En svår ria med gott resultat 

Om några veckor ger regeringen sin budget till riksdagen. Våra egna förhandlingar slutfördes i början av förra veckan i en situation där det både finns goda och sämre nyheter att ta avstamp i. 

Mitt i allt tumult både innanför och utanför våra gränser har man kunnat börja ana lite ljusningar också inom ekonomin. Samtidigt präglades budgetrian förberedelser också av en annan nyhet: Det att Fitch bedömning av Finlands kreditvärdighet sänktes i somras gjorde det helt klart att anpassningar måste göras, till en summa på en miljard euro på 2027 års nivå. 

Rians startskott avfyrades redan i början av augusti när finansministeriets budgetförslag kom. Bland annat det att ett stor del av de inbesparingar som föreslogs riktade sig till utbildningssektorn gjorde att förhandlingarna blev utmanande. Vi hade ett gemensamt mål, men olika syner på vad som är klokt och ändamålsenligt. 

Det resultat vi kom ut med är jag ändå nöjd med. Vi kunde undvika nedskärningar i social- och hälsovård och utbildningens finansiering rördes inte heller. Efter flera varv av anpassningar behövde vi inte heller gå åt den viktiga tredje sektorns finansiering. 

Nästa år ökar igen grundskolans anslag medan vi också kan sänka skatten på arbete för en stor del av befolkningen. Det är i linje med regeringens linje om att stärka de grundläggande färdigheterna i skolan samtidigt som vi stärker incitamenten för arbete och tillväxt. 

Vi tar också fram en modell för att sysselsätta ungdomar. Den första arbetsplatsen är enormt viktigt och en sysselsättningssedel kan sänka tröskeln att ge en ungdom en första chans i arbetslivet. Det här var något SFP drivit och nu går förslaget vidare ledsagat av en stark finansiering. 

För vår regions del betyder budgeten också att viktiga vägprojekt som Getbergets planskilda korsning och Prysmians avtag går vidare. Med tanke på de arbetsplatser som planeras i området är det viktigt att trafikarrangemangen också stöder tillväxten. 

Samtidigt som jag är nöjd med resultatet kan jag inte var glad över den diskussion som pågick kring budgetrian. 

Att vara politiker och riksdagsledamot innebär ett speciellt ansvar. Då kan man inte slänga ur sig vad som helst. Med ord formar vi verkligheten. Och ord som nedvärderar delar av befolkningen trasar sönder den gemenskap och det förtroende som vi är beroende av – också med tanke på den tillväxt vi behöver. 

Jag hoppas och förutsätter att alla nu tillsammans kan fokusera på det arbete som vi fått förtroendet att sköta – ett arbete för landets bästa. 

 

Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.

Flytta sommarlovet framåt med två veckor

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att sommarlovets start borde flyttas framåt med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa och många familjer har utmaningar med att lov- och arbetstidtabeller under sommarmånaderna. Trots att Finland på många sätt har närmat sig Norden och EU, skiljer vi oss kraftigt från våra grannar när det gäller sommarlovets tidpunkt.

– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Adlercreutz.

I en tid där vi allt mer är beroende av omvärlden, där mycket handlar om att samarbeta med utländska aktörer skulle det vara ett naturligt steg att vi skulle ha samma tidtabeller som våra nordiska grannar, anser Adlercreutz.

– Det är i de flesta fall lättare för föräldrarna att ta ut semester i juli och augusti än juni. Att flytta sommarlovet med två veckor framåt skulle underlätta situationen både för familjer och för företag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar, för att inte tala om den inhemska turismen och en längre sommarsäsong i en stor del av landet.

– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turismsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat en utredning med syftet att utreda både möjligheter och utmaningar med att flytta sommarlovet. Enligt Adlercreutz står det redan klart att det finns utmaningar, och för att lösa dem krävs en konstruktiv diskussion och nya lösningar.

–  Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz 

– När utredningen är klar ser vi om vi kan hitta samstämmighet i regeringen. Eftersom det handlar om ett initiativ som inte står i regeringsprogrammet krävs politiska diskussioner om saken när vi kommit så långt. Jag hoppas att vi kan hitta svar på utmaningarna. Finns det en vilja, finns det en väg, säger Adlercreutz.

Ta vara på sommaren

Ett läsår har igen gått till ända. Ett läsår som förhoppningsvis förde med sig en hel del framgångar och nya insikter – men som säkert också innehöll några motgångar eller stunder som kändes svåra. Så brukar det nämligen vara. Samtidigt är det ofta så, att det som känns som en stor motgång senare kanske inte var så enorm. Vårt perspektiv ändras ofta med tiden. Vi behöver både med- och motgångar, lätta saker och utmaningar för att lära oss och växa.

Det fanns säkert också uppgifter som kändes omöjliga i början av skolåret – och som idag känns självklara. Det som var obekvämt och främmande vid första anblicken är nu hur ofarligt som helst. Det är ju så här vi lär oss saker. Steg för steg, och plötsligt blir det omöjliga helt möjligt. Dessa insikter är viktiga, inte bara för det vi lär oss i skolan utan också för livet utanför skolans väggar. Att lära sig, att växa och att mogna som människa – det är ingenting som slutar när man går ut från skolans dörrar, det är en process som pågår hela livet.

Den finländska skolan är en stor orsak till att Finland enligt de flesta mätare hör till de bästa platserna på jorden. Det är lätt att hitta saker som fel, i både stort och smått, men det är viktigt att ibland också reflektera över att vi i jämförelse med nästan vem som helst har det väldigt bra. Det här ska förstås inte stoppa oss från att hela tiden sträva till att lösa de problem vi ser, att hitta sätt att komma åt de utmaningar vi möter. För man kan alltid bli bättre. Alltid.

Skolan handlar också om så mycket mer än bara den kunskap vi tar in under skoldagen. Skolan handlar om samvaro, om att lära sig umgås med andra och att lära sig saker om sig själv när man är tillsammans med andra. Vi behöver både lek och allvar, vi behöver röra på oss och ha pauser också för hjärnan.

I det här spelar förstås sommarlovet en viktig roll. Vi har ett långt sommarlov i Finland, ett sommarlov som i början kan kännas oändligt långt – men som ändå ofta känns kort när höstterminen plötsligt är här igen. När man blir äldre går tiden fortare sägs det, och dessvärre har man ofta kortare sommarledighet när man blir vuxen också. Kanske det bara är därför sommaren verkar gå snabbare nu i vuxen ålder?

Ta vara på sommaren. Upptäck, lata dig, läs, umgås och gör sådant som får dig att må bra. I Finland för sommaren med sig ljusa nätter, och förhoppningsvis också varma, sköna dagar. Allt det ska vi ta tillvara. Och även om varken du eller jag kan bestämma allt här i världen, så finns det något som vi alla kan göra – och det är att välja hur vi bemöter andra. Du känner säkert igen det goda humöret som smittar av när du träffar någon som hälsar på dig med ett glatt leende? Här har vi alla en uppgift: hälsa och sprid gott humör – både idag, under sommaren och sen när skolan börjar igen i augusti.

Jag önskar dig ett riktigt skönt sommarlov!

Det räcker inte med fina ord – nu vi behöver konkret handling

Idag har undervisningsministeriet lanserat Utvecklingsprogrammet för likabehandling och jämställdhet inom utbildningen. Programmet innehåller tio åtgärdspunkter och erbjuder verktyg för att främja likabehandling och icke-diskriminering samt att motverka rasism inom utbildningssystemet. 

– Åtgärderna lyfter fram centrala utmaningar i vårt utbildningssystem och presenterar konkreta förslag på hur vi kan bemöta dem. Vi vill bland annat motverka könsstereotyper och trakasserier samt bryta könssegregeringen inom gymnasie- och yrkesutbildningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. 

– Genom programmet vill vi också nå ut till familjer med invandrarbakgrund och se till att hela familjen känner sig delaktig och välkommen i skolgemenskapen. Genom att visa hur ett gott samarbete mellan hem och skola kan fungera, vill vi stärka familjernas engagemang och delaktighet i barnens skolgång, säger Adlercreutz. 

Åtgärderna fokuserar också på att öka medvetenheten om den rasism och den diskriminering vi har i samhället. Genom fortbildning för lärare och andra inom utbildningssektorn ska man utveckla metoder som stärker jämställdhet och likabehandling. Programmet ska även kartlägga hur barn och unga själva upplever dessa frågor.

– Jag är också glad över att vi inom ramen för programmet har möjlighet att fokusera på arbetet mot  mobbning inom den grundläggande utbildningen. Personer med invandrarbakgrund och hbtqi-personer mobbas mer  än andra.Det räcker inte med fina ord – nu behöver vi konkret handling, säger Adlercreutz.

Viktiga utbildningssatsningar i regeringens tilläggsbudget

Regeringen har idag 28.5 lämnat sin andra tilläggsbudget för 2025 till riksdagen. Under vårens halvtidsöversyn togs beslut om flera viktiga satsningar som nu får finansiering i den andra tilläggsbudgeten för det här året.

SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är glad över tilläggssatsningarna på språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk för elever med ett annat modersmål. Nu realiseras en ytterligare satsning på åtta miljoner euro för utveckling av undervisningen.

– Med hjälp av tilläggssatsningen kan vi försäkra oss om att undervisningen når de elever som faktiskt har nytta av den och försäkra oss om att alla elever får tillräckliga färdigheter i svenska och finska. Språkkunskaper är av stor vikt för att klara sig i det framtida arbetslivet och i fortsatta studier. Det är också en helt central fråga med tanke på lyckas integration. Tilläggsanslaget gör det även möjligt att pedagogiskt utveckla språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk och utveckla enhetliga metoder för att följa upp och utvärdera elevernas språkkunskaper, säger Adlercreutz.

Adlercreutz imponerad av unga proffs på Mästare2025-evenemanget

Finland behöver kunniga proffs också i framtiden. Under Mästare2025-evenemanget i Åbo samlas den här veckan hundratals unga från både Finland och ett flertal andra länder för att tävla i olika grenar som mäter yrkesskicklighet, allt från bygg- och industribranschen till tjänster, programmering, mediaplanering och klädsömnad. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i evenemanget och bekantade sig bland annat med en internationell kocktävling mellan Finland och Schweiz–Frankrike.

– Jag är verkligen imponerad av det finska kocklandslaget. Den professionalism, koncentration och skicklighet som visades upp i tävlingsköken var på hög nivå. Det är fantastiskt att se hur starkt kunnande vi har bland våra unga, säger Adlercreutz.

Temat för årets Mästare-evenemang är ”Yrkeskunskaper för framtiden”, som är ett mycket aktuellt tema i en tid då arbetsmarknaden förändras snabbt. Regeringen har inlett reformer för att stärka yrkesutbildningen, bland annat genom ett försök att öka utbildningsanordnarnas autonomi att forma utbildningen efter lokala behov.

– Det är avgörande att våra utbildningar verkligen förbereder studerande för framtiden. Vi ska ge våra unga redskap att växa, utvecklas och stå starka i ett arbetsliv i ständig förändring. Mästare2025 visar på ett tydligt sätt hur högklassig vår yrkesutbildning är, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: I höst försvinner mobilerna från klassrummen

Idag har riksdagen godkänt lagändringen som förbjuder användning av mobiltelefoner under lektionerna. Lagändringen träder i kraft till skolstarten i höst. Samtidigt ges skolorna möjlighet att genom sina ordningsregler också begränsa användningen av mobiler under raster. Lagen gör det dessutom obligatoriskt för skolor att ha ordningsregler som gäller användningen och förvaringen av digitala enheter under hela skoldagen.

– Jag är glad att regeringen nu får den här viktiga lagen i mål. Genom lagen ger vi eleverna bättre möjligheter att koncentrera sig på undervisningen och lärarna de verktyg de behöver för att skapa en arbetsro som gynnar inlärningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz.

Lagändringen innebär inte att de digitala verktygen försvinner från skolorna. Tvärtom kommer teknologin fortsättningsvis vara en naturlig del av undervisningen i enlighet med läroplanen. Syftet är att få bort det störande och okontrollerade mobilanvändandet som stör inlärningen.

– Skolan är inte bara en plats där man lär sig kunskap. Det är också en plats där man utvecklar sina sociala färdigheter. Med blicken fäst vid skärmen blir det svårare att umgås med andra. Därför vill vi ge eleverna bättre möjligheter till meningsfull samvaro under skoldagen, säger Adlercreutz.

Forskning visar att en måttlig användning av digitala resurser kan stödja lärandet, men överanvändning leder till minskad koncentrationsförmåga. Adlercreutz hoppas därför att lagändringen inte bara förbättrar arbetsron utan också bidrar till bättre studieresultat och även ett ökat intresset för läsning.

– Vi vuxna måste också inse att vi är förebilder. Även vi behöver se den här lagändringen som en påminnelse om att lägga bort telefonen är nyttigt för oss alla, säger Adlercreutz.

Undervisningsminister Adlercreutz deltog i ett toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer

Undervisningsminister Anders Adlercreutz reste den 24–25 mars till Reykjavik för att delta i ett internationellt toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer, International Summit on the Teaching Profession 2025 (ISTP).

ISTP samlar undervisningsministrar från ledande länder inom utbildning och utbildningsfackliga representanter för att diskutera frågor som rör utvecklingen av utbildningen. Mötet ordnas en gång om året i samarbete mellan OECD, den internationella paraplyorganisationen för lärarorganisationer Education International och det värdland som utsetts till arrangör av mötet. Årets toppmöte ordnades på Island och var det femtonde ISTP-mötet i ordningen.

Huvudteman för mötet var 1) småbarnspedagogik av hög kvalitet, 2) stödjande av lärare i arbetet med att främja jämlikhet och välfärd samt 3) lärarnas metoder för att engagera unga att bli aktiva samhällsmedlemmar. Ministern höll ett anförande vid de sammanträden som behandlade de två förstnämnda temana.

Minister Adlercreutz betonade behovet av att effektivisera åtgärderna för att avhjälpa bristen på personal inom småbarnspedagogiken. I Finland har man till exempel ökat antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. En kompetent och engagerad personal och ett starkt pedagogiskt ledarskap är förutsättningar för att ordna högklassig småbarnspedagogik.

Minister Adlercreutz talade också den 25 mars vid ett evenemang ordnat av Nordiska lärarorganisationers samråd NLS om behoven av att utveckla finansieringssystemen för utbildning i Norden.

Under resan hade ministern även enskilda möten med undervisningsministrar från olika länder. Han träffade kolleger från bland annat Storbritannien, Singapore, Nya Zeeland, Chile, Danmark och delstaten Sydaustralien.

Adlercreutz deltog i Ukrainas presidents maka Olena Zelenskas skolbesök i Kyrkslätt

Ukrainas presidentpar Volodymyr Zelenskyi och Olena Zelenska besökte Finland onsdagen den 19 mars 2025. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i fru Olena Zelenskas och fru Suzanne Innes-Stubbs besök i Jokirinteen koulu i Kyrkslätt.

– Det var fint att få välkomna fru Zelenska och fru Innes-Stubb till Kyrkslätt och Jokirinteen koulu och berätta om det finländska skolsystemet – om vardagen i våra skolor, om elevvården och barns och ungas välbefinnande, om skolmaten och om skyddsrummen och arrangemangen kring dem, säger Adlercreutz.

– Finlands satsningar på skolmat är ingen självklarhet i världen idag. Också det att vi har skyddsrum i våra skolor är unikt och någonting som förstås är obehagligt aktuellt för Ukraina, säger Adlercreutz.

Fru Olena Zelenska fungerar som beskyddare av det projekt som förnyar skolmatssystemet i Ukraina, när hela det ukrainska skolsystemet som bäst reformeras. Finland stöder aktivt reformerna och arbetar tillsammans med Ukraina på att förnya deras skola.

– Finlands utbildningssystem är en framgångsfaktor som uppmärksammats globalt, och en central orsak till att det finländska samhället fungerar så bra som det gör. Utbildningssektorn är en av Finlands prioriteter i vårt bistånd till Ukraina. Jag är glad att vi kan dela med oss av våra lärdomar och hjälpa Ukraina, både mitt under det brinnande anfallskriget och när kriget en dag tar slut, säger Adlercreutz.

 

Bild: Statsrådet