Adlercreutz: Viktiga åtgärder för att motverka konkurser

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar de åtgärder som justitieminister Anna-Maja Henriksson presenterade idag. Målsättningen med åtgärderna är att underlätta den ekonomiska situationen både för privatpersoner och företag.

– Många kan ha svårt att få sin privata ekonomi att gå ihop nu, om man har blivit permitterad eller mist sitt jobb. Då kan det hända att man söker ekonomiskt spelrum med hjälp av snabblån, med katastrofala följder. För en begränsad tid kommer nu snabblånens ränta att halveras till 10 procent, och en direkt marknadsföring av dem kommer att förbjudas. Dessa åtgärder är på sin plats för att motverka en ytterligare negativ ekonomisk spiral för dem som redan har det kärvt.

– Nu skulle det vara skäl att samtidigt se över tidsfristen för betalningsanmärkningar. Nu kan en anmärkning i registret finnas kvar i 2–4 år. Det är inte i någons intresse. Jag hoppas att man märkbart kunde förkorta den tiden.

Även utsökningslagen ska nu kunna tillämpas mer flexibelt. Detta kan innebära till exempel amorteringsfria månader eller längre betalningstider.

– Det är bra att flexibiliteten gäller både privatpersoner och företag. Konkurser på grund av coronaviruset borda kunna undvikas in i det sista – epidemin kommer att gå över i något skede, och då behöver vi våra företag mer än någonsin.

Adlercreutz: HUS, ta ert förnuft till fånga!

Samjouren i Raseborgs sjukhus står på spel då styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) möts inkommande måndag. Beredningens förslag är att samjouren ska slopas. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är förbluffad över beredningens kortsiktighet och vädjar till styrelsen att gå emot beredningens förslag.

– Jag uppmanar HUS styrelse att ta sitt förnuft till fånga och bevara samjouren i Raseborgs sjukhus. Vi befinner oss mitt i en epidemi samt i den förberedande fasen för en social- och hälsovårdsreform. Nu är verkligen inte den rätta tidpunkten att fatta beslut om att lägga ner service i ett landskap som hittills drabbats hårdast av coronaviruset. Också med tanke på sote-reformen är tidpunkten absurd. Jag hoppas att styrelsen resonerar om, säger Adlercreutz.

Västnylänningarnas rätt till jämlik vård hotas om samjouren dras in. Utan samjour kan inga ingrepp som kräver nedsövning längre utföras i Raseborg.

– En indragning av samjouren slår hårt mot hela Västnyland, både då det kommer till regionens konkurrenskraft och till medborgarnas trygghetskänsla. I dessa epidemitider förstärks behovet av tillgänglig, god vård på eget modersmål. Nu är inte tiden för nedmontering utan istället borde vi stärka den regionala och sociala jämlikheten. Raseborgs sjukhus och dess samjour är en grundläggande del av hela regionens livskraft.

Adlercreutz: Vi måste definiera när begränsningarna kan hävas för att ge företagen framtidstro

– Krisen är akut, men vi måste också tänka på den dag som kommer efter krisen, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Riksdagen har de senaste dagarna tagit i bruk begräsningar som Finland inte tidigare tillämpat ens under krigstid. På fredagen fattade riksdagen beslut om att trafiken till och från Nyland begränsas.

– Vi gör nu allt vi kan för att hindra viruset att sprida sig för snabbt. Samtidigt som vi bekämpar viruset bekämpar vi emellertid tyvärr också vår ekonomi. De åtgärder vi tar till för det allmänna bästa kommer att ha långtgående ekonomiska följder. Men i det här läget har vi har inga alternativ, säger Adlercreutz.

– Besluten att införa begränsningar fattades med stor politisk enighet. Det är bra. Men jag är rädd för att det kan vara svårt att hitta enighet om när och hur begränsningarna ska kunna lyftas. Samtidigt är det enormt viktigt för våra företag som nu kämpar för sin existens att se att detta undantagstillstånd en dag kommer att vara över.

För att ge framtidstro till företagen efterlyser Adlercreutz diskussion om vilka förutsättningar som ska uppfyllas innan vi kan börja luckra upp begränsningarna.

– Vi borde nu diskutera på vilka villkor begränsningarna kan hävas. Hur ska sjukdomssituationen se ut? Hur många patienter ska vi då ha i sjukhusvård? Hurdan ska smittokurvan vara?

– Om vi nu klarar av att definiera detta är det lättare att se horisonten framför oss – och lättare att undvika en besvärlig och onödigt politiserad debatt om frågan.

Adlercreutz: Nu behövs rörelsekapital, inte projektfinansiering

Riksdagen finansutskott godkände igår tilläggsbudgeten. Svenska riksdagsgruppens ordförande och SFP:s representant i finansutskottet Anders Adlercreutz ser det som en bra början.

– Situationen utvecklar sig snabbt. När vi fick tilläggsbudgeten till utskottet på tisdagen talade vi om en betydligt mindre summa pengar. Under behandlingens gång blev det klart att det akuta behovet är mycket större. Det syns också i de summor som utskottet lade till, och de direkta företagsstöden höjdes till en miljard euro.

Under de senaste veckorna har permitteringarna ökat kraftigt i hela Finland. Enligt Arbets- och näringsministeriet omfattas cirka 158 000 personer av samarbetsförhandlingar på grund av coronaviruset och hittills har cirka 5700 permitterade anmält sig som arbetslösa arbetssökande.

– Det är bra att man nu kommer att kunna permittera snabbare för att rädda företagen. Men situationen är mycket brådskande. Många företag har inte en kassa för mer än några veckor framåt.

– I stället för garantier på lån som bankerna trots det ogärna ger behöver de flesta företag stärka sitt rörelsekapital. Business Finlands smidighet och snabbhet sätts nu på prov. Företagen behöver inte projektfinansiering utan snabba åtgärder för att förbättra likviditeten. Snabba åtgärder med minimal byråkrati. När krisen är över kan man sedan nagelfara understöden. Det här måste Business Finland få klara direktiv om.

– Det är fint att företagare nu kan få arbetslöshetsersättning. Med det räddar inte företagen. Många industriföretag sitter nu med stora lager, minimal efterfrågan och leverantörsskulder de måste betala. Vi behöver dessa företag när den värsta krisen är över. De behöver vår hjälp nu.

Adlercreutz om regeringens stödpaket: Betydelsefull bro över svackan

– Vi behöver våra företag idag, men framförallt behöver vi dem när den akuta krisen är över. Därför är det enormt viktigt att vi bygger en bro över denna ekonomiska svacka, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Regeringen informerade idag om nya åtgärder som sätts in för att stöda företagen och via det vår ekonomi i den kris som coronaepidemin förorsakat. Adlercreutz är nöjd över de kraftfulla åtgärder som sätts in.

– Likviditetskrisen är akut på många håll. Och i synnerhet ensamföretagare har det enormt utmanande. Det, att man nu ska kunna få arbetslöshetsunderstöd utan att man tvingas stänga sin företagsverksamhet är mycket välkommet. Att vara tvungen att sluta med sin företagsverksamhet skulle göra återhämtningen från krisen mycket svårare.

Redan tidigare har regeringen meddelat att företagen kommer att få både längre betalningstid och lägre dröjsmålsränta på sina skatteinbetalningar.

– Det hjälper företagen på ett mycket konkret sätt. Men vi kommer ändå inte att undvika massiva uppsägningar och permitteringar. Och då är permitteringar naturligtvis att föredra. Arbetsmarknadsparternas förslag om att kraftigt förkorta permitteringsprocessen måste nu snabbt träda i kraft så att så många som möjligt ska ha ett arbete att återgå till.

Adlercreutz: Drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans

Det handlar om många drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans. Det konstaterade gruppordförande Anders Adlercreutz i svenska riksdagsgruppens anförande i riksdagens debatt om att ta beredskapslagen i bruk för att bekämpa coronaviruset i Finland.

– Vårt samhälle fungerar idag och gör det också i morgon. Det att vi nu står här och diskuterar en så allvarlig fråga – och att vi kan komma överens – är ett tecken på det. Trots undantagsförhållandena ska vi ändå försöka undvika att överreagera. Alla åtgärder skall överväga noga, för insatserna är höga. Vi gör detta för att skydda våra äldre och andra som tillhör riskgrupperna, säger Adlercreutz.

Han säger att stänga skolor handlar om ett mycket svårt beslut.

– Det förutsätter mycket grundliga överväganden. Också besluten som begränsar människors frihet kräver tunga motiveringar. Här är det skäl att notera att beslutet att ta i bruk beredskapslagen inte betyder mandat för obegränsade åtgärder, utan varje åtgärd – varje steg som tas – ska kunna motiveras skilt.
Adlercreutz ser allvarligt på konkursvågen som hotar ekonomin och den arbetslöshet som följer av den.

– Vi måste tillsammans fundera på hur vi kan hjälpa företagen, som fungerar som lokomotiv i samhället. Vi måste ta fram åtgärder som hjälper företagen att hålla fast vid sina anställda. Många är i en akut likvidietskris. Det stödpaket på fem miljarder som regeringen gett löfte om visar att vi inte lämnar företagen ensamma i detta läge, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Företagens nöd är stor – nu behövs flexibilitet av alla parter

Coronaviruset är en stor utmaning för hela vårt samhälle och kommer att ha vidsträckta effekter på vår vardag. Virusets framfart påverkar även våra företag – då alla uppmanas stanna hemma och undvika närkontakt minskar efterfrågan på både tjänster och varor. Enligt Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är det viktigt att också stöda företagen för att minska på coronavirusets inverkan. Adlercreutz välkomnar finansminister Kulmunis fem miljarders stödpaket och hoppas på flexibilitet av alla parter.

– Med tanke på företagsverksamheten är det viktigast att se till att företagen inte får likviditetsproblem. Fördröjda eller avbokade affärer kan snabbt ha förödande påföljder. Många företag står inför en akut likviditetskris. Det är bra att man nu på många fronter skrider till åtgärder. Av de åtgärder som regeringen publicerade är till exempel förskjutningar av skatteinbetalningar och större befogenheter åt Finnvera mycket välkomna. Men vi behöver mera, säger Adlercreutz.

Som en följd av den ekonomiska krisen kan företagen i värsta fall vara tvungna att permittera eller säga upp anställda.

– Med tanke på sysselsättningen är det enormt viktigt att företagen har incentiv att hålla kvar sina anställda. Vi vill bespara så många som möjligt från permittering eller uppsägning – att bli utan jobb är alltid en personlig tragedi. Därför är det av speciellt stor betydelse att det finns möjligast stor flexibilitet på arbetsplatserna och att lokala överenskommelser kan förverkligas utan hinder. Nu måste vi ta i bruk alla lösningar för att hålla företagen på fötterna och de anställda på lönelistorna.

Adlercreutz: Raseborgs sjukhus behövs för hela regionens skull!

Samjourens framtid i Raseborgs sjukhus är osäker. Frågan kommer att avgöras av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) styrelse under våren. Utan samjour skulle operationer som kräver anestesi inte längre utföras vid Raseborgs sjukhus. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz anser att sjukhuset måste få hålla sin samjour.

– En nedläggning av samjouren vid Raseborgs sjukhus skulle slå hårt mot den sociala och regionala jämlikheten i hela Västnyland. Rätten till jämlik vård står hotad för alla västnylänningar ifall samkommunens styrelse beslutar att slopa samjouren. Dessutom håller social- och hälsovårdsreformen fortfarande på att beredas – att överhuvudtaget diskutera ett slopande av samjouren i detta läge är förnuftsvidrigt. De kommande landskapen måste själv få fatta beslut om hur de ordnar vården, säger Adlercreutz.

Utan samjour och möjlighet till operationer som kräver anestesi kunde Raseborgs sjukhus inte längre erbjuda jour med specialsjukvård.

– Sjukhuset är viktigt för hela regionen och rätt till god vård på eget modersmål bör garanteras för alla västnylänningar. Ifall samjouren slopas finns en risk att de nuvarande invånarna börjar flytta bort och närområdet slutar locka nya inflyttare. Det kan vidare innebära att ytterligare service upphör, och en hel region riskerar förtvina. Det gagnar verkligen inte Nyland som helhet eller huvudstadsregionen att vi med medvetna beslut försämrar ett stort områdes konkurrenskraft. Nu borde man i stället fokusera på åtgärder som stärker regionen, förbättrar trafik och service och via det lockar nya invånare.

Adlercreutz: Sänkningen av elskatten ger investeringar som gynnar klimatet

– Jag vill inte längre höra någon påstå att klimatarbete och ett konkurrenskraftigt näringsliv inte går att kombinera, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz med en hänvisning till de påståenden som Sannfinländarna ständigt lyfter upp i riksdagsdebatten.

I samband med regeringens kommande energiskattereform kommer skatten på den el som industrin använder att sänkas till EU:s miniminivå. Redan nu har flera stora investeringar satts i rörelse tack vare sänkningen.

– I Finland har vi redan länge fått följa med från sidlinjen medan Sverige har klarat sig bättre på den växande datacentralsmarknaden. Nu kan vi ana en förändring. I både Kyrkslätt och Ingå står stora projekt i startgroparna. Här handlar det heller inte bara om att skapa datakapacitet utan också om en verklig klimatgärning. Den planerade datacentralen på 250 megawatt i Kyrkslätt kommer dels att bidra till 1 000 nya arbetsplatser, men den kommer också att mata ut sin överloppsvärme i fjärrvärmenätet och på det sättet på sikt kunna stå för uppvärmningen av upp till 100 000 egnahemshus, säger Adlercreutz.

Användningen av kolkraft kommer att förbjudas i Finland år 2029, och efter det kommer torven i energiproduktionen att fasas ut.

– Vi kommer att behöva nya ersättande energikällor. Genom dessa datacentraler kan vi förena det, att Finland stärker sig som global föregångare inom digitalisering, med att samtidigt ersätta just den nedsmutsande energiproduktionen vi vill bli av med. Enbart enheten i Kyrkslätt kommer att bidra till att våra utsläpp minskas med ca 0,75 megaton koldioxid – det motsvarar  ungefär fyra procent av det som krävs för att vi skall nå vårt utsläppsmål.

Adlercreutz i riksdagens öppningsdebatt: Jobben är viktigast nu

Sysselsättningen är vår viktigaste uppgift. Det betonade gruppordförande Anders Adlercreutz (SFP) i riksdagens öppningsdebatt på tisdagen.

– Inga åtgärder får på förhand uteslutas. För vår riksdagsgrupp är det helt centralt att regeringen i samband med budgetförhandlingarna i augusti kan påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till.

SFP har stora förväntningar på de kommunförsök som genomförs för att förbättra sysselsättningen. Vi borde också i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft kunna testa slopad behovsprövning, säger Adlercreutz.

I sitt gruppanförande betonade han att stärkt jämställdhet innebär förbättrad konkurrenskraft. Regeringens satsningar på en familjeledighetsreform och de ökade resurserna på utbildning stärker Finlands konkurrenskraft i det långa loppet.

Adlercreutz anser att oppositionen som tvivlar på klimatåtgärderna lever i en förgången tid.

– Klimatpolitiken är inte ett hot. Klimatförändringen är ett hot, men arbetet mot den är i allas vårt intresse. Det är också i det finländska näringslivets intresse. Vårt näringsliv vill ha en tydlig karta. En klar vision. När vi sänker elskatten till EU:s miniminivå gör vi både vårt näringsliv och klimatet en tjänst. Vi gör någonting som ingen regering tidigare gjort, säger han.