Kyrkslätt-dagen till ära utmanade Kyrkslätts kommunfullmäktigeordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz i sitt tal på torget kommuninvånarna att tillsammans göra Kyrkslätt till Finlands vänligaste kommun.

– Jag har funderat på vad vi kunde göra som på ett konkret sätt skulle skapa förändring i allas tillvaro men som inte skulle kräva invecklade politiska processer eller mycket pengar. Detta är mitt förslag. Det kanske kräver en smula mod att förverkliga, men jag hoppas att det kunde bidra till att göra Kyrkslätt till ett ännu trevligare ställe att bo på, säger Adlercreutz.

– Jag utmanar alla Kyrkslättbor att uppmärksamma varandra. Då du möter någon – vem som helst – på parkeringsplatsen, på motionsspåret, i matbutikens kö eller vid fotbollsplanens kant – visa att du har sett honom eller henne. Titta i ögonen och nicka, och om du kan samla tillräckligt med mod kan du hälsa med ett hej, goddag eller morjens.

Adlercreutz tror starkt att en förändring i hur vi bemöter varandra kan ha en stor inverkan på stämningen i kommunen.

– Om denna utmaning tar fart tror jag att det goda sprider sig. Då kan vi på goda grunder vänta oss att Kyrkslätt om ett år är Finlands vänligaste kommun.

– Till en början utmanar jag kommunens alla anställda och förtroendevalda. Förändringen börjar från oss själva.

Utmaningen hittas på Adlercreutz Facebook-sida samt på evenemangssidan Hei Kirkkonummi som skapats för detta ändamål. Adlercreutz uppmuntrar till att sprida utmaningen vidare.

I diskussionen om utmaningen på sociala medier kan hashtaggarna #heikirkkonummi och #hejkyrkslätt användas.

Anders Adlercreutz, SFP:s riksdagsledamot och vice ordförande tycker att det är hög tid att lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt ses över. På torsdagen debatterades regeringens proposition om att reformera lagen

– Propositionen för med sig många goda förändringar. Den beaktar barnets rätt att bli hörd och beaktar också det, att en familj kan se ut på många sätt. Det är bra, säger Adlercreutz.

Enligt propositionen kan ett barn också definiera andra viktiga människor i sin närkrets som barnet vill fortsätta träffa.

– Det är viktigt att man inte begränsar besöksrätten till enbart föräldrarna. Barnet skall ha rätt att träffa far- eller morföräldrar eller andra människor som är viktiga för barnet också i det fall föräldrarnas relation inte fungerar. Barnets rättigheter sätts nu i fokus.

Social- och hälsovårdsreformen kommer att förändra sättet på vilket barnskyddet, familjetjänsterna och rådgivningen fungerar. Adlercreutz, som också är ordförande för riksdagens mansnätverk, tog upp frågan i remissdebatten i riksdagen.

– De här är viktiga bitar i familjepusslet. Vi kan inte bara fokusera på följderna av en relation som inte fungerar. Det förebyggande arbetet är också viktigt. Vi måste se till att det finns ett tillräckligt utbud av goda familjetjänster, rådgivning och barnskydd med låg tröskel. Familjerna ska hjälpas i ett så tidigt skede som möjligt.

Adlercreutz lyfter även fram vad forskningen entydigt visar: Om föräldrarna delar på familjeledigheterna och genom det på ansvaret inom familjen, är det mycket troligare att vårdnaden av barnen också fördelas jämnare vid en eventuell skilsmässa.

– Personligen är jag dessutom övertygad om att en familj i vilken man på ett praktiskt plan delar föräldraskapet också mår bättre. Som ett led i strävan att stöda familjerna är det viktigt att denna regering – eller nästa – genomför en familjeledighetsreform. Det behöver familjerna, säger Adlercreutz.

 

Av 15–29-åringar är cirka fem procent marginaliserade och två tredjedelar av dem är pojkar.

– Marginaliseringen kan börja redan i grundskolan och en betydande orsak är känslan av ensamhet. Den sociala gemenskapen är mycket viktig för en växande ungdom. Däremot kan utanförskap starta en negativ spiral som är svår att ta sig ur.

Det säger SFP:s riksdagsledamöter Anders Adlercreutz och Thomas Blomqvist som efterlyser åtgärder för att motverka pojkars och unga mäns marginalisering.

Orsakerna till marginaliseringen är mångfaldiga och påverkas bland annat av svåra familjeförhållanden, inlärningssvårigheter och mobbning. Mentala problem kan bryta ut och leda till att studierna avbryts och till att den unga blir arbetslös, och utan jobb är det svårt att försörja sig och planera för framtiden.

– På Island har man satsat på skolornas eftermiddagsprogram och infört ett hobbykort som subventionerar hobbyavgifterna. Ett lite liknande initiativ har tagits av Finlands regering i och med mobilappen Hobbypass för högstadieelever som tas i bruk nästa år. Detta är välkommet, men initiativet borde absolut utvidgas också till lågstadie- och andra stadiets elever. Genom att göra hobbyverksamhet tillgänglig för alla kan vi motverka marginalisering, säger Anders Adlercreutz.

Maskulinitetsnormerna i samhället påverkar starkt pojkars utveckling, attityder och beteende. Detta bidrar till ojämställdhet och till utsatthet för både kvinnor och män. I forskning om män och jämställdhet betonas pojkars och mäns inkludering i jämställdhetsarbetet samt hälsofrämjande och våldsförebyggande insatser i tidigt skede för att bryta det maskulina normbeteendet hos pojkar.

– För att motverka marginalisering behövs satsningar på jämställdhetsfostran, småbarnspedagogik, skola och utbildning. För många unga är grundskolans slut en känslig tid i livet och en låg utbildningsnivå kan öka risken för utslagenhet. Marginalisering och utanförskap är i första hand en personlig tragedi, men det är dessutom ett betydande samhällsproblem. Det är oerhört viktigt att samhället vidtar rätt åtgärder så tidigt som möjligt för att motverka detta, säger Thomas Blomqvist.

Svenska folkpartiet ordnade på torsdagen tillsammans med Svenska Kvinnoförbundet ett seminarium i riksdagens infocentrum där åtgärder för att motverka pojkars och unga mäns marginalisering diskuterades.

 

Riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz (SFP) och Pilvi Torsti (SDP) ställde en skriftlig fråga om de asylsökandes försvagade rättsskydd till justitieminister Häkkänen för en månad sedan. Ministerns svar till frågan tillfredsställer dem inte.

– Svaret är knappt, och många av de problem vi tog upp viftas helt enkelt bort. Det duger inte. Det är uppenbart att vi har problem i asylprocessen. Om oron till och med omfattas av högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Vihervuori är det ingenting man kan negligera. Vi behöver en extern, oberoende utredning av Migrationsverkets verksamhet och processer, säger Adlercreutz.

En utredning om rättskyddets kvalitet, omfattning och genomförande för personer som söker internationellt skydd pågår som bäst inom statsrådet. Migrationsverkets verksamhet borde granskas av extern utvärderare, men i stället pågår en granskning inom inrikesministeriet.

– Det räcker inte. Problemen är omfattande. Det är fråga om Migrationsverkets egna processer, förfarandet kring rättshjälpen, avvisningarnas förverkligande, bristande kommunikation mellan polis och Migrationsverket och sättet på vilket t.ex. minderåriga barns och tortyroffers rättigheter inte tas i beaktande idag. Det är inte troligt att en egen utredning tar fasta på dessa bekymmer, säger Pilvi Torsti.

Inom riksdagen arbetar en grupp ledamöter med representanter för de flesta riksdagspartierna. Gruppen kommer att träffa inrikesminister Mykkänen igen inom kort.

– Situationen har försämrats i och med de åtgärder regeringen kört igenom. Det ligger nu på ministrarna Mykkänen och Häkkänen att se till att någonting görs. Rättskyddet är inte en trivial sak, säger Torsti och Adlercreutz.