Adlercreutz: Använd Rysslands frysta tillgångar för Ukraina

– Det finns hundratals miljarder i frysta ryska tillgångar i Europa – rent moraliskt och logiskt borde dessa användas för att stödja Ukraina och bygga upp det som Rysslands brutala anfallskrig förstört, säger Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz, som på tisdag deltog i det allmänna rådets möte i Bryssel.

– Vi behöver nu i snabb takt utreda vilka lagliga vägar som finns för att göra det här möjligt, säger Adlercreutz

På lördagen den 24 februari blir det två år sedan Rysslands brutala invasion av Ukraina. EU har lovat hjälpa Ukraina så länge det behövs, och det budskapet även upprepades på rådsmötet. Enligt Adlercreutz stöder EU-länder Ukraina i väldigt olika grad.

– Finlands sammanlagda stöd uppgår nu till 1,8 miljarder euro och som bäst förbereds det 23:e stödpaketet till Ukraina. Skulle hela Europa följa Nordens och Baltikums ledning när det gäller stödet till Ukraina skulle situationen se väldigt annorlunda ut. Jag hoppas att alla medlemsländer skulle inse stundens allvar, säger Anders Adlercreutz.

Adlercreutz: Dags för Ungern att ratificiera Sveriges Nato-medlemskap

Denna vecka samlades europaministrarna till rådsmöte i Luxemburg, där Finland representerades av europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz

Inför mötet kom nyheten att Turkiets president Erdoğan bestämt att Sveriges NATO-ansökan förs till det turkiska parlamentet. Nyheten väckte intresse också utanför själva mötet. Det är bara Turkiet och Ungern som ännu inte godkänt Sveriges ansökan om att bli medlem i försvarsalliansen.

– På mötet passade jag på att påminna min ungerska kollega på plats att det nu är dags att skynda sig om Ungern inte vill bli sist i att ratificera Sveriges medlemskap, säger Adlercreutz.

Sveriges NATO-medlemskap är den enskilt viktigaste säkerhetspolitiska frågan för Finland just nu.

– Finlands medlemskap i NATO är komplett först när vår närmaste partner Sverige också är medlem.

På mötet diskuterades även bland annat EU:s utvidgning. Adlercreutz lyfte fram vikten av att processerna gällande utvidgningen ska vara noggranna och slutföras så att alla öppna frågor löses.

– Frågan är inte om EU kommer att utvidgas, utan när det sker. Vi har sett hur länderna i EU:s gränszon konstant lever under det ryska hotet, och man kan lugnt konstatera att EU:s utvidgning i högsta grad också är en säkerhetspolitisk fråga

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz: Viktigt att inre marknaden fungerar

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz deltog i EU:s allmänna råd som möttes i Bryssel den 19 september.

– Fri rörlighet för både varor, arbetskraft och tjänster är centrala frågor för Finland, liksom konkurrensneutralitet inom unionen. Med tanke på EU:s konkurrenskraft är det viktigt att den inre marknaden återgår till det normala, säger minister Adlercreutz.

– Under pandemin lättade vi på reglerna för statliga stöd, men nu måste vi återgå till det normala. Det gynnar inte EU:s konkurrenskraft att medlemsländerna konkurrerar om investeringar sinsemellan med hjälp av olika statsstöd. Spelreglerna måste återställas så snabbt som möjligt, säger minister Adlercreutz.

Rådsmötet behandlade också ordförandelandet Spaniens förslag att utöka EU:s officiella språk med katalanska, baskiska och galiciska. EU har nu 24 officiella språk.

– Det är viktigt att vi värnar om den kulturella och språkliga mångfalden i EU. Samtidigt anser Finland att de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av Spaniens förslag måste analyseras noga. Det som också behöver utvärderas är hurudana följder det får för beslutsfattandet ifall antalet språk utökas, och hur tidtabellen för lagar och förordningar påverkas, säger minister Adlercreutz.

På agendan fanns också förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 26–27 oktober, som kommer att tangera till exempel EU:s stöd till Ukraina.

I det allmänna rådet företräds medlemsländerna främst av Europaministrarna. Allmänna rådet ansvarar för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Riksdagens företagsamhetsgrupp föreslår att man skapar en plan för att bidra till återuppbyggnaden av Ukraina

Riksdagens företagsamhetsgrupp föreslår att man skapar en plan för att bidra till återuppbyggnaden av Ukraina. 

Företagsamhetsgruppen samlades till ett konstituerande möte tisdagen den 13 juni. Före mötet ordnade gruppen ett diskussionstillfälle om återuppbyggnaden av Ukraina ur ett finländskt företags- och näringslivsperspektiv. Under tillfället fick gruppen ta del av presentationer från ukrainska ambassaden, Företagarna i Finland och Finlands Näringsliv.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har orsakat enorm förstörelse i landet. Förutom ett enormt mänskligt lidande, har Ryssland förstört en betydande del av Ukrainas infrastruktur. Det är viktigt att fortsätta ge ett mångfacetterat stöd till Ukraina för att landet ska vinna kriget, samtidigt som det är det viktigt att redan nu lägga fokus på återuppbyggnaden.

Återuppbyggandet av landet kommer att bli en lång och dyr process. Världsbanken, Europeiska kommissionen och den ukrainska regeringen har i september förra året uppskattat kostnaderna för återuppbyggnaden till minst 349 miljarder dollar. Skadorna och förstörelsen i landet växer dag för dag.

Återuppbyggnad kan kännas som ett avlägset ämne mitt i ett krig, men det är nödvändigt att påbörja reparationsarbeten på kritisk infrastruktur och energiförsörjning medan kriget fortfarande pågår. Återuppbyggnaden är redan i gång.

Ukraina har blivit Finlands största enskilda mål för utvecklingssamarbete. Samtidigt kommer återuppbyggnadsprocessen att ge finländska företag möjlighet att delta i hjälpen till Ukraina. En plan behövs för att säkerställa att arbetet är effektivt, samordnat och målinriktat på ett meningsfullt och effektivt sätt.

Många nordiska länder är redan aktiva i återuppbyggandet av Ukraina. Danmark har till exempel en nationell plan för återuppbyggandet av Ukraina och Sverige håller på att öppna ett Business Sweden-kontor i Kiev.

Företagsamhetsgruppen påpekar att finländska, ansvarsfulla företag har ett mycket stort kunnande och lösningar som behövs i Ukraina. Ren energi, telekommunikation, hälsoteknik och utbildning är exempel på finländska exportprodukter som det finns en ökande efterfrågan på. Företagen behöver också rådgivning och stödtjänster för att kunna engagera sig i att hjälpa Ukraina.

Uppmärksamhet måste också fästas på utformningen av den ekonomiska grunden för återuppbyggnaden. Vi måste bedöma vilka finansiella instrument som är centrala för Finland och hur de kan utvecklas. Det är också viktigt att klargöra finansieringsmöjligheter, eftersom vi måste vara beredda på att göra ändringar i vår lagstiftning och bedöma  finansieringsbehovet. För att återuppbyggnaden ska ske på ett hållbart och bra sätt, räcker inte snabba och kortsiktiga åtgärder.

Därför anser riksdagens företagsamhetsgrupp att Finland måste börja planera och samordna samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn i återuppbyggandet av Ukraina. Detta för att vi ska kunna säkerställa så effektiva åtgärder som möjligt, samtidigt som vi främjar Ukrainas möjligheter till ett EU-medlemskap och omstrukturering till ett mer hållbart land.

Adlercreutz: de stora spårsatsningarna måste granskas kritiskt

Det stora tågprojekten måste kammas igenom och det krävs prioriteringar. Det är helt klart att vi inte har råd med dem alla, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Det planeras nya tågbanor norrut, mot nordväst och österut. Vi måste nu göra en objektiv bedömning och prioritera.

-Under de senaste dagarna har det kommit undersökningar som ifrågasätter samhällsnyttan med till exempel det sk. Entimmeståget, en tågbana som i dagens läge beräknas kosta ca 4 miljarder euro. För en årlig trafik på två miljoner resor förväntas staten stå för åtminstone 2,5 miljarder euro. Det här är inte hållbart, säger Adlercreutz.

Det så kallade Entimmeståget skulle innebära kostnader av astronomiska mått för att uppnå en rätt blygsam försnabbning av resetiden. Det betyder att enbart projektets kapitalkostnader leder till en kostnad på flera hundra euro per inbesparad arbetstimme.

Den ledande tanken bakom många av de här stora tågprojekten har varit klimatnyttan. Nu ifrågasätter utredningarna de kalkylerna. Det beräknas ta upp till 300 år för Finlandsbanan och 140 år för  det så kallade entimmestågets klimatavtryck att sparas in.

-Det här visar klart att vi istället bör fokusera på att förbättra den infrastruktur vi har. Att bygga nya banor genom skog och mark är inte bara dyrt, miljöpåverkan är också betydande. Samtidigt som det är viktigt att t.ex. utöka huvudstadsregionens pendlingsområde måste vi också ha helheten i åtanke. Och höghastighetsbanor är inte den enda tänkbara lösningen, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: Migrationsverket måste utredas

Vi får höra om det ena absurda fallet efter det andra. Inom SFP har vi länge med stigande oro följt med hur godtyckligt uppehållstillståndsansökningar får avslag. Det här håller inte. Vi behöver en grundlig genomgång av Migrationsverket och dess processer, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen. 

Helsingin Sanomat rapporterade på lördagen om hur  Anudari Bolbaatar, en i Finland utbildad sjuksköterska med bakgrund i Mongoliet, fått avslag på sin anhållan om uppehållstillstånd efter en gravt felaktig process. 

– Avvisningen stoppades när felet uppdagats, men det, att man så grovt kränker en persons rättsskydd vittnar om en verksamhetskultur som inte håller måttet, säger Adlercreutz

I fallet som Helsingin Sanomat skrev om nekades den sökande information om varför ansökan fått avslag. 

— Det här vittnar om en total oförståelse för hur en rättstat fungerar. Ett uppehållstillstånd är inte en trivial fråga. Det kan ha helt avgörande betydelse för en människas framtid. Då kan inte beslutet basera sig, som det gjorde i Bolbaatars fall, på att tjänstemannen som behandlar frågan inte kan läsa ett kontoutdrag. Framförallt, så måste sökanden få tillgång till motiveringarna och ha en möjlighet att korrigera missförstånden. Det här kan inte ses som annat än en grov förseelse för Migris del, konstaterar Adlercreutz 

Den ekonomiska expertisen är enig om att Finland behöver mer arbetskraftsrelaterad invandring.

– Idag är netto-invandringen drygt 20 000 per år. För att klara hållbarhetsgapet borde den siffran fördubblas. Enbart teknologi-industrin beräknas behöva 130 000 anställda till under det kommande decenniet. När vi står inför sådana här utmaningar är det rent vansinne att ens tänka på att utvisa människor som är i arbete, som bidrar till vårt samhälle. Vi har gjort en hel del lagändringar som hjälpt situationen. Men många problem består. Migrationsverket måste ändra sin kultur och sitt tänkesätt. Vi behöver en oberoende utredning av Migris processer, avslutar Adlercreutz 

Adlercreutz: Ungdomsbarometern visar, att vårt högskoleurvalssystem måste ses över

Ungdomar i åldern 15-19 år känner en oro för framtiden. Det framgår ur den svenskspråkiga ungdomsbarometern som publicerades på onsdagen 2.11.2022. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz lyfter upp stigen från grundskolan till vidareutbildning som en av faktorerna bakom resultatet.

– Enligt barometern är det färre unga, jämfört med tidigare år, som känner sig oroliga för att hitta ett jobb i framtiden. Däremot är ungdomarna oroliga för att det skall välja fel bana, något de inte trivs med. Det här är en mänsklig oro som är lätt att känna igen. Men det system som vi har i dag för gymnasie- och högskolestudier underlättar inte situationen, utan tvärtom.

Adlercreutz menar, att studentexamens struktur och betoningen av studentexamen i högskoleantagningen är ett av problemen.

– Vi förutsätter idag långtgående val av 15-åringar. De är tvungna att redan på 9:e klass välja vad de tänker studera i gymnasiet och via det, vilka ämnen de tänker skriva i studentexamen.

I bakhuvudet mal tanken om att att optimera antalet poäng de olika studentexamensproven ger i högskoleantagningen. Det här är inte rimligt.

– När vi sedan lägger till det, att vi har kvoter för förstagångssökanden så blir det etter värre. Man är tvungen att fatta beslut som 15 år gammal, beslut som man sedan svårligen kan ändra. Om det första valet man gör slår fel, är det idag svårare än tidigare att byta bana. Det här skapar oro, det skapar ångest, och det främjar inte det vi borde eftersträva – flexibilitet och mångsidiga kompetenser. Det leder ofta också till att man hellre väntar än prövar på något – man vill inte missa sin bästa chans till en högskoleplats.

– En utbildningsstig  längs med vilken man får välja fel och kan korrigera sina misstag är det vi borde eftersträva . Vi vinner alla på att varje ungdom vågar pröva och får studera det som verkligen intresserar.

SFP och Adlercreutz har även tidigare lyft upp frågan om förstagångskvoterna och de problem som betoningen av studentexamen i kombination med kvoterna lett till

– Det här är en fråga som nästa regeringen bör korrigera. Det system vi har idag håller inte måttet, och leder till inte bara ineffektivitet utan också till oro och illamående bland våra ungdomar. Det måste ändras.

Adlercreutz: Jätteinvesteringar till Esbo och Kyrkslätt gagnar både klimat och näringsliv

Microsoft kommer att bygga ett datacenterområde i huvudstadsregionen som kommer att bestå av två separata datacenter i Esbo och i Kyrkslätt. Fortum kommer att återvinna spillvärme från kylningen av datacentrens servrar och omvandla det till fjärrvärme som sedan kommer att brukas i huvudstadsregionen.  Företagen meddelade om samarbetet idag. Anders Adlercreutz, ordförande för svenska riksdagsgruppen, gläds åt det unika gemensamma projektet.

-För Kyrkslätt och Esbo är detta naturligtvis en enormt fin sak. Jag hoppas att detta också lockar andra aktörer att komma till vår region. En datacentral möjliggör också andra investeringar som drar nytta av den infrastruktur som nu byggs, säger Adlercreutz.

De nya datacentralens utsläppsfria spillvärme kommer att tillgodose 40 procent av behovet av fjärrvärme i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla och detta kommer att bli världens största projekt för datacenters återvinning av spillvärme.

– Den här investeringen är ett konkret exempel på hur klimatåtgärder och investeringar går hand i hand. Vi får enorma investeringar som genererar ekonomisk aktivitet och tillväxt till huvudstadsregionen, specifikt i Esbo och Kyrkslätt, samtidigt som vi via dem kommer att kunna skära ner på våra koldioxidutsläpp med upp till 0,4 miljoner ton per år, säger Adlercreutz.

Projektet har förberetts under många år på uppdrag av flertalet aktörer och det har även utförts flera olika reformer i Finland under de senaste åren i syfte att göra investeringar i landet mer attraktiva.

-Helt klart är det att denna investering inte hade gjorts om vi inte hade sänkt industrins elskatt till EU:s miniminivå och gjort det attraktivt för datacentraler att mata ut spillvärmen i fjärrvärmenätet. Det här var en reform som vi inom SFP starkt talat för här i riksdagen, säger Adlercreutz.

Adlercreutz om Rysslands agerande: Ett grovt brott mot internationell rätt

-Händelserna under det senaste dygnet är ett brott mot internationell rätt, det är ett brott mot Ukraina men det är också fel mot det ryska folket. Och de kommer att få allvarliga konsekvenser, underströk svenska riksdagsgruppens ordförande Adlercreutz i sitt anförande i riksdagens utrikes- och säkerhetspolitiska diskussion på tisdagen.

President Vladimir Putin förklarade igår kväll separatistområdena i östra Ukraina självständiga. Adlercreutz fördömer Rysslands agerande.

-En del av ett europeiskt land är ockuperat. Ukrainas självbestämmanderätt har kränkts. Vi stöder Ukraina och det ukrainska folket. Finland förutsätter att Ryssland avstår från militära åtgärder, säger Adlercreutz.

-Det är uppenbart att vi i Europa spelar med helt andra regler än Ryssland. Trots det måste vi ge utrymme för diplomati. Svaret på frågan om det finns äkta möjligheter för diplomatin ligger helt och hållet i Rysslands händer. Det har inte berott på EU och kommer inte att göra det heller. Vi kan inte acceptera tanken om att man på det här sättet skulle kunna bryta mot de internationella principer som skapats efter andra världskriget, konstaterar Adlercreutz.

 

Adlercreutz och Rehn-Kivi nöjda med finansutskottets extra anslag: Viktiga trafikleder, stöd för unga företagare och yrkesfiskare finns med på listan

Viktiga trafikprojekt i Nyland och Österbotten avancerar. Det blev klart på fredagen då riksdagens finansutskott godkände listan på de projekt som får medel från den extra pott på cirka 40 miljoner som finansutskottet fördelar.

I Nyland förbättras Fagerviksvägen, riksväg 51 ska få belysning på sträckan Ingå-Karis och cirka 40–50 kilometer cykelvägar i Helsingforsregionen ska få ny beläggning. I Österbotten får Vasa hamnväg planeringsanslag och en helt ny lättrafikled byggs i Kronoby.

Världsnaturarvet vid Kvarken får anslag för att bygga ut vandringsleder.

–  Det här är alla värdefulla lokala projekt som nu fås igång, säger riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz och Veronica Rehn-Kivi som har varit SFP:s förhandlare i finansutskottet.

SFP har arbetat för att flera organisationer ska få tilläggsanslag. Kvinnoorganisationernas anslag höjs till samma nivå som i år. Anslag beviljas även för organisationen för exportfrämjande, Viexpo och Finsk-svenska handelskammaren.

Yrkesfiskarnas förbund får sitt anslag fördubblat. Restaureringen av museiskeppet Vega i Jakobstad får ett lika stort anslag som ifjol. Inom lantbruket stöds 4H-verksamheten. Också företagarfostran för unga får stöd.

– Tanken med den här processen i finansutskottet är att hitta enstaka strategiskt ömma punkter som skulle vinna på extra satsningar. Exempelvis med de här kännbara vägsatsningarna i västra Nyland tror vi att hela regionen kan få ett lyft. Samtidigt kan vi fortsätta stödja exportsatsningar framför allt till Sverige, säger Anders Adlercreutz.

Rehn-Kivi lyfter fram arbetet för att bekämpa familjevåld och våld mot kvinnor i enlighet med Istanbul-avtalet.

– Också befrämjandet av åtgärdsprogrammet att förhindra könsstympning av flickor och kvinnor uppmärksammas i budgeten med ett tilläggsanslag på 100 000 euro, vilket är mycket välkommet, säger hon.

Riksdagens finansutskott presenterar sitt budgetbetänkande på en presskonferens idag kl. 12 som streamas på riksdagens hemsidor.