Tal på partifullmäktige 23.11.2024

Bästa partifullmäktige, bästa vänner, hyvät ystävät,

Det är bara två månader sen vi senast träffades, men det har hänt mycket sen dess.

Som undervisningsminister har främst två frågor präglat den senaste tiden: frågan om mobiltelefoner ska få användas och frågan om man får spela barockmusik i skolan.

På båda har jag ett klart svar. 

Mitt lagförslag om att begränsa användningen av mobiltelefoner i skolan skickades på utlåtanderunda för några veckor sedan. 

Målsättningen är att lagen ska träda i kraft i augusti 2025, det vill säga i början av nästa läsår.

När skärmen konstant lyser upp, och vi på löpande band får ny information och nya videon matade framför oss, är det inte konstigt att koncentrationsförmågan påverkas. Till sist förlorar man förmågan att koncentrera sig och ta till sig kunskap – och det har en direkt negativ inverkan på inlärningen.

Det här är alltså ett av de konkreta åtgärder vi gör för att få bukt med den nedåtgående trenden i PISA-undersökningarna. Samtidigt är det en åtgärd som kan ha en positiv inverkan på välbefinnandet. Skolan ska vara en plats där man lär sig nya saker, där man lär sig hantera sociala situationer och där man umgås med andra. Det gör man inte om man sitter och stirrar på sin telefon.

Den andra frågan – frågan om barockmusik eller andra kulturella inslag som kan kopplas till kristendomen har en plats i skolan – har också diskuterats flitigt i offentligheten. Också där finns ett klart svar, och det är ja.

I den aktuella frågan avstod en skola i Kyrkslätt från en konsert där man uppförde Händels Messias.

En viktig del av bildningen är att känna till vår kulturhistoria och konst. Den europeiska och finländska kulturhistorien har en stark anknytning till kyrkan. Inom undervisningen är det viktigt att synliggöra kulturhistoriens olika dimensioner – oberoende av dess religiösa koppling. Det viktiga är att göra det klart för alla att det handlar om undervisning – och inte religionsutövning – så att alla kan ta del av det. 

Den grundläggande undervisningen har en central roll i att främja förståelsen för olika kulturer och livsåskådningar. En förståelse för vår historia stöder också vår förståelse för nutida händelser. Den grundläggande utbildningen ska vara så allmänbildande som möjligt, och därför har oratorier som Händels Messias sin klara plats också i skolan. Här behöver Utbildningsstyrelsen se över sina riktlinjer för att göra regelverket så lätt att tolka för skolorna som möjligt.

En positiv sak av uppståndelsen är också att många nu googlat Händel och säkert lyssnat på delar av det fantastiska oratoriet. Jag spelade det också för mina barn när vi satt och åt middag. Så inget tokigt som inte skulle föra nånting gott med sig!

Så vill jag ännu lyfta upp en aktuell fråga. Flyktingkvoten. 

Det har höjts starka dubier kring beredningen. Vi har klart sagt, att vi inte tolererar diskriminering. Utan att gå in på detaljerna desto mer är jag glad för att processen nu nollställs. SFPs handavtryck syns än en gång i regeringsarbetet. 

 

Hyvät ystävät, 

Tämän hallituksen tavoitteena on saattaa Suomen talous tasapainoiselle uralle.

Olemme tehneet päätöksiä yhteensä 9 miljardin euron sopeutustoimista. Nämä päätökset eivät ole olleet helppoja – mutta samalla tavoite, eli talouden tasapainottaminen, on tärkeä ja välttämätön. Emme voi jatkaa velaksi elämistä – esimerkiksi ensi vuonna on jouduttu budjetoimaan yli 3 miljardia euroa vain ja ainoastaan korkomenoihin. Hyvinvointivaltiomme turvaaminen pitkällä aikavälillä on riippuvainen siitä, että julkinen talous on kestävällä pohjalla. Hallituksen talouspolitiikka tähtää tämän tavoitteen saavuttamiseen.

Työ ei kuitenkaan lopu ensi eduskuntavaaleihin vuonna 2027, vaan myös seuraavan hallituksen on jatkettava samalla linjalla. Tarvitsemme pitkäjänteisyyttä ja malttia – ja samalla rohkeutta tehdä niitä rakenteellisia uudistuksia, joita Suomi juuri nyt kipeästi kaipaa.

Nu är det alltså dags att modigt blicka framåt. Allra först ska vi ta sikte på regeringens halvtidsria i april nästa vår. Den kallas redan nu för tillväxtrian, eftersom dess primära syfte – förutom att regeringen kommer överens om de ekonomiska ramarna för de kommande åren – är att ta fram åtgärder som ska stärka den ekonomiska tillväxten i Finland.

Därför har statsminister Orpo tillsatt en arbetsgrupp, ledd av Risto Murto, vars uppgift är att se närmare på vilka åtgärder som skulle få igång tillväxten.

Vilken tur alltså för Risto Murto att SFP redan har ett ypperligt paket på 26 tillväxtåtgärder, som riksdagsgruppen publicerade i samband med sitt sommarmöte. Vi är såpass generösa att vi gärna ger dem alla till arbetsgruppen!

Förutom att vi behöver åtgärder behöver vi också framtidstro och tillförsikt. De senaste åren har vi fått tampas med mycket – coronapandemin, energikrisen, kriget i Ukraina, krisen i Gaza – och det har satt sina spår. Det känns som att vi stampar på stället, nästan som att man inte vågar tro på en bättre framtid.

Det här har en direkt inverkan på företagens vilja att investera. Och det här behöver vi åtgärda.

Regeringen har redan tagit initiativ till många nödvändiga åtgärder som hjälper oss vidare. Vi har genomfört reformer på arbetsmarknaden, till exempel det, att vi ska ta i bruk lokala avtal. Ett skatteincitament för hållbara industrietableringar är på kommande inom kort. Vi effektiverar tillståndsprocesserna för att bli kvitt flaskhalsarna för bland annat industriella investeringar. Och mycket mer.

Men nu behövs också en ändring i hur vi uttrycker oss. Vi ska inte tala om saxar, skärbräden och hot. Vi ska tala om tillväxt och om möjligheter.

Och här, bästa vänner, är det igen SFP:s chans att ta utrymme. Vi är inte de som bygger sin politik på att slå ned andra, utan på att lyfta upp oss alla tillsammans, för att ta till ett uttryck Kamala Harris använde. Och jo, jag tror att vi finländare har en bättre förståelse än amerikanerna för varför just det här är viktigt. 

Finländarna vill inte ha lögner utan lösningar. Vi vill inte ha motsättningar utan motivation, en politik som klart pekar ut det steg som vi tillsammans ska ta för att gå framåt. Det är SFP:s, vår allas uppgift. 

 

Kära vänner,

Det är inte bara polarisering och populism som vi får bekämpa. Det handlar också om våld. 

På måndagen uppmärksammar vi den internationella dagen mot våld mot kvinnor. En dryg vecka efter att en undersökning som påvisar att upp till ¼ av unga män tycker att det finns situationer då våld mot kvinnor kan vara berättigat, att man kan ha förtjänat det. 

Vårt svar är nej. Man kan inte ha förtjänat det.

Många saker går sakta i en bättre riktning. Också denna fråga. Men vi är fortfarande alldeles för långt från vårt mål. Allt våld är förkastligt, men det här, våld i hemmet, våld i en parrelation är den största och mest allvarliga våldsfrågan i vårt land. 

SFP vet det, vi ser det, och vi bekämpar fenomenet. Det jämställdhetprogram vi kommer att diskutera idag är ett exempel på det. 

 

Bästa vänner,

Denna veckas tisdag markerade 1000 dagar sedan Ryssland inledde sin brutala invasion av Ukraina. Tänk på det. Vårt vinterkrig tog 105 dagar. Det lämnade på många sätt bestående spår i vår identitet. 

Ukrainarna har nu genomlevt över tusen dagar av krig. Samtidigt ska vi komma ihåg att Rysslands krigsföring mot Ukraina pågått mycket längre än så, i alla fall sedan annekteringen av Krimhalvön och de gröna männen i Donbass.

Jag besökte Ukraina för en dryg månad sedan. Resan gick via Polen, med flyg, bil och tåg. Och med säkerhetsvakter, skottsäkra skyddsvästar och noggrann planering. Så ser det ut när man besöker en huvudstad bara nån timmes flygresa från Helsingfors, men som för tillfället är betydligt mera svår att nå.

Dagen vi var där var den första på 48 dagar som inga missiler regnade ner över Kiev. Det finns en app man laddar ner på sin telefon, där man kan följa med alla larm som går när missiler är på väg. Den dagen vi var i Kiev var appen tyst. När vi kom över gränsen började appen blinka och skrika igen – vardagen i Ukraina var tillbaka.

Det är svårt för oss att föreställa sig hur det är att leva under ett konstant hot om att vad som helst runt dig kan explodera. Fast vardagen pågår på ytan ganska normalt, så är livet allt annat än vanligt. Skolorna begränsar elevantalet och många får stanna hemma – man tar nämligen inte in fler elever i skolan än det finns plats för i skyddsrummen. När larmet går så fortsätter lektionen i bombskyddet. Det vanliga livet fortsätter, fast kriget pågår.

Finlands stöd till Ukraina fortsätter starkt. Sedan 2022 har vi stött Ukraina med 25 stödpaket, med totalt 3,1 miljarder euro. Det innefattar både försvarmateriel och humanitärt stöd. Under kriget har Finland globalt sett varit den femte största bidragsgivaren till Ukraina om man ser till andel av BNP.

Samtidigt håller inte det europeiska stödet måttet. De nordiska länderna hjälper. De baltiska länderna gör det.  Men resten av Europa kan göra mer. Chamberlain gick till historien eftersom han trodde, att styrka betyder eskalering. Så är det inte. När putin är på andra sidan är styrka det som förhindrar eskalering. 

Om inte de nationella åtgärderna räcker behöver vi gemensamma åtgärder. EU behöver en gemensam, på gemensamma lån baserad mekanism för att hjälpa Ukraina. Och det är också i Finlands intresse. 

Finland är och har varit en av de globalt starkaste rösterna för Ukrainas frihet. Det här ska vi fortsätta med så länge det behövs. Och faktum är, att nu behövs det mer än någonsin. Europas öde är förseglat med Ukrainas öde. 

 

Hyvät ystävät,

Pari viikkoa sitten Yhdysvalloissa käytiin vaalit, jotka tulevat vaikuttamaan niin Ukrainaan, Suomeen kuin Eurooppaan – ja koko maailmaan. Donald Trump valittiin Yhdysvaltojen 47:ksi presidentiksi. 

Euroopan ja Suomen näkökulmasta pääasiallisia huolia tämän vaalitulokseen jälkeen on kaksi: turvallisuus ja talous.

Trump on todennut lopettavansa Ukrainan sodan 24 tunnissa. Tämä ei tule tapahtumaan. Mutta emme tiedä varmuudella, miten Trumpin hallinto ja republikaaninen johtama senaatti ja edustajainhuone tulee suhtautumaan Ukrainan tuen jatkamiseen.

Siksi on siis selvää, että Euroopan tulee tehdä enemmän ja varustautua paremmin – tämä meidän olisi jo pitänyt tehdä. Tarvittaessa se on tehtävä yhteisin varoin. Mutta tarvitsemme myös aktiivisen USA:n, jolla on tässä vahva rooli.

Tärkeää on kuitenkin se, että Ukraina itse päättää rauhansa ehdoista.

Toinen huoli on talous. Trump on sanonut, että tariffi on maailman kaunein sana. Tariffit kuitenkin nostavat hintoja ja saavat inflaation laukkaamaan. Kauppasota on viimeisimpiä asioita, mitä globaali kauppa tarvitsee.

Sen sijaan selvää on, että tässä tilanteessa tarvitsemme entistä tiiviimpiä transatlanttisia suhteita ja enemmän yhteistyötä.

Trumpin hallinto tulee painottamaan kahdenvälisiä suhteita. Koska Trump ei pidä EU:ta relevanttina toimijana, unionin on toimittava entistä yhtenäisemmin ja tehokkaammin. EU:lla ei myöskään ole varaa arroganssiin Yhydvaltojen suhteen. Me tarvitsemme Yhdysvaltoja enemmän, kuin mitä Yhdysvallat tarvitsee meitä. 

Samtidigt är det viktigt att Finland satsar ännu mer på att stärka de bilaterala relationerna med USA. Vi ska jobba på att etablera relationer också på ett personligt plan. Vi har redan ett mycket gott anseende i Trump-administrationen – våra bidrag till säkerheten har uppmärksammats. Det är bra att bygga relationer och samarbete på denna grund. Som många av er säkert vet så sköter Svenska bildningsförbundet ett praktikprogram, Liberal Praktik, via vilket ett tiotal unga personer per år gör praktik på olika håll i världen – bland annat sänder vi 5 personer per år till USA. Häromdagen kom beskedet att den tidigare kongressledamoten Sean Duffy är Trumps förslag till trafikminister. I hans kontor har vi haft en praktikant några år, en kontakt som förstås kan vara värdefull.

Insatserna är höga och tiderna utmanande. I en situation där ledarskapet i Europa och EU är ifrågasatt behöver de nordiska länderna ta ett starkare ledarskap.

Som minister för nordiskt samarbete ser jag därför fram emot att Finland tar över som ordförande i Nordiska ministerrådet i början av 2025.

Man kan nämligen med fog säga att det nordiska samarbetet aldrig varit lika tätt som nu. Hela Norden hör till NATO och i en värld som är utmanande, och där rätt sorts ledarskap inte alltid finns, så har vi i Norden en chans, eller kanske till och med en plikt, att ta ett större värdeledarskap också globalt.

Norden är ett verkligt starkt varumärke i sig – det är världens bästa regionbrand. Det här är nånting vi kan och ska dra nytta av, och nånting vi kan använda när vi sprider det nordiska budskapet vidare.

Vi står för demokrati, jämställdhet, öppenhet, rättvisa, frihet – och för rättsstaten och den fria pressen. Allt det här exporterar vi gärna vidare till resten av världen. Och allt det här behövs, kanske nu mer än någonsin förr.

 

Bästa vänner,

Eftersom det är två månader sen vi sågs senast, betyder det också att vi är två månader närmare kommunal- och välfärdsområdesvalet.

Många av er fungerar som förtroendevalda i kommuner och välfärdsområden, och jag vet att det inte alltid är muntra tider då budgeterna för nästa år ska förhandlas, det som är aktuellt på många håll just nu – också i min hemkommun Kyrkslätt. Särskilt i välfärdsområdena har det varit utmanande tider.

I onsdags besvarade regeringen Centerns interpellation om social- och hälsovårdspolitiken. Den ekonomiska situationen är svår, och det fattas många jobbiga beslut. Samtidigt fungerar vården bättre än man skulle tro på basen av den offentliga debatten. Till exempel fick 91 % icke-brådskande vård inom 14 dagar enligt den senaste statistiken från mars detta år. Också inom viss specialsjukvård har vårdköerna förkortats.

Denna vecka har regeringen också fattat beslut om att starta ett program för att genomföra husläkarmodellen. Detta är något som SFP har jobbat för redan länge, och därför är jag glad att regeringen nu driver detta vidare. Forskning visar att husläkarmodellen fungerar: den förbättrar vårdens kvalitet, sjukligheten minskar och både vårdbehovet och kostnaderna minskar. Detta eftersom det är samma bekanta läkare man får vända sig till när man blir sjuk.

Det finns alltså ljusglimtar, och dem ska vi ta avstamp i när vi går till val på våren.

Kandidatrektyreringen är i full gång och jag hoppas att var och en av er ställer upp i er hemkommun och – eller – välfärdsområde. Alla behövs, och genom en bred och mångsidig palett kandidater har vi större möjligheter att nå ut till så många väljare som möjligt – det är bara att fråga Fredrik, han kan nog berätta siffrorna för er!

Även om november känns mörk och trist – utom här i SFP-värmen på Viking Cinderella så klart – så ska all energi nu riktas mot april 2025. Då mäts vårt förtroende i alla kommuner och välfärdsområden, och vi ska alla bidra till att Svenska folkpartiet fortsättningsvis ska vara störst i Vasa, ha egen majoritet i Raseborg och Ingå, vara starka i skärgården i Egentliga Finland och kamma in nya väljare i allt fler kommuner i Samkretsen. Det här är nånting vi klarar av, det vet jag.

Vad kan du alltså göra? Utom att själv kandidera, kan du se dig om i din närkrets och bland dina bekanta – vem skulle vara en bra kandidat för SFP? Ta själv kontakt, eller ryck Matilda, Kajsa, Fredde i Nyland, Anna och Tyko i Helsingfors, Jenni, Ida och Sandra i Österbotten, Cecilia, Tommi och Jenny i Egentliga Finland eller Kia och Karin i Samkretsen i ärmen och ge dem ett hett tips!

Kunta- ja aluevaalit lähestyvät kiihtyvää vauhtia, eikä aikaa ole hukattavana. Tänä viikonloppuna olemme päässeet käsittelemään vaaliohjelmiamme, joiden pohjalta ponnistamme vaaleihin ja joiden avulla voitte omissa piireissänne jatkotyöstää tavoitteita niin, että ne sopivat juuri teidän paikallisiin olosuhteisiin ja vastaavat juuri teidän alueen tarpeisiin. 

Tämän puoluevaltuuston aikana ja jälkeen toivon myös, että te kaikki käytätte edes 15 minuuttia siihen, että mietitte mahdollisia hyviä ehdokkaita –  itsenne lisäksi tietenkin! Yhteisin voimin voimme täyttää ehdokaslistamme mainiolla ehdokkailla. Työ on jo hyvin käynnissä, mutta aikaa ei ole hukattavana. Ehdokasasettelussa pätee nimittäin viidakon laki – nopeat syövät hitaat.

Detta veckoslut har partifullmäktige fått behandla och godkänna Svenska folkpartiets valprogram inför kommunal- och välfärdsområdesvalet. Jag är glad över det aktiva deltagandet och goda diskussionerna. Härifrån är det mycket bra att jobba vidare.

Kiitos – tack.

Pojista, koulusta ja tasa-arvosta.

Tämän päivän Helsingin Sanomien artikkeli ”Kouluihin on luotu järjestelmä, jossa pojat näyttäytyvät epäonnistujina” osuu samaan ajan hetkeen, jossa Yhdysvaltain presidentinvaalien tuloksen uutisoidaan ratkenneen nuorten miesten pahaa oloa parhaiten tulkinneen ehdokkaan hyväksi. 

Tasa-arvoliikkeen toinen aalto (ensimmäisen voi ajatella ajoittuvan 1800-luvun loppupuolelle) 1960–1980-luvuilla puolusti aiheellisesti naisten oikeuksia perheessä, seksuaalisuudessa ja työelämässä. Tasa-arvossa otettiinkin noilla elämän osa-alueilla edistysaskeleita seuraavina vuosikymmeninä. 

Samaa aikaan maailma on muuttunut monella tapaa: Elämme keskellä suurta teknologista murrosta ja maailmanlaajuista globalisaatiota. Nämä muutokset ovat vaikuttaneet meidän kaikkien elämään, mutta ehkä eniten ns. perinteisiin miesrooleihin ja miesvaltaisiin ammatteihin ja työtilaisuuksiin. Nämä muutokset näkyvät nyt reaktioina niin politiikassa kuin yhteiskunnassa laajemminkin  Myös koulussa, tulevaisuustehtaassa, näkyy uusi eroja sukupuolten välillä. 

Suomalainen koulu ei ole tästä poikkeus. Tarkastellessamme PISA-tuloksia, näemme merkittävän sukupuolivinoutuman: Tytöt eivät pärjää juuri aikaisempaa huonommin. Poikien oppimistulokset ovat sen sijaan laskeneet huomattavasti. Samaan aikaan pojat voivat henkisesti tyttöjä paremmin.

Jokin koulussamme aiheuttaa aikaisempaa enemmän tyttöjen ja poikien eriytymistä niin koulukokemuksessa kuin itse koulussa pärjäämisessä.

Tarvitsemme kouluun tasa-arvoliikkeen, joka kykenee tarkastelemaan oppilaita monipuolisesti. Ei pelkästään sukupuolen kautta, vaan, kuten jutussa mainitaan, monen eri näkökulman kautta. 

Me olemme kaikki erilaisia väistämättä erilaisten taustojemme ja kokemustemme johdosta. Tarvitsemme tasa-arvotyötä, joka lähtee ihmisten jakamattomasta ihmisarvosta ja näkee erilaisuuden – myös erilaiset sukupuolet – rikkautena. Tällaisen liikkeen ytimessä on halu kuunnella erilaisia näkökulmia ja halu hyödyntää jokaisen ihmisen vahvuuksia yhteiskuntaa rakennettaessa.

Juuri tällaisesta sukupuoliajattelusta vapaasta ja erilaisten tarpeiden näkemiseen ja erilaisuuden arvostamiseen perustuvasta tasa-arvosta toivoisin suomalaisen koulujärjestelmän tulevan tunnetuksi.

Helsingin Sanomien artikkeliin on haastateltu poikien sielunelämää ja koulukokemuksia pitkään tutkinutta ja tutkijana arvostamaani Harry Lunabbaa. Muistan hänen korostaneen viitisen vuotta sitten hänen kanssani jutellessani, ettei pojille tarjoudu riittävästi tilaisuuksia syvälliseen kanssakäymiseen aikuisten kanssa. Voisi kuvitella, ettei tilanne ole ainakaan parantunut älykännyköiden käytön entisestään lisäännyttyä.

Kun kohtaamattomuuteen vielä lisää tutkimuksissa nousseen huolen siitä, että algoritmit kohdentavat sisältöjä voimakkaaasti käyttäjän ilmoitetun sukupuolen mukaan on selvää, että kehityksessä piilee eriytymisen ja segregaation vaara.

Jokainen lapsi ja jokainen nuori kaipaa kohdatuksi tulemista. Kasvattajien on ammattinsa puolesta ymmärrettävä kunkin lapsen ja nuoren kehitysvaihetta. 

Lääketieteellisesti tosiasia on, että pojat kehittyvät tyttöjä myöhemmin. Tämä ei ole puute, vaan tosiasia, joka on yksinkertaisesti vain huomioitava opetuksessa. Kuten Lunabba toteaa: ”…yläasteella itseohjautuvuus voi olla monelle pojalle hankalaa, eli he hyötyisivät aikuislähtöisemmästä opetuksesta.”

Perinteisesti on ehkä ajateltu, että poikien kanssa yhteyttä haetaan puuhastelemalla ja tyttöjen kanssa juttelemalla. Itse ajattelen, että kaikki lapset ja nuoret ansaitsevat molempia. 

Koulun tärkeä tehtävä on opettaa lapsia ja nuoria kohtaamaan muut empaattisesti. Tämä edellyttää jatkuvia empaattisia kohtaamisia heidän kanssaan. Esimerkillä johtamista.

Meillä aikuisilla on vastuu uuden ajan tasa-arvon edistämisestä. Sellaisen tasa-arvon, jossa jokainen kokee olevansa arvostettu ja kuultu sukupuolestaan riippumatta.

Neljän pojan ja yhden tytön isänä ja opetusministerinä toivon, että suomalainen koulu onnistuu tasa-arvotyössä ottamaan tasapuolisesti huomioon erilaisten oppijoiden tarpeet. 

Opettajien koulutus on Suomessa korkeatasoista ja uskon, että pääsemme kouluissa pitkälle pitämällä asiaa aktiivisesti esillä.

 

 

 

Regeringen gör satsningar på psykisk hälsa

Under förra veckan uppmärksammades världsdagen för psykisk hälsa. Vi vet att det finns allt för många som lider av just psykisk ohälsa, vilket också framkommer i till exempel Hälsa i skolan-enkäten.

Förebyggande och god vård av psykisk ohälsa är oerhört viktigt, både för den enskilda individen men också för folkhälsan och samhällsekonomin. Det krävs målmedvetna åtgärder för att förbättra situationen, vilket regeringen nu också tar fasta på.

I fredagens HBL (11.10) skrevs det att terapi på svenska är hotad och att man oroar sig för det här inom Finlands Svenska Psykoterapiförening. Inom SFP delar vi oron över tillgången till psykoterapi. Vi vet att det råder brist på psykoterapeuter, vilket syns speciellt i Svenskfinland.

När det kommer till psykoterapiutbildning vet vi dessutom att priserna varierar beroende bland annat på utbildningens inriktning. Priser på över 60 000 euro är inte ovanliga.

Mot den här bakgrunden var det viktigt för SFP att i regeringsförhandlingarna 2023 komma överens om åtgärder som stärker tillgången till psykoterapitjänster. Vi lyckades med det här, och bland annat verkar regeringen för att psykoterapeututbildningen ändras till en utbildning i två steg och att det första steget ska vara avgiftsfritt.

Det satsas 2 miljoner euro under år 2025, 5 miljoner under år 2026 och 10 miljoner euro år 2027 och år 2028. Ändringarna bereds av Social- och hälsovårdsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet. Med andra ord rapporterar HBL felaktigt i sin artikel att regeringen skulle ha slopat prissänkningen. Regeringen slopar inget, tvärtom så förverkligar vi en länge efterlängtad förbättring.

Regeringen skrider också till andra åtgärder för att stärka den psykiska hälsan. Det här är någonting vi i SFP aktivt har arbetat för. Vi vill se mentalvårdstjänster med låg tröskel, och nu framskrider flera viktiga åtgärder för att stödja detta.

I regeringen satsar vi på en terapigaranti för barn och unga. Under 23-åringar ska få tillgång till mentalvård på basnivå senast inom 1 månad från det att behovet konstaterats. Ändringen träder i kraft den 1 maj nästa år. Det här är ett viktigt steg i arbetet för att bekämpa psykisk ohälsa. På detta satsas 35 miljoner euro per år.

För oss var det också viktigt att i budgetförhandlingarna i september satsa på mentalvårdstjänster med låg tröskel, och vi är glada över att det nu läggs till 2 miljoner euro för detta ändamål.

Regeringen har gjort finansieringen av ungdomsarbete i skolor och läroanstalter bestående i statsbudgeten och i år även ökat anslaget med en miljon euro som en del av det så kallade ungdomspaketet, som man enades om i vårens ramförhandlingarna. Forskning visar att det förekommit klart mindre mobbning i de skolor och läroanstalter där ungdomsarbete utförs, jämfört med de skolor där ungdomsarbete inte utförs alls. Just denna typ av förebyggande verksamhet som ligger nära de ungas vardag vill vi starkt främja.

Anders Adlercreutz

SFP:s partiordförande, undervisningsminister

Sandra Bergqvist

SFP:s vice ordförande, idrotts- och ungdomsminister

Publicerad i HBL och Åbo Underrättelser  16.10.2024

Om att läsa och förstå – ”den finländska grundskolan är en verklig framgångssaga”

Den finländska skolan har ett väldigt gott rykte och av goda skäl. Vi har en bra grundskola i Finland.

Orsakerna är säkert många och har att göra med traditioner och kultur, men en helt avgörande faktor är också vår kunniga och motiverade lärarkår.

Det är rätt ovanligt internationellt sett att det krävs en magisterexamen för att få undervisa i grundskolan.

Vår lärarutbildning håller dessutom hög klass. På den internationella lärardagen som firades den 5 oktober, fick vi alla orsak att visa uppskattning till våra lärare, både gamla och nya.

Länge var Finlands resultat i de internationella Pisaundersökningarna på topp globalt, och det är de fortfarande. Finlands resultat har ändå sjunkit.

Den senaste undersökningen är från år 2022 och visade på en fortsatt sjunkande trend. I samband med den har Jyväskylä universitet analyserat resultatet speciellt för elever med invandrarbakgrund.

Resultaten för elever med invandringsbakgrund har gått ner, om än mindre än för den övriga befolkningen. Skillnaderna mellan elever med invandringsbakgrund och övriga har alltså minskat en aning, men fortfarande lämnar resultaten mycket i övrigt att önska.

Resultatet skapade en hel del diskussion som inte till alla delar varit objektiv och saklig.

Rubriker som antyder att grupper av elever inte har färdigheter som krävs för att man ska klara sig i samhället är alltså i bästa fall grovt missvisande och värsta fall rent illvilliga. Därför vill jag poängtera några saker:

Det spelar en roll hur länge man har bott i Finland. Det är självklart att ett barn som bott här i två år inte är lika språkkunnigt som någon som bott här i tolv år.

När man ser på första generationens invandrare är båda alternativen möjliga i Pisatestet.

Barnen som deltagit i testet har alltså bott olika länge i Finland. Språkkunskaper byggs över tid, och vi måste ge barnen det stöd de behöver för att utvecklas och lyckas.

De största faktorerna för elevernas resultat är läskunnighet och socioekonomisk bakgrund. Att vara invandrare innebär inte i sig att man presterar sämre.

Och vare sig det finns 5 procent eller 50 procent elever med invandrarbakgrund i en skola påverkar det inte övriga elevers resultat. Däremot kan det försvåra inlärningen av finska eller svenska eftersom nationalspråkens ställning då lätt är svag i skolans vardag.

Därför är det så viktigt att arbeta mot segregation. Och det är därför som vi satsar 50 miljoner euro per år för den så kallade jämställdhetsfinansieringen. Kommunerna har här ett viktigt ansvar i att fördela resurserna rätt.

Resultaten som nu analyserats kommer alltså från år 2022, medan undervisningsministern ännu hette Li Andersson och den förra regeringen satt vid makten.

Den sittande regeringen har fått utstå mycket kritik, men resultaten visar på att vi gör rätt saker i skolan just nu.

Vi ökar antalet veckotimmar i läsning och matematik i lågstadiet. En fullständigt avgörande faktor för all inlärning är att de grundläggande kunskaperna är i skick.

Kan man inte läsa och skriva är det svårt att ta till sig ny information. Vi förnyar också stödet för inlärningen och strävar till att öka andelen barn med invandrarbakgrund som deltar i småbarnsfostran.

Regeringen gör satsningar på ungefär 200 miljoner på vår grundskola. Det är mycket pengar i en tid av svåra inbesparingar.

Den finländska grundskolan är en verklig framgångssaga.

Jag vågar gå så långt att jag påstår att den är orsaken till att vi idag lever i ett av världens bästa länder, om inte det bästa.

Våra skolor förtjänar rätt resursering och arbetsro, och alla elever förtjänar det stöd de behöver, oberoende av bakgrund.

Jag är glad över förmånen att nu få vara med och utveckla denna finländska kronjuvel — jag är övertygad om att vi är på rätt väg.

Publicerad i Åbo Underrättelser 11.10.2024

Tal på partifullmäktige 21.9.2024

Bästa partifullmäktige, bästa vänner,
hyvä puoluevaltuusto, hyvät ystävät,

Det är roligt att se er alla, och det är roligt att vara på partifullmäktigemöte – det är det första för mig som partiordförande, fast det förstås blivit ganska många i andra roller under årens lopp.

Partifullmäktiges roll har varit uppe i media (igen), och det är fint att partiet väcker intresse. För mig är det helt naturligt att konstatera att precis som allting här i världen så behöver också vi utvecklas: det gäller oss alla som politiker, men det gäller förstås också oss som parti och också partifullmäktige. Jag hoppas vi kan föra en öppen och rak dialog, och som jag lyft fram tidigare så är jag öppen för olika synpunkter, tankar och idéer.

Alla tider har sina egna utmaningar, och tiderna vi lever i nu har minsann sin beskärda del. Samtidigt är det just nu som SFP behövs. Finland behöver ett sansat, lösningsinriktat liberalt parti. Därför behövs vi, och därför behövs vi i regeringsansvar.

Vi har stora utmaningar i statsekonomin: vår statsskuld växer samtidigt som vi saknar tillväxt. Dessutom har vi strukturella utmaningar. Det här är inte en önskvärd kombination för något land. Vi lever i en tid där det behövs lösningar.

Jotain on siis tehtävä – ja tämä hallitus on ryhtynyt toimiin.

Haastavan tilanteen vuoksi olemme joutuneet tekemään hyvin suuria, yhteensä 9 miljardin euron sopeutustoimia saadaksemme talouden takaisin raiteilleen. Alijäämä on edelleen valtava, yli 12 miljardia euroa, mutta ilman hallituksen päätöksiä se olisi ollut 4 miljardia euroa suurempi. Neljä miljardia euroa on paljon rahaa.

Leikkauspäätökset ovat olleet kaikkea muuta kuin helppoja. Voin taata, että ne olisivat varmasti toteutuneet hyvin erilaisina, jos RKP ei olisi ollut mukana neuvottelupöydässä. Silloin, kun on aika tehdä vaikeita päätöksiä, kun taloutta on sopeutettava näin perinpohjaisesti – silloin meidän on oltava mukana.

Sopeuttaminen ei tietenkään ole itseisarvo eikä se koskaan ole hauskaa. Tilanne on kuitenkin sellainen, ettei meillä ole vaihtoehtoja. On helppoa huudella opposition riveistä, sen olemme saaneet huomata. Mutta selvää on, että on paljon vaikeampaa esittää vaihtoehtoja – eikä oppositio ole onnistunut löytämään sellaisia.

Mutta kuten olemme korostaneet monta kertaa aiemmin, emme voi turvata hyvinvointimme edellytyksiä ainoastaan leikkauksilla. Meidän on investoitava kasvuun ja työllisyyden lisäämiseen. Tämä ei kuitenkaan valitettavasti tapahdu nappia painamalla. Työ kasvun edellytysten luomiseksi vie aikaa.

Regeringen har därför satt igång arbetet. Vi genomför nödvändiga reformer på arbetsmarknaden, vi gör tillståndsprocesserna för investeringar smidigare, vi minskar byråkratin, vi tryggar tillgången till grön och förmånlig energi, vi höjer kompetensnivån och vi gör historiskt stora satsningar på forskning och utveckling.

Under vårens ramförhandlingar beslöt vi till exempel om en skattegottgörelse för stora industriella investeringar inom den gröna omställningen. Den ska träda i kraft så fort som möjligt. Vi tar i bruk ett direkt stöd för projekt som främjar en klimatneutral ekonomi. Också satsningar på de olika trafikprojekten stöder tillväxten i vårt land på många sätt.

Arbetskraftsinvandringen är också central för att få vårt lands ekonomi på fötter igen. Förutsättningarna för det förbättras till exempel genom skatteändringar som träder i kraft från och med nästa år. Vi utvidgar bland annat skattefriheten för de flyttningskostnader som arbetsgivaren betalar. Vi fortsätter satsningarna på en snabb och smidig tillståndsbehandling för dem som kommer hit för att arbeta.

Bästa partifullmäktige,

Jag vet att retoriken från en del sannfinländska politiker provocerar. Från deras sida är det en medveten strategi för att leda bort uppmärksamheten från det dom inte vill tala om. Nedskärningar är inte populära. Arbetsmarknadsreformerna kanske inte faller deras väljare i smaken. I deras läger är den helt nödvändiga ökande arbetskraftsinvandringen inte populär. Så man väljer att bete sig dåligt – för man vet vad reaktionen blir. Fokus i debatten flyttar till deras planhalva.

Så låt oss hålla huvudet kallt och blicken stadigt riktad på målet: Nödvändiga reformer, satsningar på framtiden och försnabbade processer för människor som kommer hit.

Bästa partifullmäktige,

Verkligheten har betydelse. Det är ett faktum att den här regeringen gör betydligt mer för att underlätta arbetskraftsinvandring än till exempel den förra.

Och Finlands utrikespolitiska linje är klar. Vi främjar jämställdhet, likabehandling och mänskliga rättigheter. Vi arbetar alltså också för sexuella minoriteters rättigheter globalt.

Det här är centrala frågor för SFP.

Gårdagens nyhet om att minister Tavio beslutat att Finland inte går med i ett av återuppbyggnadsprogrammen för Ukraina där dessa saker betonades, var ett beslut han som minister kunde fatta själv. Det finns förstås en mängd goda program och projekt Finland inte deltar i, våra resurser är begränsade. Att gå med i programmet hade ändå varit helt i enlighet med vår utrikespolitiska linje, precis som statsminister Orpo sade igår.

Man kan se minister Tavios beslut som ett enskilt fall. Man kan se de fall som vi diskuterat de senaste veckorna som enskilda fall. Samtidigt är de avbräck från regeringens  linje och våra överenskommelser. De kan ses som misstag i arbetet. Men de kan också ses som en medveten serie handlingar.

I en regering ska alla partier förbinda sig till det vi kommit överens om.

Bästa partifullmäktige,

Regeringsprogrammet är ambitiöst. Målsättningarna är viktiga, och besluten är inte lätta. Det kräver funktionsduglighet men också disciplin. En vilja att sätta stundens infall åt sidan och fokusera på det vi kommit överens om. Därför kunde man förvänta sig ett sätt att arbeta som inte skulle sträva till att skapa tumult. Och förstås skulle normalt folkvett vara att föredra också.

Och så ska vi komma ihåg vilka narrativ Rysslands hybridpåverkan gärna sprider: De vill ha klimatskepticism, invandringsfientlighet, och debatt om sexuella minoriteter och annat som de vet skapar inre splittring. Låt oss inte ge det till dem. Finland ska bete sig lugnt, sakligt, medmänskligt och objektivt.

Och här förväntar jag mig också att oppositionen drar sitt strå till stacken. Den kampanj mot rasism som regeringen initierade är bra. Den är konkret och den är väl uppbyggd. Vad man än tänker om orsakerna till att den startades är det klart att den för Finland i en bättre riktning.

Alla partier som säger sig vill arbeta för de här  frågorna har skäl att ansluta sig till den. SFP ansluter sig till den, och det hade vi också gjort om vi varit i min ledning i opposition. Det här är en för viktig fråga för att man ska göra oppositionspolitik av den. Jag uppskattar inte oppositionens linje i denna fråga.

Bästa partifullmäktige,

Nästa vår ordnas regeringens halvtidsria. Nu finns ett momentum för att komma med nya lösningar och förslag på hur vi möjliggör tillväxt i vårt land, få hit fler företag och skapa nya arbetsplatser.

Höstens budgetria förde oss ett steg vidare i rätt riktning. Det handlade långt om att verkställa de beslut som regeringen fattade i vårens ramria, vilket innebar anpassningsåtgärder.

Det fanns alltså inte särskilt mycket rörelseutrymme, men jag vågar påstå att SFP:s avtryck syns tydligt och klart i det budgetförslag som på måndag ges till riksdagen.

Vi lyckades bland annat avstyra de största nedskärningarna i finansieringen för till exempel Sametinget, Opinionsnämnden för massmedier, Flyktingrådgivningen, Brottsofferjouren och Naisten Linja.

Vi riktade satsningar till arbetet som främjar Östersjön, till programmet för läskunnighet, till ungdomsarbete, till att förbättra tillgången till tjänster med låg tröskel inom mentalvården och till flera infraprojekt i våra regioner.

Ja kuten mainitsin jo aiemmin, talouskasvu ei tapahdu itsestään. Siksi halusimme panostaa vienninedistämistyöhön tukemalla Suomalais-ruotsalaista kauppakamaria ja Viexpoa. Hallitus investoi myös esimerkiksi 280 miljoonaa euroa tutkimus- ja kehitystyöhön ja 10 miljoonaa euroa mm. elintarvikeviennin edistämiseen.

On kuitenkin tärkeää muistaa, että emme ratkaise rakenteellisia ongelmia noin vain. Seuraavan hallituksen on jatkettava työtä, puoluekokoonpanosta riippumatta. Se, mitä nyt tehdään, on kuitenkin ehdottoman tärkeää, jotta pärjäämme jatkossa ja jotta voimme ylläpitää hyvinvointiyhteiskunnan palveluja.

Säästäminen ei ole hauskaa, eikä leikkauksista ole syytä iloita. Mutta se, mitä nyt tehdään – se on tehtävä.

Olen myös vakuuttunut siitä, että ne toimet, jotka olemme jo toteuttaneet sekä ne toimet, joita vielä valmistellaan, tulevat kantamaan hedelmää. Näistä hedelmistä tulevat hallitukset tulevat nauttimaan – ovat ne puolueet sitten oppositiossa tai hallituksessa tällä hetkellä. Muutos vie kuitenkin aikaa, ja suunnan kääntämiseksi tarvitaan pitkäjänteistä työtä.

Siksi eduskuntaryhmämme laati kesäkokouksessaan elokuussa 26 toimenpiteen ohjelman Suomen kasvun edistämiseksi.

Ja hyvät ystävät – tässä on RKP:n vahvuus. Ajattelemme pitkäjänteisesti. Emme lankea populistiseen ansaan, jossa esitetään helppoja ratkaisuja monimutkaisiin ongelmiin. Me asetamme pitkän aikavälin hyvinvoinnin ja onnistumisen etusijalle, pikavoittojen sijaan. Se on ainoa vastuullinen tapa toimia.

Bästa partifullmäktige,

Skolan och utbildningen är vår viktigaste framtidsinstitution. Trots ekonomiskt tuffa tider har denna regering valt att prioritera och satsa på den grundläggande utbildningen och på de grundläggande färdigheterna. Det här är något jag som unvdervisningsminister är glad över. I en tid då PISA-resultaten i Finland sjunker och sociala medier gör att vi kommunicerar allt mer i korta meddelanden, bilder, videon – och emojis – är de grundläggande färdigheterna, att läsa, skriva och räkna, allt viktigare. All inlärning bygger på dem.

Vad betyder det att vi prioriterar den grundläggande utbildningen?

Jo, det betyder att vi från och med 2027 kommer att satsa 200 miljoner euro mer på grundskolan. Redan nästa år kommer det 100 miljoner till.

Det handlar särskilt om tre viktiga helheter som ska stöda inlärningen, minska ojämlikheten och stärka färdigheterna. Vi har redan tidigare bestämt att öka antalet veckotimmar i de lägre klasserna med tre, två i modersmål och en i matematik. Det här just för att ge eleverna mera tid att lära sig att läsa, skriva och räkna.

Dessutom har vi fastställt den sk. jämställdhetsfinansieringen som betalas till utbildningsanordare. Det är en viktig åtgärd, en satsning på 150 miljoner, för att minska segregationen.

En av de största satsningarna som vi gör den här regeringsperioden är reformen av stödet i lärandet. Det handlar om att varje elev ska få det stöd som de behöver med låg tröskel. Stödkedjan förenhetligas från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Den här viktiga reformen kommer vi att skicka till riksdagen på måndag.

När det kommer till andra stadiet – det vill säga yrkesutbildningen och gymnasiet – har det under den senaste månaden förståeligt nog varit de ekonomiska anpassningarna gällande yrkesutbildningen som figurerat i rubrikerna.

De nedskärningar som görs i yrkesutbildningen är tråkiga. Det är ingenting som någon eftersträvat. Samtidigt har vi gjort allt för att nedskärningarna inte ska drabba de som studerar till sin första yrkesexamen. Finansieringen för yrkesutbildningen kommer fortfarande att vara över 2 miljarder nästa år. Om man vill göra en jämförelse så är den faktiskt i år mer än 430 miljoner euro mer än den var år 2019.

De fanns de som ville rikta stora nedskärningar till kulturfältet. Det lyckades vi stoppa.

Olemme myös tekemässä tärkeitä, myönteisiä lainsäädäntömuutoksia koulutuksen alalla. Esimerkiksi jo mainitsemani oppimisen tuki koskee koko koulupolkua, aina varhaiskasvatuksesta toiseen asteeseen

Lisäksi teemme ylioppilastutkinnon suorittamisen englanniksi mahdolliseksi. Olen myös tyytyväinen siihen, että lukiodiplomia varten luodaan nyt valtakunnallinen kriteeristö ja että mahdollistetaan yhden pakollisen ylioppilaskokeen korvaamisen lukiodiplomilla. Kaikki oppiaineet ovat tärkeitä riippumatta siitä, ovatko ne luku-, taide- vai taitoaineita. Moninaisuus on vahvuus.

Olemme myös varmistaneet sen, että toisen asteen oppimateriaalit säilyvät maksuttomina.

Som ni hör är det mycket gång på undervisnings- och kulturministeriet. Som ett bildningsparti känns det bra att vi nu kan sätta vår prägel på utbildningspolitiken i Finland.

Bästa vänner,

Om ett drygt halvår står vi inför ett kommunal- och välfärdsområdesval. Många pusselbitar ska falla på plats innan det – och det viktigaste pusslet är kandidatuppställningen. Här hoppas jag att ni alla ställer upp som kandidat i nåndera – eller varför inte båda! – valen.

Vi behöver en bred kandidatbukett. Alla väljare ska känna att de hittar en egen kandidat på vår lista. Därför hoppas jag också att ni alla här i salen funderar ordentligt om ni känner någon som kunde vara en bra kandidat för SFP. Kanske grannen, föräldern till barnets kompis, eller en kollega?

Vårens val kommer att vara utmanande, eftersom vi samtidigt har två val men olika valkretsar och delvis också olika kandidater. Här behöver vi gemensamma ansträngningar för att göra det tydligt för våra väljare hur man röstar på oss – och vad de röstar på.

Social- och hälsovårdsreformen var omvälvande på många sätt. Dels för kommunerna, vars huvudsakliga ansvar i nuläget är bildningen. Och givetvis för de nya välfärdsområdena som då grundades.

Det har skrivits en hel del negativt om välfärdsområdena i medierna, och jag vill på intet sätt förminska det att det har varit jobbiga tider med ekonomiska utmaningar.

Det är lätt att vara politiker när det finns gott om pengar. Det är då resurserna är knappa och man tvingas skära ner som de verkliga färgerna avslöjas. Och det är därför det är så viktigt att det är just SFP:are som sitter i de bord där de tuffa besluten fattas. Besluten är inte alltid enkla, och det kan kännas som att kämpar i motvind – men ni ska veta att vi är oerhört tacksamma för allt det arbete som ni gör i kommunerna och välfärdsområdena.

Eftersom jag är en optimist till sinnet betraktar jag utmaningar som en möjlighet. I välfärdsområdenas fall har perioden varit tuff, men samtidigt lever vi i omvälvande tider. Det handlar om den största reformen i det självständiga Finlands historia, och vi är med och bygger grunden för verksamheten framöver. Byggstenarna ska läggas rätt, och vi SFP:are vet hur det görs på ett ansvarsfullt sätt – både med tanke på alla som behöver vård och med tanke på ekonomin.

Vi har ett drygt halvt år kvar, och det finns mycket att göra. Det ska vi göra tillsammans.

SFP blundar inte för verkligheten

Kenneth Myntti kritiserar på ledarplats 23.8 de åtgärder för att få i gång tillväxten som Svenska riksdagsgruppen presenterade under sitt sommarmöte i Vasa.

Politiska partier finns till för att driva sina väljares intressen och arbeta för det man anser vara Finlands bästa. Det gör vi i SFP i alla lägen. Just nu lever vi i ekonomiskt utmanande tider. Det tar sig uttryck i nedskärningar och anpassningsåtgärder som är nödvändiga för att inte statsskulden ska skena iväg ännu mer.

Vi kan ändå inte spara oss ur den ekonomiska kris vi befinner oss i. Det är en kris som inte uppkommit plötsligt, utan som pågått i över ett decennium och som beror på att vi inte haft tillväxt.

Därför tog Svenska riksdagsgruppen fram 26 punkter för att få i gång tillväxten.

Vi fokuserar i vårt åtgärdsprogram uttryckligen på det som förenar oss inom regeringen: investeringar, inhemskt ägande, företagens tillväxt och frågan om arbetskraft. Våra åtgärder reflekterar också det som näringslivet i Österbotten efterfrågat.

Dessa punkter är traditionell SFP-politik som vi arbetat för länge, och helt i linje med en ansvarsfull borgerlig ekonomisk politik. Somliga kan genomföras i snabb takt, andra kräver mera tid.

Att ta fram ett åtgärdspaket för att öppna diskussionen om det vi i SFP anser att Finland behöver – tillväxt – är inte att provocera, utan att driva den politik väljarna har bett oss göra. Tillsammans med övriga regeringspartier har vi ett gemensamt regeringsprogram som vi förbundit oss till att främja, men det betyder inte att vi som parti slutar ta fram och föreslå lösningar som vi anser skulle gynna landet.

Av alla 26 åtgärder har särskilt en, åtgärd 9, fått uppmärksamhet. Där konstaterar vi att vi behöver en nettoinvandring på minst 40 000 för att vi ska klara oss. Den siffran är de facto betydligt lägre än den faktiska nettoinvandringen i fjol, som var 58 000.

En del tycks provoceras av all diskussion om invandring, men också här har SFP ett ansvar att presentera verkligheten som den är. Finland behöver mer arbetskraft. Det finns ingen provokation här, utan ett konstaterande av faktum som till exempel också Finansministeriets tjänstemän hållit framme.

Våra åtgärder betyder inte att regeringsprogrammet öppnas. Ändrade omständigheter kräver nya åtgärder, så var det i vårens rambudgetförhandlingar och så kommer det att vara varje gång regeringen förhandlar. SFP kommer att fortsätta med sitt programarbete. Vi kommer fortsättningsvis att ta fram alternativa lösningar. Så har vi gjort i alla regeringssamarbeten. Det är varken dramatiskt eller märkligt.

Det handlar i slutändan om saker som berör oss alla. Till exempel måste vi kunna garantera vården, fast prislappen blir högre i takt med att vi åldras. Det här kan vi bara göra genom att vi får i gång vår tillväxt, och den kommer via företagande, ett fungerande näringsliv och en stark export. Precis det som Österbotten utmärker sig med att leverera.

Regeringen består av fyra olika partier. I frågor som gäller tillväxt ska det gå att nå en samsyn. SFP presenterar konstruktiva förslag, och arbetar för en konstruktiv dialog. Jag är glad för att Vasabladet och Österbottens Tidning aktivt tar del i den diskussionen, också på ledarplats.

(insändare i Vasabladet 27.8.2024)

Ministerit Adlercreutz ja Roswall: Meidän tulee tehdä kaikki tarvittava Euroopan kilpailukyvyn vauhdittamiseksi

Euroopan talous on voimakkaassa vastatuulessa. Haavoittuvat toimitusketjut, korkeat energiakustannukset ja nettonollatavoitteen saavuttamiseksi tarvittavat merkittävät investoinnit ovat ajaneet EU:n tilanteeseen, jossa meillä ei ole varaa sivuuttaa unionin kilpailukykyyn liittyviä ongelmia.

EU:n poliittiset toimet pandemian kukistamiseksi ja Venäjän hyökkäyssotaan reagoimiseksi tehtiin hetkessä usein vailla pidemmän aikavälin suunnitelmaa. Tämä on monella tapaa luonnollista – kun tulipalo roihuaa, se pitää sammuttaa.

EU:n pitkäaikaiseen kilpailukyvyn kriisiin ei kuitenkaan ole nopeaa ratkaisua. Vaikka pandemian aikana on saattanut olla tarpeellista lieventää valtiontukisäännöksiä, oven avaaminen pysyvästi eurooppalaiselle tukikilpailulle tulee hajottamaan sisämarkkinat. Tämä polku ei myöskään tarjoa EU:lle kestävää tapaa kilpailla Yhdysvaltojen tai Kiinan kanssa, joiden rahoituskapasiteettiin edes Euroopan suurimmat taloudet eivät pysty vastaamaan.

EU:n ei tule pelata muiden säännöillä, vaan rakentaa omien vahvuuksiensa varaan – näitä ovat erityisesti sisämarkkinat, kunnianhimoinen kauppapolitiikka ja valmius ottaa innovaatioita käyttöön nopeasti ja laajasti. Toisin sanoen kilpailukykyään edistääkseen EU ei voi vain reagoida muiden johtavien talouksien liikkeisiin, vaan sen pitää itse ottaa ohjat oman tulevaisuutensa suhteen.

Me uskomme, että uuden toimintatavan lähtökohtana tulee olla tuottavuuden nostaminen. Jos emme innovaatioiden avulla pysty tuottamaan enemmän tunnissa henkeä kohti, työpaikat valuvat muualle ja Euroopasta on vaarassa tulla vanhan teollisuuden rippeiden ulkoilmamuseo.

Siksi on huolestuttavaa, että lähes 30 vuoden ajan tuottavuuden keskimääräinen kasvu EU:ssa on ollut muiden johtavien talouksien kasvua heikompaa. Samaan aikaan investoimme tutkimukseen ja kehittämiseen vähemmän kuin Yhdysvallat, Kiina, Japani ja Etelä-Korea.

Tämä tarkoittaa, että EU menettää asemiaan keskeisten teknologioiden – kuten tekoälyn, kvanttilaskennan ja bioteknologian – innovaatioissa, tuotannossa ja käyttöönotossa. Koska monia näitä teknologioita voidaan käyttää sekä siviili- että sotilastarkoituksiin, kilpailukykyvajeemme voi johtaa myös turvallisuusvajeeseen.

Siksi Suomi ja Ruotsi työskentelevät tiiviisti varmistaakseen, että kilpailukyky tulee olemaan keskiössä uuden komission työtä ohjaavassa strategisessa ohjelmassa, joka hyväksytään Eurooppa-neuvoston kokouksessa kesäkuussa.

Me uskomme, että erityisesti seuraavat toimet ovat tärkeitä:

  • Sisämarkkinoiden elvyttäminen. Tavoite syventää sisämarkkinoita on ollut, Hamletia lainataksemme, ”jalompi rikkoa kuin seurata”. Kokonaisvaltaisen kasvustrategian puuttuminen lähes koko toimikauden ajan on vain lisännyt ongelmia.Seuraavan komission tulee hyväksyä vaikuttava toimintasuunnitelma sääntelyn parantamiseksi. Tähän liittyen komission hiljattain antama sitoumus vähentää yritysten EU-tason raportointivaatimuksia 25 prosentilla on tärkeä ensimmäinen askel. Sen lisäksi komission tulee myös pitää kiinni lupauksestaan tarkastella EU:n kaikkia uusia politiikkoja kilpailukykykysymysten osalta ja huomioida EU-lainsäädännön kokonaisvaikutus yrityksiin. Tavoitteena tulee olla tehdä EU:sta maailman paras paikka harjoittaa liiketoimintaa.
  • Yksityisen pääoman mobilisointi. Jos aiomme vakavissamme luoda korkean teknologian hiilineutraaleja yhteiskuntia, jotka kykenevät suojaamaan turvallisuusetujamme, meidän täytyy saada liikkeelle valtava määrä yksityistä pääomaa. Vain näin voimme siirtää voimavaroja tuottavimmille ja innovatiivisimmille talouden aloille.Siksi pääomamarkkinaunionin luomista rajat ylittävien investointien helpottamiseksi täytyy nopeuttaa. Paljon työtä täytyy kuitenkin tehdä myös jäsenmaissa, joissa pääomamarkkinat ovat usein liian pienet ja liian ohuet. Jäsenmaiden tulee siksi osallistua pääomamarkkinaunionin toteuttamiseen luomalla parempia kannustimia, kuten verohelpotuksia ja eläkejärjestelmiä, jotta säästöt saadaan tuottavaan käyttöön. Talous nuokkuu, kun rahat makaavat säästötileillä.
  • EU:n globaalin roolin vahvistaminen kaupankäynnillä. Kuten EU:n entinen Brexit-neuvottelija Michel Barnier hiljattain totesi, sisämarkkinat ovat ainoa syy, miksi Yhdysvallat ja Kiina kunnioittavat EU:ta.Tässä valossa aktiivisen ja avoimen kauppapolitiikan harjoittaminen parantaa maidemme talouden lisäksi EU:n geopoliittista asemaa maailmassa. Solmimalla kauppasopimuksia uusien kumppaneiden kanssa eri puolilla maailmaa vähennämme riskejä ja maidemme riippuvuussuhteita ja samalla varmistamme, että vaikutusvaltamme kasvaa. Vain yhden tai muutamien kauppasopimuksien solmiminen ensikin kauden aikana heikentäisi EU:n kansainvälistä asemaa. Siksi meidän tulee sinnikkäästi jatkaa neuvotteluja Mercosur-maiden, Australian ja Intian kaltaisten kumppaneiden kanssa.
  • Vihreän liiketoiminnan tekeminen kannattavammaksi. Nyt kun Euroopan vihreän kehityksen ohjelman ja 55-valmiuspaketin lainsäädäntöprosessit ovat valmiita, jatkossa kaksi asiaa ovat tärkeitä: asianmukainen toimeenpano ja vihreän siirtymän liiketoiminnan tekeminen vielä kannattavammaksi.On erityisen tärkeää, että yhteinen lainsäädäntömme mahdollistaa kaikki hiilineutraalit lähteet, kuten ydinenergian, kestävät kierto- ja biotalouden ratkaisut sekä hiilidioksidin talteenoton ja varastoinnin. Selkeää sääntelyä tarvitaan, jotta voidaan esimerkiksi houkutella investointeja hiilinegatiivisiin teknologioihin, kuten bioenergian tuotantoon yhdistettyyn hiilidioksidin talteenottoon ja varastointiin (BECCS). Jotta voimme saavuttaa ilmastotavoitteet, lähestymistapamme tulee olla agnostinen, ei dogmaattinen.

Kaksitoista vuotta sitten Euroopan keskuspankin silloinen johtaja Mario Draghi piti kuuluisan puheensa, jossa hän vakuutti, että EKP on valmis tekemään ”kaiken tarvittavan” euron pelastamiseksi. Nyt hänelle on annettu tehtäväksi kirjoittaa raportti EU:n kilpailukyvystä.

Huolimatta siitä, millaisia ehdotuksia Draghi tekee EU-parlamenttivaalien jälkeen kesäkuussa, me todellakin toivomme, että EU:n kilpailukykyä lähdetään palauttamaan samassa hengessä. Aikaa ei ole hukattavaksi, jos haluamme pelastaa tulevaisuuden vaurauden, kasvun ja työpaikat.

Anders Adlercreutz, eurooppa- ja omistajaohjausministeri
Jessika Roswall, Ruotsin EU-ministeri

Adlercreutz valittu RKP:n uudeksi puheenjohtajaksi

Eurooppa- ja omistajaohjausministeri ja kolmannen kauden kansanedustaja Anders Adlercreutz on 183 äänellä valittu Ruotsalaisen kansanpuolueen uudeksi puheenjohtajaksi puoluekokouksessa Helsingissä.

– Olen äärimmäisen iloinen ja kiitollinen siitä suuresta tuesta ja luottamuksesta, jonka olen tänään puoluekokoukselta saanut, RKP:n vastavalittu puheenjohtaja Anders Adlercreutz sanoo.

– Lämpimät kiitokset kaikille, jotka ovat tukeneet minua puheenjohtajakampanjassani ja erityiskiitos myös perheelleni kaikesta tuesta.

– RKP:n politiikalle on nyt tilausta. Muiden puolueiden ajautuessa enemmän vasemmalle ja oikealle meillä on pelikenttä auki. Jotta me myös vastaisuudessa voimme edistää RKP:lle tärkeitä asioita – avointa ja suvaitsevaista yhteiskuntaa ja kaksikielistä Suomea – tarvitsemme vahvan mandaatin äänestäjiltämme, ja tätä tulemme tavoittelemaan. Työ ensi vuoden kuntavaaleja ja aluevaaleja varten alkaa nyt.

Puheessaan Adlercreutz kiitti kanssaehdokkaitaan Otto Anderssonia ja Henrik Wickströmiä hyvästä kampanjasta ja väistyvää puheenjohtajaa sekä RKP:n tuoretta EU-parlamentaarikkoa Anna-Maja Henrikssonia hänen kahdeksan vuoden puheenjohtajataipaleestaan.

RKP:n varapuheenjohtajiksi valittiin Ramieza Mahdi, Silja Borgarsdóttir Sandelin ja Sandra Bergqvist. 

Lisätietoja: Erityisavustaja Crista Grönroos, 050 441 4257

Puhe RKP:n puoluekokouksessa 2024

Bästa partidag, bästa SFP:are, bästa vänner,

Vad är det som får en SFP:are att gång på gång gräva fram tältet ur garaget, ladda in det i bilens baklucka och åka iväg till närmaste butik för att igen möta människor och berätta vad det är som SFP vill göra för det allmänna bästa?

Inte är det alltid tacken. För vi alla här i salen vet att man inte alltid får ett tack.

Det är något annat.

Det är en vilja att bära ansvar.

En vilja att göra livet lite bättre för dem man har runtomkring sig.

Frivillig aktivism är en mystisk kraft.

Det är grunden till all politisk verksamhet. Det är orsaken till att vi sitter här idag. Att vi använder ett alldeles utmärkt sommarveckoslut till att sitta inne i en mötessal och diskutera politik.

För vi vill bära ansvar. Vi vill bära ansvar för det gemensamma.

Det har inte varit ett lätt år. Regeringssamarbetet har prövat oss och jag vet att det här i salen finns åsikter både för och emot. Det ska vi inte vara rädda för det att vi kan, och vågar, vara av olika åsikter är också en del av det som gör oss till SFP.

Det som varit avgörande, är frågan om var vi kan ha mest inflytande. Var kan vi bäst bära ansvar för Finland, var hörs vår röst bäst.

Bästa vänner,

Vi har alla olika vägar i livet och in i politiken. Somliga av oss har varit med sen tonåren. Andra, som jag, har kommit med senare.

Starten för mitt politiska engagemang kom under en tågresa i september 2012, när Annika från partikansliet frågade om jag ville ställa upp i kommunalvalet.

När jag kom med i politiken arbetade jag som företagare och arkitekt. Arbetet vid ritbordet och i fullmäktigesalen är mer lika än man skulle kunna tro.

Som arkitekt tar man fram lösningar. Man ska sälja sin idé och få alla med på en gemensam vision. Det handlar om att förstå hur människor fungerar och vad som behövs i vardagen. Om att förhandla, och finna sig i att målet kanske inte nås om ett år, utan om fem eller tio. Och det handlar om att bära ansvar för slutresultatet, för det gemensamma.

Jag njuter av diskussioner med dem som tycker annorlunda. Det ger mig alltid nya perspektiv och insikter – och har lärt mig att förstå andra bättre.

Det är också det vi behöver nu. Vi behöver lära oss av varandra. Vi måste bli mycket bättre på att utnyttja de styrkor och all den kunskap vi har i vår rörelse. Vi ska inte blunda för utmaningarna, men vi ska framförallt se möjligheterna.

Kära vänner,

SFP är mitt parti för här får jag bära ansvar på, och för, mitt eget språk. SFP är mitt parti för att jag är företagare, för att jag tror på en ansvarsfull ekonomisk politik, för att jag vill värna om skolan, för att jag tror på närservice, jämställdhet och demokrati.

SFP är mitt parti eftersom vi inte drar en skiljelinje mellan säkerhet och medmänsklighet. Eftersom vi förstår att det finns nyanser, att allt inte är svart eller vitt.

Haluni lähteä mukaan politiikkaan kasvoi yhteiskunnallisen polarisoitumisen lisääntyessä. Halusin olla vastavoima. Halusin edustaa ratkaisukeskeistä ja ihmiskeskeistä politiikkaa. Ja tätä haluan myös RKP:n politiikan edustavan. Mahdollisuuksia ja yhteisöllisyyttä.

Det som började år 2012 har lett till att jag nu står här. Under årens lopp har jag gång på gång inspirerats av er och det vi gjort tillsammans. Jag vet att vi, tillsammans, kan göra Finlands mest framgångsrika politik.

Bästa vänner,

Under den här ordförandekampanjen har jag haft möjlighet att träffa de flesta av er som sitter här idag. Jag har hört om oro och problem, men också om framtidstro och lösningar.

Jag har hört om hur en kommun med 2 000 invånare visst kan klara sig hur bra som helst, fast räknenissarna säger att det inte ska vara möjligt. Jag har hört om företag som började med att tillverka en enkel liten produkt och som nu är globala ledare – för att man ville och vågade. Jag har träffat lärare som brinner för sin skola och ger allt för sina elever,  människor som öppnat sina hem för folk som flytt kriget. Växthusodlare som tagit fram lösningar som sparar både energi och pengar, och anställda inom äldrevården som ser till att alla får den vård de är värda.

Vi inte bara talar om bildning, skola, vård, omsorg, företagsamhet, medmänsklighet och ansvar. Vi SFP:are runt om i Finland lever ut våra värderingar i vårt dagliga liv. Det är just det här som är Svenska folkpartiet. Det är precis det här Finland behöver.

Min farmor brukade säga att vi ska göra det som är rätt, och inte det som är lätt. Det här kunde lika bra vara SFP:s valspråk.

Hyvät ystävät: Politiikan pitää olla mahdollisuuksiin tarttumista, ei pelkoihin takertumista. Suomalaiset eivät kaipaa lisää vastakkainasettelua, vaan tulevaisuuskestäviä ratkaisuja. Me tarvitsemme positiivista viisautta. Juuri tämä on RKP:n ydin. Tämä on se syy miksi RKP:tä tarvitaan.

This is also why I stand here today. Because I know that our politics are tried and tested. I know that we have answers to the problems we face in today’s world.

För att veta vart man är på väg, måste man veta varifrån man kommer.

Och vi vet.

Det är bara Svenska folkpartiet som i alla lägen står upp för ett tvåspråkigt Finland, för den svenska servicen. Det är bara SFP som i alla lägen värnar om våra livsviktiga institutioner. Det här sitter i vårt DNA, det är en bestående del av oss.

För att också i fortsättningen kunna försvara allt det här måste vi ha ett starkt mandat. Ju starkare vi är, desto bättre kan vi försvara våra värderingar och vår kärna: Ett öppet, tolerant samhälle och ett tvåspråkigt Finland. Det här är en positiv och inspirerande utmaning.

Orsaken till att vi som parti inte känner oss riktigt bekväma idag är att övriga partier åkt ut mot kanterna. Här har vi vår möjlighet – för vår spelplan är plötsligt öppen.

Vårt jobb, och här behövs vi alla, är att kunna berätta om vår politik, vår vision, våra värderingar. Många säger att de kunde tänka sig att rösta på oss. I mätning efter mätning är vi ett av de mest populära alternativen för väljare.

Vi har det bästa utgångsläget ett politiskt parti kan ha. Vi behöver inte ändra på våra värderingar eller vårt innehåll. Vi måste göra vår politik synlig.

Bästa partidag,

Jag tar avstånd från en sådan politik som vill bygga en motsättning mellan stad och landsbygd.

SFP är representerat både i kommunstyrelsen i Korsnäs och i stadsstyrelsen i Helsingfors. Och så ska det vara.

Jag ser framför mig ett SFP som är modigare än vi är idag. Som tar plats. Som alltid står emot populism och polarisering. Som är speciellt bra på att ta hand om alla som är med i vårt parti och som får nyfinländare att känna sig hemma. Som leder via sitt exempel och som kan förnya sättet man gör politik på. Ett SFP där vi arbetar för varandras regioner. Ett parti som har flera mandat i flera valkretsar.

Vi ska vara ett parti som påverkar på riktigt, ett parti som på bästa sätt bevakar våra intressen och värderingar.

Hyvät ystävät: Pelikentän muuttuminen tarjoaa RKP:lle mahdollisuuden. Muiden puolueiden ajautuessa ulos reunoille me olemme Suomen ainoa, uskottavasti liberaali keskustaoikeistolainen puolue.

Bästa vänner,

Anna-Maja har lett partiet framgångsrikt under 8 år, i två regeringar och under utmanande omständigheter. Anna-Maja, ett stort tack för allt du gjort för partiet.

Under den här ordförandekampanjen har Henrik, Otto och jag rest runt och träffat en mängd engagerade SFP:are. Den framtidstro och det engagemang ni visat, det har imponerat. Kampanjen har gjort gott för partiet, och stämningen har varit god.

Jag vill passa på att tacka mina medkandidater och er alla för det.

Nu står jag här och ber om ert förtroende att leda vår folkrörelse.

Bästa vänner: Dagen gryr. Tältet grävs fram igen och packas ner i bilen. SFP är som vanligt först av alla på plats på kampanjfältet.

För sådana är vi. Vi vill bära ansvar.

Svenskfinland behöver er. SFP behöver er. Och Finland behöver ett starkt SFP.

Tack.

Om skogen, vården och maten

Det här veckoslutet väljer Svenska folkpartiet en ny ordförande. Jag ser fram emot att träffa alla partidagsdelegater och andra deltagare och fortsätta de diskussioner som förts under vårens lopp ute på fältet runtom i Svenskfinland.

Svenska Yle har idag publicerat en artikel där de jämför oss ordförandekandidater och några av våra svar i valkompassen inför riksdagsvalet 2023. De har lyft fram frågor som berör till exempel krav på språkkunskaper, stödet för köttproduktionen och hur vi ser på skogspolitiken i Finland. 

Eftersom valkompasser är menade för att hitta skillnader mellan olika kandidater tänkte jag här öppna upp hur jag resonerat i mina svar. Det brukar dessutom vara svårt att ge ett komplett svar i en valkompass, ofta därför att de givna svarsalternativen inte möjliggör att beakta nyanser.

Det är självklart att man ska få vård på sitt modersmål. Då det handlar om patientsäkerhet måste tillräckliga språkkunskaper kunna garanteras. När man är sjuk ska man få tala sitt modersmål. Det är ändå en realitet att vi lider av brist på arbetskraft inom vårdsektorn, samtidigt som vi vet att integration av nyfinländare bäst sker via arbete. Via jobbet lär man sig också språket. Därför tror jag att det i vissa uppgifter inom vården är möjligt att se över språkkraven. Det betyder inte att man i fortsättningen inte ska få vård på svenska eller finska, utan att vi ger en möjlighet för en nyinflyttad att också förbättra sina språkkunskaper i jobbet. Inom vårdsektorn finns flera assisterande uppgifter som man kan börja med medan man förbättrar sina språkkunskaper. Jag tror att det är möjligt att kombinera dessa, men eventuella förändringar ska förstås granskas noggrant.

SFP har också tidigare lyft upp att kraven på kunskaper i finska ofta är så höga att de kan gör det svårt för svenskspråkiga att få anställning. Det är också ett problem vi behöver se närmare på.

Den inhemska matproduktionen är helt central för vår försörjningsberedskap och överlag för livskraften i vårt samhälle. Vi har en ren och hållbar matproduktion i Finland och den behöver vi också framöver. Därför behövs åtgärder för att förbättra primärproduktionens lönsamhet – bara så kan vi garantera att vi har matproduktion i Finland också i framtiden. Om man vill köpa kött från andra sidan jorden, fårkött från Nya Zeeland eller biffar från Brasilien, så ska man förstås få göra det, men jag tycker det är helt naturligt att använda till exempel beskattning för att styra konsumtionen mot producenter i Närpes, Korsholm, Pargas eller Raseborg istället. Det är klokt både för miljön, klimatet och vår egen självförsörjning.

I en situation där vi har hållbar och lokal köttproduktion i Finland är det bakvänt att importerat kött från fjärran länder kan säljas billigare än vårt närproducerade kött. Så länge deras höga koldioxidavtryck inte på något sätt syns i priset har de en fördel jämfört med inhemsk produktion. Det bör åtgärdas.

Som skogsägare är det självklart för mig att vi ska ta hand om vår skogar och få den att växa bra. Det är bra både med tanke på att vi behöver ett fortsatt skogsbruk och att vi på grund av klimatuppvärmningen behöver stärka vår kolsänka. Det här kan vi uppnå genom en aktiv skogsvård som ökar skogens tillväxt – här finns det många åtgärder man kan ta till. Samtidigt behöver vi värna om den biologiska mångfalden – som är viktig också med tanke på vår matproduktion – och t.ex. från EU kommer krav om att vi ska skydda en del av vår skog. Här behöver vi hitta en balans. Vi ska skydda de allra värdefullaste skogarna på statlig mark och via Metso-programmet erbjuda samma möjlighet för privata skogsägare. Här är respekten för privat ägande en central fråga. Skydd på privat mark ska vara frivillig och den ska kompenseras. Detta har vi arbetat för också i denna regering. Genom aktiva skogsvårdsåtgärder som ökar skogens tillväxt kan vi fortsätta använda skogen som vi gjort idag.

Helt som inom andra sektorer är det viktigt att ta fram marknadsmässiga mekanismer som stöder vår strävan: Jag hoppas att vi kan utveckla en modell enligt vilken skogsägarna får kompensation för den sänka de upprätthåller. Vi behöver inte bara en utsläppsmarknad, utan också en marknad för biologiska och tekniska sänkor.

SFP ska vara partiet som inte bygger skiljelinjer mellan stad och landsbygd. Vi ska också vara speciellt bra på att ta fram lösningar som ger ren och närproducerad mat den konkurrensfördel som den förtjänar. Och vi ska aktivt arbeta för att alla ska få vård på eget modersmål.