Adlercreutz: Nedläggningen av fabriken i Kaipola är en signal som bör tas på allvar

Skogsbolaget UPM:s meddelade att fabriken i Kaipola stängs är ett hårt slag mot Finlands export, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska Riksdagsgruppen. Det drabbar hårt bruksorten Jämsä där pappersfabriken har varit den centrala arbetsgivaren.

Adlercreutz säger att denna vinter riskerar bli mycket svår för finländsk industri.

– Industrin har hittills klarat coronakrisen väl, men mycket beror på att man har levt på gamla orderböcker. UPM:s beslut är en följd av många faktorer. Det är resultatet av en lång utveckling. Men vi måste vara lyhörda för den signal beslutet sänder, säger han.

Regeringen kommer att sänka industrins energiskatt till EU:s miniminivå detta år. Åtgärden är viktig, understryker Adlercreutz.

– Det är en klart positiv signal för vår industri. Men vi behöver mera. All osäkerhet är av ondo. Vi måste skapa framtidstro och stärka tron på Finland som ett bra land att investera i. Vi måste helt enkelt klara av att ge ett konkurrenskraftslöfte – ett löfte om att verksamhetsmiljön för våra företag inte försämras som en följd av coronakrisen.

Regeringen kommer att presentera sysselsättningsåtgärder i anslutning till budgetmanglingen om drygt två veckor.

– Verksamhetsmiljön för företagen är inte oberoende av den offentliga ekonomin. Om den inte är i balans skapas oro. Därför ska man inte heller underskatta vikten av beslutsamma sysselsättningsåtgärder. Enbart genom att enas om sådana kan vi säkra att industrin fortfarande ser Finland som ett attraktivt land, säger Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen: Ett framgångsrikt Finland – också efter pandemin

SFP:s riksdagsgrupp presenterade ett åtgärdsprogram för ökad sysselsättning med 15 punkter

Konsekvenserna av coronapandemin har skapat ett kärvt företagsklimat. För att företagen åter ska våga investera och våga anställa behövs dels målmedvetna arbetslivsreformer, dels åtgärder som bygger upp förtroendet. Åtgärdsprogrammet på 15 punkter godkändes på Svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Hangö idag.

– I strävan efter att balansera den offentliga ekonomin är det enormt viktigt att erbjuda företagen en verksamhetsmiljö som är stabil och förutsebar, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Från programmet lyfter hon fram satsningar på bättre välmående på arbetsplatserna och vikten av motiverade arbetstagare. Henriksson framhäver också hushållsavdragets sysselsättande effekt, och ser även en stor potential hos de äldre när det gäller att uppnå regeringens mål att höja sysselsättningsgraden.

– Det är viktigt att människor trivs längre i arbetslivet. Vi måste hitta modeller som i beskattningen sporrar till att kombinera pension med olika jobbinsatser. Det ska alltid löna sig att jobba som pensionär. Samtidigt vill vi också på sikt höja hushållsavdraget till 7 500 euro för att stöda företagsamhet och förbättra sysselsättningen, säger Henriksson.

SFP:s riksdagsgrupps åtgärdsprogram ser det som viktigt att skatten på arbete inte höjs. Man vill tillåta lokala avtal också för små och medelstora företag som inte är fackligt organiserade. Den inkomstrelaterade dagpenningen för arbetslösa borde vara högre i början av stödperioden för att sporra till snabbare återgång till arbetslivet.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz betonar vikten av sysselsättande åtgärder på bred front.

– Regeringsprogrammet bygger på en förhöjd sysselsättningsgrad. Våra satsningar är beroende av det. Samtidigt måste vi också få våra företag att se ljust på framtiden. Företagen borde få ett löfte om att nivån för samfundsbeskattningen inte stiger. I åtgärdsprogrammet föreslår vi både ett extra forsknings- och utvecklingsavdrag och efterlyser ett starkare samarbete mellan företagen och universiteten för att hitta innovativa hållbara lösningar och försnabba den gröna omställningen, säger Adlercreutz.

– SFP:s riksdagsgrupp vill också stärka socialskyddet för företagare. Vi behöver fler som vill bli företagare och flera företag som vågar investera eftersom det betyder fler jobb, framhåller minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.

– Också den socialskyddsreform som är under beredning ska ha som bärande tanke att det i alla lägen ska vara lönsamt att arbeta. Man brukar säga att arbete är det bästa socialskyddet men vi behöver ändå ett tillräckligt bra socialskydd för de som av en eller annan orsak inte har jobb. Vi behöver större flexibilitet att kombinera jobb och privatliv. Därför bör också den planerade familjeledighetsreformen, som gör arbetsmarknaden mer jämställd, genomföras utan dröjsmål, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppens tvådagars sommarmöte avslutas på torsdagen med lokala företagsbesök bland annat i Hangö hamn.

Åtgärdsprogrammet i sin helhet, se bilagan.

Svenska riksdagsgruppen: Vi ledamöter har ett särskilt ansvar – också för vad vi säger

Riksdagen röstade idag om riksåklagarens begäran om tillstånd att åtala riksdagsledamot Juha Mäenpää (Sannf.) för hets mot folkgrupp. I omröstningen uppnåddes inte 5/6 majoritet, vilket skulle ha fordrats för att häva en riksdagsledamots åtalsimmunitet.

Enligt Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz borde i detta fall samma regler och lagar tillämpas på riksdagsledamöter som på alla andra.

– Svenska riksdagsgruppen stödde grundlagsutskottets slutsats om att riksdagen borde ge sitt samtycke till att åtala ledamot Mäenpää. Det är inte värdigt för en riksdagsledamot eller för någon annan att jämföra asylsökande med invasiva arter. Sådant språkbruk hör varken hemma i samhället eller i riksdagens plenisal.

Adlercreutz understryker att riksdagsledamöters agerande måste kunna granskas, om det misstänks att en ledamot i plenum kränker andras mänskliga rättigheter eller människovärde.

– Det är säkert för den breda allmänheten svårt att förstå, att vissa lagar – som vi själva stiftar – inte skulle kunna gälla oss. I synnerhet som vi ledamöter har ett särskilt ansvar som individer med en maktposition.

Det är Svenska riksdagsgruppens entydiga ståndpunkt.

– Det var anmärkningsvärt att grundlagsutskottets betänkande inte var enhälligt i denna fråga och att två av tre Samlingspartiets ledamöter i utskottet stödde Sannfinländarnas reservation. Detta trots att ingen sakkunnig förordade att immuniteten bibehålls.

Riksdagens beslut innebär nu att vi aldrig får veta huruvida ledamot Mäenpää gjorde sig skyldig till brott eller inte.

I omröstningen i stora salen röstade fyra samlingspartister och sex ledamöter från Centern samt alla kristdemokrater tillsammans med den sannfinska gruppen emot tillståndet att väcka åtal. Också Harkimos och Turtiainens enmansgrupper anslöt sig till denna front.

Svenska riksdagsgruppen framhåller att hets mot folkgrupp enligt grundlagsutskottet kan bedömas vara ett allvarligt brott, som inte omfattas av grundlagens yttrandefrihet. En riksdagsledamot åtnjuter en särskilt stark yttrandefrihet, men det betyder inte att han eller hon går fri från grova övertramp och kränkningar av människovärdet.

– Det här handlar inte om yttrandefriheten i politiskt arbete, utan om hatprat. Om man i sin politik inte kan skilja på dessa saker, om man tycker att man inte kan göra politik utan att angripa en människogrupp är det skäl till självrannsakan – som individ och som parti, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Fjärde tilläggsbudgeten plåstrar sår – sysselsättningsåtgärderna viktigare än någonsin

– Den fjärde tilläggsbudgeten är ett plåster på de sår som nu blöder. Vi har mycket jobb framför oss med tanke på ekonomin, och därför är det viktigt att vi har en tydlig vägkarta för anpassningsåtgärderna. Detta paket innehåller flera viktiga åtgärder som för oss åt rätt håll mot återuppbyggnad, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Idag behandlar riksdagen den fjärde tilläggsbudgeten. Enligt Adlercreutz innehåller den viktiga satsningar inom flera samhällssektorer.

– Jag är verkligen glad över att antalet studieplatser ökas för att underlätta de ungas situation. Klimatåtgärderna, i form av klimatfonden samt stöden till träbyggande och till att frångå oljeuppvärmning, är även de mycket välkomna. Kommunerna stöds även med ca 1,4 miljarder euro för att lindra de värsta följderna av krisen.

Staten skuldsätter sig nu istället för kommunerna, men lånepengar kommer inte alltid att komma billigt. Adlercreutz betonar därför vikten av sysselsättningsåtgärder inom ramen för återuppbyggnaden.

– Sysselsättningsåtgärderna är viktigare än någonsin. I en situation där statsbudgeten har ett underskott har vi inte råd att upprätthålla en hög strukturell arbetslöshet. Det är frågan om rättvisa och socialt ansvar. Vi måste ingripa både i incentiven för att anställa och ta emot ett arbete. Vi behöver lätta på anställningskostnaderna. Nu är det även rätt tidpunkt för att främja lokala avtal. Alla åtgärder måste tas i bruk för att lyfta Finland ur coronaträsket.

Adlercreutz: Vi behöver en förutsägbar investeringsomgivning för företagen

– På vår väg ut ur krisen måste vi försäkra att företagen överlever och att de har tilltro till Finland som investeringsomgivning, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens diskussion om planen för de offentliga finanserna 2021–2024.

– Med tanke på den ekonomiska utvecklingen på lång sikt är det avgörande att vår investeringsintensiva industri klarar sig. Om våra exportföretag går omkull mister vi inte bara arbetsplatser, utan också en möjlighet att ens tämligen snabbt få vår ekonomi att växa igen. Internationella värdekedjor byggs inte upp hur lätt som helst.

Tysklands export har minskat kraftigt under våren. Enligt Finlands Banks prognos är också Finlands priskonkurrenskraft på väg nedåt.

– Vi måste göra Finland till en mer förutsägbar och lockande investeringsomgivning. Ett företag som startar sin verksamhet i Finland vill veta att dagens skattenivå gäller också imorgon. Vi behöver en långsiktig överenskommelse om företagsbeskattningens nivå och våra investeringsincitament.

Adlercreutz: Sysselsättningsåtgärderna kan inte vänta

– Coronakrisen har långtgående effekter för hela Finlands ekonomi och skapar svåra utmaningar för att nå regeringsprogrammets målsättning om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Krisen är ändå ingen orsak till att ge upp – tvärtom. Nu krävs strukturella förnyelser och målmedvetna åtgärder för att få Finland på fötter igen.

Det anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz, och efterlyser en höjning av ambitionsgraden.

– Vi vet inte när nästa pandemi – eller någon annan kris – slår till. Ju stabilare vår offentliga ekonomi är då, desto bättre kan vi möta den krisen. Trots att vi ännu lever mitt i en pågående pandemi får vi inte tappa fokus på att ta fram konkreta åtgärder för att stärka sysselsättningen. Det här är inte en utmaning som blir lättare om vi väntar. Det finns även skäl att sikta högre: enligt arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä kunde vi uppnå en sysselsättningsgrad på 77–78 procent inom fem år. Detta borde vi eftersträva.

– Det är också en fråga om att hjälpa dem som har det svårt just nu. Många befinner sig i en osäker ekonomisk situation på grund av permittering eller uppsägning. Att bli utan jobb är en personlig tragedi. Men ett arbete är det bästa socialskyddet man kan ha.

Med årets fyra första tilläggsbudgetar närmar sig statens upplåning 20-miljardersstrecket.

– Vi är nu tvungna att kraftigt stimulera vår ekonomi men vi måste också rita upp en karta för hur vi skall få den i balans. Det behövs ett förtroende inte bara för den personliga ekonomin utan också för den offentliga ekonomin för att vi skall kunna återgå till det normala. Vi har inte tid att vänta. Vi behöver konkreta sysselsättningsåtgärder som ökar både utbud och efterfrågan av arbetskraft.

Adlercreutz: Välkomna åtgärder för klimatet och företagen

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar åtgärderna i regeringens fjärde tilläggsbudget. Utöver de nödvändiga tilläggsanslagen för att hantera coronakrisens ekonomiska följder finns även glädjande satsningar på träbyggande och utfasning av brännolja för uppvärmning. I och med denna tilläggsbudget blir också klimatfonden verklighet.

– Vi vet att cleantech-branschen kommer att växa mycket under de kommande åren. Vi har många finländska företag och innovationer som behöver den där lilla extra puffen framåt. Genom klimatfonden kan de hitta finansiering som komplement till den de hittar på marknaden. Det här är ett fördelaktigt sätt att främja sysselsättning, innovation, export – och klimatet, säger Adlercreutz.

Enligt regeringsprogrammet ska användningen av brännolja för uppvärmning avvecklas gradvis fram till början av 2030-talet.

– Regeringen satsar nu 45 miljoner på att både kommuner och privatpersoner kan få understöd för att övergå från oljeuppvärmning till klimatvänligare lösningar. Det här är en konkret satsning som sporrar till att minska på det egna koldioxidavtrycket. I och med att vårt byggnadsbestånd förnyas relativt långsamt är alla åtgärder som främjar en övergång till energisnåla uppvärmningsalternativ välkomna. Och det är ofta säkrare och förnuftigare att fokusera på energikällan, än att göra en kostsam energieffektivitetsrenovering som ibland kan ha oanade negativa följder.

Adlercreutz gläds även över att träbyggande främjas.

– En träbyggnad är ett konkret kollager. Även en liten träbyggnad lagrar flera ton koldioxid. För varje kubik betong som ersätts med trä tar vi ett steg närmare våra klimatmål. Vi i SFP har länge talat om att satsa på träbyggande. Nu blir det verklighet.

Adlercreutz erbjuder riksdagsvideo för skolklasser

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz hoppas att man också i riksdagen ska få se skolklasser i korridorerna när höstterminen väl börjar. I väntan på det har han gjort en video – ett distansriksdagsbesök – som han hoppas att ska hitta sin väg in i klassrummen runtom i Svenskfinland eller varför inte visas som en del av undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor.

– Finland är ett land med låga trösklar och många möjligheter till samhälleligt engagemang. Jag har själv saknat skolklassernas besök i riksdagen. Samtidigt har det har varit fint att få följa med hur lärarna tänjt sig i den nya situationen vi levt i under våren. Många har aktivt varit i kontakt också med riksdagen och ordnat diskussioner mellan politiker och elever på distans.

Under våren har utomstående inte kunnat besöka riksdagen. På samma sätt som muséer och andra offentliga inrättningar har också riksdagen varit tvingen att stänga sina dörrar för besöksgrupper. Skolor brukar ofta på vårkanten ha riksdagen som utflyktsmål men inte i år – skolvardagen har förstås annars också sett mycket annorlunda ut.

– Med denna video vill jag dra mitt strå till stacken. Jag berättar om huset, dess historia och arkitektur, men också om hur beslutsfattandet i Finlands riksdag fungerar. Sedan när höstterminen börjar hoppas jag att skolorna åter tar kontakt med oss här i riksdagen och kommer på besök.

Anders Adlercreutz riksdagsbesöksvideo hittas på adressen andersadlercreutz.fi/besok.

Adlercreutz: En klar strategi för vägen ut ur krisen

Skötseln av coronakrisen i Finland måste ges ett gott betyg, men resultatet har inte nåtts utan uppoffringar, konstaterar Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen.

Trots det goda betyget för skötseln av epidemin ser Adlercreutz brister i hur företagarna behandlats.

– Vi behöver brådskande stöd för våra restauranger, men också en korrigering av de principer som styr kriterierna enligt vilka Business Finland delar ut pengar. Det här har vi sagt tidigare: Projektfinansieringens tid kommer senare. Nu behövs rörelsekapital.

Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i riksdagens debatt om regeringens strategi ut ur krisen.

– Det är bra att regeringen erbjuder en tydlig strategi för hur vi skall kunna öppna landet igen. Samhället öppnar med åtgärder som möjliggör att företagare kan återvända till arbetet. Stegvis. Försiktigt. I enlighet med den samlade medicinska expertisens rekommendationer.

Adlercreutz tycker att det finns skäl att ta vara på lärdomarna av krisen.

– Vi har visat flexibilitet hemma, i skolan, på våra arbetsplatser. Det är en flexibilitet som vi inte ska låta gå förlorad när en mer normal vardag sätter in. Den flexibiliteten behövs mer än någonsin – för att förnya arbetslivet, skapa nya arbetsplatser och för att få ekonomin och hela samhället på fötter.

Adlercreutz: Flexibilitet behövs även efter krisen

Vi skall inte kasta bort det vi lärt oss under coronakrisen. Den flexibilitet som vårt samhälle har visat behövs under de kommande åren av återuppbyggnad, konstaterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens debatt om statens finanser på tisdagen.

– Till följd av coronakrisen djupdyker ekonomin och skatteintäkterna minskar. Det finns skäl att anta att arbetslösheten ökar. Det måste vi reagera på. Det har betydelse.

När livet igen normaliseras är det enligt Adlercreutz skäl att hålla i minnet det vi lärt oss under krisveckorna.

– Arbetstiden kan flexa, arbetsplatsen kan flexa. Också arbetssättet kan flexa. Låt oss hålla kvar digitaliseringens fördelar. Vi kan arbeta på distans, vi kan resa mindre, vi kan kommunicera mera. Regeringsprogrammets skrivning om befrämja lokala avtal är särskilt viktig just nu.

Han betonar att fastän de ekonomiska utsikterna förändrats totalt under den senaste månaden gäller regeringsprogrammets strategiska mål fortfarande.

– Efter corona behöver vi fortfarande ett jämlikt samhälle som satsar på utbildning en familjeledighetsreform. Klimatförändringens följder har inte blivit lättare att bära ekonomiskt, utan snarare tvärtom. Men, de strategiska målen står sig, säger Adlercreutz.