Statsrådets klimatpolitiska plan på medellång sikt diskuteras idag i riksdagen. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz vill att Finland höjer ambitionsnivån i klimatpolitiken och lyfter fram träbyggande som en konkret åtgärd i byggsektorn.

– Hela 40 % av finländarnas utsläpp kommer från vårt boende och där finns mycket vi kan förbättra. Ett småhus i trä lagrar 30 ton koldioxid – att bygga i trä är en klimatåtgärd. Speciellt då skogarnas avverkningsnivåer kommer att öka är det viktigt att vi använder vårt trä till långvariga träprodukter. Vi måste luckra upp normerna för träbyggande för att främja trä som byggmaterial, säger Adlercreutz.

Att främja träbyggande är även ur ett livscykelperspektiv ett gott val. Det handlar inte endast om byggandets koldioxidavtryck eller utsläppen, utan om byggnadens hela livscykel. Trä är ett miljövänligt material som kan återanvändas då en byggnad rivs, medan t.ex. betong och mineralull är svåra att återanvända.

– När vi kalkylerar en byggnads koldioxidavtryck över hela dess livscykel framhävs alla utsläpp som orsakas av en byggnad, från val av material till återanvändningsmöjligheterna. Produktionen av cement som behövs för betong kräver mycket energi och har stora miljökonsekvenser. Vi borde minska på användningen av plast i våra byggnader inte bara av miljöskäl utan också med tanke på deras hållbarhet. Att införa ett livscykeltänk i byggsektorn är av största vikt då vi försöker gå in för ett mer hållbart och klimatsmart byggande.

Riksdagsledamot Elina Lepomäki (Saml.) meddelade igår att hon inte kan rösta för regeringens vård- och landskapsreform. Det förvånar inte Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP och partiets vice ordförande.

– En objektiv analys av det som lagts fram för oss riksdagsledamöter kan bara leda till samma slutledning. Att koppla ihop social-och hälsovårdsreformen med en landskapsreform var en mycket olycklig lösning. I stället för att utveckla befintliga, i internationell jämförelse mycket kostnadseffektiva strukturer, fjättrar man nu en mycket viktig del av den samhälleliga servicen i en tvångströja, en landskapsadministration.

De ursprungliga målen med Social- och hälsovårdsreformen var att göra vården mer jämlik, att stävja kostnadsökningen och att förbättra det man kallar integration, samspelet mellan de olika vårdskedena.

– Här har man misslyckats stort, säger Adlercreutz. Ingenting tyder på att man kommer att nå kostnadsinbesparingar utan tvärtom. När vi upprepade gånger har frågat regeringen hur man ämnar nå de tänkta kostnadsinbesparingarna har svaret uteblivit – helt enkelt för att de inte har svaret. Det här hotar att bli en mycket dyr struktur. Den integration vi har idag spjälks i bitar i och med att pengar inte mera kopplas till ansvar. Samtidigt som många kommuners ekonomi rubbas kraftigt skapar man ett demokratiunderskott och en statsstyrd trög administrativ apparat.

– Jag håller med Lepomäki, det här måste stoppas, säger Adlercreutz.

Riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz uppmanar regeringen att låta EU-kommissionen granska att lagen om det fria vårdvalet är lagenlig.

− Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt utlåtande till valfrihetslag i vårdreformen poängterat att landskapens affärsverk har en oklar roll – det framgår inte huruvida de är ekonomiska eller icke-ekonomiska aktörer. Vidare anser HFD att EU-kommissionen borde behandla lagförslaget om valfrihetslagen för att försäkra att systemet verkligen är lagenligt. Det är oroväckande att regeringen har valt att inte göra detta – trots att EU-domstolen inte godtar till exempel Slovakiens vårdsystem, säger Adlercreutz.

I regeringen Sipiläs förslag till valfrihetslag motiveras modellen med att jämföra med Slovakiens system, och den modellens icke-ekonomiska karaktär. Nu har EU-domstolen konstaterat att denna tolkning är felaktig. I och med detta beslut försvagas regeringens motiveringar för valfrihetslagen avsevärt.

− EU-kommissionen borde förhandsgranska det fria vårdvalet i vårdreformen – trots att det skulle skjuta fram riksdagsbehandlingen med ett halvår. Då skulle inte landskapsvalet kunna ordnas i oktober, säger Adlercreutz.

− Beslutet visar igen att regeringens tidtabell för hela lagpaketet är problematisk – och direkt oansvarig. Regeringen verkar förhålla sig likgiltigt till om valfrihetslagen är lagenlig eller inte – i stället för att sända lagförslaget till EU-kommissionen för utlåtande görs några smärre justeringar i motiveringarna till lagen. Detta är inte hållbar lagberedning, anser Adlercreutz.

Juha Sipilä meddelade på måndagskvällen att det inte blir någon föräldraledighetsreform under denna valperiod. Detta trots att expertisen är enig om att den hade behövts.

− Det är synd. Och samtidigt lite oväntat. Jag tolkade veckoslutets diskussioner i offentligheten mellan Centern och Samlingspartiet som så, att båda inser att en reform behövs, att båda är villiga att förhandla, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, SFP:s viceordförande.
− Som alltid efter ett misslyckande försöker man inom regeringen – och utanför den – hitta de skyldiga. Det är egentligen en onödig diskussion. Jag tror att omsorgsminister Annika Saarikko ville ha en reform. Jag tror att Samlingspartiet ville ha en reform. Tydligen stupade det hela på ideologiska skillnader, säger Adlercreutz.

Föräldraledighetsreformen har varit en svår nöt för regeringen. En reform fanns inte med i regeringsprogrammet, och Sannfinländarna var mycket bestämda i sitt motstånd till förändringar i föräldraledigheterna.

− Säkert är, att om inte regeringen låtit Sannfinländarna och Blå Framtid torpedera reformen i drygt två års tid hade vi nu kommit längre. Då kunde vi ha haft en reform idag. Och om man frågar oss riksdagsledamöter vilken reform vi hellre vill ha – landskapsreformen eller föräldraledighetsreformen – skulle säkert den senare vinna överlägset. Trots det är det antagligen den förra som förverkligas. Och det vinner ingen på, säger Adlercreutz.

I dag inleds riksdagens arbete för 2018 och under våren kommer landskapsreformen åter till behandling. Regeringens syfte är att få hela lagpaketet godkänt före sommaren. SFP:s vice ordförande, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är orolig över det demokratiunderskott som uppstår i landskapen efter reformen.

− Hela utgångspunkten för reformen är redan i sig problematisk: man ersätter små enheter med stora och flyttar den beslutande makten längre bort från medborgarna. Den enskilda rösten urvattnas och lokaldemokratin försvinner. För att uppnå sparkraven kommer ministeriet att strypa landskapens budget – inte bara dess storlek utan också var och hur pengarna används. Detta statliga förmyndarskap är långt ifrån det lokaldemokratiska paradis som Centern har målat upp, säger Adlercreutz.

Nyland kommer att lida speciellt hårt av de sparkrav som uppstår i och med landskapsreformen, till en del på grund av att det är det största landskapet. Nyland ska spara 300 miljoner euro under det första året, och sparkraven stiger an efter.

− Sparkravet innebär att serviceenheter måste stängas och tjänster dras in. Då dessa beslut fattas är kännedom om de lokala förhållandena ytterst viktigt. Detta kan garanteras med lokal representation. Den nuvarande modellen kommer dock inte att säkra tillräckligt lokalt kunnande. Jag hoppas att regeringen inser att den lokala rösten måste höras och inför valdistrikt i Nyland.