Valfriheten borde testas i landskapen

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 1.3.2017
Publiceringsfritt genast

 

Valfriheten som kopplats till vårdreformen har de senaste dagarna fått mycket kritik. SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att valfriheten borde testas på bredare skala än man nu gjort. I nuläget pågår det valfrihetstest på fem orter, där olika tillvägagångssätt testas i praktiken.

– Lokala försök är bra, men de ger inte en bild av hur valfriheten fungerar på landskapsnivå. Regeringens linje är nu att man 1.1.2019 kör igång ett enda stort valfrihetsförsök för hela Finland. Risken är stor att systemet inte fungerar på önskat sätt, säger Adlercreutz.

Ifall vårdreformen framskrider som planerat grundas det landskap, vilka i praktiken ansvarar för valfriheten. Landskapen skiljer sig märkbart från varandra. Till exempel Nylands landskap är ca. 22 gånger större än landskapet Mellersta Österbotten.

– Valfriheten borde först testas i några landskap. Ifall detta system fungerar, kan det sedan stegvis tas i bruk i resten av landet. Innan man testat valfriheten i hela landskapet istället för enskilda hälsocentraler kan vi inte veta hur det i praktiken fungerar.

Adlercreutz: Asylsökande får inte hamna i limbo

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 24.2.2017
Publiceringsfritt genast

 

SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz är orolig för asylsökande som riskerar falla mellan stolarna då de fått avslag på sin asylansökan. Många asylsökande kan inte tvingas återvända till sitt hemland på grund av de omständigheter som råder i länderna. Dessa människor har inte längre rätt att vistas på mottagningscentralerna, men har heller inget annat skydd.

– Om asylsökande inte frivilligt återvänder till sitt hemland, hamnar de i praktiken i limbo. Det ligger i allas vårt intresse att dessa människor inte behöver gömma sig i vårt samhälle. En människa som hamnar utanför samhället är ett lätt offer för människosmugglare eller brottsliga organisationer. Det ska vi inte främja, säger Adlercreutz.

Det borde vara en självklarhet att Finland tar hand om asylsökande. För att undvika limbo, borde asylsökande antingen beviljas uppehållstillstånd eller försäkras om att återlämningen sker på ett sätt som beaktar mänskliga rättigheter. Om det inte är möjligt, borde alternativet vara ett tillfälligt uppehållstillstånd.

– Det kan på inget sätt vara i Finlands intresse att aktivt agera på ett sätt som skapar ett parallellt samhälle för papperslösa medborgare. Asylsökande borde snabbt få behövliga dokument som möjliggör delaktighet i vårt samhälle. Målet borde vara integration, inte medveten marginalisering.

Adlercreutz: Hållbar utveckling bör styra regeringsprogrammet

/0 Kommentarer/i , , /av

Pressmeddelande 15.2.2017
Publiceringsfritt genast

 

Om man ser hållbar utveckling som ett övergripande mål, nånting som går före allt annat, ska det vara styrande i alla beslut, utan undantag.  Nu är det inte så, konstaterade Anders Adlercreutz (SFP) då riksdagen på onsdagen diskuterade det globala handlingsprogrammet Agenda 2030.

– På många sätt får man den uppfattningen att det är regeringsprogrammet som styr redogörelsen och inte tvärtom. Eftersom målet är uppställt för år 2030, borde det vara självklart att siktet är inställt över regeringsperioderna.

Adlercreutz tycker att då Finland vill gå in för hållbar utveckling ska det också synas i hur man styr de inkomster som kommer från utsläppshandeln.

– Dessa inkomster borde inte kanaliseras tillbaka till föroreningskällan, som vi i stor utsträckning nu gör. Då motverkar de sitt syfte. Det borde vara en självklarhet, att utsläppshandelns inkomster går till åtgärder som motverkar klimatförändringen. Minimikravet är att de går till innovationsstöd som strävar till att sänka utsläppen.

 

 

 

Adlercreutz efterlyser seriöst förslag till trafikreform

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 20.1.2017
Publiceringsfritt genast

 

Trafikminister Anne Berner presenterade igår torsdag ett förslag till trafikreform där bland annat bil- och bränsleskatten skulle minska märkbart eller försvinna helt. Reformen motiveras med att den skatt som nu samlas in inte täcker kostnaderna för bland annat vägunderhåll.

– Minister Berners förslag till trafikreform är visserligen banbrytande och modigt, och ministern ställer helt klart de rätta frågorna. Svaren är däremot något förbryllande. Om man tycker att den nuvarande modellen inte säkerställer tillräcklig finansiering av vägnätet är det ju det politiska beslutsfattandet det är fel på, inte budgetfinansieringen i sig. Utgångsläget kan inte vara ett omyndigförklarande av den politiska processen, säger SFPs riksdagsledamot och viceordförande Anders Adlercreutz.

Genom att flytta ut en del av kostnaderna ut ur budgeten tillkommer inga nya pengar. Däremot försämras insynen i processen. Regeringen, som verkar frapperande oense om hela projektet, säger med minister Berners mun att de totala kostnaderna inte ökar i samband med manövern.

– Det är tyvärr fråga om ett nollsummespel. Om vid vill öka på utgifterna, måste vi öka på intäkterna. Det kommer vi inte ifrån. Svaret kan inte heller vara ökad belåning med nya finansieringsinstrument. De är också pengar som måste betalas tillbaka.

Den nuvarande modellen med relativt höga skatter på bränsle och bilar är ett resurseffektivt styrredskap. Adlercreutz anser att den kompromiss som igår presenterades för utvecklingen i fel riktning med tanke på miljön.

– Så här långt verkar det vara fråga om ett mycket grovt och inte speciellt genomtänkt utkast. Jag hoppas att de uppenbara problemen ses över men också att regeringen talar sig samman, så det finns ett seriöst förslag vi kan diskutera vidare kring.

Statsministern bör bli av med ansvaret för ägarstyrning

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 14.1.2017
Publiceringsfritt genast

 

Efter regeringsförhandlingarna tog statsminister Juha Sipilä själv exceptionellt ansvaret för statens ägarstyrning. Som det framkommit i offentligheten är fördelningen inte optimal av såväl jävighets- som tidsanvändningsskäl.

– För att vi i framtiden ska kunna undvika sådana otydligheter som på sista tiden framkommit, borde ägarstyrningsfrågorna omgående ges till exempel till näringslivsminister Lintilä, säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Under de två första åren av statsminister Sipiläs regering har det uppenbarats brister i lagberedningen som berott på tidsbrist. Detta medger statsministern själv. Adlercreutz konstaterar att problemet är mångfacetterat, men att det låga antalet ministrar är en delorsak.

– Nu inför regeringsperioden 2017 vore ett utmärkt tillfälle att medge, att Juha Sipiläs vallöfte om färre ministrar var obetänksamt. Med två år kvar av regeringsperioden finns det skäl att avlasta exempelvis ministrarna Lindströms och Tiilikainens arbetsbördor genom att öka antalet ministrar i regeringen. Om Sipilä tar kritiken och oron framförd av till exempel justitiekansler Jonkka på allvar, tar han också till de nödvändiga åtgärderna.

 

 

Adlercreutz: Problemen med inomhusluften i Gesterby skolcentrum måste åtgärdas

/0 Kommentarer/i , , /av

Pressmeddelande 19.12.2016
Publiceringsfritt genast

 

Idag lämnar SFP:s fullmäktigegrupp i Kyrkslätt in en motion om att kommunen måste ta tag i inomhusluftsproblemen i Gesterby skolcentrum. Fullmäktigegruppens ordförande Anders Adlercreutz ser allvarligt på problemen.

– Vi kräver en rapport av kommunen om hur läget ser ut idag samt en plan och en budget för hur problemen skall åtgärdas. Nu räcker det inte med silikon i hörnen och putsning av kanalerna, det verkar vara klart att problemen är omfattande. Vi har inte råd att utsätta våra barn för en hälsovådlig inlärningsmiljö, säger Adlercreutz.

Det är ofta utmanande att lokalisera grundorsakerna då det uppstår problem med inomhusluften. Därför hjälper inte alltid enstaka reparationer utan hela byggnader kan tvingas rivas. Dessutom visar forskningen att de bekymmer som härstammar från t.ex. användning av kemikalier och biocider sällan kan åtgärdas med en vanlig rengöring. För skolcentrets del är det troligt att problempaletten är bred.

– I Gesterby skolcentrum är det främst Winellska skolans så kallade B-byggnad som verkar ha de allvarligaste problemen. Om man kommer fram till att en nybyggnad är det enda alternativet är situationen rätt så bra, eftersom byggnaden relativt lätt kan ersättas med en annan. Viktigast är nu att helheten kartläggs, att man drar rätt slutsatser och att arbetet inleds så snabbt som möjligt så att barnen och personalen kan vistas tryggt i skolan.

Adlercreutz hoppas på att motionen får brett understöd i kommunfullmäktige.

Adlercreutz och Hakapää: Kyrkslätt borde ansöka om medlemskap i HINKU-projektet

/0 Kommentarer/i , , /av

Pressmeddelande 19.12.2016
Publiceringsfritt genast

 

Finland har i och med Parisavtalet förbundit sig till att betydligt minska på sina växthusgasutsläpp. Kommunerna har här en avgörande roll. Idag på kommunfullmäktigemötet kommer ledamöterna Anders Adlercreutz (SFP) och Minna Hakapää (Gröna) att lämna in en fullmäktigemotion där det föreslås att Kyrkslätt ska gå med i kolneutrala kommunernas HINKU-projekt.

”Allt beslutsfattande och alla åtgärder startar från det lokala planet”, konstaterar Minna Hakapää. ”Om inte de finländska kommunerna gör sitt för att uppnå Parisavtalets målsättningar blir de inte uppfyllda. HINKU-projektet ger kommunerna de verktyg och den rådgivning som behövs.”

Många västnyländska kommuner är redan med i projektet. Adlercreutz och Hakapää ser också saken ur ett konkurrensperspektiv.

”Kommunerna tävlar i framtiden i en allt högre grad om service, företag och invånare. Som en HINKU-kommun skulle Kyrkslätt förbättra sin egen position i denna tävling”, säger Adlercreutz. ”En klimatmedveten kommun är dynamisk och attraktiv”, fortsätter han.

Det krävs många olika åtgärder för att minska på kolavtrycket.

”Det är fråga om markanvändning, energieffektivitet och trafik, men det gäller också till exempel hur vi bygger och underhåller våra fastigheter. En frisk och hållbar skola är alltid förnuftigare och ur ett klimatperspektiv hållbarare än en sjuk skola”, avslutar Adlercreutz och Hakapää, och syftar till de senaste dagarnas nyheter om situationen i Gesterby skolcentrum.

Adlercreutz och Hakapää önskar att motionen stöds av så många fullmäktigeledamöter som möjligt.

Adlercreutz om budgeten för 2017: Var är de strategiska åtgärderna?

/0 Kommentarer/i /av

Pressmeddelande 14.12.2016
Publiceringsfritt genast

 

Statsbudgeten för 2017 debatteras idag i riksdagen. I sitt regeringsprogram proklamerar regeringen olika strategiska åtgärder för att höja sysselsättningsgraden och stärka tillväxten. Tyvärr lyser dock dessa med sin frånvaro i budgetförslaget, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

– Statsminister Sipilä talar gärna om det s.k. strategiska regeringsprogrammet, som har som strategiskt mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent Det målet kan vi alla omfatta. I synnerhet bland kvinnor har dock sysselsättningsgraden t.o.m. sjunkit, vilket är en oroväckande utveckling. Familjepolitiken är i akut behov av förnyelse, men regeringen gör knappast något åt saken eftersom det inte passar Sannfinländarna, säger Adlercreutz.

Det är bra att arbetsmarknadsstödet skall gå att använda som startpeng. Ersättningen på 2500€ för mödrars arbetsgivare är självklart välkommen, men det är fråga om ett plåster, inte en lösning. Det behövs större åtgärder.

– Regeringens ovilja att göra strukturella förändringar är otrolig. De blundar för de verkliga problemen och cementerar gamla strukturer i stället för att ta tjuren vid hornen och förnya t.ex. familjeledighetssystemet eller arbetsmarknaden. Svenska riksdagsgruppen har färdiga modeller som vi gärna delger er. Jag vill verkligen uppmana regeringen att ta tag i problemen också på ett strukturellt plan.

Adlercreutz om nära-nollenergibyggande: Det blev en avvärjningsseger

/0 Kommentarer/i /av

Pressmeddelande 30.11.2016
Publiceringsfritt genast

 

Riksdagen godkände idag regeringens förslag om nära-nollenergibyggande, lagen som definierar hur mycket energi våra byggnader får konsumera från år 2020 framåt. Lagförslaget är på många sätt bättre än den vi såg i våras, säger Anders Adlercreutz, arkitekt och riksdagsledamot för SFP, som arbetat för att förbättra lagförslaget i nästan ett år.

– Idogt påverkande från många olika håll har lett till att regeringens förslag i dagens läge är acceptabelt. Vi kommer fortfarande att kunna bygga t.ex. massiva trähus i  framtiden. I våras såg det t.ex. ut som om stockskolan i Pudasjärvi, ett projekt som statsminister Sipilä prisat, skulle bli den sista i sitt slag, den sista mohikanen. Men lyckligtvis är det inte så. Slutresultatet är bättre än förväntat, säger Adlercreutz.

Lagförslaget innehåller fortfarande problem. Energikoefficienterna på basen av vilka man avgör hur energieffektiv en byggnad är, är fortfarande för styrande. Det här är ett problem i synnerhet eftersom hela energisektorn är i omvälvning. När vi bygger för 50, kanske 100 år framåt, skall föråldrade syner på olika energiformers utsläpp inte styra vårt byggande så hårt. Dessutom ligger fokus ännu till en stor del på teoretisk energieffektivitet i stället för på verkliga mätningar.

– Kopplingen mellan teoretisk energieffektivitet och verklig sådan är inte speciellt stark. Det är så mycket annat som spelar in – det handlar om vanor, smarta lösningar, lagrande konstruktioners betydelse, och mycket annat. När vi bedömer byggnaders energieffektivitet är det hela livscykeln vi borde beakta, det totala koldioxidavtrycket från produktion till återanvändning. Det är i den riktningen våra bestämmelser borde gå, avslutar Adlercreutz.

Långsiktig företagspolitik måste beredas brett

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 26.11.2016
Publiceringsfritt genast

 

I september i år inledde en arbetsgrupp tillsatt av minister Orpo sitt arbete för att granska företagsbeskattningen. Arbetsgruppen ska vara färdig med sitt arbete i slutet av januari 2017. Enligt riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) finns det ett uppenbart behov av en parlamentarisk beredning av de företagspolitiska linjedragningarna.

– Företagspolitiken kräver långsiktiga linjedragningar som inte ändrar varje gång en regeringssammansättning byts ut till en annan, eller i värsta fall när ett budgetår övergår i ett annat. Det är därför nödvändigt att engagera hela riksdagen i arbetet för att utforma en förutsägbar och sporrande företagspolitik. En politik som alla förbinder sig till, från en valperiod till nästa. Det är inte rättvist att företagarna står för notan när riktningen ändrar vart fjärde år, säger Adlercreutz.

Många företagare i Finland blickar söderut mot Estland, eftersom verksamhetsomgivningen för företagen där har hållits relativt stabil sedan mitten av 1990-talet.

– Det är i allas intresse att det också i Finland skulle finnas en gynnsam miljö för att grunda företag och skapa tillväxt och arbetsplatser. Oförutsägbarhet i de politiska linjedragningarna  och återkommande ändringar i bl.a. beskattningen skapar osäkerhet i många små- och medelstora företag. Man vet helt enkelt inte vad man ska vänta sig av framtiden. Det är regeringens och riksdagens ansvar att erbjuda våra företagare arbetsro för en längre tid än en regeringsperiod.