Adlercreutz: Raseborgs sjukhus behövs för hela regionens skull!

Samjourens framtid i Raseborgs sjukhus är osäker. Frågan kommer att avgöras av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) styrelse under våren. Utan samjour skulle operationer som kräver anestesi inte längre utföras vid Raseborgs sjukhus. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz anser att sjukhuset måste få hålla sin samjour.

– En nedläggning av samjouren vid Raseborgs sjukhus skulle slå hårt mot den sociala och regionala jämlikheten i hela Västnyland. Rätten till jämlik vård står hotad för alla västnylänningar ifall samkommunens styrelse beslutar att slopa samjouren. Dessutom håller social- och hälsovårdsreformen fortfarande på att beredas – att överhuvudtaget diskutera ett slopande av samjouren i detta läge är förnuftsvidrigt. De kommande landskapen måste själv få fatta beslut om hur de ordnar vården, säger Adlercreutz.

Utan samjour och möjlighet till operationer som kräver anestesi kunde Raseborgs sjukhus inte längre erbjuda jour med specialsjukvård.

– Sjukhuset är viktigt för hela regionen och rätt till god vård på eget modersmål bör garanteras för alla västnylänningar. Ifall samjouren slopas finns en risk att de nuvarande invånarna börjar flytta bort och närområdet slutar locka nya inflyttare. Det kan vidare innebära att ytterligare service upphör, och en hel region riskerar förtvina. Det gagnar verkligen inte Nyland som helhet eller huvudstadsregionen att vi med medvetna beslut försämrar ett stort områdes konkurrenskraft. Nu borde man i stället fokusera på åtgärder som stärker regionen, förbättrar trafik och service och via det lockar nya invånare.

Adlercreutz: Sänkningen av elskatten ger investeringar som gynnar klimatet

– Jag vill inte längre höra någon påstå att klimatarbete och ett konkurrenskraftigt näringsliv inte går att kombinera, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz med en hänvisning till de påståenden som Sannfinländarna ständigt lyfter upp i riksdagsdebatten.

I samband med regeringens kommande energiskattereform kommer skatten på den el som industrin använder att sänkas till EU:s miniminivå. Redan nu har flera stora investeringar satts i rörelse tack vare sänkningen.

– I Finland har vi redan länge fått följa med från sidlinjen medan Sverige har klarat sig bättre på den växande datacentralsmarknaden. Nu kan vi ana en förändring. I både Kyrkslätt och Ingå står stora projekt i startgroparna. Här handlar det heller inte bara om att skapa datakapacitet utan också om en verklig klimatgärning. Den planerade datacentralen på 250 megawatt i Kyrkslätt kommer dels att bidra till 1 000 nya arbetsplatser, men den kommer också att mata ut sin överloppsvärme i fjärrvärmenätet och på det sättet på sikt kunna stå för uppvärmningen av upp till 100 000 egnahemshus, säger Adlercreutz.

Användningen av kolkraft kommer att förbjudas i Finland år 2029, och efter det kommer torven i energiproduktionen att fasas ut.

– Vi kommer att behöva nya ersättande energikällor. Genom dessa datacentraler kan vi förena det, att Finland stärker sig som global föregångare inom digitalisering, med att samtidigt ersätta just den nedsmutsande energiproduktionen vi vill bli av med. Enbart enheten i Kyrkslätt kommer att bidra till att våra utsläpp minskas med ca 0,75 megaton koldioxid – det motsvarar  ungefär fyra procent av det som krävs för att vi skall nå vårt utsläppsmål.

Adlercreutz i riksdagens öppningsdebatt: Jobben är viktigast nu

Sysselsättningen är vår viktigaste uppgift. Det betonade gruppordförande Anders Adlercreutz (SFP) i riksdagens öppningsdebatt på tisdagen.

– Inga åtgärder får på förhand uteslutas. För vår riksdagsgrupp är det helt centralt att regeringen i samband med budgetförhandlingarna i augusti kan påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till.

SFP har stora förväntningar på de kommunförsök som genomförs för att förbättra sysselsättningen. Vi borde också i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft kunna testa slopad behovsprövning, säger Adlercreutz.

I sitt gruppanförande betonade han att stärkt jämställdhet innebär förbättrad konkurrenskraft. Regeringens satsningar på en familjeledighetsreform och de ökade resurserna på utbildning stärker Finlands konkurrenskraft i det långa loppet.

Adlercreutz anser att oppositionen som tvivlar på klimatåtgärderna lever i en förgången tid.

– Klimatpolitiken är inte ett hot. Klimatförändringen är ett hot, men arbetet mot den är i allas vårt intresse. Det är också i det finländska näringslivets intresse. Vårt näringsliv vill ha en tydlig karta. En klar vision. När vi sänker elskatten till EU:s miniminivå gör vi både vårt näringsliv och klimatet en tjänst. Vi gör någonting som ingen regering tidigare gjort, säger han.

Adlercreutz fortsätter leda Svenska riksdagsgruppen

Riksdagsledamot Anders Adlercreutz har återvalts till ordförande för Svenska riksdagsgruppen. Riksdagsgruppen konstituerade sig för det nya riksmötet som inleddes på tisdag.

– Jag är glad och tacksam över att ha fått fortsatt förtroende som gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen, säger Adlercreutz.

Han ser det som enormt viktigt att samarbetet mellan partierna fungerar, inte bara i regeringen, utan också i riksdagen.

– Regeringens mål är ambitiösa. Vi kommer inte att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent utan att fatta även svåra beslut. Därför är det viktigt att förtroendet mellan partierna är starkt, säger Adlercreutz.

Det blev återval också till riksdagsgruppens vice ordförandeposter. Till första vice ordförande valdes Ålands riksdagsledamot Mats Löfström och till andra vice ordförande riksdagsledamot Sandra Bergqvist.

Svenska riksdagsgruppen utgörs av SFP:s nio riksdagsledamöter och Ålands riksdagsledamot.

Adlercreutz: Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan äntligen i gång

– När denna budget förverkligats och när detta regeringsprogram drivits igenom kommer Finland att vara mer jämställt, mer rättvist, mer klimatsmart, mer företagsvänligt och ett bättre ställe att leva i.

Det konstaterade gruppordförande Anders Adlercreutz (SFP) i sitt gruppanförande om statsbudgeten 2020 i riksdagen på tisdagen.

– Genom satsningar på vägar och järnvägar sätter vi våra exportleder i skick. Arbetet med elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan kommer äntligen igång och bidrar också till att sänka den finländska industrins koldioxidavtryck.

Adlercreutz betonade sysselsättningsåtgärderna och att exporten kräver internationaliseringstjänster.

– Exporten kräver mer än forskning, innovationer och vägar. När vi har stora satsningar på forskning och utveckling är det viktigt att vi också gör satsningar i internationaliseringstjänster. Därför höjs anslaget till Finsk-svenska handelskammaren och till andelslaget för exportfrämjande, Viexpo, märkbart.

Han underströk att ett land som inte är jämställt är inte konkurrenskraftigt.

– Ett land som inte är jämställt använder inte sina resurser effektivt. Vi kommer under denna regeringsperiod på många sätt främja jämställdhetsarbetet, och många initiativ har redan startat under minister Blomqvists ledning, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Viktigt att ta tillfället i akt och pröva på olika sysselsättningsförsök

Regeringsprogrammet stod i fokus på måndag i riksdagens plenum. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz höll gruppens gruppanförande, som fokuserade starkt på verkställandet av regeringens sysselsättningsåtgärder. Svenska riksdagsgruppen ser att det just nu är ett bra läge för olika sysselsättningsförsök, där man fördomsfritt kan pröva på nya idéer för att få sysselsättningsnivån höjd.

– Som det står i regeringsprogrammet utesluts ingen metod som kunde tänkas förbättra sysselsättningen. För att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent, som är en förutsättning för att den offentliga ekonomin ska vara i balans år 2023, behövs ett grundmurat förtroende mellan partierna i regeringen, säger Adlercreutz i anförandet.

Att höja sysselsättningsnivån har ett viktigt samband med att locka investeringar till Finland.

– Investeringsnivån här är fortsättningsvis för låg. Genom att företagen ges möjlighet att fördubbla avskrivningarna kan vi locka fram viktiga investeringar, säger Adlercreutz.

I anförandet lyftes även fram behovet att förbättra landets företagarmiljö, vilket Adlercreutz själv sedan länge har förespråkat.

– Det innebär både utvidgade möjligheter till lokala avtal och mycket snabbare lovprocesser när det gäller rekrytering av utländsk arbetskraft. Utan arbetskraft kan inte företagen expandera, utan arbetskraft kan vi inte erbjuda service åt invånarna, säger Adlercreutz.

Energibeskattningen kommer att ses över i samband med skattereformen för hållbar utveckling.

– Den här översynen kommer, i kombination med utsläppshandeln, att konsekvent stödja utvecklingen mot en klimatneutral cirkulär ekonomi. Och den kommer också att öka den finländska företagens konkurrenskraft, vad än den konservativa oppositionen påstår, säger Adlercreutz.

Riksdagen röstar om statsrådets meddelande om regeringsprogrammet på tisdag (17.12.).

Adlercreutz: Politiken måste kunna bättre än så.

Vi måste kunna fokusera på de frågor som har verklig relevans för Finland och finländarna, säger Anders Adlercreutz, svenska riksdagsgruppens ordförande.

– Höstens politik har fokuserat på en jakt efter personliga misstag och feltramp. För tillfället görs politik av en fråga som primärt borde vara moralisk och juridisk – vill vi som bor i världens säkraste land, ett land där man litar på varandra och myndigheterna, vill vi hjälpa 30 finländska barn som är i stor nöd och hur sköter vi den frågan på ett praktisk plan?

– Samtidigt har det denna vecka fattats stora beslut på europeisk nivå, vi har en budget att diskutera, vi har sysselsättningsmål att förverkliga och ett EU-ordförandeskap att sköta. Dessa viktiga frågor faller helt i skymundan.

– Styrkan i vårt politiska system har alltid varit det, att vi kan samarbeta över partigränserna. Att vi kan bilda regeringar som går över mittlinjen, att vänster, center och högersidan kan arbeta tillsammans. En ökad polarisering i den politiska diskussionen är en allvarlig fara för en av våra största styrkor som nation.

I riksdagen godkänns nästa års budget inkommande vecka. På tisdagen diskuteras interpellationen som lämnats in av oppositionen.

– Jag hoppas på en nystart. Regeringen bör få arbetsro. Vårt politiska system måste kunna bättre än så, säger Adlercreutz.

Adlercreutz nöjd med extra budgetpott: pengar för Ung Företagsamhet och kurser i svenska för vårdpersonal

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz, som är medlem i finansutskottet, har deltagit i huvudförhandlingarna av fördelningen av regeringens extra budgetpott, de sk. julklappspengarna som finansutskottet beslutar om.

– Vi förhandlade i en positiv anda och jag är väldigt nöjd med slutresultatet, säger Adlercreutz.

Från potten delas 250 000 euro till Ung Företagsamhet för företagarfostran i skolor.

– Ung företagsamhet är ett fint program som på kort tid lyckats aktivera en stor del av våra äldre skolelever i företagande. Det har skapats hundratals olika projekt genom programmet och satsningen i Ung Företagsamhet är ett steg vidare för att programmet ska kunna utvidga sin verksamhet att omfatta ännu fler kommuner, säger Adlercreutz.

För att stöda exporten av finska företag höjs anslaget till Finsk-svenska handelskammaren och till andelslaget Viexpo märkbart.

– När vi har stora satsningar på forskning och utveckling är det viktigt att vi också gör satsningar i internationaliseringstjänster, säger Adlercreutz.

Ytterligare resurser riktas även till kvinnoorganisationer, för förebyggande arbete mot våld i familjen och för att förbättra hemvårdarnas kunskaper i svenska.

– I synnerhet i huvudstadsregionen är det uppenbart att bristande språkkunskaper inom hemvården är ett problem och därför är det fint att vi i budgeten har möjlighet att göra extra satsningar för att åtgärda problemet, säger Adlercreutz.

Den extra budgetpotten är en del av kompletteringarna till budgetpropositionen för 2020. Riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen för 2020 slutförs vecka 51.

Adlercreutz och Rehn-Kivi: Estbyvägen får ny beläggning

Estbyvägen i Kyrkslätt kommer att få ny beläggning. Detta föreslår riksdagens finansutskott i sitt betänkande om statsbudgeten för nästa år. Estbyvägens trafikmängd har under senare tid ökat markant, vilket resulterat i allvarligt slitage. Riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz (SFP) och Veronica Rehn-Kivi (SFP) som deltagit i finansutskottets arbete gläds åt beslutet.

– Både kommunens välbesökta friluftsområde, en gårdsbutik och en husdjurspark är belägna vid vägen, som nu är söndersmulad och utgör en stor säkerhetsrisk för både bilister, cyklister och fotgängare. Jag har redan tidigare år lyft upp problemet och det är glädjande att vägen nu äntligen ska repareras på svenska riksdagsgruppens initiativ, säger Rehn-Kivi.

Enligt NMT-centralen i Nylands kartläggning är Estbyvägen i Kyrkslätt en av de vägar som är i absolut sämsta skick.

– Tidigare under året åtgärdades en stor del av Porkalavägen. Nu går arbetet vidare med Estbyvägen – och det är inte en dag för tidigt. Den söndriga beläggningen och de otaliga groparna gör vägen direkt farlig idag, säger Adlercreutz som även är ordförande för svenska riksdagsgruppen.

Riksdagen röstar om budgetmotioner och godkänner regeringens propositioner om statsbudgeten nästa vecka.

Adlercreutz: Finland behöver mer arbetskraftsinvandring

Finland har gått miste om miljardintäkter från arbetskraftsinvandring i förhållande till andra europeiska länder som Storbritannien, Tyskland och Sverige, konstaterar Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Han hänvisar till en undersökning som publicerades av organisationen Movinga på onsdag, som visar att Finland kunde ha mycket mer att vinna ekonomiskt på en ökad arbetskraftsinvandring.

– Arbetskraftsinvandring behövs, det råder inget tvivel om saken. Statistiken visar dessutom, att människor som flyttar till Finland för att arbeta också efter ett årtionde har en långt högre sysselsättningsgrad än befolkningen över lag, säger Adlercreutz.

Att öka i synnerhet den kvalificerade arbetskraftsinvandringen är en av de centrala åtgärderna i regeringen Rinnes regeringsprogram för att höja sysselsättningsgraden.

– När regeringen snart kan fortsätta sitt arbete med att verkställa regeringsprogrammet är det viktigt att arbetet med att införa en maxgräns på 1 månad för arbetslovsprocessen går vidare, betonar Adlercreutz.