Adlercreutz om budgeten 2022: Välkommet med expressfil för utländsk arbetskraft och ett förhöjt hushållsavdrag

– Finlands ekonomiska tillväxt har kommit igång, vilket visar att regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik i en svår situation. Det är emellertid klart att också nya åtgärder behövs och flera av dessa finns i nästa års budgetbok. Till dem hör till exempel satsningen på den studie- och arbetsrelaterade invandringen och höjningen av hushållsavdraget.

Det betonade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i gruppanförandet i remissdebatten om budgeten för år 2022.

– Svenska riksdagsgruppen och SFP välkomnar regeringens beslut att under 2022 skapa en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Det här ska inte kunna vara en politisk tvistefråga. Den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen behövs. Det borde hela det finländska samhället och alla partier inse, säger Adlercreutz.

Adlercreutz understryker behovet av strukturella sysselsättande åtgärder, då den snabbaste tillväxten inom sysselsättningen enligt finansministeriets prognos kommer att avta redan under 2022.

– Det finns ingen naturlag som säger att vi i Finland skall behöva leva med en betydligt högre strukturell arbetslöshet än våra nordiska grannländer. Det är nu, under en gynnsam konjunktur, som det är det lättast att förverkliga de reformer som behövs. Det är väsentligt att vi nu har en klar deadline – den 15 februari 2022 – för de beslut som krävs.

En höjning av hushållsavdraget har varit en viktig målsättning för SFP. Adlercreutz är nöjd över att det nu förverkligas.

– Vi höjer både på hushållsavdragets maximibelopp och på ersättningsprocenten. På så sätt uppmuntrar vi hushållen att byta oljepannan mot förnybara uppvärmningsalternativ. Utöver detta genomförs ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag för hushålls-, vård- och omsorgsarbete. Vi är övertygade om att denna åtgärd ger fler arbetstillfällen inom servicebranschen.

Gruppanförande i riksdagens debatt om den försvarspolitiska redogörelsen 16.9.2021

Ärade talman,

Under de senaste tio åren har säkerhetsläget i Europa, Norden inkluderad, försämrats och förändrats. Det regelbaserade system som vi tagit för givet har kraftigt ifrågasatts. Krim har annekterats och vi har flera frysta konflikter i östra Europa och norra Asien.

Man kan med fog säga att tröskeln för att använda militära medel har sänkts.

Samtidigt är det inte bara stormaktsspelet som avgöra vad oroshärdar föds. Fenomen som klimatförändringen kan också leda till oroligheter som i förlängningen återspeglas i vår säkerhetspolitik.

Arvoisa puhemies,

Uhkat eivät ole pelkästään sotilaallisia. Vaikuttamista tapahtuu laajasti, ja informaatiovaikuttaminen voi usein olla tehokkaampaa kuin sotilaallisilla keinoilla uhkaileminen. Levottomuutta ja sisäistä hajaannusta voi luoda sotilaallisilla toimenpiteillä uhkaamalla, mutta myös disinformaation avulla.

Mielipiteitä jakavien poliittisten kysymysten, kuten esimerkiksi maahanmuuton, käytöstä propagandistisiin tarkoituksiin ja levottomuuden luomiseksi on olemassa selkeitä viitteitä ja todisteita. Luodaan uhkakuvia ja ruokitaan eripuraa.

EU:n kyseenalaistamisen tarkoituksena ei aina ole unionin kehittäminen. Joskus tarkoituksena on myös tahallinen epäluottamuksen luominen ja unionin heikentäminen. Salaliittoteorioita levitetään esimerkiksi mobiiliverkkoihin liittyen ja nyt viimeksi rokotteita koskevien epäluulojen herättämiseksi.

Puolustuspolitiikka on nykyään aiempaa laajempi käsite. Se tarkoittaa myös sitä, että kriisinsietokykyä koetellaan eri tavalla kuin aiemmin.

Tässä todellisuudessa ja tämän tosiseikan valossa käsittelemme Suomen puolustuspoliittista selontekoa. Käsittelemme sitä maailmassa, jossa konfliktien kirjo on aiempaa laajempi ja osittain myös heikommin ennakoitavissa.

Pelikentällä on uusia toimijoita. Kuka olisi kymmenen vuotta sitten uskonut, että Kiina osallistuu Itämerellä järjestettäviin sotilasharjoituksiin?

Ärade talman,

Grunden i vår försvarspolitik är en allmän värnplikt. Svenska riksdagsgruppen ser det som en naturlig utveckling att också kvinnor omfattas av uppbåden. Det är en jämställdhetsfråga att alla medborgare skall få ställa sig frågan: Är jag beredd att göra värnplikt?

Återkommande repetitionsövningar liksom de lokala och nationella försvarskurserna bidrar till att uppehålla en nationell medvetenhet om det komplexa system som behövs för att vi skall klara oss i en kris. Av vilket slag krisen än må vara.

Under denna regeringsperiod görs stora satsningar på både marin och luftförsvar. Det är glädjande att de stöds av alla partier.

Men inget land klarar sig ensamt. Och om säkerheten i våra närområden, eller på annat håll i Europa, är hotad, kan Finland som medlem av EU inte hålla sig utanför. Vi är beroende av våra samarbetspartners för att upprätthålla stabiliteten i vårt eget närområde.

EU, Nato och Nordefco är våra viktigaste internationella referensramar för försvarspolitiskt samarbete – utan att glömma Sverige, Norge och USA.

De fyller alla sina egna funktioner. Det är också viktigt att vi kan hushålla med dessa resurser. Det är inte ändamålsenligt att bygga upp överlappande kapaciteter. Man kan fråga sig om det är ändamålsenligt att EU gör det NATO kan göra.

Arvoisa puhemies,

Mainitsemisen arvoista on se, että Suomi on useimpien Naton keskeisten yhteistyöverkostojen jäsen. Suomi ei ole Naton jäsen, mutta se on sen tiiviisti integroitunut yhteistyökumppani. Vahva ja yhtenäinen Nato on Suomen etu.

Ruotsissa voi hyvinkin käydä niin, että keskustelu Nato-jäsenyydestä ottaa askeleen eteenpäin seuraavien vaalien jälkeen. Ruotsalaisen eduskuntaryhmän mielestä siitä pitäisi kyetä keskustelemaan myös Suomessa.

Kataisen hallituksen aloittama ja Sipilän hallituksen jatkama puolustusyhteistyön tiivistäminen Ruotsin kanssa on kehittynyt entisestään. Se on hyvä. Ei pelkästään siksi, että meillä on toisiaan täydentäviä suorituskykyjä, vaan myös siksi, että se vahvistaa pohjoismaista yhteistyötä ylipäänsä.

Mutta turvallisuudessa ei ole kyse vain sotilaallisista asioista tai kyberasioista.

Puolustusvoimille on annettava tunnustusta Afganistanin onnistuneesta evakuointioperaatiosta.

Mutta myös katastrofin syy on selvä. Yhteiskunta ei pysy koossa ilman demokratiaa, oikeusvaltiota, yhdenvertaisuutta, tasa-arvoa ja sitä, että kaikki löytävät oman paikkansa ja saavat yhdenvertaiset mahdollisuudet.

Toissa päivänä keskustelimme kehityspoliittisesta selonteosta. Sen avulla emme rakenna pohjaa ainoastaan kehitykselle vaan myös turvallisuudelle. Monimutkaisessa maailmassa tarvitaan monenlaisia keinoja. Joskus kovia, mutta toivottavasti niin harvoin kuin mahdollista.

Gruppanförande i riksdagens debatt om regeringens exit-strategi ur coronakrisen 6.5.2020

Ärade talman,

Vi har inte facit på hand, men vi kan säga det redan nu: På många punkter har coronakrisen skötts väl här i Finland.

För en dryg månad sedan talades det om att krisen kan leda till att intensivvården kollapsar och att över tusen patienter åt gången kan behöva vård i respirator.

Som det ser ut i dag kan vi säga att farhågorna inte besannades. De beslutsamma åtgärder som regeringen och riksdagen tog till för över en månad sedan har gett oss tid. Sjukvården har fått andrum och åtgärderna har bitit så att epidemin förhindrats växa okontrollerat.

Vi har inga vårfester denna vår, men skötseln av krisen får trots det ett gott betyg. Ja, ett rentav utmärkt vitsord. Vi har agerat kraftfullt på basen av den information som varit tillgänglig.

Arvoisa puhemies,

Tähän tulokseen ei ole päästy ilman uhrauksia. Monet ovat menettäneet läheisensä.

Hoitohenkilökunta on tehnyt pitkää päivää. Opettajat ovat yhtäkkiä joutuneet opettelemaan paljon uutta.

Ja monet yrittäjät, jotka ovat vuosikaudet rakentaneet tulevaisuuttaan, ovat vaarassa menettää kaiken.

Vaikka olemme saattaneet onnistua epidemian hillitsemisessä, emme voi kaikilta osin olla tyytyväisiä siihen, miten olemme huolehtineet yrittäjistä, joiden pitäisi taas aikanaan laittaa Suomen talouden pyörät pyörimään. Ravintoloiden tukemisella on kiire, samoin Business Finlandin rahanjakokriteerien korjaamisella.

Terveystilanne on kuitenkin pääasia. Hetemäen raportti osoittaa, että toinen epidemia-aalto on väistämätön. Meidän on myös varauduttava siihen.

Lopullinen arvosana koronakriisin hoidosta annetaan vasta muutaman vuoden kuluttua. Vasta silloin tiedämme lopulliset terveysvaikutukset. Ja lopulliset talousvaikutukset. Ja miten onnistuimme uhkien torjumisessa.

Haasteita pahempaa on epätietoisuus. Siksi on hyvä, että hallitus on nyt laatinut koronakriisille selkeän purkustrategian. Selkeät askelmerkit maan asteittaiselle avaamiselle. Toimenpiteet, joilla mahdollistetaan yrittäjien töihin paluu. Ja se, että ravintolat voivat vähitellen ja varovaisesti jälleen avata ovensa. Ja se, että lapset voivat taas tavata ystäviään. Kesäkuussa mahdollistetaan myös kulttuuri- ja liikuntaharrastukset.

Ärade talman,

Stegvis. Försiktigt. I enlighet med den samlade medicinska expertisens rekommendationer. Det är Svenska riksdagsgruppens och SFP:s linje.

Vi övergår från stora övergripande begränsningar till mindre, preciserade, flexibla åtgärder. Det är en krävande balansgång under vilken vi hela tiden måste vara beredda att reagera och agera.

Testaa, jäljitä, eristä, hoida.

Trots det, kan det ta en tid innan vi är ute ur krisen. En tid under vilken vi måste hålla distans, vara försiktiga, men ändå se och kommunicera med varandra. Det är väsentligt att fortsätta diskutera hur vi skyddar dem som är över 70. Alla medborgare ska känna att de behandlas med respekt. Men alla behöver också sociala kontakter. Och ibland måste vi också lita på individens eget omdöme.

Eikä siitä pääse mihinkään, että tässä on osittain kyse psykologiasta. Uskaltamisesta ja uskosta. Ja tässä työssä meillä poliitikoilla on erityinen vastuu. Vastuu siitä, että luomme uskottavan ja vakaan kuvan Suomesta maana, jossa virusta ei ehkä täysin ole voitettu, mutta joka silti katsoo eteenpäin.

Ei mitään niin pahaa, ettei jotain hyvääkin.

Maamme koulut ovat ottaneet giganttisen digiloikan. Monet yritykset ovat oppineet, että tapaamisten takia ei tarvitse matkustaa. Olemme osoittaneet joustavuutta kotona, koulussa ja työpaikoilla. Yritetään pysyä yhtä joustavina myös sitten, kun palaamme nykyistä normaalimpaan arkeen. Joustavuutta tarvitaan enemmän kuin koskaan – työelämän uudistamiseen, uusien työpaikkojen luomiseen ja talouden nostamiseksi jaloilleen.

Tänä keväänä yhteiskunnassamme on jouduttu tekemään useita kovia toimenpiteitä. Sekä rajoitusten käyttöön ottamisessa, että nyt niitä purettaessa on aina noudatettava oikeusvaltioperiaatetta. Vain siten voimme selvitä kriisistä suhteellisen pienin vaurioin ja samalla olla entistä vahvempia tulevien koettelemusten varalta.

Adlercreutz: Viktigt att ta tillfället i akt och pröva på olika sysselsättningsförsök

Regeringsprogrammet stod i fokus på måndag i riksdagens plenum. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz höll gruppens gruppanförande, som fokuserade starkt på verkställandet av regeringens sysselsättningsåtgärder. Svenska riksdagsgruppen ser att det just nu är ett bra läge för olika sysselsättningsförsök, där man fördomsfritt kan pröva på nya idéer för att få sysselsättningsnivån höjd.

– Som det står i regeringsprogrammet utesluts ingen metod som kunde tänkas förbättra sysselsättningen. För att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent, som är en förutsättning för att den offentliga ekonomin ska vara i balans år 2023, behövs ett grundmurat förtroende mellan partierna i regeringen, säger Adlercreutz i anförandet.

Att höja sysselsättningsnivån har ett viktigt samband med att locka investeringar till Finland.

– Investeringsnivån här är fortsättningsvis för låg. Genom att företagen ges möjlighet att fördubbla avskrivningarna kan vi locka fram viktiga investeringar, säger Adlercreutz.

I anförandet lyftes även fram behovet att förbättra landets företagarmiljö, vilket Adlercreutz själv sedan länge har förespråkat.

– Det innebär både utvidgade möjligheter till lokala avtal och mycket snabbare lovprocesser när det gäller rekrytering av utländsk arbetskraft. Utan arbetskraft kan inte företagen expandera, utan arbetskraft kan vi inte erbjuda service åt invånarna, säger Adlercreutz.

Energibeskattningen kommer att ses över i samband med skattereformen för hållbar utveckling.

– Den här översynen kommer, i kombination med utsläppshandeln, att konsekvent stödja utvecklingen mot en klimatneutral cirkulär ekonomi. Och den kommer också att öka den finländska företagens konkurrenskraft, vad än den konservativa oppositionen påstår, säger Adlercreutz.

Riksdagen röstar om statsrådets meddelande om regeringsprogrammet på tisdag (17.12.).

Adlercreutz: Välkommen kännbar höjning av frontveterantillägget

Höjningen av frontveterantillägget från 50 till 125 euro i månaden är en viktig handräckning till alla frontveteraner, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– Jag är glad för den enhällighet som finns här i riksdagen att mer än fördubbla tillägget. Vi vill på detta sätt konkret hedra veteranåldersklassens insatser för att försvara Finlands självständighet.

I detta nu betalas frontveterantillägget till drygt 8 000 personer, och Adlercreutz framhåller att höjningen kommer både män och kvinnor till del. Cirka hälften av dem som får tillägget är män och hälften är kvinnor, för sina insatser under kriget.

– Nyckelfrågan är att erbjuda veteranerna möjlighet till regelbunden årlig rehabilitering, men att också utveckla öppenvårdtjänsterna och ge stöd för frontveteranerna att klara vardagen hemma.

Gruppanförande i remissdebatten om budgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna.

Ärade talman,
Riksdagen ska spika budgeten för nästa år i ett läge då oron i Europa är stor. Vi läser dåliga nyheter om nativiteten i Finland och står inför demografiska utmaningar. Befolkningen åldras och det föds färre barn. Marginalisering och ojämlikhet är verkliga problem. Utbildningsnivån har svängt nedåt och våra vägar är i sämre skick. En stor del av våra företag lider av arbetskraftsbrist. Investeringsnivån är låg och unga är med fog oroliga för hur vår planet ser ut då de själva blir vuxna.

Samtidigt har den politiska diskussionen skärpts och man målar upp polariserande hotbilder utan grund i fakta.

Det här är våra utmaningar och vi känner till dem. Och det är med kännedom om alla dessa problem som regeringen har enats om regeringsprogrammet som denna första budget är ett uttryck för.

Ärade talman,
Vi börjar igen värdesätta utbildning. Det är ett utbildningslöfte som håller. Regeringen gör betydande tilläggssatsningar på alla stadier. Vi återinför den subjektiva rätten till småbarnspedagogik på heltid och minskar gruppstorlekarna.

Vi gör en familjeledighetsreform som långt motsvarar den modell som jämställdhetsorganisationerna länge har drivit. Reformen underlättar vardagen för familjerna, förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och den vägen också indirekt sänker tröskeln till att bilda familj.

Om jämställdhet inte intresserar, väcker reformen antagligen motstånd. Men om man tror på den, finns det skäl att stödja reformen.

Regeringen tror att företagen bättre än staten kan besluta vilka som de ska anställa. Därför underlättas anställningen av utländsk arbetskraft. Vi anser också att vi inte ens ska ge en antydan åt en utlänning som avlagt examen här om att han eller hon inte är välkommen att stanna. Det skulle vara irrationellt rent samhällsekonomiskt. Därför ska studerande få en automatisk förlängning av uppehållstillståndet på två år efter att de har utexaminerats.

Dessa är ändringar som oppositionen naturligtvis kan motsätta sig men som understöds av vår samhällsekonomi och våra företag.

Ärade talman,
Regeringen har bestämt att ta fram en företagsstrategi och vi har förbundit oss att konkret göra framsteg som ger den flexibilitet som arbetsmarknaden behöver.
För att uppmuntra till investeringar inför regeringen dubbla avskrivningar under fyra år – en tydlig signal om att det lönar sig att investera nu. Dessutom erbjuds företagen ett extra 50 procents skatteavdrag för forsknings- och innovationsprojekt.

Att det därutöver görs tydliga satsningar för att lindra mental ohälsa är av stor betydelse när det gäller att skapa förutsättningar för ett bättre arbetsliv.

Regeringen förhåller sig ambitiöst till kampen mot klimatförändringen. Det råder ingen tvekan om det. Alla åtgärder finns ännu inte med i denna budget men riktningen och den gemensamma viljan är klar.

Och den som säger att klimatåtgärderna försvagar sysselsättningen har inte lyssnat på våra företag. De önskar sig en klar färdplan, och regeringen kommer att leverera en sådan.
Inom beskattningen söker man sådana lösningar som mest effektivt främjar våra klimatmål. Vi påskyndar utvecklingen bort från fossila bränslen, men det ska ske socialt rättvist. Därför kompenserar regeringen bränsleskatthöjningen med skattelättnader för små- och medelinkomsttagare.

I den kommande energiskattereformen kommer vi ytterligare att förbättra vår industris konkurrenskraft samtidigt som vi genom den bidrar till att minska användningen av fossila bränslen.
Svenska riksdagsgruppen och SFP tycker att det är bra att det i budgetförslaget också finns fokus på landsbygdsnäringarnas lönsamhet.

Med tanke på vårt lands tvåspråkighet finns det många bra saker att nämna. Bland annat finns anslag för att förnya vår nationalspråkstrategi och Folktingets grundfinansiering höjs.

Ärade talman,
Efter fyra långa år av indexnedfrysning – som varit betungande både för enskilda människor och för våra universitet och skolor – har denna regering bestämt att normala indexhöjningar av sociala förmåner och utbildningsanslag nu igen återställs. Det har en prislapp, men det är ett sådant samhälle som vi vill ha.

SFP har också fått igenom sitt krav att studiestödet binds vid index redan från nästa år, vilket har betydelse, också på sikt, för de studerandes vardag. Också barnbidraget för ensamförsörjarfamiljerna och de lägsta pensionerna höjs.

Ärade talman,
På makronivå ökar budgetunderskottet till cirka två miljarder euro. Det är mera än under de två senaste årens högkonjunktur, men Finland uppfyller ändå skuldkriteriet enligt EU-fördraget både i år och nästa år. Däremot finns det risk att skuldkvoten börjar öka i början av 2020-talet. För att motverka detta behövs alla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Det är ett mål som regeringen inte kan vika ifrån för att de offentliga finanserna ska vara i balans 2023. I enlighet med regeringsprogrammet utesluter den här regeringen inga åtgärder för att höja sysselsättningsgraden. Vi behöver stöd, vi behöver service, vi behöver nya former av anställning. Men vi behöver också strukturell förnyelse samt en tro på att man i Finland kan lyckas, kan anställa, att vi har en förmåga att förnya oss och det att du lyckas inte betyder att jag har det sämre.

SFP finns med i regeringen för att se till att dessa mål uppfylls. Vi behöver det nytänkande och den reformvilja som regeringsprogrammet och regeringen Rinnes första budget är ett starkt uttryck för.

Adlercreutz kräver bestämda åtgärder för att nå sysselsättningsmålen: Familjereform, snabbare arbetslov och skattelättnader för investeringar

SFP finns med i regeringen för att se till att sysselsättningsmålen uppfylls. Anders Adlercreutz, ordförande för svenska riksdagsgruppen, understryker att det behövs ett brett åtgärdsbatteri.

– Vi gör en familjeledighetsreform som underlättar vardagen för familjerna och förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Vi måste få snabbare lovprocesser för att råda bot på företagens brist på arbetskraft. Det är bra att vi nu underlättar företagens investeringar och genom skatteavdrag satsar på forsknings- och innovationsprojekt, säger Adlercreutz.

I sitt gruppanförande i riksdagens budgetdebatt på tisdag framhöll Adlercreutz att regeringen förhåller sig ambitiöst till kampen mot klimatförändringen.

– En klar färdplan ska göras upp. Och den som säger att klimatåtgärderna försvagar sysselsättningen har inte lyssnat på våra företag.

Adlercreutz underströk att denna regerings utbildningslöfte håller och att nödvändiga sociala förbättringar görs.

– Efter fyra långa år av indexnedfrysning – som varit betungande både för enskilda människor och för våra universitet och skolor – har denna regering bestämt att normala indexhöjningar av sociala förmåner och utbildningsanslag nu igen återställs. Det har en prislapp, men det är ett sådant samhälle som vi vill ha.

Ett delat hot kräver ett delat ansvar

Ett delat hot kräver ett delat, gemensamt ansvar. Då problemen är globala behövs internationella insatser för att lösa dem. Det framhöll gruppordförande Anders Adlercreutz då riksdagen på torsdagen diskuterade Finlands deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak.

– Det ska synas att Finland har förmåga och framförallt vilja att ta initiativ för att lösa konflikter – vi är inte på den internationella arenan för att vara passiva åskådare eller för att blunda för de problem som finns.

– Utbildningen av säkerhetsstyrkor i Irak och i irakiska Kurdistan behövs för att återställa säkerheten och stabiliteten i regionen som i många år har lidit av Isis-organisationens terror.
Adlercreutz underströk i sitt gruppanförande att militär och civil krishantering inte ensidigt får styras av den egna nyttan.

– Även om vi alla bra förstår att Finland vill prioritera sådana operationer som också stöder upprätthållande av den egna kompetensen, så får inte enbart den egoistiska nyttan vara avgörande. Från ett bredare säkerhetsperspektiv är det viktigt att vi är med och utbildar både militära och civila krishanterare, samt hjälper till svårt sargade länder som exempelvis Irak att återfå stabila, mänskliga levnadsvillkor.