Regeringen börjar mjukna upp: både Petteri Orpo och Juha Sipilä verkar vara öppna för en diskussion om när landskapsvalet ska hållas. Juha Sipilä håller trots det fast vid att landskapen ska köra igång från början av år 2020.

− Det här är direkt förnuftsvidrigt. Om vi lärt oss nånting av den här processen borde det vara att det inte är klokt att slå fast ett slutdatum innan hindren är undanröjda och man kommit över vattengraven. Juha Sipilä gräver nya gropar för sig själv, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, vice ordförande för SFP.

− Mycket av problematiken kring hela diskussionen om tidtabellen handlar om att Centern inser att stödet för reformen är lågt. Därför vill partiet forcera tidtabellen. Men samtidigt blundar Centern för den bakomliggande orsaken till det låga stödet. Om man ger processen tid och tar kritiken på allvar kunde man rätta till de mest uppenbara problemen. Då har också reformen en reell chans att överleva ett regeringsskifte, säger Adlercreutz.

Både Samlingspartiets ordförande, finansminister Petteri Orpo och Centerns ordförande, statsminister Juha Sipilä har klart sagt att riksdagen ska få den tid som krävs för att behandla lagförslaget.

− Det här är bara tomma ord så länge utskotten fortfarande jobbar vidare enligt en forcerad tidtabell. Inse sakens allvar. Ge er egen reform en chans att överleva. Återgå till ett normalt förfarande i riksdagen så att de viktiga frågorna kan behandlas grundligt och inte blir ett hastverk. Flytta fram landskapsvalet till nästa vår och skjut upp landskapens startdatum till januari 2021, avslutar Adlercreutz.

I dagens läge finns det en stor risk för att kommuner vars ekonomi är dålig väljer att reparera en rivningsfärdig skolbyggnad i stället för att riva den. Detta för att en rivning skulle leda till en nedskrivning av dess värde. En stor nedskrivning kan i sin tur rubba kommunens balans så mycket att den klassificeras som en kriskommun.

I ett skriftligt spörsmål föreslår Anders Adlercreutz, SFP:s riksdagsledamot och vice ordförande, att man borde se över linjedragningarna så, att kommuner inte skulle se sig tvungna att göra dåliga och kortsiktiga beslut om sina fastigheter av rädsla för ett kriskommunsförfarande.

–  I sitt svar till mitt spörsmål tycker Minister Vehviläinen inte att det finns skäl att befria kommunen från kriskommunsförfarande. Visst, hon medger att kommuner som är nära att bli kriskommuner oftare fattar beslut om att sanera en byggnad istället för att investera i en ny byggnad. Men hon tycker samtidigt att detta är motiverat ifall kommunen har en ekonomiskt svag situation. Så kan det ju inte vara! En sanering hjälper i vissa fall, men inte i närapå alla. Elever och personal ska inte vara tvungna att lida av återkommande inomhusluftsproblem på grund av att kommunen försöker undvika kriskommunsförfarande. Här måste vi se den situation vi befinner oss i, och ge möjlighet till undantag, säger Adlercreutz.

Minister Vehviläinen säger att ett kriskommunsförfarande för dessa kommuner ofta skulle bli aktuellt vid något skede ändå, eftersom kriskommuner brukar ha haft sämre ekonomiska utsikter under en längre tid.

– En dagis- eller skolbyggnad – eller en annan fastighet – kan få fukt- eller mögelskador både i mer välmående kommuner och i kommuner som har det kärvare. Att en kommun under en längre tid varit på väg att bli kriskommun skall inte gå ut över barn och ungdomar. Den kommunala ekonomin måste vara i balans. Men balansen skall basera sig på långsiktiga beslut. En investering i en ny byggnad är en investering i skolbarnens och personalens hälsa.

Det står klart att social- och hälsovårdsreformens tidtabell inte håller. Social- och hälsovårdsutskottet kommer inte att hinna behandla lagförslaget före midsommaren. Det betyder att omröstningen kan ske tidigast i början av juli. Trots det står regeringen fast vid att valet skall hållas i oktober 2018.

− Regeringens sköra legitimitet tål inte mera det cyniska maktspel som regeringen bedriver. Man kan inte i oändlighet tumma på centrala principer i behandlingen av det självständiga Finlands största reform någonsin. Här går gränsen. SOTE-reformen förtjänar och behöver en ordentlig behandling – och valet en tidtabell som respekterar de grundläggande demokratiska principerna, säger Anders Adlercreutz, SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot.

Stödet för social- och hälsovårdsreformen är ytterst svagt i riksdagen. Det är en av orsakerna till att speciellt statsministerpartiet Centern hårdnackat har hållit fast vid den orealistiska valtidtabellen.

− Venedig-kommissionen och OSSE har klart stipulerat att centrala vallagar inte skall ändras mindre än ett år före ett val. Trots det har regeringen tills nu hållit fast vid en tidtabell som klart strider mot de rekommendationer vi själva krävs att andra länder skall följa. Nu får det vara nog. Landskapsvalet måste flyttas framåt.