Pressmeddelande 30.11.2016
Publiceringsfritt genast

Riksdagen godkände idag regeringens förslag om nära-nollenergibyggande, lagen som definierar hur mycket energi våra byggnader får konsumera från år 2020 framåt. Lagförslaget är på många sätt bättre än den vi såg i våras, säger Anders Adlercreutz, arkitekt och riksdagsledamot för SFP, som arbetat för att förbättra lagförslaget i nästan ett år.

– Idogt påverkande från många olika håll har lett till att regeringens förslag i dagens läge är acceptabelt. Vi kommer fortfarande att kunna bygga t.ex. massiva trähus i  framtiden. I våras såg det t.ex. ut som om stockskolan i Pudasjärvi, ett projekt som statsminister Sipilä prisat, skulle bli den sista i sitt slag, den sista mohikanen. Men lyckligtvis är det inte så. Slutresultatet är bättre än förväntat, säger Adlercreutz.

Lagförslaget innehåller fortfarande problem. Energikoefficienterna på basen av vilka man avgör hur energieffektiv en byggnad är, är fortfarande för styrande. Det här är ett problem i synnerhet eftersom hela energisektorn är i omvälvning. När vi bygger för 50, kanske 100 år framåt, skall föråldrade syner på olika energiformers utsläpp inte styra vårt byggande så hårt. Dessutom ligger fokus ännu till en stor del på teoretisk energieffektivitet i stället för på verkliga mätningar.

– Kopplingen mellan teoretisk energieffektivitet och verklig sådan är inte speciellt stark. Det är så mycket annat som spelar in – det handlar om vanor, smarta lösningar, lagrande konstruktioners betydelse, och mycket annat. När vi bedömer byggnaders energieffektivitet är det hela livscykeln vi borde beakta, det totala koldioxidavtrycket från produktion till återanvändning. Det är i den riktningen våra bestämmelser borde gå, avslutar Adlercreutz.

Pressmeddelande 14.10.2016
Publiceringsfritt genast

Riksdagens förvaltningsutskott har denna vecka bekantat sig med flyktingkrisen i Medelhavet och bland annat besökt mottagningscentralen Pozzallo på Sicilien, en av de så kallade hotspots som samlar ihop asylsökande för att sedan skicka dem vidare efter att deras uppgifter behandlats. Situationen är akut. Strömmen av asylsökande från Afrika över Medelhavet har inte avtagit. Enligt riksdagsledamot Anders Adlercreutz är pressen det här sätter på det italienska samhället uppenbar.

– Problemet på ett europeiskt plan är inte det absoluta antalet asylsökanden, utan att fördelningssystemet av dem som fått asyl inte ännu fungerar. Finland har förhållit sig avogt till obligatoriska kvoter, och kommer uppenbarligen att göra det också när EU:s migrationspaket behandlas i riksdagen. Det här är oerhört kontraproduktivt. Länder i periferin, som Finland och Italien, skulle gagnas av bindande och rättvisa mekanismer. Idag är det Italien som drabbas – i morgon kan det vara Finland, säger Adlercreutz.

På Medelhavet pågår som bäst en stor operation i vilken flera europeiska länder deltar för att hjälpa de hårt ansatta italienarna. Varje dag räddas flera båtar från en säker undergång. Tragedierna är ändå så gott som dagliga. Förra veckan hittades 30 döda migranter ombord på en av de båtar som räddades.

– Det absurda är att möjligheten att nu rädda de flesta asylsökandena gör att människosmugglarna använder allt sämre båtar.  Räddningsoperationen spelar dem i händerna, men att avsluta den är ändå inget alternativ. Vi måste hjälpa människor i nöd när vi kan. Men vi måste också aktivt stöda den demokratiska utvecklingen i Afrika samtidigt som vi skapar lagliga, säkra vägar för dem som behöver skydd att ta sig till Europa. Vi måste fortsätta patrulleringarna på Medelhavet tills vi har fått bukt på människosmugglarnas verksamhet, och har lyckats etablera ett fungerande, bindande europeiskt asylsystem.

Tilläggsuppgifter:
Anders Adlercreutz
044 981 0191

Pressmeddelande 21.9.2016
Publiceringsfritt genast

Regeringen Sipilä presenterade sitt förslag på statsbudgeten för år 2017 förra veckan. Förväntningarna om sysselsättningsåtgärderna var höga, men tyvärr blev det platt fall. Om regeringen på allvar siktar att uppnå en sysselsättningsgrad som ens ligger nära målsättningen på 72 procent innan utgången av valperioden måste det skapas fler möjligheter för unga att få arbete, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP).

– Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och kräver åtgärder så snabbt som möjligt. I SFP:s minijobsmodell får ungdomar under 30 år tjäna exempelvis 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Ungdomarna har då möjligheten att få värdefull arbetserfarenhet som gynnar sysselsättningen i framtiden, samtidigt som det motverkar marginalisering då ungdomarna får ett fotfäste i samhället.

Minijobsmodellen erbjuder också en morot för arbetsgivarna att anställa unga personer, i form av lägre arbetsgivarkostnader. Modellen begränsar den månatliga arbetstiden, vilket gör att den inte konkurrerar med en fast anställning. Den är ett verktyg som direkt främjar sysselsättningen av ungdomar samtidigt som det sänker tröskeln för arbetsgivare att anställa.

– Enligt statistikcentralen var ungdomarbetslöshetsgraden 11,8 procent i augusti i år. Detta innebär konkret att var tionde ung person som inte studerar är i riskzonen för att marginaliseras. Regeringens initiativ hittills är inte tillräckligt ambitiösa för att råda bot på problemen. Jag uppmuntrar regeringen att verkligen begrunda vår modell som en av åtgärderna för att uppnå målet på 110 000 nya jobb.

Tilläggsinformation:
Anders Adlercreutz
044 981 0191