Nu krävs mod att investera och skapa nya arbetsplatser. Vi behöver klimatåtgärder på bred front. Och Finland behöver ta konkreta steg för att underlätta arbetskraftsinvandring, säger gruppordförande Anders Adlercreutz då han sammanfattar svenska riksdagsgruppens diskussioner.

Riksdagsgruppen fortsatte sitt sommarmöte på torsdagen i Nagu, Pargas.

Partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson underströk att nästa års budget bör förbättra villkoren för tillväxt.

– Finland behöver stärka förutsättningarna för tillväxt. Regeringen är enig om att Finland behöver större arbetskraftinvandring. Företagen behöver smidigare processer för att ta in utländsk kunnig personal, men vårt samhälle behöver också mer arbetskraft exempelvis inom vården. Därför behöver Finland en ökad arbetskraftsinvandring. En ökning på 10 000 personer per år borde vara målet för att klara situationen.

Henriksson är särskilt oroad över tillgången till arbetskraft inom vården.

– Om vi inte börjar agera kraftigare nu så kommer vi inte att klara av att trygga tillgången till personal inom vården och äldreomsorgen. Tillräckligt antal utbildningsplatser, välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap, konkurrenskraftiga löner, arbetskraftsinvandring, erkännande av utländska vårdexamen är centrala pusselbitar med tanke på vårdbranschens attraktionskraft.

Enligt Henriksson kräver Finlands målsättning att höja forskning och innovationer till 4 procent av BNP en sporrande investeringsmiljö.

– Vi behöver också stärka det inhemska ägandet. För att sporra till investeringar behöver vi en snabb utredning av en samfundsskattemodell, som skulle innebära att en lägre samfundsskattesats för den vinst som blir i företaget och används till investeringar, säger Henriksson.

VIKTIGT MED HÖJT HUSHÅLLSAVDRAG

Henriksson säger att SFP är särskilt tillfreds med SFP:s förslag om ett två-årigt försök gällande en höjning av hushållsavdraget finns med i finansministeriets budgetförslag som om ett par veckor ska genomgå den politiska manglingen.

Nu föreslås ett tvåårigt försök som höjer det maximala beloppet för hushållsarbete och för omsorgs- och vårdarbete från 2250 till 3500 euro. Samtidigt stiger ersättningsprocenten från 40 till 60 procent.

– Jag är mycket glad att SFP:s målmedvetna arbete för att höja hushållsavdraget nu ger resultat. Och jag är övertygad om att detta stimulerar tjänstesektorn. Det gör att exempelvis en äldre människa eller en barnfamilj har möjlighet att anlita städhjälp eller annan hjälp som underlättar vardagen. I och med detta förslag skapas en situation där alla vinner – företagen, arbetstagarna och hushållen, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz håller med.

– Alla sysselsättande åtgärder är välkomna och nödvändiga. I synnerhet i en gynnsam konjunktur är det skäl att vara ambitiös – det är då strukturella åtgärder ger bäst utslag.

Han välkomnar också att hushållsavdraget föreslås höjas på motsvarande sätt för dem som frångår oljeuppvärmning.

TROVÄRDIG KLIMATPOLITIK

– Den färska IPCC-rapporten visar att klimatåtgärderna inte kan vänta. Som en del av EU kan och bör Finland arbeta för en rättvis, ambitiös global klimatpolitik. Vi ska komma ihåg att det gagnar våra företag och att den gröna omställningen erbjuder nya möjligheter för vår ekonomi, säger Adlercreutz.

– Också för att klara av de ambitiösa klimatmålen är det viktigt att Finland inte tappar i konkurrenskraft, säger Adlercreutz.

Riksdagsgruppen välkomnar det nya stödet på 87 miljoner euro för elektrifiering av energiintensiv industri. Det uppmuntrar till koldioxidneutral produktion och stärker industrins konkurrenskraft.

– Finland ska fortsätta gå i bräschen för mer klimatsmarta investeringar och hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Med rätta förutsättningar hämtar hållbarhetsarbetet både tillväxt och arbetsplatser, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Också jordbrukssektorn har förbundit sig till en vägkarta för att stärka klimatåtgärderna. Nu behövs resurser för att förverkliga den. Inom SFP anser vi att jord- och skogsbruket inte ska ses som ett problem, utan som en viktig del av lösningen, säger Blomqvist.

ÖSTERSJÖN OCH SKÄRGÅRDEN

Riksdagsgruppen har i år hållit sitt sommarmöte i Åbolands skärgård. Gruppen anser att den gipsbehandlingen inom jordbruket som görs i Skärgårdshavets avrinningsområde är av största vikt. Det minskar betydligt på mängden fosfor- och sedimentbelastning som kommer ut i havet.

Gruppens riksdagsledamot från valkretsen Sandra Bergqvist säger att det behövs målmedvetna fortsatta ansträngningar för ett renare Östersjön.

Hon anser att miljöskyddspolitiken är på fel spår då man i finansministeriets budgetförslag föreslår en nedskärning av anslaget till Håll skärgården ren med en halv miljon.

– Det är högst inkonsekvent och något som bör rättas till. Man kan inte lagstiftningsvägen kräva flera septitankar i de små skärgårdshamnarna och samtidigt skära ned bidraget till Håll skärgården ren som rent praktiskt gör en stor del av jobbet, säger Bergqvist.

MER RESURSER FÖR POLIS OCH RÄTTSVÄSENDE

Riksdagsgruppen betonar att samhällets grundfunktioner behöver tryggas. Både polis och rättsväsende behöver få mer resurser.

– Värnandet av en fungerande rättsstat har alltid varit A & O för SFP. Medborgarnas tilltro till rättsstaten är fortfarande stark i Finland. Men det finns orosmoln på himlen. Rättegångstiderna har blivit längre, dels som en följd av coronapandemin och polisen hinner inte reda ut alla brott. I samband med budgetrian behöver regeringen därför ha beredskap att höja anslagen till polisen och rättsvården, säger justitieminister Henriksson.

Det är skäl att tala klarspråk i klimatpolitiken, understryker Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– För Finlands del är det här inte bara regeringens angelägenhet. Oppositionen bör också inse stundens allvar. Det handlarna om en stor omställning, en omställning som också öppnar för nya möjligheter. Och det är helt klart, att EU behövs för att vi skall klara av den globala utmaningen vi står inför, säger Adlercreutz.

Enligt den internationella klimatpanelen IPCC:s rapport som kom ut igår är det möjligt att vi redan på 2030-talet når en global uppvärmning på 1.5 grader. Det är enligt många experter en smärtgräns.

EU presenterade sitt klimatpaket i juli. Åtgärdspaketet betyder att EU minskar sina nettoutsläpp med minst 55 procent fram till 2030.

– I ett globalt perspektiv har det Finland gör bara en begränsad betydelse. Men det EU gör är helt avgörande. Som en del av EU kan och bör vi arbeta för en rättvis, ambitiös global klimatpolitik. Det gagnar våra företag och via det vår ekonomi, säger Adlercreutz.

Han framhåller att om EU ställer krav, och unionen som världens största marknad säger att det här är vår standard, då måste den övriga världen också reagera.

– Ett starkt och fungerande EU kan vara en ledare inom den globala klimatpolitiken. Höstens klimatmöte COP26 i Glasgow kan förhoppningsvis vara den positiva milstolpe vi behöver.

– Utsläppshandeln måste stärkas. Vår resterande koldioxidbudget måste kopplas till den och marknadsmekanismerna måste justeras så att de stöder de mål vi har, understryker Adlercreutz.

Kulturfältet samlades framför riksdagen på torsdagen. Coronabegräsningarna har slagit speciellt hårt mot en bransch som är helt beroende av att människor möts. Svenska riksdagsgruppen håller med kulturaktörerna. Det är verkligen dags att hjälpa branschen på fötter.

– De kreativa branscherna har en stor sysselsättande effekt. Det finns en risk för att en stor mängd arbetsplatser gått förlorade under den tid restriktionerna förhindrat sektorns verksamhet. Det är viktigt att nu jämställa denna bransch med övriga så att den kan fås upp på fötterna och möjliggöra den potential som branschen har.  Det är inte för sent att rädda branschen men det är bråttom. Och det kräver en vilja, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen. Kultur är inte bara en hobby. Kultur görs av människor. Människor som går på jobb helt som alla andra. De har karriär, de har räkningar, de har familj.

– Goda exempel finns för hur evenemang har arrangerats tryggt och kulturfältet har arbetat hårt för att hindra spridningen av corona vid inomhusevenemang. Restriktioner och krav behöver göras skäliga och mer rättvisa även för sammankomster inom den kulturella sektorn. Om vi bara ser coronakrisen som en hälsokris kan vi inte komma på benen. Det är fråga om en balansgång och det är allas vårt ansvar att se till helheten, säger Mikko Ollikainen som representerar Sfp i riksdagens kulturutskott.

Eva Biaudet, riksdagsledamot och borgmästarkandidat i Helsingfors, är tydlig i sin hälsning:

– Nu måste kulturen få jobba som alla andra!  Det finns ingen rim och reson längre i att stoppa teatrar, konserter eller evenemang att på bästa möjliga sätt skapa trygga föreställningar och tillställningar. Helsingfors behöver få komma ut ur coronans grepp med kulturens hjälp.

Det är mycket troligt att den globala ekonomin återhämtar sig snabbt efter coronakrisen. Både USA och Kina är på väg mot en årlig tillväxt på mer än sex procent på basen av hur året inletts.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är emellertid orolig för att Europa inte hinner med tåget. Att göra upp klara spelregler för resande är centralt.

– Genom ett gemensamt certifikat kan vi underlätta resandet och också riva ner de barriärer vi byggt upp inom EU. En snabb implementering av kommissionens förslag om Digital Green Certificate, det digitala gröna intyget, är av ytterst stor vikt för att vi snabbt skall komma på fötter också i Europa, säger Adlercreutz.

Han säger att det också är viktigt att beakta olika länders vaccinationsstrategier.

Till exempel Finnairs passagerarmängd var i mars över 80 procent mindre än för ett år sen på grund av coronakrisen. Företaget gör stora förluster varje dag. Ett problem är att spelreglerna inte är gemensamma.

– Vi måste skapa klara spelregler för alla flygbolag. Entydiga gemensamma krav. Men som land måste vi också hinna med i utvecklingen. Vaccinet tar snabbt udden av sjukdomen. Många länder planerar redan att sätta klara numerära kriterier för inresa från olika länder. Om smittsiffran är under ett visst tal är inresa fritt. Vid en annan smittsiffra krävs intyg. Utan intyg krävs test och karantän. Det här borde vi implementera också i Finland.

– Vi behöver en klar exitplan också för resandet. Vi har inte råd att missa tåget, säger Adlercreutz.