Riksdagen har idag godkänt regeringen Marins social- och hälsovårdsreform i en historisk omröstning. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz gläds över att reformen efter alla år av försök äntligen går vidare. Samtidigt poängterar han att arbetet med att utveckla modellen fortsätter.

– Vi behöver en vårdreform, och denna modell är en logisk lösning. Det finns en enighet om att det behövs en större organisation för att ta hand om social- och hälsovården, och nu har vi en bra utgångspunkt för detta. Samtidigt är det klart att välfärdsområdena ska styras demokratiskt, och detta baserar sig denna modell på, säger Adlercreutz.

Vårdreformen siktar på att förbättra vården, men också på att utjämna hälsoskillnaderna i den finländska befolkningen. Enligt Adlercreutz innebär detta per automatik att kostnadsöverföringar behövs.

– Vi mår olika bra på olika håll i Finland och mer resurser behövs där befolkningen är äldre och sjukare. Det leder till kostnadsöverföringar eftersom vi inte kan låta de totala utgifterna skena iväg. Kommunerna har idag ett stort investeringstryck och trots att inkomstbortfallet i denna modell är betydligt mindre än i den förra regeringens reformförslag är finansieringsmodellen inte oproblematisk. Därför är det skäl att noggrant följa upp kommunernas ekonomiska situation när modellen väl kört igång och justera finansieringsmodellen enligt behov.

– En förmåga att kompromissa har varit det som hållit ihop vårt land också under svåra tider. Det är ansvarsfullt. Tack vare den enighet som nåddes i halvtidsrian har regeringen goda möjligheter att fortsätta det arbete som gjorts de två första åren av denna valperiod.

Detta betonade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens interpellationsdebatt om halvtidsgranskningen. Enligt honom hade en regeringskris haft oanade följder för landet.

– Handen på hjärtat – Finland är inget krisland. I internationell jämförelse har denna regering hanterat coronaviruskrisen alldeles ypperligt. Nu gäller det att lyckas också i exitpolitiken, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz har Finland många styrkor med hjälp av vilka vi kan ta oss ur krisen.

– Vi har ett tryggt och fungerande samhälle – det har betydelse när vi vill locka mer investeringar och utländsk arbetskraft. Vi vet att det finns en stor global efterfrågan på digitalt kunnande och avancerad miljöteknologi, som vardera är finländska styrkor. Allt detta kan regeringen nu målmedvetet jobba vidare med.

Vi behöver radikalt snabbare lovprocesser och vårt samhälle behöver i grunden lägga om sin attityd när det gäller arbetsrelaterad invandring. Det betonar Anders Adlercreutz, gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen.

–  Arbetsrelaterad invandring behövs för att höja sysselsättningsgraden. Våra företag vill växa och ha framgång internationellt. Då måste vi satsa på kunnande och då får inte långsamma lovprocesser bli ett hinder för rekrytering av kunnig personal, säger Adlercreutz.
Han hänvisar till Arbets- och näringsministeriets uppgifter om att år 2019 kunde cirka 65 000 nya arbetsplatser inte grundas på grund av att det saknades kunnig personal.

– Det här är oacceptabelt höga siffror. Konkreta åtgärder som ökar den arbetsrelaterade invandringen, måste finnas på regeringens bord då man om en vecka i halvtidsgranskningen tar beslut för att höja sysselsättningsgraden.

Adlercreutz tycker att regeringen i denna fråga borde lyssna på ekonomisten Vesa Vihriälä. Han har efterlyst förenklade lovprocesser, men också stark marknadsföring och förändrade attityder i samhället, så att invandrare känner sig välkomna.

– I Finland har vi en klar trend att den arbetsföra befolkningen minskar och det tillskott vi får beror nästan uteslutande på invandring. Det här är inte åsikter, utan realiteter som vi bör kunna acceptera och ta som en möjlighet, säger Adlercreutz.

– Vi bör utan dröjsmål verkställa regeringsprogrammets mål om att lovprocesserna helt enkelt inte får ta längre än 30 dagar. Dessutom behövs en snabbare process för experter och startupföretagare med familjer som kan ge beslut om uppehållstillstånd inom 14 dagar, säger han.

I halvtidsrian i april kommer regeringen att dra upp riktlinjer för resten av regeringsperioden. Ekonomin och sysselsättningen måste vara i fokus, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen. Samtidigt är han orolig för de tankar om skatteförhöjningar för företag som Vänsterförbundet kastat fram.

– Här gäller det att inte skapa oro, utan förtroende. Det är helt klart att detta inte är rätt läge för att minska på investeringsincitamentet eller öka företagarnas skattebörda. Skattepolitikens riktlinjer har vi dragit upp i regeringsprogrammet och dem ska vi hålla oss till, säger Adlercreutz.

Det är framförallt de olistade företagens dividender som väckt diskussion.

– Det nuvarande systemet har uppkommit av goda skäl. Vi vill inte att pengar som kunde investeras i nya företag i allt högre grad ska fly till exempel till fastighetsmarknaden. Diskussionen gagnas inte av trångsynt beskattningspopulism: alla dividender som betalas ut beskattas. Och resultatet som är grunden för dividendutbetalning är redan det beskattat.

Adlercreutz anser ändå att det nog finns skäl att i en större reform se utmaningarna i det nuvarande systemet.

– Man kan med fog säga, att företag med stora tillgångar nu favoriseras i förhållande till startup-företag och att det nuvarande systemet skapar en tröskel för börsnotering. Men utgångsläget för en framtida reform kan inte vara en ökning av skattetrycket, någonting som skulle hämma tillväxten och dynamiken. Vi behöver en reform som sporrar till företagande och som skapar ett neutralt och dynamiskt företagsklimat.