Adlercreutz: Ungdomsbarometern visar, att vårt högskoleurvalssystem måste ses över

Ungdomar i åldern 15-19 år känner en oro för framtiden. Det framgår ur den svenskspråkiga ungdomsbarometern som publicerades på onsdagen 2.11.2022. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz lyfter upp stigen från grundskolan till vidareutbildning som en av faktorerna bakom resultatet.

– Enligt barometern är det färre unga, jämfört med tidigare år, som känner sig oroliga för att hitta ett jobb i framtiden. Däremot är ungdomarna oroliga för att det skall välja fel bana, något de inte trivs med. Det här är en mänsklig oro som är lätt att känna igen. Men det system som vi har i dag för gymnasie- och högskolestudier underlättar inte situationen, utan tvärtom.

Adlercreutz menar, att studentexamens struktur och betoningen av studentexamen i högskoleantagningen är ett av problemen.

– Vi förutsätter idag långtgående val av 15-åringar. De är tvungna att redan på 9:e klass välja vad de tänker studera i gymnasiet och via det, vilka ämnen de tänker skriva i studentexamen.

I bakhuvudet mal tanken om att att optimera antalet poäng de olika studentexamensproven ger i högskoleantagningen. Det här är inte rimligt.

– När vi sedan lägger till det, att vi har kvoter för förstagångssökanden så blir det etter värre. Man är tvungen att fatta beslut som 15 år gammal, beslut som man sedan svårligen kan ändra. Om det första valet man gör slår fel, är det idag svårare än tidigare att byta bana. Det här skapar oro, det skapar ångest, och det främjar inte det vi borde eftersträva – flexibilitet och mångsidiga kompetenser. Det leder ofta också till att man hellre väntar än prövar på något – man vill inte missa sin bästa chans till en högskoleplats.

– En utbildningsstig  längs med vilken man får välja fel och kan korrigera sina misstag är det vi borde eftersträva . Vi vinner alla på att varje ungdom vågar pröva och får studera det som verkligen intresserar.

SFP och Adlercreutz har även tidigare lyft upp frågan om förstagångskvoterna och de problem som betoningen av studentexamen i kombination med kvoterna lett till

– Det här är en fråga som nästa regeringen bör korrigera. Det system vi har idag håller inte måttet, och leder till inte bara ineffektivitet utan också till oro och illamående bland våra ungdomar. Det måste ändras.

Adlercreutz: Jätteinvesteringar till Esbo och Kyrkslätt gagnar både klimat och näringsliv

Microsoft kommer att bygga ett datacenterområde i huvudstadsregionen som kommer att bestå av två separata datacenter i Esbo och i Kyrkslätt. Fortum kommer att återvinna spillvärme från kylningen av datacentrens servrar och omvandla det till fjärrvärme som sedan kommer att brukas i huvudstadsregionen.  Företagen meddelade om samarbetet idag. Anders Adlercreutz, ordförande för svenska riksdagsgruppen, gläds åt det unika gemensamma projektet.

-För Kyrkslätt och Esbo är detta naturligtvis en enormt fin sak. Jag hoppas att detta också lockar andra aktörer att komma till vår region. En datacentral möjliggör också andra investeringar som drar nytta av den infrastruktur som nu byggs, säger Adlercreutz.

De nya datacentralens utsläppsfria spillvärme kommer att tillgodose 40 procent av behovet av fjärrvärme i Esbo, Kyrkslätt och Grankulla och detta kommer att bli världens största projekt för datacenters återvinning av spillvärme.

– Den här investeringen är ett konkret exempel på hur klimatåtgärder och investeringar går hand i hand. Vi får enorma investeringar som genererar ekonomisk aktivitet och tillväxt till huvudstadsregionen, specifikt i Esbo och Kyrkslätt, samtidigt som vi via dem kommer att kunna skära ner på våra koldioxidutsläpp med upp till 0,4 miljoner ton per år, säger Adlercreutz.

Projektet har förberetts under många år på uppdrag av flertalet aktörer och det har även utförts flera olika reformer i Finland under de senaste åren i syfte att göra investeringar i landet mer attraktiva.

-Helt klart är det att denna investering inte hade gjorts om vi inte hade sänkt industrins elskatt till EU:s miniminivå och gjort det attraktivt för datacentraler att mata ut spillvärmen i fjärrvärmenätet. Det här var en reform som vi inom SFP starkt talat för här i riksdagen, säger Adlercreutz.

Adlercreutz om Rysslands agerande: Ett grovt brott mot internationell rätt

-Händelserna under det senaste dygnet är ett brott mot internationell rätt, det är ett brott mot Ukraina men det är också fel mot det ryska folket. Och de kommer att få allvarliga konsekvenser, underströk svenska riksdagsgruppens ordförande Adlercreutz i sitt anförande i riksdagens utrikes- och säkerhetspolitiska diskussion på tisdagen.

President Vladimir Putin förklarade igår kväll separatistområdena i östra Ukraina självständiga. Adlercreutz fördömer Rysslands agerande.

-En del av ett europeiskt land är ockuperat. Ukrainas självbestämmanderätt har kränkts. Vi stöder Ukraina och det ukrainska folket. Finland förutsätter att Ryssland avstår från militära åtgärder, säger Adlercreutz.

-Det är uppenbart att vi i Europa spelar med helt andra regler än Ryssland. Trots det måste vi ge utrymme för diplomati. Svaret på frågan om det finns äkta möjligheter för diplomatin ligger helt och hållet i Rysslands händer. Det har inte berott på EU och kommer inte att göra det heller. Vi kan inte acceptera tanken om att man på det här sättet skulle kunna bryta mot de internationella principer som skapats efter andra världskriget, konstaterar Adlercreutz.

 

Adlercreutz och Rehn-Kivi nöjda med finansutskottets extra anslag: Viktiga trafikleder, stöd för unga företagare och yrkesfiskare finns med på listan

Viktiga trafikprojekt i Nyland och Österbotten avancerar. Det blev klart på fredagen då riksdagens finansutskott godkände listan på de projekt som får medel från den extra pott på cirka 40 miljoner som finansutskottet fördelar.

I Nyland förbättras Fagerviksvägen, riksväg 51 ska få belysning på sträckan Ingå-Karis och cirka 40–50 kilometer cykelvägar i Helsingforsregionen ska få ny beläggning. I Österbotten får Vasa hamnväg planeringsanslag och en helt ny lättrafikled byggs i Kronoby.

Världsnaturarvet vid Kvarken får anslag för att bygga ut vandringsleder.

–  Det här är alla värdefulla lokala projekt som nu fås igång, säger riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz och Veronica Rehn-Kivi som har varit SFP:s förhandlare i finansutskottet.

SFP har arbetat för att flera organisationer ska få tilläggsanslag. Kvinnoorganisationernas anslag höjs till samma nivå som i år. Anslag beviljas även för organisationen för exportfrämjande, Viexpo och Finsk-svenska handelskammaren.

Yrkesfiskarnas förbund får sitt anslag fördubblat. Restaureringen av museiskeppet Vega i Jakobstad får ett lika stort anslag som ifjol. Inom lantbruket stöds 4H-verksamheten. Också företagarfostran för unga får stöd.

– Tanken med den här processen i finansutskottet är att hitta enstaka strategiskt ömma punkter som skulle vinna på extra satsningar. Exempelvis med de här kännbara vägsatsningarna i västra Nyland tror vi att hela regionen kan få ett lyft. Samtidigt kan vi fortsätta stödja exportsatsningar framför allt till Sverige, säger Anders Adlercreutz.

Rehn-Kivi lyfter fram arbetet för att bekämpa familjevåld och våld mot kvinnor i enlighet med Istanbul-avtalet.

– Också befrämjandet av åtgärdsprogrammet att förhindra könsstympning av flickor och kvinnor uppmärksammas i budgeten med ett tilläggsanslag på 100 000 euro, vilket är mycket välkommet, säger hon.

Riksdagens finansutskott presenterar sitt budgetbetänkande på en presskonferens idag kl. 12 som streamas på riksdagens hemsidor.

Adlercreutz: Förstagångskvoterna täpper vägen till högskolestudierna

I dagens riksdagsdebatt om den förlängda läroplikten lyfte Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz fram problematiken med förstagångskvoterna i högskolornas antagning. Enligt Adlercreutz leder kvoterna till att studiestarten kan skjutas på framtiden, då ungdomar väljer att optimera för att inte mista sin status som förstagångssökande.

– Vi vet att förutsättningarna att sysselsättas är mycket högre för dem som gått andra stadiet. Därför är det logiskt att förlänga läroplikten till 18 år. Det följande steget – steget till högskolestudierna – har emellertid blivit till en flaskhals efter att förstagångskvoterna togs i bruk år 2016. Kvoten leder till att man väntar med att ta emot en studieplats tills man är alldeles säker att det är rätt val, och då fördröjs hela studiestarten, säger Adlercreutz.

Förstagångskvoten är problematisk också eftersom den gör det mycket svårare att byta studieinriktning.

– Redan nu är våra unga tvungna att i ett tidigt skede fatta beslut om sin utbildning som påverkar dem långt in i framtiden. Förstagångskvoten gör det ännu svårare att i ett senare skede sadla om. Det är helt naturligt att det tar tid att hitta sin grej, det man helst vill syssla med i arbetslivet. Vi borde se all mångsidig och bred kompetens som en fördel, nånting positivt som vi behöver för att lösa våra framtidsproblem.

– Förlängningen av läroplikten är en bra sak, men reformbehovet stannar inte där. Alla studerande borde få tävla på en neutral spelplan. Förstagångskvoterna borde slopas för att försnabba studiestarten, förkorta studierna, förbättra de ungas välmående och samtidigt förlänga yrkeskarriärerna.

Adlercreutz: Vasslåtter ger ett renare Östersjön men också ekonomiska möjligheter

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz besökte idag John Nurminens Stiftelses Vassprojekt i Långvik i Kyrkslätt. Vassprojektets syfte är att befrämja bruket av slåtter av vassbeståndet längsmed kusterna och på så sätt bidra till att minska på näringsämnen som redan hamnat i Östersjön. Adlercreutz gläds över att allt fler metoder för att förbättra Östersjöns tillstånd utvecklas och drivs framåt.

– Vassbeståndet ökar vid övergödningen av våra vattendrag. En hektar vass kan binda upp till 10 kg fosfor, 100 kg kväve och två ton kol, och genom slåttern är det möjligt att avlägsna näringsämnen från strandvattnen. Vassen kan sedan användas som biomassa på ett liknande sätt som torv – en win-win situation på alla sätt. Avgörande är också att det skapas en marknad för råvaran. Här riktar jag mina blickar till våra företag: visa oss vilka möjligheter vass har som råvara, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att den diffusa belastningen på Östersjön fortfarande är ett stort problem som kräver en bred insats och en kombination av många olika metoder.

– Slåtter av strandvassen är en metod, men vi måste också aktivt söka efter och utveckla fler metoder. Spridning av gips på åkrar är ett annat tillvägagångssätt för att minska belastningen på Östersjön, eftersom gipsen i sin tur binder fosfor från åkrarna. I dagens läge är gipsspridningen det mest kostnadseffektiva sättet vi har att minska på avrinningen. Men vi skall inte sluta här: vi behöver flera pilotprojekt och mera forskning för att komma fram med nya metoder och strategier för att minska på belastningen av näringsämnen. Det är en framtidsfråga för Östersjön.

Tilläggsuppgifter:
Anders Adlercreutz, 044 981 0191

Adlercreutz: En förlängd räkenskapsperiod skulle underlätta industrins situation

Exportindustrins framtidsutsikter håller som väntat på att försämras. I början av året slog coronakrisen speciellt hårt mot servicebranschen, medan industrin rullade på med hjälp av goda orderstockar. I slutet av året kommer situationen emellertid att förändras. SFP:s representant i finansutskottet, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är oroad över situationen.

– I början av året har vi stött företag finansiellt så att de ska klara sig genom krisens första fas. Krisen är dock inte över och den för oss speciellt viktiga exportindustrins situation ser allt dystrare ut, säger Adlercreutz.

– Jag föreslår att vi överväger att förlänga företagens räkenskapsperiod så, att samfundsskatten för åren 2020 och 2021 skulle uppbäras först år 2022. Detta skulle möjliggöra att företagen får ett lite längre perspektiv med tanke på bokföringen. Samtidigt skulle det ta i beaktande det, att fastän många företag kommer att göra ett drägligt resultat ännu under år 2020, kommer resultatet för 2021 för många att vara negativt.

Enligt Adlercreutz skulle denna förändring vara enkel att genomföra praktiskt. Den skulle vara både kostnadsneutral och förvaltningsmässigt lätt. Han poängterar att den skulle hjälpa speciellt vår livsviktiga exportindustri, det vill säga de företag som lider med fördröjning.

– Nu måste vi akta för att politisera diskussionen kring vårt näringsliv. Vi ska inte heller skapa konstgjorda motsättningar. Vi måste våga tala om konkreta åtgärder som försäkrar att de företag som hittills varit livskraftiga kan upprätthålla sin funktionsförmåga även i fortsättningen, säger Adlercreutz, som under de senaste månaderna försökt lyssna speciellt noggrant på signaler från företagsfältet.

Adlercreutz: Nedläggningen av fabriken i Kaipola är en signal som bör tas på allvar

Skogsbolaget UPM:s meddelade att fabriken i Kaipola stängs är ett hårt slag mot Finlands export, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska Riksdagsgruppen. Det drabbar hårt bruksorten Jämsä där pappersfabriken har varit den centrala arbetsgivaren.

Adlercreutz säger att denna vinter riskerar bli mycket svår för finländsk industri.

– Industrin har hittills klarat coronakrisen väl, men mycket beror på att man har levt på gamla orderböcker. UPM:s beslut är en följd av många faktorer. Det är resultatet av en lång utveckling. Men vi måste vara lyhörda för den signal beslutet sänder, säger han.

Regeringen kommer att sänka industrins energiskatt till EU:s miniminivå detta år. Åtgärden är viktig, understryker Adlercreutz.

– Det är en klart positiv signal för vår industri. Men vi behöver mera. All osäkerhet är av ondo. Vi måste skapa framtidstro och stärka tron på Finland som ett bra land att investera i. Vi måste helt enkelt klara av att ge ett konkurrenskraftslöfte – ett löfte om att verksamhetsmiljön för våra företag inte försämras som en följd av coronakrisen.

Regeringen kommer att presentera sysselsättningsåtgärder i anslutning till budgetmanglingen om drygt två veckor.

– Verksamhetsmiljön för företagen är inte oberoende av den offentliga ekonomin. Om den inte är i balans skapas oro. Därför ska man inte heller underskatta vikten av beslutsamma sysselsättningsåtgärder. Enbart genom att enas om sådana kan vi säkra att industrin fortfarande ser Finland som ett attraktivt land, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Välkomna åtgärder för klimatet och företagen

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar åtgärderna i regeringens fjärde tilläggsbudget. Utöver de nödvändiga tilläggsanslagen för att hantera coronakrisens ekonomiska följder finns även glädjande satsningar på träbyggande och utfasning av brännolja för uppvärmning. I och med denna tilläggsbudget blir också klimatfonden verklighet.

– Vi vet att cleantech-branschen kommer att växa mycket under de kommande åren. Vi har många finländska företag och innovationer som behöver den där lilla extra puffen framåt. Genom klimatfonden kan de hitta finansiering som komplement till den de hittar på marknaden. Det här är ett fördelaktigt sätt att främja sysselsättning, innovation, export – och klimatet, säger Adlercreutz.

Enligt regeringsprogrammet ska användningen av brännolja för uppvärmning avvecklas gradvis fram till början av 2030-talet.

– Regeringen satsar nu 45 miljoner på att både kommuner och privatpersoner kan få understöd för att övergå från oljeuppvärmning till klimatvänligare lösningar. Det här är en konkret satsning som sporrar till att minska på det egna koldioxidavtrycket. I och med att vårt byggnadsbestånd förnyas relativt långsamt är alla åtgärder som främjar en övergång till energisnåla uppvärmningsalternativ välkomna. Och det är ofta säkrare och förnuftigare att fokusera på energikällan, än att göra en kostsam energieffektivitetsrenovering som ibland kan ha oanade negativa följder.

Adlercreutz gläds även över att träbyggande främjas.

– En träbyggnad är ett konkret kollager. Även en liten träbyggnad lagrar flera ton koldioxid. För varje kubik betong som ersätts med trä tar vi ett steg närmare våra klimatmål. Vi i SFP har länge talat om att satsa på träbyggande. Nu blir det verklighet.

Adlercreutz erbjuder riksdagsvideo för skolklasser

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz hoppas att man också i riksdagen ska få se skolklasser i korridorerna när höstterminen väl börjar. I väntan på det har han gjort en video – ett distansriksdagsbesök – som han hoppas att ska hitta sin väg in i klassrummen runtom i Svenskfinland eller varför inte visas som en del av undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor.

– Finland är ett land med låga trösklar och många möjligheter till samhälleligt engagemang. Jag har själv saknat skolklassernas besök i riksdagen. Samtidigt har det har varit fint att få följa med hur lärarna tänjt sig i den nya situationen vi levt i under våren. Många har aktivt varit i kontakt också med riksdagen och ordnat diskussioner mellan politiker och elever på distans.

Under våren har utomstående inte kunnat besöka riksdagen. På samma sätt som muséer och andra offentliga inrättningar har också riksdagen varit tvingen att stänga sina dörrar för besöksgrupper. Skolor brukar ofta på vårkanten ha riksdagen som utflyktsmål men inte i år – skolvardagen har förstås annars också sett mycket annorlunda ut.

– Med denna video vill jag dra mitt strå till stacken. Jag berättar om huset, dess historia och arkitektur, men också om hur beslutsfattandet i Finlands riksdag fungerar. Sedan när höstterminen börjar hoppas jag att skolorna åter tar kontakt med oss här i riksdagen och kommer på besök.

Anders Adlercreutz riksdagsbesöksvideo hittas på adressen andersadlercreutz.fi/besok.