett resultat. Idag gläds vi tillsammans med samerna, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Beslutet är ett viktigt steg framåt för samernas rättigheter och stärker det samiska folkets självbestämmande i frågor som rör dem själva, säger Adlercreutz.

SFP har konsekvent arbetat för en reform av sametingslagen sedan lagförslaget lades fram av justitieminister Anna-Maja Henriksson år 2014. I regeringsförhandlingarna 2023 var det SFP som säkerställde att sametingslagens förverkligande skrevs in i regeringsprogrammet. Idag den 19 juni godkände riksdagen den nya lagen.

– Det handlar om att Finland som rättsstat tar ansvar för att följa de internationella människorättsåtaganden vi förbundit oss till. Genom dagens beslut möter vi nu de upprepade anmärkningar som kommit från FN-organ, säger Adlercreutz.

– Det här är ett erkännande av det samiska folkets rätt till självstyre i enlighet med Finlands grundlag. Jag är stolt och glad över att vi i dag kunnat fatta det här beslutet, säger Adlercreutz.

Under Svenska folkpartiets partidag i Vasa 14 -15.6.2025 fattades även beslut om att Svenska folkpartiets namn nu också officiellt finns på de tre samiska språken, på enaresamiska Suomâ ruátálâš aalmugpiäládâh, på skoltsamiska Lääʹdd ruõcclaž meerpeällõk och på nordsamiska Suoma-ruoŧŧelaš álbmotbellodat.

Adlercreutz på SFP:s partidag i Vasa: Finland behöver ett starkt SFP

Svenska folkpartiets samlas till partidag i Vasa den 14-15 juni. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz betonade i sitt linjetal den roll SFP spelar i den finländska politiken och den möjlighet SFP som ett liberalt, borgerligt parti har att nå ut till allt fler.

– Vi ser nya, värdebaserade motsättningar – mellan öppenhet och rädsla, mellan samarbete och konfrontation, mellan frihet och kontroll. Människor inte bara tycker olika utan känner också misstro och ilska mot varandras åsikter, säger Adlercreutz.

– När politiken blir en känslomässig kamp istället för en rationell dialog, då förlorar vi förmågan att lyssna. Vi förlorar förmågan att kompromissa och bygga saker tillsammans. Det som varit styrkan i vårt samhälle, säger Adlercreutz.

– Därför behöver Finland ett parti som är nyfiket och tar fram lösningar, som inte gräver ner sig i skyttegravar eller förfaller till populism. SFP bär ansvar också när tiderna är svåra. Finland behöver ett starkt SFP, säger Adlercreutz.

I sitt tal lyfte Adlercreutz även upp att behovet av att grunda en författningsdomstol i Finland.

– Det att ordförandeskapet i grundlagsutskottet blivit en politisk spelknapp är ett bevis på att utskottet ses som en politisk aktör. Det här är inte bra, vi behöver ett grundlagsutskott men också en eftergranskning, där laglärda, formellt frånkopplade från dagspolitiken, skulle granska lagförslagen, säger Adlercreutz

– Därför behöver Finland en författningsdomstol – grundlagen ska inte utnyttjas för att främja politiska syften, säger Adlercreutz.

Grundlagsutskottet godkänner sametingslagen – SFP:s långsiktiga arbete ger resultat

Efter åratal av arbete har riksdagen äntligen nått en överenskommelse om sametingslagen. Grundlagsutskottet godkände onsdagen den 4 juni sitt betänkande om en revidering av sametingslagen. Tidigare försök att reformera sametingslagen för att garantera ursprungsfolkets självbestämmanderätt har inte nått hela vägen fram.

– Dagens beslut innebär att SFP:s långvariga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter nu bär resultat, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Sametingslagen antogs av Finlands riksdag år 1995 och ett lagförslag om förnyande av sametingslagen gavs första gången till riksdagen år 2014 av SFP:s dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP har konsekvent under alla år arbetat för samernas mänskliga rättigheter. Det var SFP som såg till att sametingslagen togs in i regeringsprogrammet och att lagförslaget gavs till riksdagen år 2023, säger Adlercreutz.

– Nu möter vi äntligen de anmärkningar som Finland upprepade gånger fått av olika FN-organ som övervakar efterlevnaden av internationella avtal om mänskliga rättigheter, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är glad att grundlagsutskottet nått ett resultat. Förslaget grundlagsutskottet för vidare är i enlighet med regeringens proposition, där de två justeringarna som gjordes stärker individens rättsskydd. Regeringens förslag till ny sametingslag bottnar i det lagförslag som kanslichef Pekka Timonen gjorde under den förra regeringsperioden och som utarbetats i samarbete med Sametinget.

– Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Nu förnyar vi sametingslagen på ett sätt som Sametinget själv omfattar, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Lagförslaget om lokala avtal till riksdagen

– Idag, på den nationella Företagardagen, har regeringen godkänt lagförslaget om lokala avtal. Det här är något som Svenska folkpartiet har arbetat för länge. Nu tar vi ett viktigt steg mot att möjliggöra ökad flexibilitet på arbetsmarknaden och ökad produktivitet i företagen, säger undervisningsminister och SFP:s partiordförande Anders Adlercreutz.

– Vi har utrett möjligheter till lokala avtal under flera regeringsperioder – nu lyckades vi äntligen få ett förslag till riksdagen. Nu blir det bland annat möjligt för icke-organiserade arbetsplatser att ingå lokala avtal.

Lagförslaget om lokala avtal börjar nu behandlas av riksdagen. Enligt förslaget görs det flera ändringar i arbetslagstiftningen för att möjliggöra lokala avtal i olika slags företag. Adlercreutz lyfter fram att det blir lättare för arbetstagarna att påverka tillsammans, oberoende av om man är fackansluten eller inte. Det möjliggörs även att lokala avtal kan ingås med ett förtroendeombud.

– Finland är ett exportberoende land och företagen utgör drivmotorn i vår ekonomi. Vi behöver ekonomisk tillväxt och det här lagförslaget är ett bra exempel på hur vi med hjälp av strukturella reformer kan förbättra förutsättningarna för våra företag att verka, säger Adlercreutz.

Propositionen om lokala avtal föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Tilläggsuppgifter: Specialmedarbetare Lisa Palm, 050 347 9802