Dåligt byggande leder till sjuka invånare, användare och stora kostnader i samhället och för medborgarna. Svenska folkpartiets kretsstyrelse i Nyland är av den åsikten att de kommunala byggprocesserna bör förbättras så att problemen rättas till. Alltför många offentliga byggnader, bl.a. sjukhus och skolor, håller inte måttet.

− Vi bör ändra på upphandlingslagen så att det alltid ställs kvalitetskrav på planering och byggande när kommunerna upphandlar, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, som själv är arkitekt till utbildningen.

− Det är också viktigt att vi har ordentliga instrument när vi mäter inomhusluft och att vi klart definierar hur mätningen utförs, fortsätter Adlercreutz.

Den sammanlagda verkan av många små problem i planerings- och byggnadsskedet leder det till problematiska byggnader i framtiden. Vi måste våga använda kvalitetsmätare och beslutsfattarna måste våga underkänna underprissatta planering- och byggofferter. I de offentliga byggnaderna sitter mycket av vår nationalförmögenhet. Vi har inte råd att kasta bort pengar på hus som gör oss sjuka, konstaterar kretsstyrelsen för SFP i Nyland.

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz kräver att regeringen avbryter verkställandet av jourreformen, det vill säga nedmonteringen av sjukhusen och centraliseringen av de mindre sjukhusens operationsverksamhet.

– Det är fortfarande helt oklart vad det kommer att bli av vårdreformen. Flera experter har under remissrundan riktat hård kritik mot regeringens nya valfrihetsproposition. Därför är det intressant att speciellt Centern är redo att centralisera och nedmontera sjukhusnätverket innan det finns någon säkerhet om landskapens eller vårdreformens öden, säger Adlercreutz.

– Det enda rätta alternativet skulle vara att nu ta en ordentlig timeout och avbryta verkställandet av jourreformen, det vill säga nedmonteringen av sjukhusen, eftersom vi ännu inte vet hur regeringens vårdreform i slutändan kommer att se ut – eller om den ens blir av.

Regeringens centraliserings- och jourreform ska träda i kraft i årsskiftet. Adlercreutz talade idag om regeringspropositionen som var en följd av utlokaliseringen av sjukhuset i Meri-Lappi.

 

Kyrkslätts kommunstyrelse godkände år 2018 års budget på måndagen. Fullmäktige behandlar budgeten om två veckor. SFP i Kyrkslätt gläder sig över resultatet.

– Budgetförhandlingarna gick bra och alla partier kan var nöjda med resultatet. Själv är jag speciellt glad över satsningarna på utbildningen, säger SFP:s fullmäktigegrupps ordförande Tony Björk.

Kyrkslätt beslöts sig för att inte höja skatteöret som bibehålls på 2017 års nivå.

– Inför social- och hälsovårdsreformen är det skäl att hålla tyglarna strama. Trots det kommer vi att kunna satsa på både barnskyddet och de äldre. Medborgarinstitutet kommer i fortsättningen att kunna erbjuda ett bättre kursutbud på svenska, säger Ulf Kjerin, viceordförande i kommunstyrelsen.

Kyrkslätt beslöt sig för att begränsa den subjektiva rätten till dagvård för två år sedan. Nästa år kommer denna begränsning att avskaffas.

– Det här var en mycket viktig fråga för oss. Vi motsatte oss begränsningen för två år sedan, och gör det fortfarande. Vi vet att den skapar segregation, och då den dessutom inte lett till inbesparingar stod det klart att beslutet bör omprövas. Det var roligt att märka att detta stöddes av alla partier, konstaterar Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och kommunfullmäktigeordförande.

Investeringsbehovet är stort i Kyrkslätt. I nästa års budget reserveras det pengar för både Winellska skolan och Gesterbyn koulu.

– Våra skolor måste fås i skick. Vi hoppas att den tid eleverna i Gesterby skolcentrum får tillbringa i de hyrda paviljongerna blir så kort som möjligt. Den här budgeten garanterar att skolprojekten går framåt, avslutar Anna Aintila, medlem av kommunstyrelsen.

 

Pressmeddelande 16.11.2017
Publiceringsfritt genast

 

Regeringen föreslår ett nytt stödsystem för förnybar energiproduktion i form av ett teknikneutralt anbudsförfarande. Anbudsförfarandet styr investeringar i förnybar elproduktion till de projekt som är mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga. Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och medlem av miljöutskottet, välkomnar reformen.

– Det finns skäl att förnya stödet för förnybar energi – tiden för inmatningstariffer är förbi. Anbudsförfarandet är redan i bruk på många håll internationellt, och det bra att Finland följer med i denna utvecklingsriktning. Det är bra att systemet möjliggör att vi kan stöda de mest kostnadseffektiva produktionsmetoderna. Anbudsförfarandet är också flexibelt och reagerar på elektricitetens marknadspris i stället för att vara ett mer statiskt produktionsstöd, säger Adlercreutz.

Enligt Finlands energi- och klimatstrategi ska över hälften av vår energiproduktion på 2020-talet komma från förnybara energikällor och år 2050 ska vi vara helt koldioxidneutrala. Regeringens proposition begränsar dock anbudsförfarandet för åren 2018-2020 till 2 TWh, trots att det finns potential för mycket mer.

– När anbudsförfarandet körs igång kommer det att finnas färdigt planerad och planlagd kapacitet för 12 TWh vindkraft. Enligt VTT kunde den årliga produktionen ligga på 300 TWh i Finland. Regeringen val att begränsa stödet till 2 TWh saknar den ambition vi behöver. Vi sätter ribban för lågt. Tiden för att höja Finlands profil och satsa på förnybar energi för att uppnå våra målsättningar är nu – i andan av det pågående klimatmötet i Bonn.