Adlercreutz: Förstagångskvoterna täpper vägen till högskolestudierna

I dagens riksdagsdebatt om den förlängda läroplikten lyfte Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz fram problematiken med förstagångskvoterna i högskolornas antagning. Enligt Adlercreutz leder kvoterna till att studiestarten kan skjutas på framtiden, då ungdomar väljer att optimera för att inte mista sin status som förstagångssökande.

– Vi vet att förutsättningarna att sysselsättas är mycket högre för dem som gått andra stadiet. Därför är det logiskt att förlänga läroplikten till 18 år. Det följande steget – steget till högskolestudierna – har emellertid blivit till en flaskhals efter att förstagångskvoterna togs i bruk år 2016. Kvoten leder till att man väntar med att ta emot en studieplats tills man är alldeles säker att det är rätt val, och då fördröjs hela studiestarten, säger Adlercreutz.

Förstagångskvoten är problematisk också eftersom den gör det mycket svårare att byta studieinriktning.

– Redan nu är våra unga tvungna att i ett tidigt skede fatta beslut om sin utbildning som påverkar dem långt in i framtiden. Förstagångskvoten gör det ännu svårare att i ett senare skede sadla om. Det är helt naturligt att det tar tid att hitta sin grej, det man helst vill syssla med i arbetslivet. Vi borde se all mångsidig och bred kompetens som en fördel, nånting positivt som vi behöver för att lösa våra framtidsproblem.

– Förlängningen av läroplikten är en bra sak, men reformbehovet stannar inte där. Alla studerande borde få tävla på en neutral spelplan. Förstagångskvoterna borde slopas för att försnabba studiestarten, förkorta studierna, förbättra de ungas välmående och samtidigt förlänga yrkeskarriärerna.

Adlercreutz: Vasslåtter ger ett renare Östersjön men också ekonomiska möjligheter

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz besökte idag John Nurminens Stiftelses Vassprojekt i Långvik i Kyrkslätt. Vassprojektets syfte är att befrämja bruket av slåtter av vassbeståndet längsmed kusterna och på så sätt bidra till att minska på näringsämnen som redan hamnat i Östersjön. Adlercreutz gläds över att allt fler metoder för att förbättra Östersjöns tillstånd utvecklas och drivs framåt.

– Vassbeståndet ökar vid övergödningen av våra vattendrag. En hektar vass kan binda upp till 10 kg fosfor, 100 kg kväve och två ton kol, och genom slåttern är det möjligt att avlägsna näringsämnen från strandvattnen. Vassen kan sedan användas som biomassa på ett liknande sätt som torv – en win-win situation på alla sätt. Avgörande är också att det skapas en marknad för råvaran. Här riktar jag mina blickar till våra företag: visa oss vilka möjligheter vass har som råvara, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att den diffusa belastningen på Östersjön fortfarande är ett stort problem som kräver en bred insats och en kombination av många olika metoder.

– Slåtter av strandvassen är en metod, men vi måste också aktivt söka efter och utveckla fler metoder. Spridning av gips på åkrar är ett annat tillvägagångssätt för att minska belastningen på Östersjön, eftersom gipsen i sin tur binder fosfor från åkrarna. I dagens läge är gipsspridningen det mest kostnadseffektiva sättet vi har att minska på avrinningen. Men vi skall inte sluta här: vi behöver flera pilotprojekt och mera forskning för att komma fram med nya metoder och strategier för att minska på belastningen av näringsämnen. Det är en framtidsfråga för Östersjön.

Tilläggsuppgifter:
Anders Adlercreutz, 044 981 0191

Adlercreutz: En förlängd räkenskapsperiod skulle underlätta industrins situation

Exportindustrins framtidsutsikter håller som väntat på att försämras. I början av året slog coronakrisen speciellt hårt mot servicebranschen, medan industrin rullade på med hjälp av goda orderstockar. I slutet av året kommer situationen emellertid att förändras. SFP:s representant i finansutskottet, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är oroad över situationen.

– I början av året har vi stött företag finansiellt så att de ska klara sig genom krisens första fas. Krisen är dock inte över och den för oss speciellt viktiga exportindustrins situation ser allt dystrare ut, säger Adlercreutz.

– Jag föreslår att vi överväger att förlänga företagens räkenskapsperiod så, att samfundsskatten för åren 2020 och 2021 skulle uppbäras först år 2022. Detta skulle möjliggöra att företagen får ett lite längre perspektiv med tanke på bokföringen. Samtidigt skulle det ta i beaktande det, att fastän många företag kommer att göra ett drägligt resultat ännu under år 2020, kommer resultatet för 2021 för många att vara negativt.

Enligt Adlercreutz skulle denna förändring vara enkel att genomföra praktiskt. Den skulle vara både kostnadsneutral och förvaltningsmässigt lätt. Han poängterar att den skulle hjälpa speciellt vår livsviktiga exportindustri, det vill säga de företag som lider med fördröjning.

– Nu måste vi akta för att politisera diskussionen kring vårt näringsliv. Vi ska inte heller skapa konstgjorda motsättningar. Vi måste våga tala om konkreta åtgärder som försäkrar att de företag som hittills varit livskraftiga kan upprätthålla sin funktionsförmåga även i fortsättningen, säger Adlercreutz, som under de senaste månaderna försökt lyssna speciellt noggrant på signaler från företagsfältet.

Adlercreutz: Nedläggningen av fabriken i Kaipola är en signal som bör tas på allvar

Skogsbolaget UPM:s meddelade att fabriken i Kaipola stängs är ett hårt slag mot Finlands export, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska Riksdagsgruppen. Det drabbar hårt bruksorten Jämsä där pappersfabriken har varit den centrala arbetsgivaren.

Adlercreutz säger att denna vinter riskerar bli mycket svår för finländsk industri.

– Industrin har hittills klarat coronakrisen väl, men mycket beror på att man har levt på gamla orderböcker. UPM:s beslut är en följd av många faktorer. Det är resultatet av en lång utveckling. Men vi måste vara lyhörda för den signal beslutet sänder, säger han.

Regeringen kommer att sänka industrins energiskatt till EU:s miniminivå detta år. Åtgärden är viktig, understryker Adlercreutz.

– Det är en klart positiv signal för vår industri. Men vi behöver mera. All osäkerhet är av ondo. Vi måste skapa framtidstro och stärka tron på Finland som ett bra land att investera i. Vi måste helt enkelt klara av att ge ett konkurrenskraftslöfte – ett löfte om att verksamhetsmiljön för våra företag inte försämras som en följd av coronakrisen.

Regeringen kommer att presentera sysselsättningsåtgärder i anslutning till budgetmanglingen om drygt två veckor.

– Verksamhetsmiljön för företagen är inte oberoende av den offentliga ekonomin. Om den inte är i balans skapas oro. Därför ska man inte heller underskatta vikten av beslutsamma sysselsättningsåtgärder. Enbart genom att enas om sådana kan vi säkra att industrin fortfarande ser Finland som ett attraktivt land, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Välkomna åtgärder för klimatet och företagen

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar åtgärderna i regeringens fjärde tilläggsbudget. Utöver de nödvändiga tilläggsanslagen för att hantera coronakrisens ekonomiska följder finns även glädjande satsningar på träbyggande och utfasning av brännolja för uppvärmning. I och med denna tilläggsbudget blir också klimatfonden verklighet.

– Vi vet att cleantech-branschen kommer att växa mycket under de kommande åren. Vi har många finländska företag och innovationer som behöver den där lilla extra puffen framåt. Genom klimatfonden kan de hitta finansiering som komplement till den de hittar på marknaden. Det här är ett fördelaktigt sätt att främja sysselsättning, innovation, export – och klimatet, säger Adlercreutz.

Enligt regeringsprogrammet ska användningen av brännolja för uppvärmning avvecklas gradvis fram till början av 2030-talet.

– Regeringen satsar nu 45 miljoner på att både kommuner och privatpersoner kan få understöd för att övergå från oljeuppvärmning till klimatvänligare lösningar. Det här är en konkret satsning som sporrar till att minska på det egna koldioxidavtrycket. I och med att vårt byggnadsbestånd förnyas relativt långsamt är alla åtgärder som främjar en övergång till energisnåla uppvärmningsalternativ välkomna. Och det är ofta säkrare och förnuftigare att fokusera på energikällan, än att göra en kostsam energieffektivitetsrenovering som ibland kan ha oanade negativa följder.

Adlercreutz gläds även över att träbyggande främjas.

– En träbyggnad är ett konkret kollager. Även en liten träbyggnad lagrar flera ton koldioxid. För varje kubik betong som ersätts med trä tar vi ett steg närmare våra klimatmål. Vi i SFP har länge talat om att satsa på träbyggande. Nu blir det verklighet.

Adlercreutz erbjuder riksdagsvideo för skolklasser

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz hoppas att man också i riksdagen ska få se skolklasser i korridorerna när höstterminen väl börjar. I väntan på det har han gjort en video – ett distansriksdagsbesök – som han hoppas att ska hitta sin väg in i klassrummen runtom i Svenskfinland eller varför inte visas som en del av undervisningen i svenska i finskspråkiga skolor.

– Finland är ett land med låga trösklar och många möjligheter till samhälleligt engagemang. Jag har själv saknat skolklassernas besök i riksdagen. Samtidigt har det har varit fint att få följa med hur lärarna tänjt sig i den nya situationen vi levt i under våren. Många har aktivt varit i kontakt också med riksdagen och ordnat diskussioner mellan politiker och elever på distans.

Under våren har utomstående inte kunnat besöka riksdagen. På samma sätt som muséer och andra offentliga inrättningar har också riksdagen varit tvingen att stänga sina dörrar för besöksgrupper. Skolor brukar ofta på vårkanten ha riksdagen som utflyktsmål men inte i år – skolvardagen har förstås annars också sett mycket annorlunda ut.

– Med denna video vill jag dra mitt strå till stacken. Jag berättar om huset, dess historia och arkitektur, men också om hur beslutsfattandet i Finlands riksdag fungerar. Sedan när höstterminen börjar hoppas jag att skolorna åter tar kontakt med oss här i riksdagen och kommer på besök.

Anders Adlercreutz riksdagsbesöksvideo hittas på adressen andersadlercreutz.fi/besok.

Adlercreutz: En klar strategi för vägen ut ur krisen

Skötseln av coronakrisen i Finland måste ges ett gott betyg, men resultatet har inte nåtts utan uppoffringar, konstaterar Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen.

Trots det goda betyget för skötseln av epidemin ser Adlercreutz brister i hur företagarna behandlats.

– Vi behöver brådskande stöd för våra restauranger, men också en korrigering av de principer som styr kriterierna enligt vilka Business Finland delar ut pengar. Det här har vi sagt tidigare: Projektfinansieringens tid kommer senare. Nu behövs rörelsekapital.

Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i riksdagens debatt om regeringens strategi ut ur krisen.

– Det är bra att regeringen erbjuder en tydlig strategi för hur vi skall kunna öppna landet igen. Samhället öppnar med åtgärder som möjliggör att företagare kan återvända till arbetet. Stegvis. Försiktigt. I enlighet med den samlade medicinska expertisens rekommendationer.

Adlercreutz tycker att det finns skäl att ta vara på lärdomarna av krisen.

– Vi har visat flexibilitet hemma, i skolan, på våra arbetsplatser. Det är en flexibilitet som vi inte ska låta gå förlorad när en mer normal vardag sätter in. Den flexibiliteten behövs mer än någonsin – för att förnya arbetslivet, skapa nya arbetsplatser och för att få ekonomin och hela samhället på fötter.

Adlercreutz: Flexibilitet behövs även efter krisen

Vi skall inte kasta bort det vi lärt oss under coronakrisen. Den flexibilitet som vårt samhälle har visat behövs under de kommande åren av återuppbyggnad, konstaterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens debatt om statens finanser på tisdagen.

– Till följd av coronakrisen djupdyker ekonomin och skatteintäkterna minskar. Det finns skäl att anta att arbetslösheten ökar. Det måste vi reagera på. Det har betydelse.

När livet igen normaliseras är det enligt Adlercreutz skäl att hålla i minnet det vi lärt oss under krisveckorna.

– Arbetstiden kan flexa, arbetsplatsen kan flexa. Också arbetssättet kan flexa. Låt oss hålla kvar digitaliseringens fördelar. Vi kan arbeta på distans, vi kan resa mindre, vi kan kommunicera mera. Regeringsprogrammets skrivning om befrämja lokala avtal är särskilt viktig just nu.

Han betonar att fastän de ekonomiska utsikterna förändrats totalt under den senaste månaden gäller regeringsprogrammets strategiska mål fortfarande.

– Efter corona behöver vi fortfarande ett jämlikt samhälle som satsar på utbildning en familjeledighetsreform. Klimatförändringens följder har inte blivit lättare att bära ekonomiskt, utan snarare tvärtom. Men, de strategiska målen står sig, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Företag lider på grund av THL:s oklara anvisningar för test av coronavirus

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz uppmanar Institutet för hälsa och välfärd (THL) att förtydliga sina anvisningar för provtagning av coronavirusfall. För tillfället tolkar privata hälsoföretag anvisningarna på olika sätt på lokal nivå.

– Jag blev kontaktad av ett företag vars nyckelarbetstagares partner har symtom som tyder på coronavirus. Därför är också arbetstagaren för tillfället i karantän. Företaget skulle vilja testa partnern för coronavirus, men enligt det privata hälsoföretaget kan inte provtagning genomföras på grund av THL:s anvisningar. Arbetstagarens karantän fortsätter och företaget lider, trots att det inte är säkert att karantänen är motiverad. Problemet verkar vara utbrett. Så här ska det ju inte vara, säger Adlercreutz.

Adlercreutz förundrar sig över svårigheten att bli testad, speciellt då vi under de senaste dagarna har fått läsa nyheter om hur testningskapaciteten är god hos privata hälsoföretag. Företagen bekräftar att kapacitet finns.

– Vår nationalekonomi lider märkbart om provtagning inte möjliggörs. I detta fall är företaget utan sin nyckelarbetstagare för en obestämd tid, för säkerhets skull. Om partnerns testresultat är positivt, skulle arbetstagaren givetvis fortsätta sin karantän. Om resultatet är negativt, skulle arbetstagarens arbete och företagets verksamhet kunna fortsätta som normalt.

– Anvisningarna för provtagning kan inte lämna rum för tolkning så, att man på vissa områden får gå på test och på andra områden inte. Anvisningarna måste ta i beaktande hur sjukdomsmisstanken påverkar familjemedlemmarna och deras arbetsgivare. Oklara begränsningar för testning får inte finnas. Jag ber att THL rättar till anvisningarna.

Adlercreutz: Ett kortsiktigt, förhastat beslut

Styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) har idag fattat beslut om att lägga ner samjouren vid Raseborgs sjukhus. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är bestört över beslutet och anser att nedläggningen av samjouren är förnuftsvidrig.

– Med det här beslutet tar samjouren i Raseborg nu slut. Majoriteten av HUS styrelse valde att ignorera Västnylands protestrop – både kommunernas och de över 10 000 medborgares som skrivit under uppropet för att bevara samjouren. Samjourens betydelse för hela regionen kan inte mätas i kostnadskalkyler – nu försvinner en grundläggande del av närservicen.

Adlercreutz anser att beslutet är förhastat också med tanke på den kommande social- och hälsovårdsreformen.

– HUS styrelse valde att knyta det kommande landskapets ena hand bakom ryggen. Beslutet är mycket beklagligt för hela regionen. Nu gäller det för HUS att visa att man förstår behoven i Västnyland. Trots detta beslut måste Raseborgs sjukhus målmedvetet utvecklas utgående från sina styrkor och befolkningens behov. Kunde det finnas möjlighet att genom att betona vissa spetskompetenser stärka sjukhuset som helhet?

– Nu får det under inga omständigheter bli diskussion om att jouren i övrigt ifrågasätts. Raseborgs sjukhus är och ska förbli ett sjukhus. För sjukhuset behövs.