Undervisningsminister Adlercreutz deltog i ett toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer

Undervisningsminister Anders Adlercreutz reste den 24–25 mars till Reykjavik för att delta i ett internationellt toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer, International Summit on the Teaching Profession 2025 (ISTP).

ISTP samlar undervisningsministrar från ledande länder inom utbildning och utbildningsfackliga representanter för att diskutera frågor som rör utvecklingen av utbildningen. Mötet ordnas en gång om året i samarbete mellan OECD, den internationella paraplyorganisationen för lärarorganisationer Education International och det värdland som utsetts till arrangör av mötet. Årets toppmöte ordnades på Island och var det femtonde ISTP-mötet i ordningen.

Huvudteman för mötet var 1) småbarnspedagogik av hög kvalitet, 2) stödjande av lärare i arbetet med att främja jämlikhet och välfärd samt 3) lärarnas metoder för att engagera unga att bli aktiva samhällsmedlemmar. Ministern höll ett anförande vid de sammanträden som behandlade de två förstnämnda temana.

Minister Adlercreutz betonade behovet av att effektivisera åtgärderna för att avhjälpa bristen på personal inom småbarnspedagogiken. I Finland har man till exempel ökat antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. En kompetent och engagerad personal och ett starkt pedagogiskt ledarskap är förutsättningar för att ordna högklassig småbarnspedagogik.

Minister Adlercreutz talade också den 25 mars vid ett evenemang ordnat av Nordiska lärarorganisationers samråd NLS om behoven av att utveckla finansieringssystemen för utbildning i Norden.

Under resan hade ministern även enskilda möten med undervisningsministrar från olika länder. Han träffade kolleger från bland annat Storbritannien, Singapore, Nya Zeeland, Chile, Danmark och delstaten Sydaustralien.

Adlercreutz deltog i Ukrainas presidents maka Olena Zelenskas skolbesök i Kyrkslätt

Ukrainas presidentpar Volodymyr Zelenskyi och Olena Zelenska besökte Finland onsdagen den 19 mars 2025. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i fru Olena Zelenskas och fru Suzanne Innes-Stubbs besök i Jokirinteen koulu i Kyrkslätt.

– Det var fint att få välkomna fru Zelenska och fru Innes-Stubb till Kyrkslätt och Jokirinteen koulu och berätta om det finländska skolsystemet – om vardagen i våra skolor, om elevvården och barns och ungas välbefinnande, om skolmaten och om skyddsrummen och arrangemangen kring dem, säger Adlercreutz.

– Finlands satsningar på skolmat är ingen självklarhet i världen idag. Också det att vi har skyddsrum i våra skolor är unikt och någonting som förstås är obehagligt aktuellt för Ukraina, säger Adlercreutz.

Fru Olena Zelenska fungerar som beskyddare av det projekt som förnyar skolmatssystemet i Ukraina, när hela det ukrainska skolsystemet som bäst reformeras. Finland stöder aktivt reformerna och arbetar tillsammans med Ukraina på att förnya deras skola.

– Finlands utbildningssystem är en framgångsfaktor som uppmärksammats globalt, och en central orsak till att det finländska samhället fungerar så bra som det gör. Utbildningssektorn är en av Finlands prioriteter i vårt bistånd till Ukraina. Jag är glad att vi kan dela med oss av våra lärdomar och hjälpa Ukraina, både mitt under det brinnande anfallskriget och när kriget en dag tar slut, säger Adlercreutz.

 

Bild: Statsrådet

Finlands och Estlands gemensamma uttalande betonar vikten av utbildning och mediekompetens i AI-era

Undervisningsminister Anders Adlercreutz träffade Estlands undervisnings- och forskningsminister Kristina Kallas i Tallinn den 18 februari. Under besöket offentliggjordes ett gemensamt uttalande av Finland och Estland om digitalisering, mediekompetens och artificiell intelligens. Ministrarna diskuterade också dessa teman med olika experter och studerande.

Syftet med ländernas gemensamma uttalande är att understryka att artificiell intelligens, digitalisering och mediekompetens är viktiga medborgarfärdigheter som kontinuerligt behöver utvecklas. Enligt uttalandet är det viktigt att vara med och bestämma om hur artificiell intelligens ska användas och vilken roll den ska ha i Finland, Estland och Europa i framtiden. Det är viktigt att ledarskapet i dessa frågor är i våra egna händer.

– Utbildning har en central roll i digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens. Ju mer medvetna, utbildade och inkluderande vi är, desto starkare kan vi möta eventuella framtida utmaningar. Inom detta område vill Finland och Estland ligga i framkant, konstaterar minister Adlercreutz.

Det gemensamma uttalandet undertecknades vid det statliga gymnasiet Pelgulinna Riigigümnaasium i Tallinn. I samband med undertecknandet diskuterade ministrarna med de studerande om vikten av kritiskt tänkande, om resiliens och om de sociala mediernas roll i informationsmiljön.

Vid sitt enskilda möte diskuterade ministrarna bland annat en proposition som Finlands regering lämnat om elevernas användning av egna telefoner och andra mobila enheter i skolorna. Efter mötet träffade ministrarna experter i dessa frågor.

På programmet står också besök i vetenskapsstudion Rakett69 och vid Unicorn Squad, en hobbyklubb som lär ut kunskaper om teknik i synnerhet till flickor i åldern 8–12 år.

Bild: HTM, Raimo Roht.

Adlercreutz: Finländska vuxna världsbäst i läsning och räkning

Finland klarar sig bäst i världen när det gäller de grundläggande färdigheterna att läsa och räkna. Det visar PIAAC-undersökningen (Programme for the International Acessment of Adult Competencies) som genomförts av OECD. Studien fokuserar på att granska den vuxna befolkningens färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Finland utmärkte sig med att resultaten förbättrats jämfört med 10 år tillbaka, då undersökningen genomfördes senast.

– Det lönar sig att satsa på de grundläggande färdigheterna – därför är regeringens beslut om att lägga till tre årsveckotimmar i modersmål och matematik så viktig, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. De satsningar vi gör på den grundläggande utbildningen under denna regeringsperiod, som till exempel stödet för lärandet, ger goda förutsättningar för våra barn och unga att förkovra sig och klara sig bra i livet.

PIAAC-undersökningen visar att de nordiska länderna alla rankas högt, inte bara när det gäller läsning, räkning och problemlösning, utan också när det gäller förtroende för andra människor. Finland ligger näst högst då man jämför hur vi litar på andra.

– Förtroendet är det finländska samhällets superkraft. Ju bättre grundläggande färdigheter man har i att hantera information, desto mer sannolikt har man också förtroende för andra. Det här visar hur centrala baskunskaperna är, inte bara för individen utan också för samhället stort. Jag är glad att Finland, och Norden, visar väg i hur man bygger välfungerande och trygga samhällen, säger Adlercreutz.

Mera information:

Specialmedarbetare Andreas Elfving, 050 310 0274

Undervisningsminister Adlercreutz i Brasilien: Utbildning är nyckeln till jämlikhet

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i Unescos globala möte för undervisningsministrar i Fortaleza, Brasilien 31.10-1.11.2024. Unesco ansvarar för koordineringen och uppföljningen av FN:s Agenda 2030-målsättning som gäller utbildning, och mötets syfte var att granska åtgärder som behövs för att uppnå målsättningen.

– Tillgång till skola och utbildning är en global framtidsfråga. Fortfarande har ca 250 miljoner barn och unga inte möjlighet att gå i skola. Finland har en stark internationell profil i utbildningsfrågor och det är viktigt att vi aktivt fortsätter med att främja temat på global nivå och i vårt biståndsarbete. Tillgången till skola och utbildning är en av de mest centrala byggstenarna i ett jämlikt och framgångsrikt samhälle, säger Adlercreutz.

Utöver bilaterala möten med representanter från bland annat Brasilien, Peru, Chile, Ukraina, USA och Kina representerade Adlercreutz även Finland i två paneler som berörde småbarnspedagogik och inlärning samt läraryrket och dess uppskattning. 

– För att Agenda 2030-målsättningen om att alla ska ha tillgång till en lärstig från småbarnspedagogik till andra stadiet behövs ca 50 miljoner fler lärare på global nivå. I Finland uppskattas våra lärare och yrket är attraktivt, men så är det tyvärr inte på alla håll i världen. Här kan vi dela med oss av våra erfarenheter. En annan sak som väcker mycket intresse är vårt system med avgiftsfri skolmat av hög kvalitet. Något som för oss är självklart – men som sannerligen inte är en självklarhet globalt, säger Adlercreutz.

Unescos Global Education Meeting arrangerades i Fortaleza, Brasilien den 31 oktober till den 1 november i anslutning till G20-mötet för undervisningsministrar.

Tilläggsuppgifter: Specialmedarbetare Crista Grönroos, 050 441 4257

Undervisningsminister Adlercreutz: Skolan är till för att man ska lära sig och umgås, inte sitta och stirra på en skärm

Lagen för att begränsa användningen av mobiltelefoner i skolorna går framåt. Även om många skolor idag på frivillig väg i samarbete med eleverna har kunnat begränsa användningen av mobiltelefoner under skoltid så har ett klart stöd i lagstiftningen saknats. Nu justeras lagen så att det här blir möjligt.

Under lektionstid ska man inte sitta och stirra på sin mobiltelefon. Visst kan telefoner användas i undervisningen, det är en sak, men utöver det hör mobiltelefoner inte hemma i klassrummet, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.  

Mobiltelefonerna tar idag upp en för stor del av ungas, och också många vuxnas, vardag. Speciellt i skolan behöver vi ha klara regler för vad som är acceptabelt, säger Adlercreutz. Lagstiftningen har fallit efter verkligheten, men nu åtgärdar vi det här.

Inlärningsresultaten i den finländska skolan går åt fel håll. Läsningen har blivit sämre, och forskning visar att en del av orsaken kan härledas till en överanvändning av mobiltelefoner. 

När information fladdrar förbi och tiden man engagerar sig med en sak är några sekunder, så förlorar man till sist förmågan att koncentrera sig och ta till sig kunskap, säger Adlercreutz. 

Skolan är också till för att man ska lära sig att hantera sociala situationer och umgås med andra. Det gör man inte om man sitter och stirrar på en telefon, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz har presenterat ett lagförslag som innebär att användningen av mobiltelefoner i skolorna begränsas. Lagförslaget är nu ute på utlåtanderunda. Om allt går som planerat kan lagen träda i kraft inför läsåret som börjar hösten 2025.

Mera information: Specialmedarbetare Andreas Elfving, tel. 050 310 0274

Adlercreutz: Stödet till undervisningsmaterial för personer med funktionsnedsättning tryggas

Under hösten blev det klart att medlen för läromedelsproduktion för personer med funktionsnedsättning via social- och hälsovårdsministeriets så kallade STEA-finansiering upphör helt från och med nästa år. Det skapade en ohållbar situation där verksamhetsförutsättningarna riskerades. Efter förhandlingar har man nu hittat en lösning på undervisnings- och kulturministeriet.

– Jag är glad att vi nu kan trygga finansieringen och att produktionen av läromedel för personer med funktionsnedsättning kan fortsätta. Det är viktigt med tanke på allas lika rätt till inlärning, säger SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet tar nu över finansieringsansvaret.

Mera information:

Mikaela Nylander, tel. 050 511 3029

Adlercreutz: Andra stadiet reformeras

En av den här periodens viktigaste reformer på undervisningsministeriet har nu gått vidare till riksdagen. Statsrådet har gett två lagförslag gällande andra stadiets utbildning. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz gläds åt att andra stadiets utbildningar nu ännu bättre kan motsvara behoven som finns.

Vårt samhälle behöver kunnig och motiverad arbetskraft. Nu görs ändringar i finansieringsmodellen för yrkesutbildningen.

– Vår utbildning ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för alla att delta i arbetslivet. De reformer som nu görs möjliggör på ett bättre sätt att man kan slutföra sina studier, börja jobba eller smidigt övergå till fortsatta studier, säger Adlercreutz.

Inom yrkesutbildningen inleds även ett åttaårigt försök med syfte att skapa flexibilitet för anordnarna så att de snabbare ska kunna svara mot det lokala eller regionala behovet av utbildad arbetskraft. Till försöket som inleds i  januari 2026 väljs maximalt 40 utbildningsanordnare.

– Vi vill att utbildningsutbudet bättre ska svara mot arbetsmarknadens behov. De som deltar i försöket får friare händer att ordna de flesta yrkesinriktade examina. När företagens behov på det här sättet bättre kan tillgodoses skapas tillväxt, sysselsättning och välstånd. Vid behov kan utbildning också ordnas på engelska, säger Anders Adlercreutz

Stödet för lärande ändras också inom såväl yrkes- som gymnasieutbildningen. Stödkedjan förenhetligas från småbarnspedagogiken till andra stadiet

– Vi förnyar både strukturen och finansieringen och riktar mera medel till stödet. Att få rätt stöd i rätt tid är väsentligt för att alla unga ska hitta en väg framåt, understryker Adlercreutz.

När det gäller gymasieutbildningen görs förändringar så att också andra färdigheter än de rent akademiska uppmärksammas. Vidare möjliggörs  att man kan avlägga studentexamen på engelska, enligt strikt avgränsade kriterier. Finansieringsgrunderna revideras också inom gymnasieutbildningen.

– Vi genomför alltså flera länge efterlängtade reformer. Alla ämnen är viktiga, oberoende av om det är fråga om läs-, konst- eller färdighetsämnen. Hädanefter ska man också kunna avlägga ett studentprov i ett konst- och färdighetsämne inom bildkonst, gymnastik och musik, säger Adlercreutz.

Regeringen gör satsningar på psykisk hälsa

Under förra veckan uppmärksammades världsdagen för psykisk hälsa. Vi vet att det finns allt för många som lider av just psykisk ohälsa, vilket också framkommer i till exempel Hälsa i skolan-enkäten.

Förebyggande och god vård av psykisk ohälsa är oerhört viktigt, både för den enskilda individen men också för folkhälsan och samhällsekonomin. Det krävs målmedvetna åtgärder för att förbättra situationen, vilket regeringen nu också tar fasta på.

I fredagens HBL (11.10) skrevs det att terapi på svenska är hotad och att man oroar sig för det här inom Finlands Svenska Psykoterapiförening. Inom SFP delar vi oron över tillgången till psykoterapi. Vi vet att det råder brist på psykoterapeuter, vilket syns speciellt i Svenskfinland.

När det kommer till psykoterapiutbildning vet vi dessutom att priserna varierar beroende bland annat på utbildningens inriktning. Priser på över 60 000 euro är inte ovanliga.

Mot den här bakgrunden var det viktigt för SFP att i regeringsförhandlingarna 2023 komma överens om åtgärder som stärker tillgången till psykoterapitjänster. Vi lyckades med det här, och bland annat verkar regeringen för att psykoterapeututbildningen ändras till en utbildning i två steg och att det första steget ska vara avgiftsfritt.

Det satsas 2 miljoner euro under år 2025, 5 miljoner under år 2026 och 10 miljoner euro år 2027 och år 2028. Ändringarna bereds av Social- och hälsovårdsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet. Med andra ord rapporterar HBL felaktigt i sin artikel att regeringen skulle ha slopat prissänkningen. Regeringen slopar inget, tvärtom så förverkligar vi en länge efterlängtad förbättring.

Regeringen skrider också till andra åtgärder för att stärka den psykiska hälsan. Det här är någonting vi i SFP aktivt har arbetat för. Vi vill se mentalvårdstjänster med låg tröskel, och nu framskrider flera viktiga åtgärder för att stödja detta.

I regeringen satsar vi på en terapigaranti för barn och unga. Under 23-åringar ska få tillgång till mentalvård på basnivå senast inom 1 månad från det att behovet konstaterats. Ändringen träder i kraft den 1 maj nästa år. Det här är ett viktigt steg i arbetet för att bekämpa psykisk ohälsa. På detta satsas 35 miljoner euro per år.

För oss var det också viktigt att i budgetförhandlingarna i september satsa på mentalvårdstjänster med låg tröskel, och vi är glada över att det nu läggs till 2 miljoner euro för detta ändamål.

Regeringen har gjort finansieringen av ungdomsarbete i skolor och läroanstalter bestående i statsbudgeten och i år även ökat anslaget med en miljon euro som en del av det så kallade ungdomspaketet, som man enades om i vårens ramförhandlingarna. Forskning visar att det förekommit klart mindre mobbning i de skolor och läroanstalter där ungdomsarbete utförs, jämfört med de skolor där ungdomsarbete inte utförs alls. Just denna typ av förebyggande verksamhet som ligger nära de ungas vardag vill vi starkt främja.

Anders Adlercreutz

SFP:s partiordförande, undervisningsminister

Sandra Bergqvist

SFP:s vice ordförande, idrotts- och ungdomsminister

Publicerad i HBL och Åbo Underrättelser  16.10.2024

Adlercreutz på skolbesök: Jag önskar alla ett inspirerande och lärorikt läsår

Denna och nästa vecka inleder många skolor och läroinrättningar sitt nya läsår efter sommarlovet. SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har under veckan gjort sina första skolbesök som undervisningsminister och besökte yrkesutbildaren i Jakobstad, Korsholms gymnasium och Vaasan lyseon lukio. Adlercreutz besökte även Kristinestads daghem Myllybacken.

– Jag önskar också alla, både lärare och elever, ett inspirerande och lärorikt läsår och uppmuntrar alla att vara aktiva och modigt fortsätta lära sig nya saker, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att skolan är i nyckelroll när det kommer till att säkerställa barns och ungas jämlika förutsättningar och till att lägga grunden för den samhälleliga utvecklingen och välfärden. Trenden med de sjunkande resultaten i PISA-undersökningen är inte minst därför oroväckande.

– Vi behöver komma till botten med orsakerna till varför våra barn och unga inte lär sig att läsa, skriva och räkna lika bra som förut. Därför satsar vi nu på grundskolan och de grundläggande färdigheterna. Det ska ges mera tid för modersmål och matematik i de lägre årskurserna. Vi har också säkerställt anslagen för jämställdhetsfinansieringen för att kunna förbättra finansieringen för de skolor som behöver stöd – skolan ska vara jämlik och jämställd. Stödet för lärandet utvecklas också, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz är kunniga lärare och dedikerad skolpersonal orsaken till att det finländska skolsystemet är i världsklass.

– Jag vill rikta ett stort tack till våra lärare och den övriga skolpersonalen, som stöder och vägleder våra elever. Den sakkunskap och det engagemang ni har är helt avgörande för en smidig och trygg skolvardag.

– Nu behöver skolan få arbetsro för att fokusera på det viktigaste, nämligen att erbjuda en trygg miljö för lärande och inlärning för alla, säger Adlercreutz.

Tilläggsuppgifter: Specialmedarbetare Crista Grönroos, 050 441 4257