Adlercreutz: Sysselsättningsåtgärderna kan inte vänta

– Coronakrisen har långtgående effekter för hela Finlands ekonomi och skapar svåra utmaningar för att nå regeringsprogrammets målsättning om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Krisen är ändå ingen orsak till att ge upp – tvärtom. Nu krävs strukturella förnyelser och målmedvetna åtgärder för att få Finland på fötter igen.

Det anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz, och efterlyser en höjning av ambitionsgraden.

– Vi vet inte när nästa pandemi – eller någon annan kris – slår till. Ju stabilare vår offentliga ekonomi är då, desto bättre kan vi möta den krisen. Trots att vi ännu lever mitt i en pågående pandemi får vi inte tappa fokus på att ta fram konkreta åtgärder för att stärka sysselsättningen. Det här är inte en utmaning som blir lättare om vi väntar. Det finns även skäl att sikta högre: enligt arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä kunde vi uppnå en sysselsättningsgrad på 77–78 procent inom fem år. Detta borde vi eftersträva.

– Det är också en fråga om att hjälpa dem som har det svårt just nu. Många befinner sig i en osäker ekonomisk situation på grund av permittering eller uppsägning. Att bli utan jobb är en personlig tragedi. Men ett arbete är det bästa socialskyddet man kan ha.

Med årets fyra första tilläggsbudgetar närmar sig statens upplåning 20-miljardersstrecket.

– Vi är nu tvungna att kraftigt stimulera vår ekonomi men vi måste också rita upp en karta för hur vi skall få den i balans. Det behövs ett förtroende inte bara för den personliga ekonomin utan också för den offentliga ekonomin för att vi skall kunna återgå till det normala. Vi har inte tid att vänta. Vi behöver konkreta sysselsättningsåtgärder som ökar både utbud och efterfrågan av arbetskraft.

Adlercreutz: Välkomna åtgärder för klimatet och företagen

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar åtgärderna i regeringens fjärde tilläggsbudget. Utöver de nödvändiga tilläggsanslagen för att hantera coronakrisens ekonomiska följder finns även glädjande satsningar på träbyggande och utfasning av brännolja för uppvärmning. I och med denna tilläggsbudget blir också klimatfonden verklighet.

– Vi vet att cleantech-branschen kommer att växa mycket under de kommande åren. Vi har många finländska företag och innovationer som behöver den där lilla extra puffen framåt. Genom klimatfonden kan de hitta finansiering som komplement till den de hittar på marknaden. Det här är ett fördelaktigt sätt att främja sysselsättning, innovation, export – och klimatet, säger Adlercreutz.

Enligt regeringsprogrammet ska användningen av brännolja för uppvärmning avvecklas gradvis fram till början av 2030-talet.

– Regeringen satsar nu 45 miljoner på att både kommuner och privatpersoner kan få understöd för att övergå från oljeuppvärmning till klimatvänligare lösningar. Det här är en konkret satsning som sporrar till att minska på det egna koldioxidavtrycket. I och med att vårt byggnadsbestånd förnyas relativt långsamt är alla åtgärder som främjar en övergång till energisnåla uppvärmningsalternativ välkomna. Och det är ofta säkrare och förnuftigare att fokusera på energikällan, än att göra en kostsam energieffektivitetsrenovering som ibland kan ha oanade negativa följder.

Adlercreutz gläds även över att träbyggande främjas.

– En träbyggnad är ett konkret kollager. Även en liten träbyggnad lagrar flera ton koldioxid. För varje kubik betong som ersätts med trä tar vi ett steg närmare våra klimatmål. Vi i SFP har länge talat om att satsa på träbyggande. Nu blir det verklighet.

Finland behöver en hållbar ekonomisk återhämtning

Coronakrisen kommer att ta slut, förr eller senare. Det står ändå klart redan i dag att den kommer att lämna djupa spår i vår ekonomi och i vårt samhälle. Även om vi tills vidare på ett rent siffermässigt plan lyckats tackla själva viruset bra har många trots det förlorat en nära anhörig.

Coronaviruset sköljde över oss som en störtvåg, och världen kommer att se annorlunda ut efteråt. Många saker har förändrats, men många saker består. Finlands läge på världskartan är detsamma. Vår säkerhetspolitiska situation är densamma. Våra utmaningar är desamma. Och klimatet är fortfarande detsamma.

I sinom tid blir det åter aktuellt att tackla de frågor som nu fått vänta – bland dessa klimatförändringen. För klimatförändringen är fortfarande hela mänsklighetens största existentiella hotbild. Coronakrisen och problemen i stunden ska inte ses som en ursäkt för att tappa perspektivet framåt.

Den Internationella energibyrån (International Energy Agency) förutspår att de globala koldioxidutsläppen kan minska med upp till åtta procent 2020. Denna minskning skulle vara sex gånger större än den som skedde efter finanskrisen, och dubbelt så stor som alla minskningar sammanlagt sedan andra världskriget.

Då den globala samhällsekonomin åter kör i gång är faran att utsläppen hastigt börjar öka igen. Detta hände också efter finanskrisen – då ökade utsläppen med nästan sex procent 2010.

Coronakrisen har visat hur krävande globalt samarbete fortfarande är. Motsättningar mellan olika länder har ökat trots att vi kämpar mot ett gemensamt hot. Detta ger oroväckande signaler för det globala klimatsamarbetet. Samarbete behövs nu mer än någonsin. Det här gäller inte minst inom EU, som drabbats speciellt hårt.

Om man tittar in i framtidens marknad är det mycket som är grumligt. Men jag ser ingen orsak till att rena lösningar och klimatvänlig teknologi inte fortfarande skulle vara en garanterat växande framtidsbransch. Detta ska Finland satsa på.

Av dessa orsaker är det viktigt att vägen framåt fokuserar både på ökad ekonomisk hållbarhet och hållbarhet ur miljö- och klimatsynvinkel. En omfattande ekonomisk recession skulle bromsa vårt klimatarbete.

Regeringsprogrammet skrevs i en helt annan ekonomisk situation. Som sig bör reflekterades den verklighet vi levde i då i programmet. Trots att världen runtomkring oss i dag ser helt annorlunda ut är de strategiska målen fortfarande gångbara och viktiga: klimatneutralitet, jämställdhet, kunnande, hållbarhet. Samtidigt är det självklart att stegen med vilka vi vill nå dessa mål måste omvärderas och omprioriteras.

Här träder politiken in i krisen. När systemet är i gungning finns det möjlighet att med små knuffar göra stora förflyttningar. Därför måste också knuffarna vara väl avvägda. De måste föra oss i rätt riktning: mot kolneutralitet och en hållbar cirkulär ekonomi.

För att stödja den ekonomiska återhämtningen ur krisen föreslår jubileumsfonden Sitra till exempel en skatteomställning som förflyttar tyngdpunkten från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion. Detta skulle inverka positivt på både ekonomin, sysselsättningen och klimatet. Detta är något som Svenska folkpartiet också lyft fram i flera sammanhang.

En ekonomisk strukturomvandling kombinerad med medvetna satsningar på att stärka de ekosystem som bildas när högskolor och företag hittar varandra skulle stärka våra företags verksamhetsförutsättningar. Det skulle också ge dem en innovativ hemmamarknad att ta avstamp från för att bli globala aktörer i den kommande gröna omställningen. Här kunde Finland på ett mycket konkret sätt gå i täten – och skörda frukterna.

De lärdomar som arbetslivet tvingas anamma under krisen kan bana väg för ett mer flexibelt arbetsliv. Vi har nu sett att flexibilitet på ett lokalt plan kan både underlätta vardagen och vara till gagn för både företaget och de anställda. Om vi på vår väg ut ur krisen anammar dessa lärdomar – flexibilitet och lokalt beslutsfattande i våra företag, en ambitiös klimatpolitik och hållbara ekonomiska reformer – kan vi komma ut ur krisen inte bara helskinnade, utan med stärkt konkurrenskraft.

Adlercreutz: En klar strategi för vägen ut ur krisen

Skötseln av coronakrisen i Finland måste ges ett gott betyg, men resultatet har inte nåtts utan uppoffringar, konstaterar Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen.

Trots det goda betyget för skötseln av epidemin ser Adlercreutz brister i hur företagarna behandlats.

– Vi behöver brådskande stöd för våra restauranger, men också en korrigering av de principer som styr kriterierna enligt vilka Business Finland delar ut pengar. Det här har vi sagt tidigare: Projektfinansieringens tid kommer senare. Nu behövs rörelsekapital.

Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i riksdagens debatt om regeringens strategi ut ur krisen.

– Det är bra att regeringen erbjuder en tydlig strategi för hur vi skall kunna öppna landet igen. Samhället öppnar med åtgärder som möjliggör att företagare kan återvända till arbetet. Stegvis. Försiktigt. I enlighet med den samlade medicinska expertisens rekommendationer.

Adlercreutz tycker att det finns skäl att ta vara på lärdomarna av krisen.

– Vi har visat flexibilitet hemma, i skolan, på våra arbetsplatser. Det är en flexibilitet som vi inte ska låta gå förlorad när en mer normal vardag sätter in. Den flexibiliteten behövs mer än någonsin – för att förnya arbetslivet, skapa nya arbetsplatser och för att få ekonomin och hela samhället på fötter.

Adlercreutz: Drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans

Det handlar om många drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans. Det konstaterade gruppordförande Anders Adlercreutz i svenska riksdagsgruppens anförande i riksdagens debatt om att ta beredskapslagen i bruk för att bekämpa coronaviruset i Finland.

– Vårt samhälle fungerar idag och gör det också i morgon. Det att vi nu står här och diskuterar en så allvarlig fråga – och att vi kan komma överens – är ett tecken på det. Trots undantagsförhållandena ska vi ändå försöka undvika att överreagera. Alla åtgärder skall överväga noga, för insatserna är höga. Vi gör detta för att skydda våra äldre och andra som tillhör riskgrupperna, säger Adlercreutz.

Han säger att stänga skolor handlar om ett mycket svårt beslut.

– Det förutsätter mycket grundliga överväganden. Också besluten som begränsar människors frihet kräver tunga motiveringar. Här är det skäl att notera att beslutet att ta i bruk beredskapslagen inte betyder mandat för obegränsade åtgärder, utan varje åtgärd – varje steg som tas – ska kunna motiveras skilt.
Adlercreutz ser allvarligt på konkursvågen som hotar ekonomin och den arbetslöshet som följer av den.

– Vi måste tillsammans fundera på hur vi kan hjälpa företagen, som fungerar som lokomotiv i samhället. Vi måste ta fram åtgärder som hjälper företagen att hålla fast vid sina anställda. Många är i en akut likvidietskris. Det stödpaket på fem miljarder som regeringen gett löfte om visar att vi inte lämnar företagen ensamma i detta läge, säger Adlercreutz.

Gruppanförande på riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

Ärade talman,

Denna regering har åtta månader bakom sig och många saker har satts i rullning. EU-ordförandeskapet har getts över till Kroatien efter en framgångsrik ordförandeperiod. Finland är åter ett land som lyfter frågor på EU:s agenda, Finland röstar inte blankt, Finland uttrycker sin åsikt.

Finland är åter i unionens kärna. Det har vi orsak att vara glada för. Eftersom EU – nu mer än någonsin – behöver dem som står upp för rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter, dem som vill utveckla EU och skapa en ännu bättre fungerande inre marknad.

Ärade talman,

Ett litet land som Finland lever på sin konkurrenskraft. Att vi är lite snabbare, lite smidigare, lite öppnare, lite kunnigare. Att vi är bättre än andra på att utnyttja de resurser vi har. Efter åtta månader har många saker kört igång som i det långa loppet stärker oss.

Vi satsar igen på utbildning. Från ung till gammal. Alla har igen rätt till samma småbarnsfostran. Det känns kanske som en självklarhet, men historien visar att det inte är så.

Våra lärare får mer resurser på alla stadier och universiteten kan igen se lite ljusare på framtiden. Ett folk som kan och som satsar på utbildning och kunnande har en ljusare framtid.

I Nyland lider en tredjedel av företagen av brist på arbetskraft. I Österbotten säger hälften av företagen samma sak. Det här kan vi inte mera blunda för. SFP har sagt det länge att vår ekonomi behöver arbetsrelaterad invandring. Vi är nöjda att regeringen stärker arbetskraftsinvandringen. Arbetslovsprocesserna för utländsk arbetskraft kommer att ses över. Ett arbetstillstånd ska inte ta mera än en månad att få. Och när vi väl lyckats locka hit en ungdom ska hen få stanna kvar efter avlagd examen. De känns kanske som en självklarhet, men är det inte.

Ärade talman,

Vad är jämlikhet, och varför stärker jämlikhet vår konkurrenskraft?

Om vi upprätthåller strukturer som hindrar oss finländare att hitta vår plats i samhället, om vi skapar väntevärden som gör att vi inte använder våra resurser på bästa möjliga sätt då är vi inte konkurrenskraftiga. Jämställdhet handlar om konkurrenskraft.

Vi kommer nu att få en reform av familjeledigheterna. Det är en klar förbättring hur vi än mäter den. Pappornas andel av ledigheterna kommer att förlängas och kommer de facto att vara de längsta i Norden. Dessvärre utnyttjar papporna i Finland denna möjlighet dåligt. Vi kan bättre!

Och olika sorters familjer kommer att märka att vi som samhälle också ser dem. Att de också är föräldrar som ses och som respekteras.

Sysselsättningen är vår viktigaste uppgift. Och helt som regeringsprogrammet säger: Inga åtgärder utesluts. För oss i Svenska riksdagsgruppen är det otroligt viktigt att regeringen i samband med budgetförhandlingarna i augusti kan påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till.

SFP har stora förväntningar på de kommunförsök som genomförs för att förbättra sysselsättningen. Vi borde också i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft kunna testa slopad behovsprövning.

Den konservativa oppositionen leker gärna med identitetspolitik. Vi och de. Hotbilder, förvrängningar. Ja, osanningar.

Klimatpolitiken är inte ett hot. Klimatförändringen är ett hot, men arbetet mot den är i allas vårt intresse. Och den är också i det finländska näringslivets intresse. Oppositionen kanske tvivlar på det, men då lever den i en förgången värld.

Vårt näringsliv vill ha en tydlig karta. En klar vision. Vårt ansvar är att rita upp den, och att ta fram de åtgärder som behövs. När vi sänker elskatten till EU:s miniminivå gör vi både vårt näringsliv och klimatet en tjänst. Vi gör någonting som ingen regering tidigare gjort.

För oss i SFP är det viktigt att våra äldre har en värdig ålderdom. Därför är regeringens beslut om bindande vårdardimensionering på 0,7 vårdare per äldre i dygnet runt vård helt rätt. Det handlar om att prioritera, och vi prioriterar en bättre äldreomsorg.

Den konservativa oppositionen klagar för att en stor del av pengarna tas från social- och hälsovårdssektorn. Oppositionen skulle garanterat också klaga om vi tog det från vägunderhållet. Ja, oppositionen skulle klaga om vi lånade pengarna.

Om ni inte vill ha en bindande personaldimensionering ska ni erkänna det. Men kritisera inte en ansvarskännande lösning för att den är ansvarskännande.

Ärade talman,

På åtta månader har stora saker satts i rullning. Det ligger på allas vårt ansvar att vi förverkligar vårt goda regeringsprogram till alla delar. Tärningen är kastad!

Adlercreutz i riksdagens öppningsdebatt: Jobben är viktigast nu

Sysselsättningen är vår viktigaste uppgift. Det betonade gruppordförande Anders Adlercreutz (SFP) i riksdagens öppningsdebatt på tisdagen.

– Inga åtgärder får på förhand uteslutas. För vår riksdagsgrupp är det helt centralt att regeringen i samband med budgetförhandlingarna i augusti kan påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till.

SFP har stora förväntningar på de kommunförsök som genomförs för att förbättra sysselsättningen. Vi borde också i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft kunna testa slopad behovsprövning, säger Adlercreutz.

I sitt gruppanförande betonade han att stärkt jämställdhet innebär förbättrad konkurrenskraft. Regeringens satsningar på en familjeledighetsreform och de ökade resurserna på utbildning stärker Finlands konkurrenskraft i det långa loppet.

Adlercreutz anser att oppositionen som tvivlar på klimatåtgärderna lever i en förgången tid.

– Klimatpolitiken är inte ett hot. Klimatförändringen är ett hot, men arbetet mot den är i allas vårt intresse. Det är också i det finländska näringslivets intresse. Vårt näringsliv vill ha en tydlig karta. En klar vision. När vi sänker elskatten till EU:s miniminivå gör vi både vårt näringsliv och klimatet en tjänst. Vi gör någonting som ingen regering tidigare gjort, säger han.

Adlercreutz fortsätter leda Svenska riksdagsgruppen

Riksdagsledamot Anders Adlercreutz har återvalts till ordförande för Svenska riksdagsgruppen. Riksdagsgruppen konstituerade sig för det nya riksmötet som inleddes på tisdag.

– Jag är glad och tacksam över att ha fått fortsatt förtroende som gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen, säger Adlercreutz.

Han ser det som enormt viktigt att samarbetet mellan partierna fungerar, inte bara i regeringen, utan också i riksdagen.

– Regeringens mål är ambitiösa. Vi kommer inte att nå en sysselsättningsgrad på 75 procent utan att fatta även svåra beslut. Därför är det viktigt att förtroendet mellan partierna är starkt, säger Adlercreutz.

Det blev återval också till riksdagsgruppens vice ordförandeposter. Till första vice ordförande valdes Ålands riksdagsledamot Mats Löfström och till andra vice ordförande riksdagsledamot Sandra Bergqvist.

Svenska riksdagsgruppen utgörs av SFP:s nio riksdagsledamöter och Ålands riksdagsledamot.

Adlercreutz: Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan äntligen i gång

– När denna budget förverkligats och när detta regeringsprogram drivits igenom kommer Finland att vara mer jämställt, mer rättvist, mer klimatsmart, mer företagsvänligt och ett bättre ställe att leva i.

Det konstaterade gruppordförande Anders Adlercreutz (SFP) i sitt gruppanförande om statsbudgeten 2020 i riksdagen på tisdagen.

– Genom satsningar på vägar och järnvägar sätter vi våra exportleder i skick. Arbetet med elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan kommer äntligen igång och bidrar också till att sänka den finländska industrins koldioxidavtryck.

Adlercreutz betonade sysselsättningsåtgärderna och att exporten kräver internationaliseringstjänster.

– Exporten kräver mer än forskning, innovationer och vägar. När vi har stora satsningar på forskning och utveckling är det viktigt att vi också gör satsningar i internationaliseringstjänster. Därför höjs anslaget till Finsk-svenska handelskammaren och till andelslaget för exportfrämjande, Viexpo, märkbart.

Han underströk att ett land som inte är jämställt är inte konkurrenskraftigt.

– Ett land som inte är jämställt använder inte sina resurser effektivt. Vi kommer under denna regeringsperiod på många sätt främja jämställdhetsarbetet, och många initiativ har redan startat under minister Blomqvists ledning, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Välkommen kännbar höjning av frontveterantillägget

Höjningen av frontveterantillägget från 50 till 125 euro i månaden är en viktig handräckning till alla frontveteraner, säger svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– Jag är glad för den enhällighet som finns här i riksdagen att mer än fördubbla tillägget. Vi vill på detta sätt konkret hedra veteranåldersklassens insatser för att försvara Finlands självständighet.

I detta nu betalas frontveterantillägget till drygt 8 000 personer, och Adlercreutz framhåller att höjningen kommer både män och kvinnor till del. Cirka hälften av dem som får tillägget är män och hälften är kvinnor, för sina insatser under kriget.

– Nyckelfrågan är att erbjuda veteranerna möjlighet till regelbunden årlig rehabilitering, men att också utveckla öppenvårdtjänsterna och ge stöd för frontveteranerna att klara vardagen hemma.