Adlercreutz om slopande av pensionsslussen: Viktigt steg för att höja sysselsättningsgraden för äldre

Regeringen har i dag bestämt att slopa den så kallade pensionsslussen för att främja sysselsättningen för äldre arbetstagare över 55 år. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är mycket nöjd.

– Det här är en lösning som alla vinner på. Enligt kalkylerna leder detta till 10 300 nya sysselsatta samtidigt som det stärker den offentliga ekonomin med 165 miljoner euro. Det här är en stor sak, ett stort framsteg och en reform som kommer att ha en stor positiv effekt. Inte genast, men på sikt, säger Adlercreutz.

Med pensionsslussen avses äldre arbetslösas rätt att få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar efter det att maximitiden 500 dagar har gått ut. Enligt Adlercreutz har detta system i praktiken blivit diskriminerande mot äldre arbetstagare.

– Det har skapat ett väntevärde för att äldre anställda är en grupp som man så snabbt som möjligt borde slussa ut i pension. Det här vill vi bli av med, och nu blir vi av med det, säger Adlercreutz.

Han är nöjd med att regeringen gör precis som den lovat. Eftersom arbetsmarknadsparterna inte lyckades enas om ett paket som stärker sysselsättningen för äldre, tog regeringen nu de besluten. Samtidigt som pensionsslussen slopas, har regeringen bestämt att stödja arbetstagare över 55 år genom att förbättra omställningsskyddet.

– Det är klart att vi måste bygga upp en helhet. Vi skapar stödmekanismer, som ger möjlighet till utbildning och omskolning. Genom att förvärvsinkomstavdraget höjs för dem som har fyllt 60 år, får de äldre också en välkommen skattelättnad, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Allt bygger på en ökad sysselsättningsgrad – strukturella reformer behövs

Vi måste hålla ekonomin flytande och ta oss över svackan som orsakats av coronapandemin, underströk Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens responsdebatt om budgeten för 2021.

– Idag finns det få alternativ. Men i ett längre perspektiv måste den offentliga ekonomin fås i balans. Våra stora problem är den ökande statsskulden och en sackande sysselsättningsnivå. För att kunna finansiera välfärdsstaten måste vi hålla sysselsättningsgraden så hög som möjlig. SFP och Svenska riksdagsgruppen vill se reformer som ökar flexibiliteten. Vi bör avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft och vi behöver en reform som möjliggör lokala avtal, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonade även vikten av mer jämlikhet och välmående i arbetslivet.

– Arbetslöshetsnivån för de som är över 55 år är inte något vi kan vara stolta över. Det system vi har idag leder otvetydigt till åldersdiskriminering och ojämlikhet, och vi måste hitta en lösning till det. Detsamma gäller välmående i arbetslivet överlag – psykiska problem har blivit den vanligaste orsaken till att sjukpensionera sig. Här behöver vi förebyggande åtgärder och bättre tillgång till vård.

– Det här är utmanande tider. Och även om vissa beslut ofta gärna flyttas framåt, finns det ingen ursäkt för att inte göra strukturella reformer. Nästa år höjs läroplikten. Det är en stor sak. Men allt bygger på en ökad sysselsättningsgrad, och här återstår ännu en del att göra.

Adlercreutz om OECD:s rapport: Ett budskap som måste tas på allvar – vi behöver en vägkarta för att få ekonomin i balans

OECD kom ut med sin landsrapport om Finland på torsdagen. Enlig Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är analysens slutsatser inte oväntade.

– OECD lyfter upp de ömma punkterna vi känner till: vår statsskuld ökar och sysselsättningsnivån sackar efter. Det är ett budskap som måste tas på allvar. Samtidigt som vi i dagens läge inte har många alternativ i den ekonomiska politiken, måste vi snabbt bygga upp en trovärdig, konkret stig som leder till en balans i den offentliga ekonomin, säger Adlercreutz.

Finlands specialproblem, den höga arbetslösheten i det äldre segmentet av arbetstagare, lyfts även upp i rapporten.

– När det gäller arbetslösheten bland de som är över 55 år kan vi inte slå oss för bröstet. Det är synd att arbetsmarknadsparterna inte kom till en gemensam syn i frågan och nu är det upp till regeringen att fatta beslut. Det system vi har idag leder otvetydigt till åldersdiskriminering och ojämlikhet. När vi uppehåller incitament till att inte hålla kvar de äldre i arbete, att inte satsa på dem, skjuter vi oss själva i foten.

I OECD-rapporten efterlyses också en mer flexibel arbetsmarknad. Adlercreutz vill se reformer som ökar flexibiliteten.

– Vi har demografiska utmaningar och en styv arbetsmarknad. För att kunna finansiera välfärdsstaten måste vi hålla sysselsättningsgraden så hög som möjlig. Vi behöver en reform som möjliggör lokala avtal och som samtidigt stärker förtroendet på arbetsplatsen. Detta kunde ske till exempel genom att ge arbetstagarna en roll i företagens ledning, via exempelvis en styrelseplats. Det skulle gagna alla.

Adlercreutz: Viktiga satsningar på ungas företagsamhet och export

Svenska riksdagsgruppens ordförande och medlem i finansutskottet Anders Adlercreutz är mycket nöjd över de satsningar som finansutskottet gör på ungas företagsamhet och på att främja exporten.

– Vi satsar 500 000 euro på att främja ungdomars färdigheter i entreprenörskap, ekonomi och arbetslivskompetens. Många organisationer, som till exempel Ungt Företagande, gör ett viktigt arbete för att främja företagsamhet i våra skolor runtomkring i landet. Det här anslaget ger dessa organisationer möjlighet att växa. Det är viktigt att våra ungdomar får möjlighet att lära sig färdigheter som behövs senare i livet, säger Adlercreutz.

– Tilläggsanslagen till Finsk-svenska handelskammaren och andelslaget Viexpo för att främja exporten är speciellt viktiga i dessa ekonomiskt utmanande tider. Finland är ett exportberoende land och därför är det centralt att vi främjar verksamhet som hjälper våra företag att hitta ut till den internationella marknaden.

Finansutskottet har i dag godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget. I samband med den fördelades även de så kallade julklappspengarna, en extra budgetpott på ca 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga.

Adlercreutz och Rehn-Kivi nöjda med finansutskottets extra anslag: Viktiga trafikleder, stöd för unga företagare och yrkesfiskare finns med på listan

Viktiga trafikprojekt i Nyland och Österbotten avancerar. Det blev klart på fredagen då riksdagens finansutskott godkände listan på de projekt som får medel från den extra pott på cirka 40 miljoner som finansutskottet fördelar.

I Nyland förbättras Fagerviksvägen, riksväg 51 ska få belysning på sträckan Ingå-Karis och cirka 40–50 kilometer cykelvägar i Helsingforsregionen ska få ny beläggning. I Österbotten får Vasa hamnväg planeringsanslag och en helt ny lättrafikled byggs i Kronoby.

Världsnaturarvet vid Kvarken får anslag för att bygga ut vandringsleder.

–  Det här är alla värdefulla lokala projekt som nu fås igång, säger riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz och Veronica Rehn-Kivi som har varit SFP:s förhandlare i finansutskottet.

SFP har arbetat för att flera organisationer ska få tilläggsanslag. Kvinnoorganisationernas anslag höjs till samma nivå som i år. Anslag beviljas även för organisationen för exportfrämjande, Viexpo och Finsk-svenska handelskammaren.

Yrkesfiskarnas förbund får sitt anslag fördubblat. Restaureringen av museiskeppet Vega i Jakobstad får ett lika stort anslag som ifjol. Inom lantbruket stöds 4H-verksamheten. Också företagarfostran för unga får stöd.

– Tanken med den här processen i finansutskottet är att hitta enstaka strategiskt ömma punkter som skulle vinna på extra satsningar. Exempelvis med de här kännbara vägsatsningarna i västra Nyland tror vi att hela regionen kan få ett lyft. Samtidigt kan vi fortsätta stödja exportsatsningar framför allt till Sverige, säger Anders Adlercreutz.

Rehn-Kivi lyfter fram arbetet för att bekämpa familjevåld och våld mot kvinnor i enlighet med Istanbul-avtalet.

– Också befrämjandet av åtgärdsprogrammet att förhindra könsstympning av flickor och kvinnor uppmärksammas i budgeten med ett tilläggsanslag på 100 000 euro, vilket är mycket välkommet, säger hon.

Riksdagens finansutskott presenterar sitt budgetbetänkande på en presskonferens idag kl. 12 som streamas på riksdagens hemsidor.

Adlercreutz: Förstagångskvoterna täpper vägen till högskolestudierna

I dagens riksdagsdebatt om den förlängda läroplikten lyfte Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz fram problematiken med förstagångskvoterna i högskolornas antagning. Enligt Adlercreutz leder kvoterna till att studiestarten kan skjutas på framtiden, då ungdomar väljer att optimera för att inte mista sin status som förstagångssökande.

– Vi vet att förutsättningarna att sysselsättas är mycket högre för dem som gått andra stadiet. Därför är det logiskt att förlänga läroplikten till 18 år. Det följande steget – steget till högskolestudierna – har emellertid blivit till en flaskhals efter att förstagångskvoterna togs i bruk år 2016. Kvoten leder till att man väntar med att ta emot en studieplats tills man är alldeles säker att det är rätt val, och då fördröjs hela studiestarten, säger Adlercreutz.

Förstagångskvoten är problematisk också eftersom den gör det mycket svårare att byta studieinriktning.

– Redan nu är våra unga tvungna att i ett tidigt skede fatta beslut om sin utbildning som påverkar dem långt in i framtiden. Förstagångskvoten gör det ännu svårare att i ett senare skede sadla om. Det är helt naturligt att det tar tid att hitta sin grej, det man helst vill syssla med i arbetslivet. Vi borde se all mångsidig och bred kompetens som en fördel, nånting positivt som vi behöver för att lösa våra framtidsproblem.

– Förlängningen av läroplikten är en bra sak, men reformbehovet stannar inte där. Alla studerande borde få tävla på en neutral spelplan. Förstagångskvoterna borde slopas för att försnabba studiestarten, förkorta studierna, förbättra de ungas välmående och samtidigt förlänga yrkeskarriärerna.

Adlercreutz: Vasslåtter ger ett renare Östersjön men också ekonomiska möjligheter

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz besökte idag John Nurminens Stiftelses Vassprojekt i Långvik i Kyrkslätt. Vassprojektets syfte är att befrämja bruket av slåtter av vassbeståndet längsmed kusterna och på så sätt bidra till att minska på näringsämnen som redan hamnat i Östersjön. Adlercreutz gläds över att allt fler metoder för att förbättra Östersjöns tillstånd utvecklas och drivs framåt.

– Vassbeståndet ökar vid övergödningen av våra vattendrag. En hektar vass kan binda upp till 10 kg fosfor, 100 kg kväve och två ton kol, och genom slåttern är det möjligt att avlägsna näringsämnen från strandvattnen. Vassen kan sedan användas som biomassa på ett liknande sätt som torv – en win-win situation på alla sätt. Avgörande är också att det skapas en marknad för råvaran. Här riktar jag mina blickar till våra företag: visa oss vilka möjligheter vass har som råvara, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att den diffusa belastningen på Östersjön fortfarande är ett stort problem som kräver en bred insats och en kombination av många olika metoder.

– Slåtter av strandvassen är en metod, men vi måste också aktivt söka efter och utveckla fler metoder. Spridning av gips på åkrar är ett annat tillvägagångssätt för att minska belastningen på Östersjön, eftersom gipsen i sin tur binder fosfor från åkrarna. I dagens läge är gipsspridningen det mest kostnadseffektiva sättet vi har att minska på avrinningen. Men vi skall inte sluta här: vi behöver flera pilotprojekt och mera forskning för att komma fram med nya metoder och strategier för att minska på belastningen av näringsämnen. Det är en framtidsfråga för Östersjön.

Tilläggsuppgifter:
Anders Adlercreutz, 044 981 0191

Adlercreutz: En sänkning av elskatten slår många flugor i en smäll

Idag behandlas sänkningen av elskatten i riksdagen. I och med lagändringen sänks elskatten för industrin till EU:s miniminivå från och med början av 2021. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar reformen och dess positiva effekter på Finlands konkurrenskraft och på övergången till renare teknologier.

– Sänkningen av elskatten har en avgörande roll i att höja vår konkurrenskraft eftersom den kraftigt sänker elkostnaderna för industrin. Speciellt med tanke på den pågående pandemin och de ekonomiska utmaningar som den orsakar är det viktigare än någonsin att Finland satsar på att skapa ett gynnsamt investeringsklimat som lockar företag hit och främjar verksamhetsförutsättningarna för redan etablerad industri, säger Adlercreutz.

Sänkningen av elskatten sporrar också övergången från teknologier som baserar sig på förbränning till användning av utsläppsfri el.

– Den här utvecklingen är enormt viktigt också med tanke på att vi förbundit oss till att sluta bränna kol och på längre sikt torv. Många av de alternativ som vi behöver bygger på el – vare sig det är fråga om värmepumpar eller andra lösningar. Nu kan vi få fart på den utveckling som behövs. Det här är också ett bevis på hur klimatmål och konkurrenskraft inte skall ställas mot varandra.

Adlercreutz betonar även vikten av att skapa förutsägbarhet för företagen.

– Särskilt i krissituationer – men givetvis även i normala förhållanden – är det viktigt att främja förutsägbarheten för företagen. Stabila förhållanden skapar förutsättningar för investeringar, vilket är speciellt viktigt med tanke på vår investeringsintensiva industri och vår ekonomiska utveckling på lång sikt. Jag hoppas att detta är första steget på väg mot en långsiktig och förutsägbar industripolitik.

Svenska riksdagsgruppen godkände förhandlingsresultatet om vårdreformen

Svenska riksdagsgruppen har godkänt det förhandlingsresultat som regeringspartierna har uppnått om social- och hälsovårdsreformen.

– Vi är nöjda med de väsentliga framsteg som gjorts under de senaste veckornas förhandlingar och godkänner resultatet, säger gruppordförande Anders Adlercreutz.

Han understryker att det handlar om en stor helhet som berör alla finländare.

– Det är viktigt att vi får en grundlig behandling av propositionen i riksdagen. Det är självklart att de synpunkter som de sakkunniga kommer att lyfta fram under riksdagsbehandlingen tas med största allvar. Här gäller det för både regeringens och oppositionens riksdagsgrupper att tillsammans arbeta för att slutresultatet blir så bra som möjligt, säger Adlercreutz.

Förhandlingsresultatet kommer att presenteras vid en presskonferens senare i dag.

Adlercreutz: Exceptionell budget i exceptionella tider

– Idag är det vår uppgift att dels hålla epidemin i styr, dels se till att så många finländare som möjligt har ett arbete att gå till imorgon.

Detta betonade Anders Adlercreutz (SFP) i sitt gruppanförande då riksdagen på onsdagen startade debatten om budgeten 2021.

Han understryker att budgeten innehåller målmedvetna steg som ska garantera att Finland är en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och innovationer.

– Om vi ser på de faktorer som gör Finland till ett attraktivt land för utländska investerare stiger frågor som trygghet, jämställdhet, god utbildning, obefintlig korruption fram. Därför är en ansvarsfull ekonomisk politik också socialpolitik. I den här budgeten är dessa faktorer – i en mycket utmanande tid – i balans.

Enligt Adlercreutz tvingar coronakrisen till ett stort budgetunderskott. Han framhåller ändå att Finland i internationell jämförelse klarat av de ekonomiska problem som följt av coronaviruset bättre än de flesta.

För att balansera den offentliga ekonomin på sikt efterlyser han motsvarande reformer som grannlandet Sverige lyckats genomdriva tidigare.

– I Sverige reformerade man sin arbetsmarknad för tjugo år sedan. Sverige har en helt annan demografisk pyramid än vi. Sveriges sysselsättningsgrad är märkbart högre än vår och tack vare att de länge bedrivit en öppnare invandringspolitik står de inte inför samma framtidsutmaningar med en åldrande befolkning som vi gör. Med tanke på framtiden ligger Finland mycket bättre till, om vi idag lyckas göra de reformer som krävs på arbetsmarknaden för att höja sysselsättning, säger Adlercreutz.