Fri rörlighet och krisberedskap i fokus under nordiskt ministermöte

SFP:s ordförande, undervisningsminister och minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz, välkomnade sina nordiska kollegor till Helsingfors den 10–11 juni för samarbetsministrarnas sommarmöte. Adlercreutz stod värd för mötet inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Årets tema för ordförandeskapet är Ett enat och starkt Norden, och under mötesdagarna låg fokus särskilt på beredskap i krissituationer.

– Fungerande beredskap handlar inte bara om att stärka vårt militära försvar utan också om att bygga upp ett starkare civilt försvar i hela Norden. Det är avgörande att vi förstår vad olika typer av krissituationer kräver och hur vi ska agera tillsammans, säger Adlercreutz.

I linje med temat besökte ministrarna det civila skyddsrummet i Havshagen. Där presenterades Helsingfors räddningsverks verksamhet och Finlands expertis inom krisberedskap.

Ministrarna höll även möte på Sveaborg tillsammans med Gränshinderrådet, med särskilt fokus på den fria rörligheten.

– Gränshinderrådets arbete handlar om att göra det så smidigt som möjligt för nordiska medborgare att leva och verka i hela Norden, säger Adlercreutz.

– Ett viktigt beslut vi fattade var att göra identitetsmatchning till en prioritet i det nordiska samarbetet. Det innebär att det ska bli enklare för medborgare att använda sina nationella e-legitimationer för att få tillgång till digitala tjänster i andra nordiska länder. Det här är ett konkret sätt att göra nordbornas vardag smidigare, säger Adlercreutz.

 

Bild: Markku Pajunen

Grundlagsutskottet godkänner sametingslagen – SFP:s långsiktiga arbete ger resultat

Efter åratal av arbete har riksdagen äntligen nått en överenskommelse om sametingslagen. Grundlagsutskottet godkände onsdagen den 4 juni sitt betänkande om en revidering av sametingslagen. Tidigare försök att reformera sametingslagen för att garantera ursprungsfolkets självbestämmanderätt har inte nått hela vägen fram.

– Dagens beslut innebär att SFP:s långvariga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter nu bär resultat, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Sametingslagen antogs av Finlands riksdag år 1995 och ett lagförslag om förnyande av sametingslagen gavs första gången till riksdagen år 2014 av SFP:s dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP har konsekvent under alla år arbetat för samernas mänskliga rättigheter. Det var SFP som såg till att sametingslagen togs in i regeringsprogrammet och att lagförslaget gavs till riksdagen år 2023, säger Adlercreutz.

– Nu möter vi äntligen de anmärkningar som Finland upprepade gånger fått av olika FN-organ som övervakar efterlevnaden av internationella avtal om mänskliga rättigheter, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är glad att grundlagsutskottet nått ett resultat. Förslaget grundlagsutskottet för vidare är i enlighet med regeringens proposition, där de två justeringarna som gjordes stärker individens rättsskydd. Regeringens förslag till ny sametingslag bottnar i det lagförslag som kanslichef Pekka Timonen gjorde under den förra regeringsperioden och som utarbetats i samarbete med Sametinget.

– Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Nu förnyar vi sametingslagen på ett sätt som Sametinget själv omfattar, säger Adlercreutz.

Ta vara på sommaren

Ett läsår har igen gått till ända. Ett läsår som förhoppningsvis förde med sig en hel del framgångar och nya insikter – men som säkert också innehöll några motgångar eller stunder som kändes svåra. Så brukar det nämligen vara. Samtidigt är det ofta så, att det som känns som en stor motgång senare kanske inte var så enorm. Vårt perspektiv ändras ofta med tiden. Vi behöver både med- och motgångar, lätta saker och utmaningar för att lära oss och växa.

Det fanns säkert också uppgifter som kändes omöjliga i början av skolåret – och som idag känns självklara. Det som var obekvämt och främmande vid första anblicken är nu hur ofarligt som helst. Det är ju så här vi lär oss saker. Steg för steg, och plötsligt blir det omöjliga helt möjligt. Dessa insikter är viktiga, inte bara för det vi lär oss i skolan utan också för livet utanför skolans väggar. Att lära sig, att växa och att mogna som människa – det är ingenting som slutar när man går ut från skolans dörrar, det är en process som pågår hela livet.

Den finländska skolan är en stor orsak till att Finland enligt de flesta mätare hör till de bästa platserna på jorden. Det är lätt att hitta saker som fel, i både stort och smått, men det är viktigt att ibland också reflektera över att vi i jämförelse med nästan vem som helst har det väldigt bra. Det här ska förstås inte stoppa oss från att hela tiden sträva till att lösa de problem vi ser, att hitta sätt att komma åt de utmaningar vi möter. För man kan alltid bli bättre. Alltid.

Skolan handlar också om så mycket mer än bara den kunskap vi tar in under skoldagen. Skolan handlar om samvaro, om att lära sig umgås med andra och att lära sig saker om sig själv när man är tillsammans med andra. Vi behöver både lek och allvar, vi behöver röra på oss och ha pauser också för hjärnan.

I det här spelar förstås sommarlovet en viktig roll. Vi har ett långt sommarlov i Finland, ett sommarlov som i början kan kännas oändligt långt – men som ändå ofta känns kort när höstterminen plötsligt är här igen. När man blir äldre går tiden fortare sägs det, och dessvärre har man ofta kortare sommarledighet när man blir vuxen också. Kanske det bara är därför sommaren verkar gå snabbare nu i vuxen ålder?

Ta vara på sommaren. Upptäck, lata dig, läs, umgås och gör sådant som får dig att må bra. I Finland för sommaren med sig ljusa nätter, och förhoppningsvis också varma, sköna dagar. Allt det ska vi ta tillvara. Och även om varken du eller jag kan bestämma allt här i världen, så finns det något som vi alla kan göra – och det är att välja hur vi bemöter andra. Du känner säkert igen det goda humöret som smittar av när du träffar någon som hälsar på dig med ett glatt leende? Här har vi alla en uppgift: hälsa och sprid gott humör – både idag, under sommaren och sen när skolan börjar igen i augusti.

Jag önskar dig ett riktigt skönt sommarlov!

Det räcker inte med fina ord – nu vi behöver konkret handling

Idag har undervisningsministeriet lanserat Utvecklingsprogrammet för likabehandling och jämställdhet inom utbildningen. Programmet innehåller tio åtgärdspunkter och erbjuder verktyg för att främja likabehandling och icke-diskriminering samt att motverka rasism inom utbildningssystemet. 

– Åtgärderna lyfter fram centrala utmaningar i vårt utbildningssystem och presenterar konkreta förslag på hur vi kan bemöta dem. Vi vill bland annat motverka könsstereotyper och trakasserier samt bryta könssegregeringen inom gymnasie- och yrkesutbildningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. 

– Genom programmet vill vi också nå ut till familjer med invandrarbakgrund och se till att hela familjen känner sig delaktig och välkommen i skolgemenskapen. Genom att visa hur ett gott samarbete mellan hem och skola kan fungera, vill vi stärka familjernas engagemang och delaktighet i barnens skolgång, säger Adlercreutz. 

Åtgärderna fokuserar också på att öka medvetenheten om den rasism och den diskriminering vi har i samhället. Genom fortbildning för lärare och andra inom utbildningssektorn ska man utveckla metoder som stärker jämställdhet och likabehandling. Programmet ska även kartlägga hur barn och unga själva upplever dessa frågor.

– Jag är också glad över att vi inom ramen för programmet har möjlighet att fokusera på arbetet mot  mobbning inom den grundläggande utbildningen. Personer med invandrarbakgrund och hbtqi-personer mobbas mer  än andra.Det räcker inte med fina ord – nu behöver vi konkret handling, säger Adlercreutz.

Viktiga utbildningssatsningar i regeringens tilläggsbudget

Regeringen har idag 28.5 lämnat sin andra tilläggsbudget för 2025 till riksdagen. Under vårens halvtidsöversyn togs beslut om flera viktiga satsningar som nu får finansiering i den andra tilläggsbudgeten för det här året.

SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är glad över tilläggssatsningarna på språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk för elever med ett annat modersmål. Nu realiseras en ytterligare satsning på åtta miljoner euro för utveckling av undervisningen.

– Med hjälp av tilläggssatsningen kan vi försäkra oss om att undervisningen når de elever som faktiskt har nytta av den och försäkra oss om att alla elever får tillräckliga färdigheter i svenska och finska. Språkkunskaper är av stor vikt för att klara sig i det framtida arbetslivet och i fortsatta studier. Det är också en helt central fråga med tanke på lyckas integration. Tilläggsanslaget gör det även möjligt att pedagogiskt utveckla språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk och utveckla enhetliga metoder för att följa upp och utvärdera elevernas språkkunskaper, säger Adlercreutz.

Infrastruktursatsningar i Nyland och Österbotten

I förslaget till regeringens tilläggsbudget ingår trafikprojekt i både Nyland och Österbotten.

Sträckan Mjölbolsta-Svartå på riksväg 25 får en fullmakt på 17 miljoner euro och ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro. Säkerheten på vägsträckan har länge varit ett orosmoment och nu förbättras den genom att vägavsnittet får en mittremsa.

Som en del av paketet för att främja västkustens konkurrenskraft görs det också förbättringar på stamväg 68 på sträckan mellan Edsevö–Jakobstad. Det föreslås att fullmakten höjs med 2 miljoner euro till 9,5 miljoner euro för att kunna slutföra fas 3 i projektet.

– Satsningarna på infrastruktur är viktiga dels för att öka säkerheten och smidigheten på vägsträckorna, men också för att se till att vi kan trygga förutsättningarna för näringslivet och företagande i olika delar av landet, säger SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz

Adlercreutz: Dags att diskutera ett erkännande av Palestina

Finlands linje är att främja en tvåstatslösning för Israel och Palestina. SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz betonar att en bestående fred enbart kan bygga på en lösning med två länder som båda respekterar internationell rätt och varandras rätt att existera.

– Det vi gjort hittills har inte hjälpt. Den humanitära hjälpen måste fås in i Gaza och det civila lidandet måste ta slut. Att tvångsförflytta Gazas befolkning är ett krigsbrott. Vi måste öka trycket för att nå ett eldupphör och riktiga förhandlingar om en lösning med två stater. Därför är också ett erkännande av Palestina en viktig del av förhandlingarna, och någonting som behöver ske om en tvåstatslösning ska bli verklighet, säger Adlercreutz.

Två stater är den enda hållbara vägen mot en situation där palestinierna kan fungera fritt i sitt eget land. För tillfället förstörs hela Gazaremsan med fruktansvärt mänskligt lidande som följd.

– Eftersom Finlands linje är klar, att vi vill se en tvåstatslösning för Israel och Palestina, är det inte ett dramatiskt steg att också erkänna att dessa båda länder i praktiken finns. Just nu ligger fokuset på det Hamas-ledda Gaza. Eftersom Hamas klassas som en terroristorganisation av både EU och FN är den inte en legitim förhandlingspart. Men vi har också en palestinsk administration på Västbanken som leds av Fatah, säger Adlercreutz.

Så som läget är nu kommer inte Palestina att kunna bli en stat som kan anses fungera perfekt på väldigt länge. Enligt Adlercreutz skulle Finlands erkännande gälla en ofullkomlig stat – det är oundvikligt, och något som vi måste acceptera.

– Jag är medveten om att vi i regeringen idag ser olika på denna helhet. Det här är dock en diskussion som vi måste föra, avslutar Adlercreutz.

Lösningar för tillväxt

Vi har inte haft ekonomisk tillväxt i Finland på 18 år. Det här i kombination med de stigande räntekostnaderna är orsaken till varför regeringens ekonomiska politik ser ut som den gör. Efter två omgångar av nödvändiga ekonomiska anpassningar under regeringsförhandlingarna och ramrian förra våren valde regeringen i vårens halvtidsöversyn att satsa på åtgärder för att sparka i gång tillväxten.

Utgångsläget inför halvtidsöversynen var utmanande. Men plötsligt ökades svårighetsgraden. Det handelskrig som president Trump startade tvingade oss att ändra perspektiv. Att i det här läget komma med små justeringar för att få i gång tillväxten var inte en möjlighet. Vi behövde höja ribban för vårt arbete.

SFP lanserade redan i augusti förra året ett åtgärdspaket med 26 åtgärder för att få i gång ekonomin. Vi tänker, att det är bättre att komma med lösningar som driver diskussionen än att sitta i passagerarsätet – för att inte tala om alternativet att bara kritisera de besluts som görs. Det här blev åter tydligt då många av åtgärderna som godkändes i regeringens halvtidsöversyn är sådana som vi länge förespråkat. 9 av de 26 åtgärder vi presenterade i augusti finns med i halvtidsrians beslut.

Många av åtgärderna är sådana som också oppositionspartierna har föreslagit och förespråkat. Trots det är det klart att de också möter kritik. Det är en verklighet i dagens polariserade politiska klimat.

Samtidigt är det klart, att regeringens ansvar är att ta fram åtgärder för tillväxt. Att låta bli var helt enkelt inte ett alternativ.

I en regering med fyra ganska olika partier är förstås också halvtidsöversynen ett resultat av kompromisser. Effekterna av alla åtgärder kommer inte att synas genast, men jag tror starkt på att den här helheten har en verklig chans att föra Finland i rätt riktning.

En av de största åtgärderna är att skatten på arbete sänks. Målet är att sporra till mer arbete och samtidigt stärka köpkraften. Den mest verkningsfulla åtgärden är en sänkning av marginalskatten, men ur ett rättviseperspektiv var det viktigt att också sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, en åtgärd som statiskt räknat kostar dubbelt så mycket.

Företagande främjas också genom att samfundsskatten sänks med två procentenheter till 18 procent. Beskattningen för utländska experter som flyttar till Finland sänks för att underlätta rekryteringen för våra företag. Dessutom kommer en helt ny åtgärd som har sitt ursprung i SFP:s åtgärdspaket från augusti 2024, ett skatteincitament för finländare utomlands som flyttar hem. Gränsen för arvs- och gåvoskatten kommer också att höjas till 30 000 euro respektive 7 500 euro, och för företag kommer möjligheten att dra av förluster i beskattningen att förlängas till 25 år.

Jag gläder mig också över flera satsningar som ger ett positivt avtryck i Åboland. SFP lyckades driva igenom viktiga satsningar för säkerheten i skärgården och Skärgårdshavets välmående. Regeringen bestämde att uppdatera bestämmelserna som reglerar skärgårdstrafiken och vi fick också in en satsning på 5 miljoner euro för bekämpningen av olje- och kemikalieskador. För att minska på näringsbelastningen i Skärgårdshavet kom vi överens om att utveckla lösningar för effektivare återvinning av näringsämnen.

Tillväxt kräver konkreta åtgärder. Men det handlar också om psykologi, attitydklimatet i vårt samhälle. Och det igen påverkas av den diskussion som förs. Därför hoppas jag att vi förmår se det goda omkring oss, möjligheterna, och fundamentet som trots allt är gott. Vi lever i utmanande tider och många har det svårt. Men samtidigt har få länder det så väl förspänt som vi.

Med detta åtgärdspaket blir det lite lättare och attraktivare att försöka, investera och bygga sin framtid. Jag hoppas att vi tillsammans skall se möjligheterna omkring oss och i varandra.

Adlercreutz imponerad av unga proffs på Mästare2025-evenemanget

Finland behöver kunniga proffs också i framtiden. Under Mästare2025-evenemanget i Åbo samlas den här veckan hundratals unga från både Finland och ett flertal andra länder för att tävla i olika grenar som mäter yrkesskicklighet, allt från bygg- och industribranschen till tjänster, programmering, mediaplanering och klädsömnad. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i evenemanget och bekantade sig bland annat med en internationell kocktävling mellan Finland och Schweiz–Frankrike.

– Jag är verkligen imponerad av det finska kocklandslaget. Den professionalism, koncentration och skicklighet som visades upp i tävlingsköken var på hög nivå. Det är fantastiskt att se hur starkt kunnande vi har bland våra unga, säger Adlercreutz.

Temat för årets Mästare-evenemang är ”Yrkeskunskaper för framtiden”, som är ett mycket aktuellt tema i en tid då arbetsmarknaden förändras snabbt. Regeringen har inlett reformer för att stärka yrkesutbildningen, bland annat genom ett försök att öka utbildningsanordnarnas autonomi att forma utbildningen efter lokala behov.

– Det är avgörande att våra utbildningar verkligen förbereder studerande för framtiden. Vi ska ge våra unga redskap att växa, utvecklas och stå starka i ett arbetsliv i ständig förändring. Mästare2025 visar på ett tydligt sätt hur högklassig vår yrkesutbildning är, säger Adlercreutz.

Rätt riktning på Finland med besluten i halvtid

Varje höst delas en tjock gul bok ut till alla riksdagsledamöter på deras sittplats i plenisalen i riksdagen. På den nästsista sidan finns ett kapitel som heter Räntor på statsskulden. Boken är förstås den årliga budgetboken, och för år 2025 beräknas räntekostnaderna för statens låntagning uppgå till 3,17 miljarder. Vad allt kunde inte Finland göra för dessa pengar, som nu endast går till att betala räntor.

Finlands ekonomi har stampat på stället i 18 år. Det, i kombination med de stigande räntekostnaderna är orsaken till varför regeringens ekonomiska politik ser ut som den gör. Efter två omgångar av nödvändiga ekonomiska anpassningar valde regeringen därför att i vårens halvtidsöversyn satsa på åtgärder för att sparka i gång tillväxten.

Skatten på arbete kommer därför att sänkas med ca 1 miljard euro. Målet är att sporra till mer arbete och samtidigt stärka köpkraften för alla. Skattelättnaderna fördelas så, att den största delen riktas till små- och medelinkomsttagare. I kombination med detta främjar regeringen företagande genom att sänka samfundsskatten till 18 procent.

Utöver dessa stora skatteåtgärder genomför regeringen också en rad andra åtgärder som jag är mycket nöjd över. Bland annat sänks beskattningen för utländska experter som flyttar till Finland. Dessutom kommer en helt ny åtgärd som har sitt ursprung i SFP:s åtgärdspaket från augusti 2024, ett skatteincentiv för finländare utomlands som flyttar hem. Gränsen för arvs- och gåvoskatten kommer också att höjas till 30 000 euro respektive 7 500 euro, och för företag kommer möjligheten att dra av förluster i beskattningen att förlängas till 25 år.

Som tillägg till detta finns ett helt paket tillväxtåtgärder som berör företag, utbildning, forskning och utveckling, energi, artificiell intelligens, försvaret och mycket mer. Effekterna syns kanske inte ännu nästa år, eller ens året efter det – särskilt med tanke på det turbulenta världspolitiska läget – men jag tror starkt på att dessa åtgärder har en verklig chans att svänga Finlands ekonomiska kurs. Som anekdot kan dessutom nämnas att över en tredjedel av åtgärderna från SFP:s tillväxtpaket nu kommer att genomföras av regeringen, och också många åtgärder inom social- och hälsovården som regeringen kom överens om är direkt från den lista på åtgärder som SFP presenterade för några månader sedan. 

Halvtidsöversynen – som namnet redan berättar – markerade också det att halva regeringsperioden ligger bakom oss. Samtidigt betyder det att det ännu är två år kvar till nästa riksdagsval – gott om tid för att genomföra både återstående åtgärder i regeringsprogrammet och de beslut som regeringen fattar längs vägen. Jag är verkligt glad över att kombinationsförsäkringen som gör det lättare att växa mellan företagande och förvärvsarbete äntligen blir verklighet. Utöver det kommer vi att förstärka arbetstagarnas representation i företagens styrelser och ledningsgrupper, också det en långvarig målsättning för SFP.

Särskilt nöjd är jag dessutom över att SFP i halvtidsöversynen lyckades stoppa ytterligare nedskärningar i social- och hälsovården.

Jag sticker inte under stol med att halvtidsöversynen också förde med sig några beslut som vi är mindre nöjda med, men på det stora hela och med facit på hand vill jag påstå att vi med dessa beslut för Finland i rätt riktning.