Adlercreutz om färsk rapport: Åtgärderna för att höja inlärningsresultaten är på rätt väg

Regeringen har under den här mandatperioden stärkt den grundläggande utbildningen på många sätt, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz. Den nya rapporten om inlärningsresultaten, som publicerades onsdagen den 29 april, visar också att de åtgärder som nu genomförs är rätt väg framåt.

 – I ekonomiskt utmanande tider måste vi våga prioritera rätt. Att vi har kunnat göra stora satsningar på grundskolan visar att vi tar ansvar för framtiden. Utbildning är inte en kostnad, utan det är vår viktigaste investering, säger Adlercreutz.

Bakgrunden till de reformer regeringen gjort är att finländska elevers inlärningsresultat har försämrats under en längre tid, samtidigt som skillnaderna mellan elever har ökat. 

– Den här utvecklingen är inte acceptabel. Varje barn ska ha en verklig chans att lyckas, oberoende av bakgrund eller hemort. Det är grunden i den framgångshistoria som vår grundskola bygger på, säger Adlercreutz.

För att stärka inlärningsresultaten har undervisningsministeriet tagit fram en rapport, som överlämnades till Adlercreutz den 29 april. 

Rapporten innehåller många förslag för hur vi ska förbättra våra inlärningsresultat. En av de viktigaste åtgärderna är en långsiktig och tillräcklig finansiering.

–  När årskullarna minskar kan finansieringen till skolan inte minska i samma takt. En stark finansiering är grundstenen som skolan står på. Skolan är en av våra viktigaste framtidsinstitutioner och vi måste satsa på den, säger Adlercreutz. 

I rapporten lyfter man även upp hur viktig läsförståelsen är för inlärningen. Därför föreslås det att man ska öka läsningen i grundskolan och stärka läs- och skrivkunskaperna.

–  Under den här regeringsperioden har vi stärkt läs- och skrivkunskaperna genom att lägga till två timmar i modersmål och litteratur i de lägre klasserna, men det behövs fler åtgärder. Vi ser att antalet barn som läser på fritiden har minskat, samtidigt som forskningen visar att läsningen påverkar kunskaperna positivt. Därför är det mycket viktigt att man i skolan ska förstärka läsglädjen och satsa på läsförståelsen, säger Adlercreutz.  

Ett till konkret förslag i rapporten är att ta fram en uppgiftsbank med färdiga uppgifter som stöd för undervisningen. Den ska bygga på läroplanens mål och kriterier och ge lärarna konkreta verktyg för en mer enhetlig och rättvis bedömning. 

– En uppgiftsbank är också något som lärarna själva efterfrågat och kommer att fungera som ett konkret verktyg för undervisningspersonalen, säger Adlercreutz. 

Tydligare mål och rättvisare bedömning i skolan

Samma kunskaper kan idag ge vitsordet 7 i en skola och 9 i en annan. Samtidigt har andelen berömliga vitsord ökat kraftigt under de senaste åren – trots att inlärningsresultaten sjunker. Bedömningskriterierna är otydliga, och alltför många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier.

Det här är inte acceptabelt. Därför har jag nu gett riksdagen ett lagförslag om en så kallad kunskapsgaranti. Den utgör den sista delen i ett bredare reformpaket som syftar till att stärka lärandet i skolan.

En central del av reformen är att ge lärarna tydligare riktlinjer för vad eleverna förväntas kunna i varje årskurs. Det innebär också ett omfattande arbete med att se över läroplanen och formulera klarare, mer konkreta mål. Bedömningskriterierna ska förtydligas i alla ämnen – och framför allt ska gränsen mellan underkänt och godkänt bli tydligare.

Om en elev inte når upp till ett godkänt vitsord i ett ämne innebär det att hen går om klassen. Det kan leda till att det blir vanligare att man går om en klass. Samtidigt är målet inte att fler elever ska behöva göra det. Därför införs tydliga mekanismer för att säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid.

Särskild uppmärksamhet riktas mot övergångarna mellan årskurs 2 och 3 samt slutet av grundskolan, årskurs 9. Det är avgörande att varje elev får en stabil grund inför nästa steg. Det handlar inte om krav för kravens skull, utan om elevens bästa. Om en elev till exempel inte har lärt sig läsa ordentligt före årskurs 5 blir det mycket svårt att ta till sig andra ämnen, som till exempel historia. Bristande grundkunskaper följer med och gör lärandet tyngre för varje steg.

Reformen handlar också om rättvisa. Idag varierar bedömningen mellan olika skolor. Samma prestation kan ge olika vitsord beroende på var eleven går i skola. Så kan det inte vara. Elever ska kunna lita på att de bedöms enligt samma principer, oavsett skola.

Kunskapsgarantin är ett komplement till de reformer vi redan genomfört, såsom stärkt stöd för lärande och fler undervisningstimmar i matematik, modersmål och litteratur. Med den här helheten vill vi stärka grunden, och via det säkerställa att varje barn ges bästa möjliga grund för fortsatta studier. Det är vårt plikt. 

Framtidstro och förutsättningar för tillväxt

Regeringen har nu slutfört sina sista ramförhandlingar om planen för de offentliga finanserna för åren 2027–2030. Förutsättningarna för den tillväxt som Finland behöver måste skapas i ett fortsatt utmanande globalt ekonomiskt läge, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz efter ramförhandlingarna.

SFP gläds över att regeringen fortsätter stärka företagande och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Vi erbjuder fler unga möjlighet till arbete och fortsätter utveckla sysselsättningssedeln för unga. Vi satsar på kompetensutveckling bland långtidsarbetslösa, höjer på motions- och kulturförmånen, företagaravdraget, stödjer energirenoveringar och lättar på energiskatten för lantbruksföretagare.

– I en mycket svår och ekonomiskt pressad tid är jag glad att vi nu också kan presentera åtgärder som stärker tillväxten i Finland. För mig var det viktigt att regeringen kan lägga fram beslut som inger framtidstro. Vi stärker inte Finlands ekonomi enbart genom nedskärningar, säger Adlercreutz

– En klar seger för SFP är att hushållsavdraget nu höjs, en åtgärd som genast får en positiv effekt på sysselsättningen. När hushållen köper fler tjänster skapas jobb och företag ges möjlighet att växa, säger Adlercreutz.

SFP lyckades även i förhandlingarna stärka finansieringen av Åbo Akademi med 3 miljoner euro per år för att trygga universitetets nationella uppdrag och dess särskilda ansvar för den svenskspråkiga utbildningen. Dessutom blir Svenska Teatern i Helsingfors en del av nationalscenerna. Regeringen kommer även med ett stödpaket till välfärdsområdena för att stärka verksamheten, t.ex egenläkarmodellen som SFP arbetat för.

Adlercreutz gläds även över att vi kunde skapa ett riktat stödpaket till välfärdsområdena. Regeringen utvidgar också donationsavdraget för social- och hälsovårdsorganisationer. Lagförslaget ska ges till riksdagen hösten 2026

Adlercreutz lyfter också fram satsningen på kvinnors hälsa som ett viktigt steg mot en mer jämlik vård. Regeringen tar fram vårdrekommendationer för endometrios, och utreder möjligheten att förenhetliga vårdstigarna för gynekologiska sjukdomar som PCOS och svår graviditetsillamående. Målet är att alla kvinnor, oavsett bostadsort, ska få jämlik vård.

Avslutningsvis lyfter Adlercreutz upp barn och ungas välmående som en prioritet. Därför är Adlercreutz mycket nöjd över att regeringen nu beslutat att inleda ett försök om en helhetsskoldag i enlighet med SFP:s förslag.

–  Vi ska stärka barns och ungas välmående på alla sätt vi kan. Jag är därför glad över att vi nu satsar 2 miljoner euro på att inleda ett försök med helhetsskoldag. Som jag lyfte fram redan i januari, då jag föreslog ett regionalt pilotprojekt, är skolan den institution som når alla barn och unga. Med en helhetsskoldag ska vi nu bättre samordna olika verksamheter – och till exempel skolskjutsarna – utifrån barnets perspektiv och i anslutning till skoldagen, säger Adlercreutz.

Bild: Lauri Heikkinen, valtioneuvoston kanslia

Tal på partifullmäktiges möte i Karleby 18.4.2026 

Tal på partifullmäktiges möte i Karleby 18.4.2026

Bästa vänner, hyvä puoluevaltuusto,

Det är exakt ett år till riksdagsvalet idag. På kvällen den 18 april nästa år vet vi hur valet slutade. För SFP:s del är målet klart – vi ska ta tilläggsmandat i riksdagen. Det är ingen lätt målsättning, men den som tycker att livet ska vara lätt hela tiden ska nog inte syssla med politik. Den som tycker livet ska vara roligt ska ändå definitivt göra det – i alla fall med detta gäng!

Tasan vuoden päästä illalla tiedämme miten eduskuntavaaleissa meni. Tavoite on selvä – lähdemme hakemaan lisäpaikkoja eduskuntaan. Tämä ei ole mikään helppo tavoite tai läpihuutojuttu, vaan vaatii paljon työtä ja päättäväisyyttä. Uskon kuitenkin, että voimme yhdessä saavuttaa tämän!

Jag vill ge en liten överblick över några aktuella saker som jag tycker är värda att notera, en sån här vacker vårdag i Karleby.

Det är tufft att bära ansvar när världen brinner och det ekonomiska läget är pressat. Och ett tuffare läge för statsekonomin än den vi ser idag har vi inte haft på 30 år. Det är lätt att gräva ner sig i utmaningar, och det är helt förståeligt att den offentliga diskussionen är utmanande. Det här gäller både Finlands läge i stort, men också Svenska folkpartiet.

Låt mig börja med SFP. Domedagsprofeterna brukar alltid börja skrika när vi närmar oss val. Och vi, om nån, vet att varje röst ska vinnas på nytt varje gång. Den enda rösten man kan vara säker på hur den går är sin egen.

Men bästa partifullmäktige, vi har alla chanser att göra ett verkligt bra val nästa år, och de chanserna beror främst på att vi kommer att ha de mest motiverade, de bäst pålästa och de bäst lämpade kandidaterna för en plats i riksdagen som det här landet nånsin sett.

I vår riksdagsgrupp har två ledamöter meddelat att dom tar en paus från riksdagen från och med nästa val. Den ena är vår egen partifullmäktigeordförande Eva, som nyss meddelade att hon inte ställer upp i nästa val. Eva blev invald i riksdagen år 1991, för 35 år sen. Det är en massivt lång tid – och nästan svårt att greppa hur mycket som hänt i den finska politiken och i världen under den tiden som Eva varit riksdagsledamot och minister och haft tunga uppdrag hemma och ute i världen.

Samma besked gav också Mikko. För Mikko blev det den här gången några år färre, men du har ju nästan lovat göra comeback lite senare. Men vi ska inte gå händelserna i förväg nu, det här ju inte i sig nån avtackning eftersom jobbet fortsätter för fullt, och dessutom med ökad intensitet när vi närmar oss slutet på perioden. Men det jag vill säga redan nu är att ni båda gjort ett utmärkt och ovärderligt jobb. Jag och vi är tacksamma.

Det att två ledamöter stiger åt sidan ger förstås en extra krydda till valrörelsen. Nu kommer det att bli nya ansikten i riksdagsgruppen – och inget fel på oss gamla ansikten heller, med det är klart att det också inspirerar många till ännu mera intensitet i kampanjen.

Bästa vänner,

Skolan är en framtidsfabrik. Eftersom vi fått vidare de allra flesta av de större reformerna inom utbildningen – till exempel stödet för lärande, mobilförbudet och tilläggstimmarna i modersmål, litteratur och matematik – har vi på ministeriet haft möjlighet att titta framåt.

Under den här våren har hittills två rapporter med fokus på framtiden publicerats, och den tredje är på kommande.

I februari publicerades framtidsvisionen för grundskolan år 2045. Samhället står inför många förändringar, men skolans uppgift ska inte bara vara att förbereda eleverna för att möta dessa förändringar. Skolans uppgift ska vara att ge barn och unga verktyg att både leva sitt liv och samtidigt förändra världen. Ingen liten uppgift det.

I mars publicerades rapporten om befolkningsutvecklingen. Om 20 år kommer vi nämligen att ha nästan 100 000 barn färre i våra grundskolor. Det är en massiv förändring som behöver tacklas utan att äventyra den goda grundskolan vi har idag.

Och om några veckor publiceras den sista rapporten, som fokuserar på inlärningsresultaten. Jag ser fram emot att få bekanta mig med rapportens rekommendationer. Vi har gjort betydande satsningar på de grundläggande färdigheterna, att läsa, skriva och räkna, men resultaten av detta kommer inte att synas i den kommande PISA-mätningen, eller ens den följande.

Dom här visionerna och rapporterna ger oss vägledning inför arbetet som ska göras i nästa regering och framöver.f Utbildningspolitik är långsiktigt, det tar tid innan resultatet av reformer syns. Därför behövs tålamod, stabilitet och en verklig vilja att blicka mot horisonten.

Opetus- ja kulttuuriministeriössä olemme tämän viimeisen vuoden aikana katsoneet tulevaan. Peruskoulun visio vuodelle 2045, raportti väestönkehityksestä ja parin viikon päästä julkaistava raportti oppimistuloksista antavat meille eväitä etenkin tulevaa hallituskautta varten, mutta jo nyt poimimme toimista sellaisia, joita voimme lähteä edistämään. Hanskat – tai tässä tapauksessa voisi ehkä sanoa taululiitu – ei tipu, vaikka hallituskautta on jäljellä enää vuosi.

Också mobilförbudet har varit i kraft i ett läsår snart, och rapporterna som har kommit in kring dess effekter har varit helt otroliga. Plötsligt leker barn igen. Ljudnivån på rasterna ökar när inga mobiltelefoner tar all uppmärksamhet. Förutom att det spelas brädspel, spelas korgboll och fotboll mer än förut så har också nätmobbningen minskat drastiskt, och elever behöver inte vara rädda att bli fotade hela tiden. Mobiltelefoner är bra på många sätt, men den överanvändning som många barn är fast i är rent ut sagt farlig. Så jag är verkligt nöjd med reformen.

Nästa vecka har jag också glädjen att presentera den mest betydelsefulla lagändringen som jag föreslår denna vår, nämligen kunskapsgarantin. Med hjälp av kunskapsgarantin säkerställer vi att alla elever ska ha tillräckliga kunskaper för att kunna gå vidare till nästa årskurs.

Samtidigt ser vi till att bedömningen är rättvis, oberoende av vilken skola eleven går i. Det här är en viktig reform och ett led i arbetet att se till att alla elever som går ut grundskolan har de färdigheter som behövs för andra stadiet – och i livet framöver.

Och bästa partifullmäktige, på tal om framtiden. Att skapa framtidstro är en av de viktigaste sakerna vi behöver jobba med just nu. Till exempel är läget med ungdomsarbetslösheten är verkligen katastrofalt – det är utmanande att tro på framtiden om man inte ens får in foten i arbetslivet efter att man fått sina papper i handen.

Därför kom SFP i mars med ett paket på 10 åtgärder för att stärka ungas sysselsättning. Med allt från skatteåtgärder för att främja anställning till åtgärder för att främja företagande och stärka rehabiliteringen för att främja en återgång till arbetslivet vill vi skapa fler vägar till arbete för våra unga.

Bästa vänner,

Nästa vecka har regeringen förhandlingar om ramarna för de kommande fyra åren, det vi kallar för ramrian. Denna gång handlar det långt om att förverkliga sådana inbesparingar som regeringen redan fattat beslut om tidigare, och det är lättare sagt än gjort. Världsläget är instabilt och oväntade krig bryter ut här som var, den globala ekonomin påverkar oss här i Finland i allra högsta grad och samtidigt har vi ett läge med mycket hög arbetslöshet.

Neuvotteluja on toki pohjustettu ja valmisteltu jo jonkin aikaa, ja ensi viikolla on tarkoitus saada julkisen talouden suunnitelma seuraavalla neljälle vuodelle päätettyä. En voi vielä avata tilannetta enempää, mutta työskentelemme täydellä teholla, jotta kokonaisuudesta tulee mahdollisimman hyvän tässä vaikeassa tilanteessa. Ja olen varma, että ensi viikolla on luvassa myös hyviä uutisia.

För mitt i allt elände i vår värld så finns det också ljusglimtar. Vi har otroligt fina förutsättningar att växa och se vårt samhälle blomstra. Det är faktiskt svårt att hitta ett land med bättre förutsättningar än Finland. Vi har ren natur, fossilfri energi, ett stabilt samhälle – och framför allt så har vi oss finländare. Ett hårt arbetande, välutbildat folk som dessutom är pålitliga. Och ödmjuka. Framför allt i Nedervetil är man ödmjuk, det fick vi höra i går kväll. Och tur är det, för annars hade dom ju nog varit helt outhärdliga. Nästan som Jakobstadsbor. Jag fick lära mig mycket på kulturkvällen på sällskapsklubben igår!

Bästa partifullmäktige,

Förra söndagen vann friheten i Ungern. När valet stod mellan demokrati, rättsstat och framtidstro – eller fortsatt ökenvandring under Viktor Orbáns auktoritära styre –, då gav det ungerska folket ett tydligt besked: det tog tillbaka sin frihet och kom tillbaka till Europa.

Det inger hopp. Inte bara för Ungern, utan för hela EU.

I många år har Orban skapat frustration i Europa. Steg för steg har Ungern rört sig bort från rättsstat och demokrati – och samtidigt förhalat avgörande beslut i EU, särskilt när det gällt stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland.

Regeringsskiftet i Budapest är ytterst välkommet. Nu kan vi räkna med att den nya regeringen släpper sitt veto så att Ukraina kan få det lån på 90 miljarder euro som landet desperat behöver.

Valet i Ukraina visar samtidigt hur sårbart Europa är. Att ett enskilt land kan förhindra att EU agerar i en säkerhetspolitisk kris är inte hållbart. Vi behöver se reformer.

Vetorätten i utrikes- och säkerhetspolitiken måste bort, och beslut fattas med kvalificerad majoritet. Europa måste kunna fatta beslut när det verkligen gäller. Det behövs för att EU ska bli en utrikespolitisk aktör att räkna.

Det måste också bli möjligt att agera med kraft mot medlemsländer som utgör ett säkerhetshot mot resten av EU. Regelverket behöver skärpas så att stöd kan dras in snabbare, och vi måste överväga ifall vi kan stänga av länder från EU-samarbetet under en period.

Tällaisten uudistusten toteuttaminen vie aikaa. Siksi työ on aloitettava nyt.

Samalla tehtävämme tässä ja nyt on selvä: EU:n sotilaallista ja taloudellista tukea Ukrainalle on vahvistettava entisestään.

Lisäksi meidän on lopetettava venäläisen öljyn ja kaasun tuonti Eurooppaan sekä pysäytettävä Venäjän varjolaivasto Itämerellä. EU:n tulisi kieltää venäläisen varjolaivaston huolto.

Finland och övriga Norden har bidragit med mest vapen och pengar till den ukrainska frihetskampen, i relation till vår storlek och ekonomi. Här förstår man hotet från Ryssland – och vikten av att agera i tid.

Vi i Norden är också dom som konsekvent försvarar rättsstaten och demokratiska värderingar i EU. Här behövs nu ett ännu tydligare nordiskt ledarskap, för utan en stark värdegrund blir Europa svagt.

Stödet till Ukraina handlar också om framtiden.

Ukraina hör hemma i vår europeiska familj av demokratier, och därför behöver EU tar fram en expressplan för att Ukraina så snart det är möjligt ska kunna uppfylla kraven och bli EU-medlem.

Ett viktigt steg kunde vara att redan nu låta Ukraina fullt vara med i utbildningsprogrammet Erasmus+. Att ge unga tillgång till utbyten, yrkesutbildning och universitetsstudier i Europa är en investering i kompetens och framtidstro – och blir ett viktigt bidrag till återuppbyggnaden efter kriget.

Valet i Ungern visar att förändring är möjlig. Att människor, även efter år av demokratisk tillbakagång, kan välja en annan väg. Nu behöver vi ta steg för att skydda EU från framtida auktoritära ledare och fortsätta stötta Ukraina tills den siste ryske soldaten åkt hem.

Bästa partifullmäktige,

Att få leda Svenska folkpartiet har varit den största glädjen och samtidigt den största utmaningen jag fått göra som politiker.

Jag är otroligt tacksam över det starka stöd jag upplever överallt där jag rör mig, och ni som känner mig vet att jag också är tacksam för ni säger vad ni tycker, både ris och ros.

Jag brukar till exempel få feedback efter partiledardebatter, och den feedbacken har gällt allt från mina skor och byxbuntar till att jag som arkitekt tydligen tycker om att bygga retoriska hus, men att husen ibland verkar sakna ingång.

Det sista kom förstås från Nedervetil, så tack för den!

Men skämt åsido. I Svenska folkpartiet väljer vi partiordförande varje år. Det gäller att förtjäna ert förtroende hela tiden. Jag trivs med er, och med utmaningen att få leda vår folkrörelse. För nån vecka sen meddelade jag att jag på partidagen står till förfogande för att fortsätta leda Svenska folkpartiet, och jag hoppas på ditt stöd.

Meillä on Suomen paras puolueorganisaatio, Suomen parhaat kampanjatyöntekijät, Suomen parhaat ehdokkaat ja Suomen paras eduskuntaryhmä – ja me edustamme juuri sitä politiikkaa, jota Suomi ja maailma tänään tarvitsevat.

Så nu ser jag fram emot ett aktivt partifullmäkigemöte. Kiitos, että olette olemassa – tack för att ni finns!

Anders Adlercreutz ställer upp för omval till partiordförande och kandiderar i riksdagsvalet 2027

SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz meddelar att han ställer upp för omval till partiordförande och kandiderar i riksdagsvalet 2027 i Nylands valkrets.

– SFP:s goda valresultat i kommunal- och välfärdsområdesvalet visar att behovet av ett brobyggande parti är större än någonsin, och jag vill leda SFP till ett gott resultat i riksdagsvalet 2027. 

– Med en stark kandidatlista är målsättningen att öka såväl antalet röster och våra mandat i riksdagen, säger Adlercreutz. 

– Den kommande riksdagsperioden kommer att vara ett vägskäl för Finland. Hur tillämpas den gemensamt överenskomna skuldspärren? Hur får vi fart på tillväxten? Och hur lyckas vi  se till att våra konkurrensfördelar också ger ekonomisk tillväxt – och på det sättet också  stärker framtidstron? Det här är de stora frågorna vi har framför oss, och här behövs SFP:s röst, säger Adlercreutz.

Adlercreutz valdes in i riksdagen första gången 2015 och har sedan dess haft centrala uppdrag, bland annat som gruppordförande, Europaminister och nu som undervisningsminister. 

– Politiken är mer polariserad idag. Jag och SFP vill vara en motvikt till det här. Jag tror på politik som bygger broar och stärker samarbete mellan människor. En politik som tar fram lösningar i stället för att elda på motsättningar, säger Adlercreutz.

– Under den senaste valperioden har jag haft möjligheten att fungera som både minister som partiordförande. Jag har fått se hur viktigt det är att SFP är med där beslut fattas och fått energi och verktyg att jobba vidare för Finlands bästa.

SFP har idag tre riksdagsledamöter från Nylands valkrets och siktar på att stärka sin position ytterligare i nästa val.

– Jag är glad över att både Henrik och Otto har valt att ställa upp. Vi kommer att ha en mycket stark lista i Nyland och har goda möjligheter att vinna tilläggsmandat. Det finns en tydlig efterfrågan på en liberal och ansvarstagande borgerlig politik, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz är bosatt i Kyrkslätt och utbildad arkitekt. Adlercreutz valdes till SFP:s partiordförande 2024. Svenska folkpartiet väljer partiordförande på partidagen den 6-7.6.2026 i Vanda.

Ukrainas kamp för frihet och rättvisa berör oss alla

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz besökte Ukraina på årsdagen av Butjas befrielse från den ryska ockupationen. Det ryska anfallskriget pågår ändå med full kraft och krigsbrotten från rysk sida fortsätter dagligen, inte minst med missil- och drönarattacker mot civila mål som bostadshus och civil infrastruktur.

Ryska soldater torterade och mördade närmare 200 civila, barn, vuxna och åldringar under två månader i början av den brutala invasionen, innan Ukrainska styrkor kunde befria staden den 31 mars 2022.

– När man med egna ögon ser vad det ukrainska folket fått genomgå, och ser med vilken målmedvetenhet de försvarar sitt land och varandra, så påminns man mycket tydligt om varför deras kamp också är vår, säger Adlercreutz.

Adlercreutz deltog i utrikesminister Valtonens ställe när EU:s utrikesministrar samlades för att gå igenom nuläget med den ukrainska ledningen, både gällande Ukrainas försvarskamp och den pågående EU-integrationen.

– Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas, de frysta ryska tillgångarna måste användas för att stödja Ukraina och det planerade EU-lånet på 90 miljarder euro måste ros i hamn. Det behövs också åtgärder för att stoppa skuggflottan, och därför borde EU införa ett förbud mot service av den ryska skuggflottan, säger Adlercreutz.

Ukrainas utbildningssektor genomgår också reformer och det är ett arbete där FInland är en aktiv samarbetspartner.

– Jag hade möjlighet att träffa undervisningsminister Lisovyi under mitt besök i Kiev, och är glad över de reformer man gör inom utbildningen. Det är ett arbete som också spelar en viktig roll när de arbetar mot ett EU-medlemskap, säger Adlercreutz.

Förtroendet för vården kräver konkreta åtgärder

Enkäter visar gång på gång att vården ses som den viktigaste frågan i vår vardagen. God vård skapar trygghet, och i dagens läge prövas den tryggheten av den kontinuerliga förändring som de nya välfärdsområdena genomlever. Det visar flera undersökningar. Det är en signal vi måste ta på allvar.

I välfärdsområdena behövs en balans mellan arbetsro och en kontinuerlig utveckling av service och tjänster.

Att återupprätta förtroendet för vården kräver konkreta åtgärder. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de som faktiskt använder social- och hälsovårdstjänsterna i stor utsträckning är nöjda med den vård de får – det är en styrka vi ska värna om.

För de flesta av oss är det avgörande att bli sedda och hörda när vi söker vård – att våra problem tas på allvar. Ändå visar siffror från 2024 att var fjärde person som behövt läkartjänster har upplevt att de inte fått tillräcklig hjälp i förhållande till sina behov.

När man möter olika läkare eller vårdare vid varje besök är det lätt att känna att ingen har helhetsbilden – och att man gång på gång måste börja om från början.

Därför har vi i SFP länge arbetat för att införa egenläkarmodeller. Egenläkare – eller husläkare – handlar främst om kontinuitet. Det handlar om att du vet vem din läkare är, och att ett fast vårdteam tar ett långsiktigt ansvar för din vård. Målet är tydligt: bättre tillgång till vård och en mer sammanhållen vårdprocess.

Forskning och erfarenhet visar entydigt att egenläkarmodeller fungerar. När samma läkare känner till både din livssituation och din vårdhistoria blir vården tryggare, mer effektiv och ofta mindre byråkratisk.

Samtidigt kan kostnaderna minska. Att satsa på egenläkarmodeller är därför inte bara en organisatorisk reform – det är en investering i ett människofokus och i förtroende.

Det är sällan man hittar lösningar som löser flera problem samtidigt: egenläkarmodellen ger inte bara bättre vård, utan kan också bidra till att öka branschens dragningskraft och därigenom lindra personalbristen, en annan fråga som vi inom SFP har lyft fram.

Långsiktiga relationer skapar dessutom bättre förutsättningar för helhetsorienterad vård och ökar upplevelsen av meningsfullhet och självständighet i arbetet.

Modellen ger också goda möjligheter att stärka de språkliga rättigheterna. När patienter och vårdpersonal kan mötas på samma språk förbättras både kvaliteten och tryggheten i vården. Det känns som en nästan barnsligt enkel lösning: koppla samman läkare med patient. Se till att kontakten hålls, och många problem försvinner.

Inom regeringen arbetar vi målmedvetet för att främja egenläkarmodeller, och 40 miljoner euro har reserverats för att utveckla dem.

Det är också glädjande att se att alla välfärdsområden nu har ansökt om statsunderstöd för att utveckla egna vårdteam, husläkarmodeller och yrkesutövarmodeller. Beslut om finansieringen väntas i början av maj.

För att egenläkarmodellen ska bli verklighet behöver vi samtidigt säkerställa tillgången på läkare inom den offentliga sektorn. Trots att bristen har minskat något saknas det fortfarande omkring 700 läkare och tandläkare i välfärdsområdena.

Därför är det nödvändigt att öka antalet studieplatser inom läkarutbildningen – något regeringen redan delvis har åtgärdat genom att utöka antalet nybörjarplatser med över 70.

Vi i SFP vill också stärka den svenskspråkiga läkarutbildningen. Ett sätt skulle vara att utreda möjligheterna till ett fördjupat samarbete med Sverige inom ramen för våra nuvarande medicinska fakulteter.

Nu ger vi eleverna en likvärdig och rättvis bedömning

– Kunskapsgarantin är en viktig reform. Med hjälp av den kan vi säkerställa att varje elev har tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa årskurs. Samtidigt ser vi till att bedömningen är rättvis, oberoende av vilken skola eleven går i, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Skolan ska vara rättvis och förutsägbar. Eleverna ska kunna lita på att samma krav gäller i alla kommuner och skolor, säger Adlercreutz.

Konkret innebär reformen att tydligare bestämmelser om bedömning och uppflyttning fastställs i lag som ett stöd för lärarna och för att garantera en lika bedömning i hela landet. Genom enhetliga kriterier för när en elev kan gå vidare till nästa årskurs säkerställs att eleven har de kunskaper som behövs för att klara nästa steg.

– Om en elev trots stödåtgärder inte har uppnått de kunskaper som behövs, och därmed fått underkänt i ett eller flera ämnen, kan eleven inte gå vidare till nästa årskurs. På det här sättet säkerställer vi att alla barn har den kunskapsnivå som behövs för att gå vidare till följande årskurs, säger Adlercreutz.

En elev som inte når målen ska ges möjlighet att visa sitt kunnande på nytt. Samtidigt införs ett krav på mellanbetyg i årskurs 9, för att ge en fingervisning av kunskapsläget inför fortsatta skolgången.

Arbete åt unga – SFP presenterar åtgärder för att stärka ungas sysselsättning

SFP:s ordförande Anders Adlercreutz och riksdagsledamot Christoffer Ingo presenterade på onsdag SFP:s åtgärder för att stärka ungas sysselsättning. Adlercreutz och Ingo betonade vikten av att stärka ungas framtidstro och att alla unga ska kunna lita på att arbete lönar sig och att den utbildning man får också bär.

– Framtidstron stärks när man känner att man kan påverka sitt eget liv. Om unga fastnar i arbetslöshet i början av sin karriär riskerar det att underminera både deras möjligheter och deras tro på framtiden. Därför måste vi agera, säger Adlercreutz.

Arbetslösheten bland unga är idag hög. Enligt SFP handlar det inte främst om brist på vilja eller kompetens, utan om att arbets- och praktikplatser är svåra att hitta.

– Det måste finnas fler vägar in i arbetslivet. Vi behöver både göra det lättare för företag att anställa unga och uppmuntra fler unga att skapa sitt eget arbete, till exempel genom företagande. Samtidigt lägger vi grunden för nästa generation av finländska företagare, säger Ingo.

SFP lyfter även upp vikten av särskilda insatser för de unga som ännu inte hittat sin plats i arbets- eller studielivet.´

– Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukpensionering bland personer under 35 år. Därför måste vi också stärka tillgången till rehabilitering och stöd för att hjälpa unga tillbaka till sina studier och arbete, säger Adlercreutz.

– Finland har inte råd att förlora en generation unga till arbetslöshet. Med riktade reformer kan vi skapa fler möjligheter och ge unga en starkare start i arbetslivet, säger Ingo.

SFP:s 10 åtgärder för att stärka ungas sysselsättning

 

  1. Inför en ungdomsreservering i företagsbeskattningen

För att underlätta anställningen av under 30-åringar vill vi införa en ungdomsreservering för företag. Med hjälp av den kan företag göra ett separat avdrag för lönebikostnader som inte beaktas när årets resultat beräknas. De reserverade medlen skulle inte beskattas som vinst och skulle få användas under skatteåret eller tre därpå följande år för att finansiera investeringar. Beskattningsreserveringen blir skattepliktig inkomst om den inte används inom angiven tidsfrist för att finansiera investeringar.

2. Sporra unga till företagande genom att fördubbla storleken på startpengen

Vi vill uppmuntra fler unga att ta steget in på företagarbanan genom att fördubbla startpengen för under 30-åringar. År 2026 är startpengen 37,21 euro per dag. En fördubbling skulle ge unga företagare en tryggad inkomst på 1 480 euro per månad. En förhöjd startpeng är en tydlig signal och ett konkret incitament som främjar det att fler unga vågar satsa på sina idéer och bygga upp sin företagsverksamhet.

3. Sänk tröskeln för ungt företagande med en särskild företagsmodell för 15–25-åringar

Vi vill göra det betydligt enklare för unga att bli företagare genom att skapa en lättare företagsmodell för 15–25-åringar genom att bygga vidare på Ungt företagande-modellen. Den skulle ge skattefrihet på vinst upp till en viss taksumma, automatisera bokföringen via Skatteförvaltningens system och kompletteras med undervisning i entreprenörskaps- och ekonomifärdigheter på högstadiet och på andra stadiet. Modellen minskar byråkratin och gör företagande till ett verkligt alternativ för unga som vill skapa sin egen sysselsättning.

4. Slopa första anställningsmånadens arbetspensionsförsäkringsavgift för att främja sommarjobb

Många unga får in foten i arbetslivet via ett sommarjobb. För att främja att företag anställer sommar- och säsongsarbetare vill vi slopa den första anställningsmånadens arbetspensionsförsäkringsavgift då företaget anställer en ung person upp till 25 år för en korttidsanställning. Arbetsgivaren sparar via det ungefär en femtedel av kostnaderna för den första anställningsmånaden.

5. Stärk samarbetet mellan högskolor, yrkesutbildning och näringslivet för att främja praktik och slutarbeten

Inom många sektorer har unga svårt att hitta en praktikplats, vilket kan påverka möjligheten att slutföra sin examen ifall det handlar om obligatorisk arbetspraktik. Praktiken kan ha en stor roll i att få anställning efter utexaminering. Vi vill främja ett stärkt samarbete mellan högskolor och näringsliv på regional nivå och skapa en skattemorot för företag som bekostar ett slutarbete på magister- eller kandidatnivå.

6. Utveckla läroavtalen så att fler unga kommer in i arbetslivet

I Finland är läroavtal fortfarande administrativt tunga och dyra för företagen. Vi vill förenkla den administrativa bördan, stärka handledningen för studerande och främja samarbetet mellan företag och utbildningsanordnare och på så sätt få fler företag att erbjuda läroavtalsplatser och ge unga en smidig väg in i arbetslivet. Försöket med verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen möjliggör också ett tätare samarbete mellan det lokala näringslivet och utbildningsanordnarna i regionen.

7. Sporra att ta emot deltidsarbete genom att återinföra det skyddade beloppet i arbetslöshetsdagpenning för alla

Slopandet av det skyddade beloppet har i det rådande ekonomiska läget inte lett till det önskade resultatet att fler skulle övergå från att arbeta deltid till att i stället arbeta heltid. Snarare finns det tecken på att fler unga helt avstår från arbete, eftersom redan små inkomster leder till ett delvis bortfall av stöd. Arbete ska alltid löna sig. Därför föreslår vi att det skyddade beloppet återinförs.

8. Negativ inkomstbeskattning som språngbräda för jobb och ungt företagande

Vi vill inleda ett försök med negativ inkomstbeskattning, vilket innebär att personer med låga eller inga inkomster alls får stöd via beskattningen i stället för komplicerade inkomstöverföringar. Vi vill att det alltid ska löna sig att arbeta och att det ska synas i plånboken ifall man arbetar mera.

Med negativ inkomstbeskattning skulle dagens splittrade socialskydd med sina många olika stödformer och nivåer ersättas av ett enklare system. Det skulle eliminera flitfällor, skapa klara incitament både att ta emot jobb och att starta företag samtidigt som den minskar tung byråkrati. Resultatet blir ett begripligt system som är lätt för användaren.

9. Upphandlingen av sysselsättningstjänster ska vara resultatorienterad

När kommuner upphandlar sysselsättningstjänster av privata tjänsteproducenter ska mer fokus läggas på att den arbetslösa också får ett jobb. Det ska inte räcka med att de privata tjänsteproducenterna ordnar utbildning ett visst antal timmar, utan det centrala är att åtgärderna leder till anställning. Exempelvis har Lahtis infört en modell som utgår från detta.

10. Minska ungas andel av sjukpensioneringar genom att stärka rehabiliteringen och främja en återgång till arbetslivet

Den vanligaste orsaken till att unga sjukpensioneras tidigt är problem med den mentala hälsan. Forskningen visar att sannolikheten för att en person återgår till arbetet minskar ju längre sjukfrånvaron pågår. Därför är det viktigt att trygga människors tillgång till rehabiliteringstjänster ännu tidigare än idag och, i de fall där det är praktiskt möjligt, göra deltagandet i rehabilitering mer förpliktande. För att underlätta återgången till arbetslivet ska tröskeln för användning av arbetsprövning via företagshälsovården sänkas och användningen av IPS-arbetsträning främjas i välfärdsområdena. Samtidigt behöver vi bättre följa med arbetsförmågan hos de unga som saknar anställning eller studieplats. Eftersom kunskapsunderlaget om hur effektivt olika rehabiliteringsformer främjar återgången till arbetet är begränsat, vill vi att detta utreds för att säkerställa att den rehabilitering som erbjuds faktiskt ger resultat.

Skolan utgör grunden för Finlands framgång

Undervisningsminister Anders Adlercreutz bjöd på onsdagen den 25 mars in sina företrädare till en gemensam lunch i statsrådets festvåning i Helsingfors. Totalt deltog 13 tidigare undervisningsministrar i mötet, som satte fokus på den finländska grundskolans utveckling och framtid.

Den finländska grundskolan, som nu har över 50 år på nacken, har länge betraktats som en hörnsten i samhället och en central förklaring till landets framgång – både nationellt och internationellt. Flera av de ministrar som deltagit i att bygga upp systemet fanns på plats.

– Den finländska grundskolan är en av våra viktigaste samhällsinstitutioner. Den har lagt grunden för vårt lands framgång och fortsätter att vara avgörande för vår framtid, säger Adlercreutz.

Under lunchen diskuterades också aktuella reformer inom utbildningssektorn. Adlercreutz lyfte särskilt fram det visionsarbete för grundskolan som nyligen presenterats och som väckt internationellt intresse.

– Det arbete som mina företrädare har initierat och utvecklat är fortfarande högst relevant. Vi bygger vidare på en stark grund, men måste samtidigt våga förnya skolan i takt med att samhället förändras, säger Adlercreutz.

Han betonade också utbildningspolitikens centrala roll:

– Att ansvara för utbildningen är ett av de viktigaste uppdragen i ett samhälle. Skolan formar inte bara individens möjligheter, utan hela nationens framtid.