SFP:s nyländska riksdagsledamöter: Mycket olyckligt om Lovisa blir utan tågförbindelse

Kommunikationsministeriet meddelade igår att planeringen gällande tågförbindelsen österut från Helsingfors kommer att gå vidare enligt planen för Östbanan, där rutten går via Borgå till Kouvola. Det innebär att Lovisa skulle bli utan tågförbindelse. SFP:s nyländska riksdagsledamöter Anders Adlercreutz och Veronica Rehn-Kivi är besvikna över beslutet. 

– Rutten för den östra kustbanan skulle ha gått via Borgå till Lovisa och vidare mot Kotka och Luumäki. Tågförbindelsen skulle ha främjat pendlingen och bidragit till inflyttning i regionen, och på så sätt förstärkt hela områdets livskraft och infrastruktur. Det uppskattas att sträckan skulle ha lett till 7,2 miljoner helt nya tågresenärer. Verksamhetsförutsättningarna för företag längsmed Finlands östra kust skulle också väsentligt ha förbättrats, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

SFP:s riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi är inne på samma linje, och betonar även vikten av goda förbindelser ur klimatsynvinkel.

– Fungerande tågförbindelser är i nyckelroll för att minska koldioxidutsläppen och erbjuda klimatvänliga alternativ för både arbets- och fritidsresor. För Lovisabornas del är jag ledsen att tågförbindelsen nu ser ut att utebli. Östra kustbanan skulle ha fogat till helt nya orter till järnvägsnätet och utvidgat pendlingsområdet till huvudstadsregionen markant – enligt uppskattningar skulle till och med en miljon arbetsresor göras längsmed hela tågsträckan per år. Sträckan skulle avsevärt förbättra möjligheten att smidigt ta sig både öster- och västerut längsmed kusten, säger Rehn-Kivi.

Adlercreutz vill ha en jämlik, sporrande inkomstrelaterad dagpenning

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz föreslår att man i samband med en utveckling av den inkomstrelaterade dagpenningen utvidgar den till att gälla alla arbetslösa.

– SFP har föreslagit att dagpenningen skulle graderas och göras mer sporrande genom att höja stödet i början av arbetslöshetsperioden. Graderingen av arbetslöshetsdagpenningen och en utvidgning av dess omfattning kunde utredas tillsammans. Genom att koppla ihop dessa två mål kunde vi hitta en kostnadsneutral modell. Detta skulle främja jämlikheten, säger Adlercreutz.

Arbetslöshetskassans finansieringsandel av den inkomstrelaterad dagpenningen är ungefär 5,5 procent. Resten finansieras av alla skattebetalare. Trots det, krävs det ett medlemskap för att man skall få inkomstrelaterad dagpenning.

– Det här är svårt att motivera från en jämlikhetssynpunkt. Det är fråga om en grundläggande trygghet. Men visst kunde man tänka sig att de som hör till en kassa kunde få en lite större arbetslöshetsersättning – till exempel 5–10 procent, säger Adlercreutz.

Enligt många sakkunniga skulle en graderad dagpenning öka sysselsättningen. Erfarenheterna från Danmark som infört en sådan modell stöder forskningen.

– I synnerhet i en kris måste man dels värna om att alla behandlas jämlikt, dels göra allt för att öka sysselsättningen. Denna modell skulle gagna båda dessa strävanden.

Adlercreutz på partidagen: SFP är starkt i kriser

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz betonade i sitt tal på SFP:s partikongress i Vanda att det finns två egenskaper som behövs särskilt mycket i en kris. Den ena är flexibilitet, den andra är kreativitet, förmågan att lösa problem.

– Under det gångna året som präglats av coronapandemin har det varit särskilt värdefullt att märka att SFP som parti är starkt också under kris. Partiet är fullt av människor som inte vill avstå från sina värderingar i svåra situationer. Just därför tror jag att SFP just i denna situation och i detta världsläge har det stabila ledarskap som behövs för att genomdriva förändring och kreativt lösa problemen.

Adlercreutz säger att som ett litet land kan Finland inte vara bäst på allting. Men vi ska ha ett högt kunnande i de kritiska framtidsfrågorna.

– Vi är ett parti för bildning och kunnande. Klimatförändringen är vårt största hot på längre sikt. Klimatförändringen kan förändra allting. Men lösningen är inte enkel, den är inte svartvit. Lösningen är ofta både och ­– men på ett smart sätt. Lösningen bygger på ett starkt ekosystem, men kräver också ett stort ansvar av dem som brukar detta ekosystem.

Adlercreutz lyfte också fram de regionala olikheter som präglar ett parti som SFP. Han vill inte se detta som ett problem, utan som en möjlighet.

– Inom partiet, men också i hela vårt land, har det funnits ett motsatsförhållande mellan stad och landsbygd, ett motsatsförhållande som vi själva och medierna tidvis har bidragit till. Som förändringsledare och problemlösare är vi trovärdiga enbart om vi lyckas lösa våra egna konflikter. Jag tror att vi är redo för detta. Jag tror också att vi är beredda att fungera mera mångspråkigt, vilket också är en förutsättning för att vårt parti ska kunna växa. Detta är en möjlighet, inte ett hot, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Underskottet är oundvikligt men måste tas på allvar

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd med den helhet som regeringen tagit fram under budgetrian. Adlercreutz understryker vikten av att nu locka investeringar till Finland och satsa på åtgärder som gör arbetsmarknaden både smidig och jämställd för att öka sysselsättningsgraden.

– Underskottet på 10,7 miljarder är massivt, men det är något som helt enkelt inte kan undvikas om vi vill komma igenom coronakrisen, som fortsättningsvis starkt påverkar Finlands ekonomiska utsikter. Vi måste stöda företagen, coronatesta mera och hjälpa kommunerna. Men underskottet får inte bestå. Nu är det viktigt att tänka ett steg vidare och satsa på omfattande åtgärder för att få ekonomin i balans och höja Finlands konkurrenskraft. Vi måste skapa ett gynnsamt investeringsklimat. Här är energiskattereformen som bland annat kraftigt sänker industrins elkostnader i en avgörande roll, säger Adlercreutz.

Regeringen har tagit fram ett sysselsättningspaket som siktar på att skapa 31 000–36 000 nya arbetstillfällen.

– Sysselsättningsåtgärderna är helt avgörande för att vi skall få Finland på fötter igen efter krisen. Regeringen har nu tagit fram många konkreta förslag för att höja sysselsättningsgraden, bland annat åtgärder gällande pensionsslussen och en modell för individuell jobbsökning där arbetslösa får stöd i arbetssökandet – den så kallade nordiska modellen. Men arbetet tar inte slut här. Vi måste komma vidare med möjliggörandet av lokala avtal och många andra åtgärder. Arbete är det bästa socialskyddet man kan ha, och därför är det av yttersta vikt att vi satsar på att öka på både utbudet och efterfrågan av arbetskraft.

Adlercreutz: En förlängd räkenskapsperiod skulle underlätta industrins situation

Exportindustrins framtidsutsikter håller som väntat på att försämras. I början av året slog coronakrisen speciellt hårt mot servicebranschen, medan industrin rullade på med hjälp av goda orderstockar. I slutet av året kommer situationen emellertid att förändras. SFP:s representant i finansutskottet, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är oroad över situationen.

– I början av året har vi stött företag finansiellt så att de ska klara sig genom krisens första fas. Krisen är dock inte över och den för oss speciellt viktiga exportindustrins situation ser allt dystrare ut, säger Adlercreutz.

– Jag föreslår att vi överväger att förlänga företagens räkenskapsperiod så, att samfundsskatten för åren 2020 och 2021 skulle uppbäras först år 2022. Detta skulle möjliggöra att företagen får ett lite längre perspektiv med tanke på bokföringen. Samtidigt skulle det ta i beaktande det, att fastän många företag kommer att göra ett drägligt resultat ännu under år 2020, kommer resultatet för 2021 för många att vara negativt.

Enligt Adlercreutz skulle denna förändring vara enkel att genomföra praktiskt. Den skulle vara både kostnadsneutral och förvaltningsmässigt lätt. Han poängterar att den skulle hjälpa speciellt vår livsviktiga exportindustri, det vill säga de företag som lider med fördröjning.

– Nu måste vi akta för att politisera diskussionen kring vårt näringsliv. Vi ska inte heller skapa konstgjorda motsättningar. Vi måste våga tala om konkreta åtgärder som försäkrar att de företag som hittills varit livskraftiga kan upprätthålla sin funktionsförmåga även i fortsättningen, säger Adlercreutz, som under de senaste månaderna försökt lyssna speciellt noggrant på signaler från företagsfältet.

Adlercreutz: Slopa det misslyckade försöket med kvoter för förstagångssökande

Tiotusentals unga inleder som bäst sina studier i högskolor och yrkeshögskolor. Många väljer emellertid i stället att hålla ett mellanår, i hopp om att få den önskade studieplatsen nästa år. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz vill uppmärksamma de problem som kvoten för förstagångssökande för med sig.

– Sedan 2016 har en del av studieplatserna reservats för dem som inte tidigare tagit emot en studieplats. Redan nu ser vi tecken på att reformen inte till alla delar haft önskade effekter. Syftet var att undvika att samma person blockerar flera studieplatser, men nu har det lett till att man inte vågar ta emot en studieplats överhuvudtaget, om man inte är fullständigt säker på att det är just den man vill ha. Detta har problematiska följder, säger Adlercreutz.

– Istället för att komma igång med studierna och komma in i arbetslivet i den branschen man vill skjuts starten framåt. De unga väljer att hålla mellanår istället för att mista sin värdefulla position som förstagångssökande, som favoriseras i antagningen.

Finland haft ett hållbarhetsgap som enligt Finansministeriet är fyra procent av vår BNP på årsbasis. För att råda bot på det borde vi arbeta längre och komma ut i arbetslivet tidigare.

– Förstagångskvoterna motverkar detta mål. Studierna inleds i många fall senare. I stället för att tvinga unga fatta avgörande beslut redan när de inleder gymnasiet och ytterligare fortsätta detta tunneltänk i högskoleurvalsprocessen borde vi göra det så lätt som möjligt att byta studieinriktning och betrakta den mångsidiga kompetens som samlas som en styrka, inte ett problem.

– Vi borde låta alla ungdomar tävla på en neutral spelplan. Därför är det dags att slopa försöket med kvoter för förstagångssökande.

Adlercreutz på Östersjödagen: Oljeskyddet måste tryggas

På grund av att oljeskyddsfondens kassa tryter har beredskapen för oljeolyckor i Finska viken och längs med hela kusten försämrats. Riksdagsledamot Anders Adlercreutz uppmärksammar problemet i dag på Östersjödagen.

– Det är oroväckande. På Östersjödagen är det skäl att komma ihåg att Finska viken är ett känsligt hav, som inte tål oljeolyckor. Därför måste vi se till att vi har en god oljebekämpningsberedskap, säger Adlercreutz.

Han beskriver situationen för oljeskyddsfonden som prekär. Resursbristen gör att man inte kan uppdatera bekämpningsutrustningen och man har inte råd att ordna övningar.

– Luckan i oljeskyddsfondens budget måste täppas till. Vi måste kunna upprätthålla en god beredskap för att kustens räddningsverk ska kunna sköta sin uppgift. I ett längre perspektiv är det viktigt att se över hela finansieringsmodellen så att oljebekämpningsverksamheten kan tryggas och utvecklas. säger Adlercreutz.

I ett brev till Miljöministeriet daterat i juni 2020 vädjar oljeskyddsfonden styrelse om snabba åtgärder på ministeriet för att trygga oljebekämpningens verksamhetsförutsättningar.

Adlercreutz: Nedläggningen av fabriken i Kaipola är en signal som bör tas på allvar

Skogsbolaget UPM:s meddelade att fabriken i Kaipola stängs är ett hårt slag mot Finlands export, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska Riksdagsgruppen. Det drabbar hårt bruksorten Jämsä där pappersfabriken har varit den centrala arbetsgivaren.

Adlercreutz säger att denna vinter riskerar bli mycket svår för finländsk industri.

– Industrin har hittills klarat coronakrisen väl, men mycket beror på att man har levt på gamla orderböcker. UPM:s beslut är en följd av många faktorer. Det är resultatet av en lång utveckling. Men vi måste vara lyhörda för den signal beslutet sänder, säger han.

Regeringen kommer att sänka industrins energiskatt till EU:s miniminivå detta år. Åtgärden är viktig, understryker Adlercreutz.

– Det är en klart positiv signal för vår industri. Men vi behöver mera. All osäkerhet är av ondo. Vi måste skapa framtidstro och stärka tron på Finland som ett bra land att investera i. Vi måste helt enkelt klara av att ge ett konkurrenskraftslöfte – ett löfte om att verksamhetsmiljön för våra företag inte försämras som en följd av coronakrisen.

Regeringen kommer att presentera sysselsättningsåtgärder i anslutning till budgetmanglingen om drygt två veckor.

– Verksamhetsmiljön för företagen är inte oberoende av den offentliga ekonomin. Om den inte är i balans skapas oro. Därför ska man inte heller underskatta vikten av beslutsamma sysselsättningsåtgärder. Enbart genom att enas om sådana kan vi säkra att industrin fortfarande ser Finland som ett attraktivt land, säger Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen: Ett framgångsrikt Finland – också efter pandemin

SFP:s riksdagsgrupp presenterade ett åtgärdsprogram för ökad sysselsättning med 15 punkter

Konsekvenserna av coronapandemin har skapat ett kärvt företagsklimat. För att företagen åter ska våga investera och våga anställa behövs dels målmedvetna arbetslivsreformer, dels åtgärder som bygger upp förtroendet. Åtgärdsprogrammet på 15 punkter godkändes på Svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Hangö idag.

– I strävan efter att balansera den offentliga ekonomin är det enormt viktigt att erbjuda företagen en verksamhetsmiljö som är stabil och förutsebar, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Från programmet lyfter hon fram satsningar på bättre välmående på arbetsplatserna och vikten av motiverade arbetstagare. Henriksson framhäver också hushållsavdragets sysselsättande effekt, och ser även en stor potential hos de äldre när det gäller att uppnå regeringens mål att höja sysselsättningsgraden.

– Det är viktigt att människor trivs längre i arbetslivet. Vi måste hitta modeller som i beskattningen sporrar till att kombinera pension med olika jobbinsatser. Det ska alltid löna sig att jobba som pensionär. Samtidigt vill vi också på sikt höja hushållsavdraget till 7 500 euro för att stöda företagsamhet och förbättra sysselsättningen, säger Henriksson.

SFP:s riksdagsgrupps åtgärdsprogram ser det som viktigt att skatten på arbete inte höjs. Man vill tillåta lokala avtal också för små och medelstora företag som inte är fackligt organiserade. Den inkomstrelaterade dagpenningen för arbetslösa borde vara högre i början av stödperioden för att sporra till snabbare återgång till arbetslivet.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz betonar vikten av sysselsättande åtgärder på bred front.

– Regeringsprogrammet bygger på en förhöjd sysselsättningsgrad. Våra satsningar är beroende av det. Samtidigt måste vi också få våra företag att se ljust på framtiden. Företagen borde få ett löfte om att nivån för samfundsbeskattningen inte stiger. I åtgärdsprogrammet föreslår vi både ett extra forsknings- och utvecklingsavdrag och efterlyser ett starkare samarbete mellan företagen och universiteten för att hitta innovativa hållbara lösningar och försnabba den gröna omställningen, säger Adlercreutz.

– SFP:s riksdagsgrupp vill också stärka socialskyddet för företagare. Vi behöver fler som vill bli företagare och flera företag som vågar investera eftersom det betyder fler jobb, framhåller minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.

– Också den socialskyddsreform som är under beredning ska ha som bärande tanke att det i alla lägen ska vara lönsamt att arbeta. Man brukar säga att arbete är det bästa socialskyddet men vi behöver ändå ett tillräckligt bra socialskydd för de som av en eller annan orsak inte har jobb. Vi behöver större flexibilitet att kombinera jobb och privatliv. Därför bör också den planerade familjeledighetsreformen, som gör arbetsmarknaden mer jämställd, genomföras utan dröjsmål, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppens tvådagars sommarmöte avslutas på torsdagen med lokala företagsbesök bland annat i Hangö hamn.

Åtgärdsprogrammet i sin helhet, se bilagan.

Svenska riksdagsgruppen: Vi ledamöter har ett särskilt ansvar – också för vad vi säger

Riksdagen röstade idag om riksåklagarens begäran om tillstånd att åtala riksdagsledamot Juha Mäenpää (Sannf.) för hets mot folkgrupp. I omröstningen uppnåddes inte 5/6 majoritet, vilket skulle ha fordrats för att häva en riksdagsledamots åtalsimmunitet.

Enligt Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz borde i detta fall samma regler och lagar tillämpas på riksdagsledamöter som på alla andra.

– Svenska riksdagsgruppen stödde grundlagsutskottets slutsats om att riksdagen borde ge sitt samtycke till att åtala ledamot Mäenpää. Det är inte värdigt för en riksdagsledamot eller för någon annan att jämföra asylsökande med invasiva arter. Sådant språkbruk hör varken hemma i samhället eller i riksdagens plenisal.

Adlercreutz understryker att riksdagsledamöters agerande måste kunna granskas, om det misstänks att en ledamot i plenum kränker andras mänskliga rättigheter eller människovärde.

– Det är säkert för den breda allmänheten svårt att förstå, att vissa lagar – som vi själva stiftar – inte skulle kunna gälla oss. I synnerhet som vi ledamöter har ett särskilt ansvar som individer med en maktposition.

Det är Svenska riksdagsgruppens entydiga ståndpunkt.

– Det var anmärkningsvärt att grundlagsutskottets betänkande inte var enhälligt i denna fråga och att två av tre Samlingspartiets ledamöter i utskottet stödde Sannfinländarnas reservation. Detta trots att ingen sakkunnig förordade att immuniteten bibehålls.

Riksdagens beslut innebär nu att vi aldrig får veta huruvida ledamot Mäenpää gjorde sig skyldig till brott eller inte.

I omröstningen i stora salen röstade fyra samlingspartister och sex ledamöter från Centern samt alla kristdemokrater tillsammans med den sannfinska gruppen emot tillståndet att väcka åtal. Också Harkimos och Turtiainens enmansgrupper anslöt sig till denna front.

Svenska riksdagsgruppen framhåller att hets mot folkgrupp enligt grundlagsutskottet kan bedömas vara ett allvarligt brott, som inte omfattas av grundlagens yttrandefrihet. En riksdagsledamot åtnjuter en särskilt stark yttrandefrihet, men det betyder inte att han eller hon går fri från grova övertramp och kränkningar av människovärdet.

– Det här handlar inte om yttrandefriheten i politiskt arbete, utan om hatprat. Om man i sin politik inte kan skilja på dessa saker, om man tycker att man inte kan göra politik utan att angripa en människogrupp är det skäl till självrannsakan – som individ och som parti, säger Adlercreutz.