Kunskapsgarantin i mål – ett viktigt steg för en rättvisare skola

Riksdagen har igår godkänt kunskapsgarantin, en omfattande reform som lagts fram av SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Med reformen vill vi säkerställa att varje elev har de grundkunskaper som krävs för att kunna gå vidare och lyckas i sitt fortsatta lärande. Utan ett tillräckligt kunskapsunderlag gör det svårare att ta till sig mer avancerat innehåll. Det är till exempel svårt att ta till sig undervisning i historia om läsfärdigheten ännu inte är tillräcklig.

– Kunskapsgarantin är en central reform och jag är glad över att vi nu har nått i mål. Det här är ett viktigt steg för att säkerställa att alla elever får de kunskaper de behöver för att kunna gå vidare i sin utbildning och känna tilltro till sitt eget lärande, säger Adlercreutz.

Genom reformen fastställs tydligare och mer enhetliga bestämmelser i lag för både bedömning och uppflyttning till nästa årskurs. Syftet är att ge lärarna ett starkare stöd i sitt arbete och samtidigt skapa större tydlighet kring vilka krav som gäller för att gå vidare.

En annan viktig del av kunskapsgarantin är att samma kunskaper också ska ge samma vitsord oavsett var i landet eleven går i skola.

– Skolan ska vara rättvis och förutsägbar. Eleverna och deras familjer ska kunna lita på att samma krav gäller i alla skolor, och att bedömningen är jämlik oberoende av kommun eller region, säger Adlercreutz.

Tal på partidagen i Vanda 2026

Jag har stått på många podier under min politiska karriär.

Men idag – idag är jag mer motiverad, mer övertygad än jag någonsin har varit.

Och det är er förtjänst.

Det strategi- och visionsarbete vi har gjort tillsammans har gjort ett starkt intryck på mig. Det har gjort det tydligare än någonsin – vilken otrolig potential vårt parti bär på.

Men låt mig börja med en man som talade dålig finska hela sitt liv.

Han föddes i en svenskspråkig adelsfamilj. Tjänstgjorde i den ryska armén. Skrev sina dagböcker på franska. Och ändå – kanske just därför – förstod han något som vi ibland glömmer: att det som förenar ett folk inte är språken de talar. Det är landet de älskar och de värderingar de delar.

Carl Gustaf Emil Mannerheim blev hela Finlands nationalhjälte. Inte trots sin bakgrund – utan med hela sin bakgrund.

Det är också vår tradition. SFP har alltid förstått Finland på ett särskilt sätt – just för att vi sett det från mer än ett håll, på mer än ett språk. Den erfarenheten är inte en begränsning. Det är vår styrka.

Men styrkan spelar ingen roll om vi inte öppnar dörren – på vid gavel, för alla som delar vår syn på Finland.

Det har det här året lärt mig – genom samtal och möten med er som har stärkt min övertygelse om vart vi är på väg.

Vi är Finlands enda folkparti. Det enda. Det finns inget annat.

Me olemme Suomen ainoa kansanpuolue.

 

Toista ei ole. Ja se tarkoittaa, että tässä maassa on satojatuhansia ihmisiä, jotka jakavat arvomme – vapauden, vastuun, tulevaisuudenuskon ja uskon vahvaan hyvinvointiyhteiskuntaan ja avoimeen yhteiskuntaan – mutta jotka eivät vielä ole löytäneet kotiin. 

 

Ehkä siksi, etteivät he ole uskoneet oven olevan heille auki. Ehkä siksi, ettemme ole sanoneet sitä riittävän selvästi.

 

Tänään me sanomme sen. 

 

Ovi on auki. 

 

Tervetuloa sisään – riippumatta siitä, mitä kieltä puhut, mistä tulet tai mikä nimesi on.

För det räcker inte att säga att vi är ett parti för alla. Vi måste visa det. I hur vi jobbar, i vilka som kandiderar för oss, i hur vi kommunicerar.

Vi måste leva det här löftet varje dag. Joka päivä, kaikilla tasoilla. Every day, at every level.

Det är där vi börjar idag.

SFP har funnits i 120 år. Tillräckligt länge för att veta vad som håller och vad som inte gör det. Våra värderingar har formats under ett sekel av finländsk historia – krig och återuppbyggnad, välstånd och kriser, enighet och splittring. Det vi bygger nu, bygger vi på den grunden. Och det vi bygger ska vara gott nog att stå kvar – inte bara till nästa val, utan när våra barnbarn en dag ser tillbaka och frågar: vad valde ni att bygga, och för vem?

Svaret ska vara: för alla. Med öppna dörrar. På stabil grund.

Men för att bygga rätt måste vi också förstå i vilken omgivning vi bygger. Låt oss därför ta ett ögonblick och se på den värld vi verkar i – och på det Finland vi formar tillsammans.

Bästa SFP:are, bästa vänner,

Hyvät RKP:läiset, hyvät ystävät,

Vi lever i en tid då det är lätt att tvivla.

Det är lätt att fastna i rubriker om svag tillväxt och stigande kostnader, om kriser och katastrofer. I Finland har vi under de senaste åren tvingats fatta svåra beslut. Nedskärningar som helt konkret har påverkat människors vardag. Vår ekonomi har satt press på både hushåll och samhället i stort.

Och just i sådana här tider växer frestelsen att göra politik på rädsla. Att dela upp människor i “vi” och “de”. Att söka syndabockar för alla problem. Att få kortsiktiga vinster genom att ställa människor mot varandra.

Men vet ni vad?

Finland har inte blivit ett av världens bästa länder genom konstruerade motsättningar och splittring. Vårt land har byggts upp genom samarbete, en lösningsinriktad politik, och en vilja att komma överens och att komma vidare.

För samtidigt som vi ser utmaningarna, så finns det också en hel del hopp där ute.

För det är faktiskt så att under det första kvartalet i år, så växte Finlands ekonomi mest i hela EU. Företag runt om i Finland växer och anställer. Vi ser innovationer här som ger hela världen hopp. Vi har människor med idéer och engagemang. Vi ser företagare som vågar investera. 

Hur ska vi hantera det här? Hur ska vi hantera de här två olika världarna. 

Vi ska förstås inte ignorera problem eller vara likgiltiga inför utmaningar. Men vi måste också lära oss att se möjligheterna där de finns – och lära oss att ta vara på dem.

Och att se möjligheter – det är precis det som kännetecknar vårt SFP.

För att välja hopp framom rädsla är inte ett tecken på naivitet.

Att välja framtidstro framom uppgivenhet, det är ett tecken på styrka.

Och att söka gemensamma lösningar – också då man tänker annorlunda – det är bättre än att odla splittring och motsättningar.

För vårt mål kan inte vara att bygga murar mellan människor. Nej, vårt mål ska vara att föra Finland framåt. För ett Finland där människor känner att de hör hemma, att de behövs och att de har en plats – det är ett bättre Finland.

Det betyder inte att vi blundar för problemen. Tvärtom. Men jag tror att vi möter problemen bäst tillsammans – inte genom att döma ut varandra på förhand, utan genom att försöka hitta en gemensam väg framåt.

Om det är något vårt land har lärt oss genom historien, så är det just det här: Finland är som starkast när vi inte väljer motsättningar, utan sammanhållning.

Vi väljer inte rädsla – vi väljer hopp, och framtidstro.

Bästa vänner,

För många finländare är utan arbete.

Det är så lätt att bli avtrubbad av statistik, rapporter och prognoskurvor som tills nyligen envist pekat neråt.

Det vi inte får glömma är ändå att det finns en människa bakom varje siffra. Nån som jobbat hårt men som råkat ut för samarbetsförhandlingar, en familj som behöver trygghet och framtidstro.

Särskilt viktigt är det att våra unga får en fot in på arbetsmarknaden.

Det måste vara lätt att få det första jobbet. Man måste få chansen att visa vad man kan.

Bland annat därför tog SFP i våras fram tio åtgärder för att stärka ungas möjligheter att få ett jobb.

Vi vill att unga ska hitta fler vägar in i arbetslivet, genom att göra det enklare och billigare för företag att anställa unga och genom att skapa bättre kopplingar mellan utbildning och arbetsliv. Vi vill ta fram en förenklad företagsmodell för unga för att uppmuntra till entreprenörskap. Samtidigt lyfter vi fram vikten av en fungerande rehabilitering, för mår man inte bra är det svårt att jobba.

Nu utreder regeringen en del av de här åtgärderna vilket ger ett bra underlag inför nästa regeringsperiod.

För arbetet måste fortsätta.

Hyvät ystävät, 

Investoinnit tehdään yrityksissä. Innovaatiot syntyvät yrityksissä. Ja työpaikat luodaan yrityksissä.

Siksi tämä hallitus on toteuttanut monia työmarkkinauudistuksia. Uudistuksia, jotka ovat välillä olleet vaikeita ja joita on kritisoitu ja vastustettu lakoilla.

Mutta totuus on, että monet näistä muutoksista tehtiin Ruotsissa jo vuosikymmeniä sitten – silloin sosialidemokraattien johdolla.

Ja olen vakuuttunut siitä, että myös SDP täällä Suomessa sanoo vielä jonain päivänä, että oli oikein, että uudistukset tehtiin.

Sillä tavoitteena ei koskaan saa olla työntekijöiden ja yritysten asettaminen vastakkain.

Tarvitsemme työpaikkoja, jotka luovat turvaa, ja yrityksiä, jotka uskaltavat investoida toimintaansa.

Kun yhä useampi ihminen saa mahdollisuuden tehdä työtä, ei kasva vain talous.

Silloin kasvaa myös luottamus yhteiskunnassa – ja usko tulevaisuuteen.

 

— 

 

Hyvät ystävät, 

 

Valtion menojen leikkaaminen ja verojen korottaminen ovat välineitä. Kumpikaan ei ole tavoite itsessään.

 

Olemme koko ajan sanoneet, ettemme voi leikata itseämme ulos kriisistä – tarvitsemme kasvua.

 

Eivätkä veronkorotukset tue kasvua. 

 

Lisäksi meidän on löydettävä keinoja houkutella ihmisiä investoimaan Suomeen – ei pelotella heitä pois.

 

Siksi myös eduskuntaryhmämme on tällä kaudella laatinut kymmeniä toimenpiteitä yrittäjyyden tukemiseksi, omistajuuden vahvistamiseksi ja kasvun edellytysten luomiseksi.

 

Tässäkin on kyse samasta valinnasta:

 

Tulevaisuudenuskosta pelon sijaan. 

Yhteistyöstä vastakkainasettelun sijaan. 

Optimismista vanhojen poteroiden sijaan. 

 

Och bästa vänner – om det finns något område där framtiden verkligen avgörs, så är det i skolan.

Under den här regeringsperioden har vi haft ansvaret för undervisningsministerns portfölj. Det har varit otroligt inspirerande.

Och trots att Finland samtidigt tvingats göra stora anpassningar i ekonomin, har vi hållit fast vid en viktig princip: man bygger inte ett starkare Finland genom att spara bort framtiden.

Därför kan vi vara stolta över att den grundläggande utbildningen, vår grundskola, har skyddats och stärkts. Här syns vårt avtryck!

För vi vet att varje barn som får rätt förutsättningar i skolan också stärker hela vårt samhälle. Det är i klassrummen framtidens Finland formas — framtidens företagare, sjukskötare, ingenjörer, lärare och forskare.

Och därför handlar utbildningspolitik ytterst om hopp. Om tron på att varje barn kan lyckas om samhället ger rätt stöd i rätt tid.

Vi har genomfört reformer som skapat lugn och arbetsro i skolorna. Förbudet mot mobiltelefoner under skoldagen handlar inte om nostalgi — det handlar om att ge varje barn möjligheten att koncentrera sig, att vara närvarande och att faktiskt leka med varandra igen. Många lärare och föräldrar vittnar redan om skillnaden.

Reformen har fått överväldigande positiv respons, och det har varit en glädje att få höra historier från skolorna om högljudda raster och springglada barn.

För att citera en rektor: Barn gör vanliga saker igen på rasterna. De pratar, de leker, de umgås. Det är i många fall en stor förändring. Och det är resultatpolitik.

Vi har också sett till att elever får stöd tidigare och mer rättvist. Ingen elev ska falla mellan stolarna eller lämnas ensam med sina svårigheter. Därför har vi infört tydligare gränser för hur många elever med omfattande stödbehov som kan finnas i samma grupp. För både elever och lärare behöver en vardag där man faktiskt har möjlighet att känna att man lyckas.

Just nu håller vi på med att reformera bedömningen genom kunskapsgarantin. För rättvisa i skolan handlar också om att samma prestation ska värderas lika, oberoende av var i Finland du går i skola. Om en elev får en åtta i matematik ska den åttan betyda samma sak i Vanda och i Vasa, i Jakobstad och i Jyväskylä, i Helsingfors och i Sodankylä.

När man kommer vidare till nästa klass ska man veta att man kan det som behövs. Det är vårt ansvar, vårt löfte, till varje barn.

Sitä tämä vaatii. 

 

Seuraavan hallituksen on jatkettava työtä näiden aivan keskeisten haasteiden parissa. Jokaisen peruskoulusta valmistuvan lapsen on osattava lukea, kirjoittaa ja laskea riittävän hyvin.

 

Ja Suomessa, jossa peruskoulussa on ensi vuosikymmenen lopulla 100 000 lasta vähemmän kuin nyt, meidän on sekä saatava väestökehitys kuntoon että löydettävä ratkaisuja, jotka johtavat aitoon yhteistyöhön ja takaavat, että peruskoulu ei vain parane, vaan että se myös säilyy lähellä. 

 

Lähellä lapsiamme ja nuoriamme. 

Och när vi talar om utbildning måste vi komma ihåg hela utbildningsstigen, från småbarnspedagogik till tredje stadiet.

För ett framgångsrikt Finland behöver både världsledande högskolor och en stark yrkesutbildning. Vi behöver forskare som utvecklar framtidens teknologi, men vi behöver också yrkeskunniga människor som bygger, vårdar och får vårt samhälle att fungera varje dag.

Samtidigt vet vi att framtidens arbetsliv kräver allt mer spetskompetens. Därför ska vi också hålla fast vid ambitionen att minst hälften av finländarna ska avlägga en högskoleexamen.

För utbildning handlar inte om att alla ska välja samma väg. Det handlar om att alla ska ha en väg framåt.

Och Finlands viktigaste naturresurs är faktiskt vårt kunnande.

För när vi satsar på kunskap och kunnande, på jämlika möjligheter, på uppmuntran och stöd – då väljer vi återigen hopp och framtidstro.

För då säger vi till våra barn och unga:

Vi tror på er. Vi tror på er förmåga, på er framtid och på ett Finland som kan bli ännu bättre än idag.

 

Bästa SFP:are,

Social- och hälsovården har varit ett av de områden vi lagt allra mest krut på under den här regeringsperioden.

För där utbildning lägger grunden för vår framtid, så skapar vården trygghet här och nu.

När människor frågar vad vårdpolitik egentligen handlar om, är svaret ofta ganska enkelt: 

Att veta att man får hjälp när man behöver.

Att veta att någon svarar när man ringer.

Att veta att ens barn, ens föräldrar eller man själv för den delen, inte lämnas ensam när livet blir svårt.

Finland är ett stort land med långa avstånd. Det som fungerar i Helsingfors fungerar inte alltid i Karleby, det som fungerar i östra Finland fungerar inte alltid i skärgården. 

När välfärdsområdena nu kämpar med att få ekonomin i balans var det också Svenska folkpartiet som tog initiativ till diskussionen om att ge dem mer tid. Inte för att problemen skulle försvinna av sig själv, utan för att vi såg risken att alltför hårda och snabba sparkrav skulle leda till fel beslut.

Balans i ekonomin är helt avgörande. Men vet ni vad? Helt avgörande är också människors hälsa.

Och gång på gång har vi försökt stå emot nedskärningar inom social- och hälsovården och inom tredje sektorn. Vi vet att många organisationer gör ett arbete som samhället aldrig kan ersätta. Tyvärr har vi alltför ofta blivit ensamma om det här i regeringen.

Samtidigt räcker det inte att försvara det som finns. Vi måste också förnya och utveckla.

Därför har vi till exempel drivit egenläkarmodellen. För många människor är problemet inte bara hur länge de väntar på vård, utan att de varje gång möter en ny människa som inte känner deras historia.

Vården blir bättre när det finns kontinuitet. När läkaren inte bara kan ditt namn, utan också ditt barns. När relationer får byggas över tid. Det skapar trygghet för patienten och det skapar bättre resultat för vården.

Det känns ganska självklart, tycker ni inte det?

Och därför har vi också drivit terapigarantin. För psykisk hälsa är, just det – hälsa. 

Det ska vara lika naturligt att få hjälp för ett brutet ben som för en depression. Ingen ung människa ska behöva vänta månader på stöd när livet känns som mörkast. Tidigt stöd minskar mänskligt lidande, samtidigt som det sparar samhällets resurser.

Jag vill att Finland ska vara landet där du får hjälp i tid. Där förebyggande verksamhet är en central del av vårdkedjan. Där en äldre person inte behöver oroa sig för om någon kommer. Där en familj får stöd innan problemen växer sig stora. Där psykisk ohälsa behandlas lika självklart som fysisk ohälsa. Och där modern teknik används för att göra vården mer mänsklig – inte mer byråkratisk.

Jag vill att vi går från ett system som reagerar när människor redan blivit sjuka till ett system som hjälper människor att hålla sig friska.

För vården handlar inte om organisationsstrukturer eller budgettabeller.

Vården handlar om människor.

Och ett samhälle som tar hand om sina människor är också ett samhälle som vågar tro på framtiden.

Bästa vänner,

Samtidigt som vi diskuterar skola, arbetsplatser, vård och framtidstro, får vi inte glömma det som händer runt omkring oss i världen.

För kriget i Ukraina pågår just nu bara en timmes flygresa härifrån.

Ja – nyligen fick vi ju en verklig påminnelse om hur kriget syns också här hemma. En helt vanlig fredag vaknade man i Nyland till ljudet av Hornet-plan och uppmaningen att stanna inomhus på grund av risk för drönare. Kriget blev plötsligt snäppet verkligare.

Och ändå har Ukraina visat något som få trodde: Den ryska krigsmaskinen är inte oövervinnerlig.

Ukraina slåss inte bara för sitt eget territorium. Ukraina slåss för principer som är helt avgörande för hela Europa. För rätten att existera som nation och för rätten att själv välja sina allianser.

Ukrainan sota on johtanut siihen, että puolustukseen panostetaan jälleen ympäri Eurooppaa – ja erityisesti Pohjoismaissa.

 

Ja myös Yhdysvalloista saadut viestit ovat tehneet yhden asian selväksi: Euroopan on kannettava suurempi vastuu omasta puolustuksestaan ja turvallisuudestaan.

 

Siksi vahva Euroopan unioni on niin tärkeä. Vahva EU, joka keskittyy toimiviin sisämarkkinoihin, vapaaseen liikkuvuuteen ja siihen, että arvomme vaikuttavat maailmassa nykyistä vahvemmin.

 

Sillä EU kilpailee Yhdysvaltojen ja Kiinan kanssa. Ja jos seisomme yhtenäisinä, pystymme myös saavuttamaan tuloksia.

Finland har stött Ukraina med långt över fyra miljarder euro. Ser man på det som en andel av BNP så ligger vi högt uppe tillsammans med övriga Norden och Baltikum. Faktum är att om resten av Europa skulle ha stött Ukraina på samma sätt som vi gjort i Norden och Baltikum hade kriget kanske redan varit slut.

Om jag ska vara ärlig, så känns det inte som att världen går åt rätt håll just nu. Vi ser konflikter, osäkerhet och geopolitisk oro på många håll – samtidigt.

Men om det finns ett land i världen som är bättre förberett än de flesta på att möta osäkerhet, så är det Finland.

Det ska vi vara stolta över.

Vi har byggt ett samhälle som fungerar också under press. Vi har ett starkt totalförsvar, hög tillit och en befolkning som förstår att frihet aldrig är gratis. Det handlar inte om rädsla — det handlar om realism, ansvar och beredskap.

Och samtidigt står vi inte ensamma.

För första gången sedan Kalmarunionens dagar är hela Norden nu samlat i samma säkerhetspolitiska gemenskap. Vi står närmare varandra än kanske någonsin tidigare i modern historia.

Och just därför tror jag att tiden är inne för att Norden ska tänka större.

För när vi ser oss omkring i världen ser vi att mycket av det vi länge tagit för givet nu utmanas.

Vi ser hur demokratier pressas, också i Europa. Hur rättsstaten ifrågasätts. Hur fakta ersätts av känslor och hur politiska krafter i ytterkanterna växer genom att skapa misstro mellan människor.

Och vi ska vara ärliga: också flera av Europas stora länder står inför svåra tider. Vi ser osäkerhet i Tyskland, i Frankrike, i Storbritannien, i Spanien. Länder som varit självklara motorer i Europa står inför utmaningar i en allt mer komplicerad värld.

Och bästa vänner,

När andra vacklar måste Norden våga stå stadigt.

I Norden har vi samhällen som bygger på tillit. På demokrati. På rättsstat. På mänskliga rättigheter. På utbildning och bildning. På att beslut ska baseras på fakta och kunskap — inte på vem som ropar högst.

Det är värderingar som världen behöver mer av just nu.

Så kanske det är dags för Kalmarunionen 2.0.

Och lugn — jag lovar att vi inte ska återinföra en unionskung eller börja flytta huvudstäder. Den delen av historien kan vi lämna bakom oss.

Men tänk om Norden faktiskt skulle våga agera som den kraft vi är?

Tänk om en ung människa i Jönköping lika naturligt kunde studera i Vasa, Åbo, Stavanger, Århus eller Helsingfors.

Tänk om en ingenjör från Umeå, en sjukskötare från Odense eller en företagare från Kajana kunde se hela Norden som sin hemmamarknad.

Tänk om vi på riktigt sku skapa världens mest integrerade region för arbete, utbildning och innovation.

Sillä yhdessä Pohjola ei ole pieni. 

 

Yhdessä meitä on yli 28 miljoonaa ihmistä. Yhdessä meillä on yksi maailman vahvimmista talouksista. Yhdessä meillä on yliopistoja, yrityksiä ja innovaatioita, jotka pärjäävät kenelle tahansa.

 

Ja silti käyttäydymme joskus edelleen kuin viisi pientä maata, vaikka maailma tarvitsisi meidän toimivan yhtenä vahvana alueena.

 

Kalmarin unioni 2.0 ei tarkoita katsetta menneisyyteen. Se tarkoittaa rohkeutta katsoa eteenpäin.

 

Se tarkoittaa siltojen rakentamista aikana, jolloin muut rakentavat muureja. Yhteistyön näyttämistä aikana, jolloin ympärillä on jakautumista. Ja tulevaisuudenuskon valitsemista aikana, jolloin pelko houkuttelee.

 

Ja hyvät ystävät, 

 

Monella tavalla RKP on Suomelle sitä, mitä Pohjola on Euroopalle.

 

Emme ehkä aina ole suurimpia. Mutta ratkaisevaa on se, minkä arvojen puolesta seisomme. Ja me seisomme juuri niiden arvojen puolesta, joita aikamme tarvitsee.

 

Historiaa eivät kirjoita vain suurimmat. 

 

Historiaa kirjoittavat ne, jotka uskaltavat näyttää suunnan.

Bästa vänner,

Nästa riksdagsval handlar om vilket Finland vi vill bygga.

Och det finns mycket kvar att göra.

SFP ska bygga ett Finland där vi lyssnar på de unga och tar bristen på ungas framtidstro på fullaste allvar. Ett land där vi förstår att kampen mot klimatförändringen inte är ett val utan ett måste. Ett land där vi är så förbannade på att så många kvinnor i år har dödats, att vi tar till verkliga åtgärder för att stoppa våldet. Ett land där ingen blir utsatt för rasism eller diskriminering och där var och en får vara sig själv, känna sig trygg och och bli bemött med respekt.

Men politik kan inte bara handla om att reagera på kriser. Politik måste också handla om riktning. Om en berättelse om vart vi är på väg.

Vi ska bygga ett Finland som tror på sina egna styrkor. Ett Finland som inte tittar på världen med rädsla, utan med nyfikenhet. Ett Finland som förstår att ett litet land måste vara smartare, snabbare och öppnare än andra. Utbildningen kommer först. Alla ska ges chansen att lyckas. 

För kunskap, forskning och bildning är faktiskt våra viktigaste naturresurser.

Jag vill att Finland ska bli världens mest attraktiva land.

Ett land dit människor vill komma för att studera, arbeta, forska, investera och bygga sin framtid.

Ett land där företag vågar växa. Där idéer blir verklighet. Där människor från hela världen känner att här finns möjligheter.

Finland ska inte vara ett land man lämnar för att förändra världen. Finland ska vara landet man kommer till för att förändra världen.

Och i det landet ska SFP ha en stark röst också efter nästa riksdagsval.

Bästa vänner,

Det finns ett ord som beskriver den känslan jag fått när jag träffat många av er, och vi talat om partiets framtid. 

Hemma.

Ett land där alla kan känna sig hemma. Ett parti där alla kan känna sig hemma. En politik som ser människan – inte siffran, inte kategorin, inte språket — utan människan.

Det är enkelt att säga. Det är svårare att leva upp till. Men det är just det vi nu förbinder oss att göra.

SFP är ett frisinnat parti i den nordiska liberala traditionen. Vi tror att frihet och ansvar hör ihop. Att tillväxt och hållbarhet kan gå hand i hand. Att ett starkt samhälle byggs underifrån – genom utbildning, företagsamhet och tron på varje människas förmåga.

Ja hyvät ystävät: 

 

Blokkipolitiikka ei ole hyväksi Suomelle. Sillä maailma ei toimi blokeissa – todellisuus ympärillämme on tätä monimutkaisempi.

 

Taloudessa meidän on kannettava vastuuta kestävällä tavalla.

 

Sosiaalisen oikeudenmukaisuuden on aina merkittävä inhimillisyyttä.

 

Turvallisuuden varmistamisessa meidän on oltava selkeitä ja päättäväisiä.

 

Ja tulevaisuuden rakentamisessa tarvitaan avoimuutta. 

SFP är ett brobyggarparti. 

I en tid då samhället ofta präglas av motsättningar vill vi samla människor, lyssna på olika perspektiv och hitta lösningar som för Finland framåt. Vår styrka ligger i förmågan att skapa samförstånd och leverera konkreta resultat.

SFP har ett särskilt ansvar för Finlands svenska befolkning och för att värna landets tvåspråkighet, Det är vår kärna. Den rör vi inte.

Men vi utvidgar vår dörröppning.

För det finns människor i det här landet – som tänker precis som vi, som delar precis våra värderingar – men som aldrig har sett sig själva som SFP:are. Kanske för att de talar finska hemma. Kanske för att de inte visste att de var välkomna. Kanske för att ingen har sagt det tillräckligt högt och tillräckligt tydligt.

Så låt mig säga det nu. Eli kuunnelkaa nyt:

Jos uskot avoimeen, yritteliääseen ja kaksikieliseen Suomeen – tervetuloa. 

Jos uskot vapauteen, johon liittyy vastuu – tervetuloa. 

Jos uskot, että yhdessä pystymme enempään kuin yksin – tervetuloa.

 

Jos olet kyllästynyt politiikkaan, joka repii, ja haluat olla mukana rakentamassa – tervetuloa.

 

Sillä ei ole merkitystä, millä kielellä näet unta. 

 

Dear friends, listen up:

If you believe in an open, bilingual Finland – you are welcome here.

If you believe in freedom coupled with responsibility – you are welcome here.

If you believe that together we can achieve more than we ever could alone – you are welcome here.

If you are tired of politics that divides and want to help build something better – you are welcome here.

It doesn’t matter what language you dream in. 

 

Vi har alltid ställt oss frågan: vem ser vi inte? Vem hör vi inte? Det är en enkel fråga. Men den förändrar allt.

Vi ska ha kandidater i alla valkretsar. Vi ska ha fler röster och fler mandat. Vi ska se fler ansikten bland våra kandidater som speglar hela det Finland vi vill representera. Och vi ska jobba – varje dag, i varje möte, i varje samtal – för att vara det parti vi säger att vi är.

I början av det här talet sa jag att dörren är öppen.

Men en öppen dörr räcker inte. Man måste också se ljuset inifrån. Man måste känna värmen. Man måste förstå att man verkligen är välkommen — inte som gäst, utan som en del av familjen.

Det är det arbetet vi börjar idag. Tillsammans.

Hyvät ystävät, 

 

Seison täällä ilman lippistä, koska politiikka ei ole teatteria.

 

Eikä politiikan pitäisi koskaan olla omien kannattajien villitsemistä muita vastaan, vaan yhteisten asioiden edistämistä. Siltojen rakentamista muiden kanssa, jotta yhteisiä ongelmia saadaan korjattua.

 

Näin RKP tekee politiikkaa. Me etsimme yhteisiä nimittäjiä ja rakennamme niiden pohjalta ratkaisuja.

 

Också i den här regeringen. Vi är fyra partier som tänker väldigt olika i en del frågor, men som har lyckats komma överens om många andra. 

 

Och för att nu göra det klart en gång för alla: precis lika lite som vi började omfamna Vänsterförbundets syn på skatter under förra perioden då vi satt i samma regering, så omfamnar vi inte Sannfinländarnas syn på invandring i den här regeringen.

 

Me emme valitse vastakkainasettelua – me valitsemme yhteistyön ja vaikuttamisen.

 

Me emme valitse pelkoa – me valitsemme tulevaisuudenuskon ja ratkaisukeskeisyyden.

 

Sillä me haluamme olla toivoa rakentavan kansan puolue, naapuria moikkaavan kansan puolue, yrittävän ja onnistuvan kansan puolue. Juuri sinun kansan puolue.

Vi vill bygga ett Finland där människor känner framtidstro, där alla har möjlighet att lyckas och där ingen lämnas utanför. Vi tror på hopp framom rädsla, på samarbete framom konflikter och på ett samhälle där fler kan känna sig hemma.

Det är inte en kompromiss. Det är vår riktning.

För vi är inte vilket parti som helst.

SFP är det välkomnande folkets parti. Det orädda folkets parti, det nyfikna folkets parti, det hoppfulla folkets parti. 

Suomen ainoa kansanpuolue. Finlands enda folkparti.

Kiitos – tack.

 

Regeringens satsningar stärker regionens tillväxtutsikter

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz samt riksdagsledamot Henrik Wickström besökte Hangö, Ingå och Raseborg måndagen den 25 maj. Under besöket bekantade sig Adlercreutz och Wickström med Hangö hamn, Joddböleområdet i Ingå, Sisu Autos fabrik i Karis samt Raseborgs sjukhus.

Syftet med träffarna var att föra diskussioner om Västra Nylands tillväxtutsikter och regionens framtida investeringsmöjligheter. Under besöket lyftes särskilt områdets starka potential fram ur perspektivet industri, logistik, försvarsindustri och projekt inom den gröna omställningen.

– Det är glädjande att se hur många företag i regionen växer och utvecklas. Det säger något om framtidstron i regionen – men också om en företagsamhet som håller även när tiderna är tuffa. När företag lyckas växa trots utmaningar, stärker det inte bara enskilda verksamheter utan hela regionens livskraft, säger Adlercreutz.

– Under den här regeringsperioden har man satsat betydligt på utvecklingen av riksväg 25 och kustbanan. Också anslutningarna längs stamväg 51 förbättras genom investeringar på flera miljoner euro. Vår region har många möjligheter särskilt inom försvarsindustrin och den gröna omställningen. På senare tid har många ministrar besökt vår region, vilket visar att Västra Nyland också är viktigt med tanke på Finlands tillväxt, säger Wickström.

Under sjukhusbesöket i Raseborg presenterades sjukhusets tjänster och nuläge för Adlercreutz och Wickström. SFP har inom välfärdsområdet främjat utarbetandet av en serviceplan för Raseborgs sjukhus, och målsättningen är att den nya serviceplanen ska bli klar under hösten.

– Befolkningen åldras och servicebehovet ökar i Raseborgsregionen. Det är motiverat att utreda vilka specialsjukvårdstjänster som i större utsträckning än i dag kunde ordnas också i Raseborg, betonar Adlercreutz och Wickström.

Adlercreutz om färsk rapport: Åtgärderna för att höja inlärningsresultaten är på rätt väg

Regeringen har under den här mandatperioden stärkt den grundläggande utbildningen på många sätt, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz. Den nya rapporten om inlärningsresultaten, som publicerades onsdagen den 29 april, visar också att de åtgärder som nu genomförs är rätt väg framåt.

 – I ekonomiskt utmanande tider måste vi våga prioritera rätt. Att vi har kunnat göra stora satsningar på grundskolan visar att vi tar ansvar för framtiden. Utbildning är inte en kostnad, utan det är vår viktigaste investering, säger Adlercreutz.

Bakgrunden till de reformer regeringen gjort är att finländska elevers inlärningsresultat har försämrats under en längre tid, samtidigt som skillnaderna mellan elever har ökat. 

– Den här utvecklingen är inte acceptabel. Varje barn ska ha en verklig chans att lyckas, oberoende av bakgrund eller hemort. Det är grunden i den framgångshistoria som vår grundskola bygger på, säger Adlercreutz.

För att stärka inlärningsresultaten har undervisningsministeriet tagit fram en rapport, som överlämnades till Adlercreutz den 29 april. 

Rapporten innehåller många förslag för hur vi ska förbättra våra inlärningsresultat. En av de viktigaste åtgärderna är en långsiktig och tillräcklig finansiering.

–  När årskullarna minskar kan finansieringen till skolan inte minska i samma takt. En stark finansiering är grundstenen som skolan står på. Skolan är en av våra viktigaste framtidsinstitutioner och vi måste satsa på den, säger Adlercreutz. 

I rapporten lyfter man även upp hur viktig läsförståelsen är för inlärningen. Därför föreslås det att man ska öka läsningen i grundskolan och stärka läs- och skrivkunskaperna.

–  Under den här regeringsperioden har vi stärkt läs- och skrivkunskaperna genom att lägga till två timmar i modersmål och litteratur i de lägre klasserna, men det behövs fler åtgärder. Vi ser att antalet barn som läser på fritiden har minskat, samtidigt som forskningen visar att läsningen påverkar kunskaperna positivt. Därför är det mycket viktigt att man i skolan ska förstärka läsglädjen och satsa på läsförståelsen, säger Adlercreutz.  

Ett till konkret förslag i rapporten är att ta fram en uppgiftsbank med färdiga uppgifter som stöd för undervisningen. Den ska bygga på läroplanens mål och kriterier och ge lärarna konkreta verktyg för en mer enhetlig och rättvis bedömning. 

– En uppgiftsbank är också något som lärarna själva efterfrågat och kommer att fungera som ett konkret verktyg för undervisningspersonalen, säger Adlercreutz. 

Tydligare mål och rättvisare bedömning i skolan

Samma kunskaper kan idag ge vitsordet 7 i en skola och 9 i en annan. Samtidigt har andelen berömliga vitsord ökat kraftigt under de senaste åren – trots att inlärningsresultaten sjunker. Bedömningskriterierna är otydliga, och alltför många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier.

Det här är inte acceptabelt. Därför har jag nu gett riksdagen ett lagförslag om en så kallad kunskapsgaranti. Den utgör den sista delen i ett bredare reformpaket som syftar till att stärka lärandet i skolan.

En central del av reformen är att ge lärarna tydligare riktlinjer för vad eleverna förväntas kunna i varje årskurs. Det innebär också ett omfattande arbete med att se över läroplanen och formulera klarare, mer konkreta mål. Bedömningskriterierna ska förtydligas i alla ämnen – och framför allt ska gränsen mellan underkänt och godkänt bli tydligare.

Om en elev inte når upp till ett godkänt vitsord i ett ämne innebär det att hen går om klassen. Det kan leda till att det blir vanligare att man går om en klass. Samtidigt är målet inte att fler elever ska behöva göra det. Därför införs tydliga mekanismer för att säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid.

Särskild uppmärksamhet riktas mot övergångarna mellan årskurs 2 och 3 samt slutet av grundskolan, årskurs 9. Det är avgörande att varje elev får en stabil grund inför nästa steg. Det handlar inte om krav för kravens skull, utan om elevens bästa. Om en elev till exempel inte har lärt sig läsa ordentligt före årskurs 5 blir det mycket svårt att ta till sig andra ämnen, som till exempel historia. Bristande grundkunskaper följer med och gör lärandet tyngre för varje steg.

Reformen handlar också om rättvisa. Idag varierar bedömningen mellan olika skolor. Samma prestation kan ge olika vitsord beroende på var eleven går i skola. Så kan det inte vara. Elever ska kunna lita på att de bedöms enligt samma principer, oavsett skola.

Kunskapsgarantin är ett komplement till de reformer vi redan genomfört, såsom stärkt stöd för lärande och fler undervisningstimmar i matematik, modersmål och litteratur. Med den här helheten vill vi stärka grunden, och via det säkerställa att varje barn ges bästa möjliga grund för fortsatta studier. Det är vårt plikt. 

Framtidstro och förutsättningar för tillväxt

Regeringen har nu slutfört sina sista ramförhandlingar om planen för de offentliga finanserna för åren 2027–2030. Förutsättningarna för den tillväxt som Finland behöver måste skapas i ett fortsatt utmanande globalt ekonomiskt läge, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz efter ramförhandlingarna.

SFP gläds över att regeringen fortsätter stärka företagande och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Vi erbjuder fler unga möjlighet till arbete och fortsätter utveckla sysselsättningssedeln för unga. Vi satsar på kompetensutveckling bland långtidsarbetslösa, höjer på motions- och kulturförmånen, företagaravdraget, stödjer energirenoveringar och lättar på energiskatten för lantbruksföretagare.

– I en mycket svår och ekonomiskt pressad tid är jag glad att vi nu också kan presentera åtgärder som stärker tillväxten i Finland. För mig var det viktigt att regeringen kan lägga fram beslut som inger framtidstro. Vi stärker inte Finlands ekonomi enbart genom nedskärningar, säger Adlercreutz

– En klar seger för SFP är att hushållsavdraget nu höjs, en åtgärd som genast får en positiv effekt på sysselsättningen. När hushållen köper fler tjänster skapas jobb och företag ges möjlighet att växa, säger Adlercreutz.

SFP lyckades även i förhandlingarna stärka finansieringen av Åbo Akademi med 3 miljoner euro per år för att trygga universitetets nationella uppdrag och dess särskilda ansvar för den svenskspråkiga utbildningen. Dessutom blir Svenska Teatern i Helsingfors en del av nationalscenerna. Regeringen kommer även med ett stödpaket till välfärdsområdena för att stärka verksamheten, t.ex egenläkarmodellen som SFP arbetat för.

Adlercreutz gläds även över att vi kunde skapa ett riktat stödpaket till välfärdsområdena. Regeringen utvidgar också donationsavdraget för social- och hälsovårdsorganisationer. Lagförslaget ska ges till riksdagen hösten 2026

Adlercreutz lyfter också fram satsningen på kvinnors hälsa som ett viktigt steg mot en mer jämlik vård. Regeringen tar fram vårdrekommendationer för endometrios, och utreder möjligheten att förenhetliga vårdstigarna för gynekologiska sjukdomar som PCOS och svår graviditetsillamående. Målet är att alla kvinnor, oavsett bostadsort, ska få jämlik vård.

Avslutningsvis lyfter Adlercreutz upp barn och ungas välmående som en prioritet. Därför är Adlercreutz mycket nöjd över att regeringen nu beslutat att inleda ett försök om en helhetsskoldag i enlighet med SFP:s förslag.

–  Vi ska stärka barns och ungas välmående på alla sätt vi kan. Jag är därför glad över att vi nu satsar 2 miljoner euro på att inleda ett försök med helhetsskoldag. Som jag lyfte fram redan i januari, då jag föreslog ett regionalt pilotprojekt, är skolan den institution som når alla barn och unga. Med en helhetsskoldag ska vi nu bättre samordna olika verksamheter – och till exempel skolskjutsarna – utifrån barnets perspektiv och i anslutning till skoldagen, säger Adlercreutz.

Bild: Lauri Heikkinen, valtioneuvoston kanslia

Ukrainas kamp för frihet och rättvisa berör oss alla

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz besökte Ukraina på årsdagen av Butjas befrielse från den ryska ockupationen. Det ryska anfallskriget pågår ändå med full kraft och krigsbrotten från rysk sida fortsätter dagligen, inte minst med missil- och drönarattacker mot civila mål som bostadshus och civil infrastruktur.

Ryska soldater torterade och mördade närmare 200 civila, barn, vuxna och åldringar under två månader i början av den brutala invasionen, innan Ukrainska styrkor kunde befria staden den 31 mars 2022.

– När man med egna ögon ser vad det ukrainska folket fått genomgå, och ser med vilken målmedvetenhet de försvarar sitt land och varandra, så påminns man mycket tydligt om varför deras kamp också är vår, säger Adlercreutz.

Adlercreutz deltog i utrikesminister Valtonens ställe när EU:s utrikesministrar samlades för att gå igenom nuläget med den ukrainska ledningen, både gällande Ukrainas försvarskamp och den pågående EU-integrationen.

– Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas, de frysta ryska tillgångarna måste användas för att stödja Ukraina och det planerade EU-lånet på 90 miljarder euro måste ros i hamn. Det behövs också åtgärder för att stoppa skuggflottan, och därför borde EU införa ett förbud mot service av den ryska skuggflottan, säger Adlercreutz.

Ukrainas utbildningssektor genomgår också reformer och det är ett arbete där FInland är en aktiv samarbetspartner.

– Jag hade möjlighet att träffa undervisningsminister Lisovyi under mitt besök i Kiev, och är glad över de reformer man gör inom utbildningen. Det är ett arbete som också spelar en viktig roll när de arbetar mot ett EU-medlemskap, säger Adlercreutz.

Nu ger vi eleverna en likvärdig och rättvis bedömning

– Kunskapsgarantin är en viktig reform. Med hjälp av den kan vi säkerställa att varje elev har tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa årskurs. Samtidigt ser vi till att bedömningen är rättvis, oberoende av vilken skola eleven går i, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Skolan ska vara rättvis och förutsägbar. Eleverna ska kunna lita på att samma krav gäller i alla kommuner och skolor, säger Adlercreutz.

Konkret innebär reformen att tydligare bestämmelser om bedömning och uppflyttning fastställs i lag som ett stöd för lärarna och för att garantera en lika bedömning i hela landet. Genom enhetliga kriterier för när en elev kan gå vidare till nästa årskurs säkerställs att eleven har de kunskaper som behövs för att klara nästa steg.

– Om en elev trots stödåtgärder inte har uppnått de kunskaper som behövs, och därmed fått underkänt i ett eller flera ämnen, kan eleven inte gå vidare till nästa årskurs. På det här sättet säkerställer vi att alla barn har den kunskapsnivå som behövs för att gå vidare till följande årskurs, säger Adlercreutz.

En elev som inte når målen ska ges möjlighet att visa sitt kunnande på nytt. Samtidigt införs ett krav på mellanbetyg i årskurs 9, för att ge en fingervisning av kunskapsläget inför fortsatta skolgången.

Arbete åt unga – SFP presenterar åtgärder för att stärka ungas sysselsättning

SFP:s ordförande Anders Adlercreutz och riksdagsledamot Christoffer Ingo presenterade på onsdag SFP:s åtgärder för att stärka ungas sysselsättning. Adlercreutz och Ingo betonade vikten av att stärka ungas framtidstro och att alla unga ska kunna lita på att arbete lönar sig och att den utbildning man får också bär.

– Framtidstron stärks när man känner att man kan påverka sitt eget liv. Om unga fastnar i arbetslöshet i början av sin karriär riskerar det att underminera både deras möjligheter och deras tro på framtiden. Därför måste vi agera, säger Adlercreutz.

Arbetslösheten bland unga är idag hög. Enligt SFP handlar det inte främst om brist på vilja eller kompetens, utan om att arbets- och praktikplatser är svåra att hitta.

– Det måste finnas fler vägar in i arbetslivet. Vi behöver både göra det lättare för företag att anställa unga och uppmuntra fler unga att skapa sitt eget arbete, till exempel genom företagande. Samtidigt lägger vi grunden för nästa generation av finländska företagare, säger Ingo.

SFP lyfter även upp vikten av särskilda insatser för de unga som ännu inte hittat sin plats i arbets- eller studielivet.´

– Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukpensionering bland personer under 35 år. Därför måste vi också stärka tillgången till rehabilitering och stöd för att hjälpa unga tillbaka till sina studier och arbete, säger Adlercreutz.

– Finland har inte råd att förlora en generation unga till arbetslöshet. Med riktade reformer kan vi skapa fler möjligheter och ge unga en starkare start i arbetslivet, säger Ingo.

SFP:s 10 åtgärder för att stärka ungas sysselsättning

 

  1. Inför en ungdomsreservering i företagsbeskattningen

För att underlätta anställningen av under 30-åringar vill vi införa en ungdomsreservering för företag. Med hjälp av den kan företag göra ett separat avdrag för lönebikostnader som inte beaktas när årets resultat beräknas. De reserverade medlen skulle inte beskattas som vinst och skulle få användas under skatteåret eller tre därpå följande år för att finansiera investeringar. Beskattningsreserveringen blir skattepliktig inkomst om den inte används inom angiven tidsfrist för att finansiera investeringar.

2. Sporra unga till företagande genom att fördubbla storleken på startpengen

Vi vill uppmuntra fler unga att ta steget in på företagarbanan genom att fördubbla startpengen för under 30-åringar. År 2026 är startpengen 37,21 euro per dag. En fördubbling skulle ge unga företagare en tryggad inkomst på 1 480 euro per månad. En förhöjd startpeng är en tydlig signal och ett konkret incitament som främjar det att fler unga vågar satsa på sina idéer och bygga upp sin företagsverksamhet.

3. Sänk tröskeln för ungt företagande med en särskild företagsmodell för 15–25-åringar

Vi vill göra det betydligt enklare för unga att bli företagare genom att skapa en lättare företagsmodell för 15–25-åringar genom att bygga vidare på Ungt företagande-modellen. Den skulle ge skattefrihet på vinst upp till en viss taksumma, automatisera bokföringen via Skatteförvaltningens system och kompletteras med undervisning i entreprenörskaps- och ekonomifärdigheter på högstadiet och på andra stadiet. Modellen minskar byråkratin och gör företagande till ett verkligt alternativ för unga som vill skapa sin egen sysselsättning.

4. Slopa första anställningsmånadens arbetspensionsförsäkringsavgift för att främja sommarjobb

Många unga får in foten i arbetslivet via ett sommarjobb. För att främja att företag anställer sommar- och säsongsarbetare vill vi slopa den första anställningsmånadens arbetspensionsförsäkringsavgift då företaget anställer en ung person upp till 25 år för en korttidsanställning. Arbetsgivaren sparar via det ungefär en femtedel av kostnaderna för den första anställningsmånaden.

5. Stärk samarbetet mellan högskolor, yrkesutbildning och näringslivet för att främja praktik och slutarbeten

Inom många sektorer har unga svårt att hitta en praktikplats, vilket kan påverka möjligheten att slutföra sin examen ifall det handlar om obligatorisk arbetspraktik. Praktiken kan ha en stor roll i att få anställning efter utexaminering. Vi vill främja ett stärkt samarbete mellan högskolor och näringsliv på regional nivå och skapa en skattemorot för företag som bekostar ett slutarbete på magister- eller kandidatnivå.

6. Utveckla läroavtalen så att fler unga kommer in i arbetslivet

I Finland är läroavtal fortfarande administrativt tunga och dyra för företagen. Vi vill förenkla den administrativa bördan, stärka handledningen för studerande och främja samarbetet mellan företag och utbildningsanordnare och på så sätt få fler företag att erbjuda läroavtalsplatser och ge unga en smidig väg in i arbetslivet. Försöket med verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen möjliggör också ett tätare samarbete mellan det lokala näringslivet och utbildningsanordnarna i regionen.

7. Sporra att ta emot deltidsarbete genom att återinföra det skyddade beloppet i arbetslöshetsdagpenning för alla

Slopandet av det skyddade beloppet har i det rådande ekonomiska läget inte lett till det önskade resultatet att fler skulle övergå från att arbeta deltid till att i stället arbeta heltid. Snarare finns det tecken på att fler unga helt avstår från arbete, eftersom redan små inkomster leder till ett delvis bortfall av stöd. Arbete ska alltid löna sig. Därför föreslår vi att det skyddade beloppet återinförs.

8. Negativ inkomstbeskattning som språngbräda för jobb och ungt företagande

Vi vill inleda ett försök med negativ inkomstbeskattning, vilket innebär att personer med låga eller inga inkomster alls får stöd via beskattningen i stället för komplicerade inkomstöverföringar. Vi vill att det alltid ska löna sig att arbeta och att det ska synas i plånboken ifall man arbetar mera.

Med negativ inkomstbeskattning skulle dagens splittrade socialskydd med sina många olika stödformer och nivåer ersättas av ett enklare system. Det skulle eliminera flitfällor, skapa klara incitament både att ta emot jobb och att starta företag samtidigt som den minskar tung byråkrati. Resultatet blir ett begripligt system som är lätt för användaren.

9. Upphandlingen av sysselsättningstjänster ska vara resultatorienterad

När kommuner upphandlar sysselsättningstjänster av privata tjänsteproducenter ska mer fokus läggas på att den arbetslösa också får ett jobb. Det ska inte räcka med att de privata tjänsteproducenterna ordnar utbildning ett visst antal timmar, utan det centrala är att åtgärderna leder till anställning. Exempelvis har Lahtis infört en modell som utgår från detta.

10. Minska ungas andel av sjukpensioneringar genom att stärka rehabiliteringen och främja en återgång till arbetslivet

Den vanligaste orsaken till att unga sjukpensioneras tidigt är problem med den mentala hälsan. Forskningen visar att sannolikheten för att en person återgår till arbetet minskar ju längre sjukfrånvaron pågår. Därför är det viktigt att trygga människors tillgång till rehabiliteringstjänster ännu tidigare än idag och, i de fall där det är praktiskt möjligt, göra deltagandet i rehabilitering mer förpliktande. För att underlätta återgången till arbetslivet ska tröskeln för användning av arbetsprövning via företagshälsovården sänkas och användningen av IPS-arbetsträning främjas i välfärdsområdena. Samtidigt behöver vi bättre följa med arbetsförmågan hos de unga som saknar anställning eller studieplats. Eftersom kunskapsunderlaget om hur effektivt olika rehabiliteringsformer främjar återgången till arbetet är begränsat, vill vi att detta utreds för att säkerställa att den rehabilitering som erbjuds faktiskt ger resultat.

Skolan utgör grunden för Finlands framgång

Undervisningsminister Anders Adlercreutz bjöd på onsdagen den 25 mars in sina företrädare till en gemensam lunch i statsrådets festvåning i Helsingfors. Totalt deltog 13 tidigare undervisningsministrar i mötet, som satte fokus på den finländska grundskolans utveckling och framtid.

Den finländska grundskolan, som nu har över 50 år på nacken, har länge betraktats som en hörnsten i samhället och en central förklaring till landets framgång – både nationellt och internationellt. Flera av de ministrar som deltagit i att bygga upp systemet fanns på plats.

– Den finländska grundskolan är en av våra viktigaste samhällsinstitutioner. Den har lagt grunden för vårt lands framgång och fortsätter att vara avgörande för vår framtid, säger Adlercreutz.

Under lunchen diskuterades också aktuella reformer inom utbildningssektorn. Adlercreutz lyfte särskilt fram det visionsarbete för grundskolan som nyligen presenterats och som väckt internationellt intresse.

– Det arbete som mina företrädare har initierat och utvecklat är fortfarande högst relevant. Vi bygger vidare på en stark grund, men måste samtidigt våga förnya skolan i takt med att samhället förändras, säger Adlercreutz.

Han betonade också utbildningspolitikens centrala roll:

– Att ansvara för utbildningen är ett av de viktigaste uppdragen i ett samhälle. Skolan formar inte bara individens möjligheter, utan hela nationens framtid.