SFP jobbar för en ambitiös klimatpolitik

/0 Kommentarer/i , , , /av

Mona Martin uttrycker (HBL Debatt 21.11) sin oro för Finlands och SFP:s klimatpolitik. Klimatpolitiken är ett område på vilket man hela tiden får ta till sig nya rön och det leder till att det självklart är allt skäl att med jämna mellanrum revidera sina riktlinjer. Det här är också ett område som vi inom SFP förhåller oss mycket ambitiöst till. Det är den viktigaste globala frågan i vår tid.

SFP:s klimatprogram fick mycket positiv respons av klimatrörelsen när det kom ut, och med goda skäl. Det är ett balanserat program som tar fasta på de stora frågorna inom klimatproblematiken. Till flera delar var det mer ambitiöst än andra partiers. Det regeringsprogram som vi har i dag reflekterar i mycket SFP:s klimatprogram, och det ser jag som ett gott betyg.

Martin efterlyser mera direkta krav i vårt program. Här berör hon en av de stora frågorna i klimatpolitiken. Hur balanserar man mellan direkta krav – förbud och reglering – och incitament? I vårt klimatprogram har vi valt att prioritera marknadsekonomiska styrmedel framför förbud. I huvudsak eftersom man lätt går fel om man från politikerhåll definierar vad som får konsumeras och inte får konsumeras. Om vi prissätter rätt saker, i detta fall utsläpp, binder vi oss inte till en teknologi, utan till ett mål. Som motvikt kan man i stället beskatta det vi vill ha – arbete – lättare.

Kampen mot klimatförändringen, som de flesta andra frågor, har också en ekonomisk aspekt, i positiv bemärkelse. Genom att vara föregångare skapar vi en hemmamarknad som gör det möjligt för våra clean-tech-företag att etablera sig, växa till sig, och sedan gå på export. På den vägen har de en positiv inverkan inte bara lokalt utan globalt.

Den generella målsättningen vi ställer är klimatneutralitet 2035. Det är i sig ett mycket konkret och krävande mål. Om vi lyckas utveckla utsläppshandeln på det sätt vi beskriver i vårt klimatprogram är den ett mycket effektivt styrmedel. Vi eftersträvar en modell enligt vilken utsläppsrätternas antal direkt kopplas till EU:s andel av den resterande utsläppskvoten. En sådan utsläppshandel för oss automatiskt mot våra klimatmål.

Adlercreutz: Ambitiösa klimatmål kräver ekonomiska styrmedel

/0 Kommentarer/i , , /av

Det behövs både ekonomiska styrmedel och marknadsbaserade åtgärder i kampen mot klimatförändringen. Det betonar Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– Det är klart att vi kommer att behöva både reglering och förbud. Samtidigt är det skäl att komma ihåg att man lätt gör fel om man från politikerhåll definierar vad som får konsumeras och inte får konsumeras. Om vi indirekt via beskattning och andra mekanismer prissätter rätt saker, i detta fall utsläpp, binder vi oss inte till en teknologi, utan till ett mål. Då är det mycket lättare att på ett kostnadseffektivt sätt nå våra klimatmål, säger Adlercreutz.

Adlercreutz ordnade på måndagen ett seminarium om vikten av ekonomiska styrmedel och marknadsbaserade åtgärder i kampen mot klimatförändringen.

I debatten ställer man ofta ekonomin och individens rättigheter, mot klimatåtgärder. Adlercreutz säger att det är missvisande.

– Med rätt styrmedel motverkar vi inte bara klimatförändringen utan skapar också ekonomisk välfärd. Genom att vara föregångare skapar vi en hemmamarknad som gör det möjligt för våra clean-tech-företag att etablera sig, växa till sig, och sedan gå på export. Den vägen har företagen en positiv inverkan inte bara lokalt utan globalt, säger Adlercreutz.

Regeringen kommer efter årsskiftet att presentera nya konkreta åtgärder för att förverkliga regeringsprogrammets klimatmålsättningar.

Adlercreutz: Sannfinländarnas skuggbudget ingen egentlig budget

/0 Kommentarer/i , , , /av

– Sannfinländarnas skuggbudget är ingen egentlig budget. Det är en politisk önskelista av en värld som inte finns. Det är ansvarslöst av vårt största oppositionsparti.
Gruppledare Anders Adlercreutz (SFP) var mycket kritisk då han kommenterade oppositionsgruppernas alternativa budgeter som debatterades i riksdagen på onsdagen.

– För att kunna föra en meningsfull debatt om skuggbudgeterna är det viktigt att de är förankrade i de rådande ekonomiska realiteterna. Sannfinländarna har inte siffrorna rätt och förslagen är inte genomförbara. I en rättsstat som Finland är det både naivt och ansvarslöst att balansera statsekonomin genom att krasst skära ned på allt som liknar kostnader för invandring, säger Adlercreutz.

I sig fann han det bra att samlingspartiet betonade sysselsättningsåtgärderna i sin skuggbudget. Flera av deras åtgärder hittas också i regeringsprogrammet. Men Adlercreutz anser ändå att helheten haltar.

– Effekten av samlingspartiets skuggbudget är att man dels skapar problem för många människor i vardagen, men också att man skapar mer pensionärsfattigdom i framtiden. Det kan på intet sätt ses som en hållbar lösning. De som är snuttjobbare idag skulle fortsätta ha det svårt även under sina pensionsdagar, eftersom samlingspartiets förslag är att slopa pensionsintjäningen från inkomstrelaterade arbetslöshetspengen.

Adlercreutz: Fronttilläggets rejäla höjning är glädjande

/0 Kommentarer/i , , /av

– Fronttillägget höjs till och med 150 procent. Det är den största höjningen någonsin. Det är viktigt att våra åldrande frontveteraner och krigsinvalider och deras makar får de rehabiliterande tjänster som de behöver, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Riksdagsgrupperna har enhälligt fattat beslut om att godkänna förslaget som innebär att höja fronttillägget till 125 euro och föreslår att förordningen om de gravt handikappade krigsinvalidernas makars rätt till rehabilitering ändras så att den styrande invaliditetsgraden sänks från 50 till 30 procent.

Riksdagsgrupperna har under hösten behandlat förslagen av kommissionen för frontveteranärenden och delegationen för Finlands veteranförbund om förbättrandet av krigsveteranernas situation.

Adlercreutz: Barnfamiljer behöver en lättare vardag

/0 Kommentarer/i , , , /av

Vi ska genomföra en familjeledighetsreform, men vi bör också fundera på hur vi kan göra vardagen för våra familjer mera smidig. Det underströk svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz då riksdagen på onsdagen debatterade familjepolitiken och den sjunkande nativiteten.

– Svaret på nativitetsfrågan är inte fler riktade stöd, utan en lättare vardag och starkare framtidstro. När man planerar familj handlar det om att våga tro på framtiden. Att man kan få en bra utbildning och litar på att man får arbete. Därför behövs en dynamisk ekonomi, satsningar på utbildning och en smidig arbetsmarknad.

Adlercreutz säger att familjeledighetsreformen ska genomföras utan dröjsmål.

– Samtidigt bör vi fundera på hur vårt dagvårdssystem görs mera smidigt – vi måste bättre kunna kombinera exempelvis deltidsarbete och dagvård. Så skapas möjligheter för en lättare vardag för barnfamiljerna.

Skattelättnaden för dividender från onoterade företag är befogad – men en helhetsreform behövs.

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Företagsstöden var före valet en så gott som outsinlig källa till inbesparingar för de flesta partierna. Vid närmare granskning har det också för denna regering visat sig vara lättare sagt än gjort att skära ner på det man kallar företagsstöd. 

I många fall handlar det om relativa skattefördelar – A beskattas enligt x medan B beskattas enligt y, en lägre procentsats. Då kan man eliminera företagsstödet på två sätt – antingen genom att sänka x eller genom att höja y. Båda alternativen eliminerar företagsstödet, men effekten av dem båda kan ändå vara olika. 

En av de här relativa skattefördelarna gäller beskattningen av onoterade företag. Här kan man i och för sig också ifrågasätta hela påståendet om en annorlunda beskattning av dividendinkomsten från företag vars aktier är illikvida än för aktier som fritt kan köpas och säljas varje dag verkligen kan anses utgöra företagsstöd. Frågan har behandlats i både Helsingin Sanomat och HBL under de senaste veckorna.

Om man bara ser på skattesatsen på de dividender som lyfts kan fördelen kännas obefogad. Verkligheten är dock mer nyanserad, som alltid. 

Onoterade företag har svarat för så gott som all den tillväxt i arbetsplatser vi har sett de senaste åren. De här företagen drivs av verkliga människor – män, kvinnor och familjer. Människor som inte bara satsar sina egna tillgångar, utan i praktiken ofta också sin egen och sin familjs framtid. Det är mot den bakgrunden skattefördelen skall ses. 

Vad handlar det då om för fördel? 

När ett onoterat företag betalar ut dividend – ifall att företaget kan – handlar det om en vinst som redan beskattats en gång. Om dividenden är mindre än 150 000€ och understiger 8% av företagets nettoförmögenhet anses 25% vara beskattningsbar inkomst. 

Resultatet är, att dividender beroende på deras storlek beskattas enligt en procentsats som varierar mellan ca 26 och närmare 50 procent då man tar med samfundsskatten i ekvationen. Detta kan jämföras med på motsvarande sätt beräknad totalbeskattning av dividender från noterade bolag, som uppgår till ca 40-43 procent. 

26 procent är en låg procentsats, närmare 50 procent igen en rätt hög beskattning. Samtidigt beskattas passiv egendom – fastigheter, depositioner, obligationer – enligt skalan 30-34%. 

Är det här då rättvist? 

SFP:s utgångspunkt i regeringsförhandligarna var den, att beskattningen av företagande måste vara skälig. Vi ville inte ha en åtstramning av företagsbeskattningen. Det här handlar inte om att gynna de välbemedlade, utan om att skapa incitament för företagande. Samtidigt är det viktigt att det kapital som finns inte i oskäligt hög grad placeras i t.ex. fastigheter, utan också i växande företag. Genom att lindra beskattningen av en del av de dividender som betalas ut ur onoterade företag uppnår vi båda dessa mål. 

Men det är också klart att den modell vi har idag inte är optimal. Modellen i sig är komplicerad och det, att kalkylen baserar sig på företagens nettoförmögenhet gynnar traditionell industri på bekostnad av servicebranschen eller t.ex. företag inom IT-sektorn. Det här är inte ändamålsenligt med tanke på var vår förväntade tillväxt finns. Samtidigt kan man med fog säga att den nuvarande modellen kan var en orsak till att introduktioner på börsen i dagens Finland inte är speciellt vanliga. 

Att rakt av jämföra beskattningen av löneinkomster, dividender från listade företag och dividender från egen företagsverksamhet är inte ändamålsenligt om vi vill uppnå våra sysselsättningsmål. Vi kan och skall se över våra företagsstöd. Men när vi ser över hur företag beskattas är det inte i någons intresse att skapa en kultur där verksamhetsmiljön förändras från budget till budget eller att kapital hellre placeras i passiva tillgångar än i växande företag som skapar sysselsättning och tillväxt. En samhällsdiskussion och beskattning som gynnar företagsamhet är i allas intresse. 

Insändare HBL 26.10.2019

Gruppanförande i remissdebatten om budgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna.

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Ärade talman,
Riksdagen ska spika budgeten för nästa år i ett läge då oron i Europa är stor. Vi läser dåliga nyheter om nativiteten i Finland och står inför demografiska utmaningar. Befolkningen åldras och det föds färre barn. Marginalisering och ojämlikhet är verkliga problem. Utbildningsnivån har svängt nedåt och våra vägar är i sämre skick. En stor del av våra företag lider av arbetskraftsbrist. Investeringsnivån är låg och unga är med fog oroliga för hur vår planet ser ut då de själva blir vuxna.

Samtidigt har den politiska diskussionen skärpts och man målar upp polariserande hotbilder utan grund i fakta.

Det här är våra utmaningar och vi känner till dem. Och det är med kännedom om alla dessa problem som regeringen har enats om regeringsprogrammet som denna första budget är ett uttryck för.

Ärade talman,
Vi börjar igen värdesätta utbildning. Det är ett utbildningslöfte som håller. Regeringen gör betydande tilläggssatsningar på alla stadier. Vi återinför den subjektiva rätten till småbarnspedagogik på heltid och minskar gruppstorlekarna.

Vi gör en familjeledighetsreform som långt motsvarar den modell som jämställdhetsorganisationerna länge har drivit. Reformen underlättar vardagen för familjerna, förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och den vägen också indirekt sänker tröskeln till att bilda familj.

Om jämställdhet inte intresserar, väcker reformen antagligen motstånd. Men om man tror på den, finns det skäl att stödja reformen.

Regeringen tror att företagen bättre än staten kan besluta vilka som de ska anställa. Därför underlättas anställningen av utländsk arbetskraft. Vi anser också att vi inte ens ska ge en antydan åt en utlänning som avlagt examen här om att han eller hon inte är välkommen att stanna. Det skulle vara irrationellt rent samhällsekonomiskt. Därför ska studerande få en automatisk förlängning av uppehållstillståndet på två år efter att de har utexaminerats.

Dessa är ändringar som oppositionen naturligtvis kan motsätta sig men som understöds av vår samhällsekonomi och våra företag.

Ärade talman,
Regeringen har bestämt att ta fram en företagsstrategi och vi har förbundit oss att konkret göra framsteg som ger den flexibilitet som arbetsmarknaden behöver.
För att uppmuntra till investeringar inför regeringen dubbla avskrivningar under fyra år – en tydlig signal om att det lönar sig att investera nu. Dessutom erbjuds företagen ett extra 50 procents skatteavdrag för forsknings- och innovationsprojekt.

Att det därutöver görs tydliga satsningar för att lindra mental ohälsa är av stor betydelse när det gäller att skapa förutsättningar för ett bättre arbetsliv.

Regeringen förhåller sig ambitiöst till kampen mot klimatförändringen. Det råder ingen tvekan om det. Alla åtgärder finns ännu inte med i denna budget men riktningen och den gemensamma viljan är klar.

Och den som säger att klimatåtgärderna försvagar sysselsättningen har inte lyssnat på våra företag. De önskar sig en klar färdplan, och regeringen kommer att leverera en sådan.
Inom beskattningen söker man sådana lösningar som mest effektivt främjar våra klimatmål. Vi påskyndar utvecklingen bort från fossila bränslen, men det ska ske socialt rättvist. Därför kompenserar regeringen bränsleskatthöjningen med skattelättnader för små- och medelinkomsttagare.

I den kommande energiskattereformen kommer vi ytterligare att förbättra vår industris konkurrenskraft samtidigt som vi genom den bidrar till att minska användningen av fossila bränslen.
Svenska riksdagsgruppen och SFP tycker att det är bra att det i budgetförslaget också finns fokus på landsbygdsnäringarnas lönsamhet.

Med tanke på vårt lands tvåspråkighet finns det många bra saker att nämna. Bland annat finns anslag för att förnya vår nationalspråkstrategi och Folktingets grundfinansiering höjs.

Ärade talman,
Efter fyra långa år av indexnedfrysning – som varit betungande både för enskilda människor och för våra universitet och skolor – har denna regering bestämt att normala indexhöjningar av sociala förmåner och utbildningsanslag nu igen återställs. Det har en prislapp, men det är ett sådant samhälle som vi vill ha.

SFP har också fått igenom sitt krav att studiestödet binds vid index redan från nästa år, vilket har betydelse, också på sikt, för de studerandes vardag. Också barnbidraget för ensamförsörjarfamiljerna och de lägsta pensionerna höjs.

Ärade talman,
På makronivå ökar budgetunderskottet till cirka två miljarder euro. Det är mera än under de två senaste årens högkonjunktur, men Finland uppfyller ändå skuldkriteriet enligt EU-fördraget både i år och nästa år. Däremot finns det risk att skuldkvoten börjar öka i början av 2020-talet. För att motverka detta behövs alla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Det är ett mål som regeringen inte kan vika ifrån för att de offentliga finanserna ska vara i balans 2023. I enlighet med regeringsprogrammet utesluter den här regeringen inga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Vi behöver stöd, vi behöver service, vi behöver nya former av anställning. Men vi behöver också strukturell förnyelse samt en tro på att man i Finland kan lyckas, kan anställa, att vi har en förmåga att förnya oss och det att du lyckas inte betyder att jag har det sämre.

SFP finns med i regeringen för att se till att dessa mål uppfylls. Vi behöver det nytänkande och den reformvilja som regeringsprogrammet och regeringen Rinnes första budget är ett starkt uttryck för.

Adlercreutz kräver bestämda åtgärder för att nå sysselsättningsmålen: Familjereform, snabbare arbetslov och skattelättnader för investeringar

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

SFP finns med i regeringen för att se till att sysselsättningsmålen uppfylls. Anders Adlercreutz, ordförande för svenska riksdagsgruppen, understryker att det behövs ett brett åtgärdsbatteri.

– Vi gör en familjeledighetsreform som underlättar vardagen för familjerna och förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Vi måste få snabbare lovprocesser för att råda bot på företagens brist på arbetskraft. Det är bra att vi nu underlättar företagens investeringar och genom skatteavdrag satsar på forsknings- och innovationsprojekt, säger Adlercreutz.

I sitt gruppanförande i riksdagens budgetdebatt på tisdag framhöll Adlercreutz att regeringen förhåller sig ambitiöst till kampen mot klimatförändringen.

– En klar färdplan ska göras upp. Och den som säger att klimatåtgärderna försvagar sysselsättningen har inte lyssnat på våra företag.

Adlercreutz underströk att denna regerings utbildningslöfte håller och att nödvändiga sociala förbättringar görs.

– Efter fyra långa år av indexnedfrysning – som varit betungande både för enskilda människor och för våra universitet och skolor – har denna regering bestämt att normala indexhöjningar av sociala förmåner och utbildningsanslag nu igen återställs. Det har en prislapp, men det är ett sådant samhälle som vi vill ha.

Tal i interpellationsdebatten 1.10.2019

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

Uskon että kaikki tällä salissa välittävät taloudesta. Että kaikki täällä välittävät työllisyydestä. 

Keskustelemme nyt välikysymyksestä joka jätettiin kun hallitus oli toiminut runsaat kolme kuukautta. Elämme edellisen hallituksen budjettia – joka muuten tehtiin paremmassa suhdanteessa 1.7 miljardia alijäämäiseksi – ja tämä hallitus ei ole vielä jättänyt omaa budjettiesitystään eduskunnalle.

Mutta taloudesta on hyvä puhua siitä huolimatta – ja työllisyydestä. 

Saimme eilen kuulla heikkoja uutisia syntyvyydestä. Suomi on demografisten haasteiden edessä. Meillä on vanheneva väestö ja yhä vähemmän lapsia. Syrjäytyminen ja eriarvoistuminen ovat todellisia ongelmia

Koulutustaso on kääntynyt laskuun ja tiestömme rapautuu. Iso osa yrityksistämme kärsii työvoimapulasta. Investointiaste on matala ja nuoret ovat syystäkin huolissaan siitä, miltä maapallomme näyttää heidän ollessaan aikuisiässä. 

Ärade talman. 

Vi vet vilka våra utmaningar är. Vi har demografiska bekymmer. Våra företag hittar inte arbetskraft. Vår utbildningsnivå har sjunkit. Våra vägar är inte i skick. Utslagning är ett faktiskt, konkret problem. EU står inför stora frågeställningar och klimatförändringen hotar allas vår framtid. 

Ärade talman. Denna regering ser alla dessa problem. Och agerar för att motverka alla dessa problem. 

Arvoisa puhemies. 

Nämä ovat meidän haasteemme ja tämä hallitus tarttuu niihin. 

Me teemme koulutuksen kunnianpalautuksen. Se on koulutuslupaus joka pitää. Tämä hallitus tekee huomattavia lisäpanostuksia kaikilla asteilla ja palautamme subjektiivisen oikeuden varhaiskasvatukseen. 

Teemme vanhempainvapaauudistuksen joka pitkälti vastaa sitä mallia, jota tasa-arvojärjestöt pitkään ovat ajaneet. Tämä helpottaa perheiden arkea, se parantaa naisten työmarkkina-asemaa ja madaltaa sen kautta välillisesti myös  perheen perustamisen kynnystä. 

Ellei tasa-arvo kiinnosta, niin tämä varmaan herättää vastustusta. Mutta jos siihen uskoo, niin tätä on syytä tukea. 

Tämä hallitus uskoo, että yritykset osaavat valtiota paremmin päättää kenet palkkaavat, ja helpottaa sen takia ulkomaisen työvoiman palkkausta. Me näemme myös, että meidän ei tule edes vihjaista täällä tutkinnon suorittaneelle ulkomaalaiselle että hän ei ole tervetullut jäämään. Se olisi jo kansantaloudellisesti järjenvastaista. Siksi opiskeluoleskelulupaan tulee automaattinen pidennys opiskelijan valmistuttua. 

Nämä ovat muutoksia joita oppositio toki saattaa vastustaa, mutta joita kansantalous ja yrityksemme kannattavat. 

Tämä hallitus suhtautuu ilmastonmuutoksen vastaiseen taisteluun kunnianhimoisesti. Tästä ei ole epäilystä. Kaikkia toimia ei vielä tästä budjetista löydy, mutta suunta ja yhteinen tahto on selvä. 

Ja se joka sanoo, että ilmastotoimet heikentävät työllisyyttä ei ole kuunnellut yrityksiämme. Ne kaipaavat selkeää tiekarttaa. Tämä hallitus tulle heille sellaisen antamaan.

Kyllä – kaikkia toimia ei tässä budjetissa ole. Kaikki asiat eivät ole ensimmäisen kolmen kuukauden jälkeen ratkaistu. Mutta olkaa huoleti oppositio, lisää toimia tulee. 

Kokoomus kaipaa konkreettisia työllisyystoimia. Iso osa Kokoomuksen varsin hyvästä 16 kohdan listasta on ristiriidassa edellisen hallituksen toimien kanssa. Iso osa taas löytyy tästä hallitusohjelmasta. Toivottavasti kiitosta ja tukea siis tulee, vaikka se tänään ehkä jää uupumaan. 

Koska me edistämme paikallista sopimista, kuten hallitusohjelma linjaa. Helpotamme yritysten investointeja. Parannamme teollisuuden kilpailukykyä. Kehitämme vientiväyliä. 

On totta, että tämä hallitus ei voi odottaa vetoapua suhdanteista. Se tarkoittaa, että meidän pitää tehdä lujasti töitä saavuttaaksemme tavoitteemme. Tavoitteemme jotka luulen olevan yhteisiä. 

Ärade talman. 4 månader av arbete har vi bakom oss. Allting är inte färdigt. Mycket återstår att göra. 

Men vi är på god väg. 

Ett delat hot kräver ett delat ansvar

/0 Kommentarer/i , , /av

Ett delat hot kräver ett delat, gemensamt ansvar. Då problemen är globala behövs internationella insatser för att lösa dem. Det framhöll gruppordförande Anders Adlercreutz då riksdagen på torsdagen diskuterade Finlands deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak.

– Det ska synas att Finland har förmåga och framförallt vilja att ta initiativ för att lösa konflikter – vi är inte på den internationella arenan för att vara passiva åskådare eller för att blunda för de problem som finns.

– Utbildningen av säkerhetsstyrkor i Irak och i irakiska Kurdistan behövs för att återställa säkerheten och stabiliteten i regionen som i många år har lidit av Isis-organisationens terror.
Adlercreutz underströk i sitt gruppanförande att militär och civil krishantering inte ensidigt får styras av den egna nyttan.

– Även om vi alla bra förstår att Finland vill prioritera sådana operationer som också stöder upprätthållande av den egna kompetensen, så får inte enbart den egoistiska nyttan vara avgörande. Från ett bredare säkerhetsperspektiv är det viktigt att vi är med och utbildar både militära och civila krishanterare, samt hjälper till svårt sargade länder som exempelvis Irak att återfå stabila, mänskliga levnadsvillkor.