SFP vill att Finland är en föregångare i klimatfrågor

– Jag är oerhört stolt över det klimatprogram vi nu jobbat fram. Det är ambitiöst och ligger i tiden och framhåller också de möjligheter som klimatförändringen kan innebära för Finland, säger SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

Klimatförändringen och den globala uppvärmningen är en av vår tids största utmaningar. SFP förbinder sig till att den globala uppvärmningen begränsas till max 1,5 grader och att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035. Vi kan göra mycket på hemmaplan, men Finland ska också vara en aktiv aktör i klimatfrågor i Norden, Europa, globalt samt i internationella organisationer.

– För att lösa klimatfrågan behövs mångsidiga åtgärder. Satsningar på ny teknik, forskning, utveckling och innovation är avgörande också i det här fallet. Arbetet mot klimatförändringen innebär stora möjligheter för företag som till exempel utvecklar mer hållbar teknologi. För att nå klimatmålen krävs omställningar i samhället. Vi måste därför se till att de som påverkas mest av omställningen inte lämnas ensamma, utan stöds för att kunna anpassa sig till de nya kraven. Människogrupper eller regioner som berörs särskilt mycket av omställningen behöver kompenseras, säger Henriksson.

– Vi ska både minska på våra utsläpp, men också binda kol från atmosfären i våra skogar och åkrar. Växande skog är vår viktigaste kolsänka, och denna kolsänka måste vi värna om. Våra åkrar har också en betydande potential att binda mera kol än idag Vi vill utarbeta en modell där skogsägare kompenseras för den kolsänka de upprätthåller. För att minska på utsläppen i trafiken måste vi satsa på kollektivtrafik, speciellt rälstrafik, och öka antalet elbilar och utsläppssnåla bilar genom beskattningsåtgärder, säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

– Uppvärmning och byggande står för en stor del av utsläppen i samhället. Vi vill sporra husägare att renovera så att värmesvinnet minskar och byggnaderna blir mer energieffektiva. Byggnaders miljöbelastning borde bedömas utgående från byggnadens hela livscykel, ända från produktion av material till återanvändning. Byggnader borde också kunna producera och lagra egen el. Energiproduktionen ska vara fossilfri under 2030-talet, istället ska vi satsa på vindkraft, solenergi, bioenergi och jordvärme säger SFP:s vice ordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin.

SFP lanserade sitt klimatpolitiska program på onsdagen. Du kan läsa hela programmet här.

Adlercreutz om vårdbolagsskandalen: Väckarklockan ringer i sista sekunden

Det är aldrig bra när det går illa, men det är alltid bra, att det uppdagas. Därför är det bra att de hårresande bristerna som funnits i vissa privata hälsovårdsbolags verksamhet kommer fram just nu, säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och viceordförande för SFP.

– Förutom att vi nu har en möjlighet att granska hur myndigheterna utvärderar och följer upp bolagens verksamhet kommer vi åt att diskutera hur upphandling av vård ska göras så att vårdens kvalitet garanteras och personalresurser är rätt estimerade. Ingen ska kunna drabbas av vanvård på det sätt som nu skett.

Adlercreutz understryker att den här diskussionen måste tas nu, medan lagförslagen om vårdreformen ännu behandlas i riksdagen.

–  Ingen kan väl på allvar tro att regeringens vårdreform skulle vara svaret på de här frågorna. Tvärtom, den ökade valfriheten ger en större roll åt just de aktörer som vi nu ser att inte klarar av sina åtaganden.

Adlercreutz betonar att vårdbolagen förstås inte alla kan dras över en kam.

– Men vinstkrav som inte ackompanjeras av riktiga, fungerande kvalitativa mätinstrument och kriterier rimmar illa med de målsättningar som vi som beslutsfattare i stat och kommun har fastställt för vård och omsorg.

– Idag har kommunerna ansvar för den förebyggande vården men också för ett dåligt skött arbetes följder. De ansvarar för bashälsovården men de står också för ett dåligt skött arbetes konsekvenser eftersom de står för specialsjukvårdens kostnader.

– Social- och hälsovårdsreformen splittrar allt detta. För kommuner, vårdcentraler, de privata aktörerna och andra finns det varken ekonomiska eller andra incitament att sköta sin andel av kakan på ett sätt som gagnar helheten och främjar vården. Fall som de vi fått höra om de senaste dagarna blir inte färre utan fler, om regeringens planer går igenom som sådana, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Vi behöver EU för att lösa klimatförändringen

På onsdagen diskuteras klimatförändringen och den globala vågen av utdöende arter i riksdagen. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att Finland ska kunna se klimatförändringen som en positiv utmaning och betonar vikten av gemensamma insatser på EU-nivå.

– Klimatförändringen väntar inte. Här är samarbetet på EU-nivå mycket viktigt och Finland ska vara en drivande kraft för att bidra till att bekämpa klimatförändringen både på nationell och på global nivå. Samtidigt som Brexit ser ut att förverkligas och vissa populistiska röster vill lyfta fram EU som ett problem är det skäl att minnas att vi behöver EU för att klara av klimatutmaningen, säger Adlercreutz.

SFP kommer inom kort ut med sitt klimatprogram.

– Vår synpunkt i de centrala frågorna är klar: Finlands ska var klimatneutralt år 2035, kolkraften ska fasas ut på 2020-talet och övriga fossila bränslen ur energiproduktionen på 2030-talet. För Finland ska det här ses som en positiv utmaning: genom att vara ambitiösa skapar vi en hemmamarknad för vår cleantech-industri samtidigt som vi stöder våra exportsträvanden.

– Ungdomarna som organiserade förra fredagens klimatstrejk gjorde en beundransvärd insats. Det är bra att klimatfrågorna fortsättningsvis är högt på agendan i Finland och jag hoppas att vårens riksdagsval blir ett klimatval.

Adlercreutz och Henriksson: Klimatdokumentet visar att allt fler partier tar klimatförändringen på allvar

– Det är viktigt att vi har kunnat enas om ett gemensamt dokument och om målet att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

Alla riksdagspartier förutom Sannfinländarna har idag kommit överens om ett dokument med gemensamma klimatpolitiska linjedragningar för Finland. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz var partiets representant i arbetsgruppen. Både Henriksson och Adlercreutz är nöjda med resultatet.

– Linjedragningarnas ambitionsnivå är relativt hög och mycket mer än vad vi hade kunnat hoppas på för fyra år sedan. Det är tydligt att medvetandet har stigit och att allt fler inser allvaret i situationen. Bekämpningen av klimatförändringen kräver åtgärder nu, säger Adlercreutz.

– En hög ambitionsnivå skapar också möjligheter – om vi har en fungerande hemmamarknad för cleantech-lösningar gagnar det vår exportindustri. Det här är en växande framtidsbransch där Finland ska sikta på att vara en av föregångarna, säger Adlercreutz.

Syftet är att linjedragningarna ska stöda den följande regeringsperioden och Finlands EU-ordförandeskap.

–  Överenskommelsen ger en god grund för Finlands kommande EU-ordförandeskap, som infaller under andra halvan av år 2019. Dessutom utgör den ett bra botten för vårens regeringsförhandlingar och utformningen av regeringsprogrammet för den kommande fyraårsperioden. Nu har vi en gemensam utgångspunkt att arbeta vidare på, säger Henriksson.

Vi behöver en myndighet som självmant övervakar och ingriper när skollagen och läroplanen inte följs

Regionförvaltningen måste få större befogenheter att på eget initiativ granska kvalitéten och jämlikheten i skolan. Vårt nuvarande övervakningssystem är tandlöst, långsamt och byråkratiskt, anser Finlands Svenska Lärarförbund, Hem och Skola och Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Ansvaret kan inte ligga på föräldrarna, eleverna eller de studerande.  

Undersökningar visar att elevernas och de studerandes socioekonomiska bakgrund fortsättningsvis har en stor inverkan på studieframgången. Vikten av en jämlik utbildning och behovet av en myndighet som självmant övervakar och ingriper när lagar och styrdokument i skolan inte följs är uppenbart.

Utöver lagen och läroplanen är det Utbildningsstyrelsens kvalitetsrekommendationer som ska styra verksamheten i skolan. I dagsläget kan Regionförvaltningsverket endast skrida till åtgärder när en klagan i ett enskilt fall väckts.

FSL, HOS och FSS anser att det behövs en myndighet som har ansvaret för att bevara kvaliteten och jämlikheten i skolan och vid behov ställa utbildningsanordnaren till svars när man inte har satsat tillräckligt med resurser.

– En förälder måste kunna lita på att lagen och läroplanen följs. Detta ansvar skall inte ligga hos föräldrarna, säger Hem och Skolas ordförande Anders Adlercreutz.

FSL, HOS och FSS värnar alla om barnens och de ungas rätt till en jämlik skola och utbildning. Det är en rättskyddsfråga som borde ha högsta prioritet.

– Alla elever och studerande får inte det lagstadgade stöd och jämlika behandling de har rätt till i skolan. Det behövs en myndighet som har ett särskilt ansvar för att skolan och skolvardagen är trygg och hälsosam för alla, som kan ingripa på låg tröskel när det inte uppfylls, säger Bicca Olin, ordförande för Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS.

Utbildningsanordnarna ansvarar själva för att lagen och läroplanen följs. Problem uppstår då ekonomin på många håll är ansträngd och man inte kan leva upp till det som lagen och styrdokumenten förutsätter.

– Vi hyser ingen misstro till rektorerna eller lärarna, tvärtom, de gör så gott de kan. Däremot behöver vi en myndighet som på eget initiativ skulle granska att lagen och styrdokumenten följs och ansvara för att förebygga och bevara kvaliteten och jämlikheten i vår skola, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund.

Adlercreutz: Företagare har samma rätt till social trygghet som löntagare

Slush kör igång nästa vecka i Helsingfors. Slush är en företagandets fest för dem som vågar vara företagare – faktum är dock att livet som företagare inte alltid är en dans på rosor, säger riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz. Adlercreutz ställde en fråga om ensamföretagares socialskydd på regeringens frågestund och hur arbetet med kombinationsförsäkringen framskrider.

– Vi vet att det finns mycket att förbättra i just ensamföretagarnas socialskydd. Många vågar inte bli ensamföretagare på grund av det bristande socialskyddet. Dagens arbetsliv blir allt mer mångfacetterat, ibland arbetar man som företagare och ibland som löntagare, säger Adlercreutz.

Dagens socialskyddssystem betjänar inte dessa personer, och deras antal ökar hela tiden.

– I dagens läge har man en socialskyddslösning som är antingen eller, den är till för antingen företagare eller löntagare. För dem som växlar mellan att vara företagare eller arbetstagare går det lätt så att de inte har något arbetslöshetsskydd alls. En lösning till denna problematik kunde vara att skapa ett system där samma försäkring gäller för både företagare och löntagare. Vi behöver en kombinationsförsäkring som möjliggör en flexibel sysselsättning och svara på den verklighet vi idag lever i.

Västnyländska riksdagsledamöter: Dags att förverkliga elektrifieringen av Hangö—Hyvinge-banan

Hangö—Hyvinge-banan är den enda banan för godstrafik i södra Finland som inte ännu elektrifierats. Riksdagsledamöterna Thomas Blomqvist (SFP), Anders Adlercreutz (SFP), Maarit Feldt-Ranta (SDP) kräver att elektrifieringen av banan snabbt förverkligas.

– Trafikverket inledde för ett år sedan arbetet för att uppdatera elektrifieringsplanen för Hangö—Hyvinge-banan, eftersom den tidigare planen från 2012 hade hunnit föråldras. Det skulle vara av yttersta vikt att elektrifieringsprojektet nukommer igång så snabbt som möjligt. För att planen ska kunna förverkligas behövs tillräcklig finansiering och därför kräver vi att den måste beaktas i statsbudgeten för nästa år, säger Blomqvist.

Elektrifieringsprojektet stöder både regionala och nationella intressen. Hangö Hamn utvidgar sin verksamhet och på ett år har järnvägsfrakten från hamnen fördubblats.

– En elektrifiering av Hangö—Hyvinge-banan skulle stöda Hangö Hamns positiva utveckling och när det går bra för Hangö Hamn går det bra för Västnyland. En elektrifiering kan också gynna andra företag i regionen och banansnärområden genom förstärkta verksamhetsförutsättningar. Investeringar som har positiva effekter på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen borde också vara av nationellt intresse, säger Feldt-Ranta.

Det finns också andra viktiga fördelar med en elektrifiering.

– Finland måste på olika sätt försöka nå upp till sina klimatpolitiska målsättningar och därför är det viktigt att vi främjar miljövänliga järnvägstransporter framom landsvägstransporter. Inom persontrafiken kan elektrifieringen öppna för nya direkta förbindelser. Att främja järnvägstransporter ökar också trafiksäkerheten. Den tunga trafikens belastning är stor på både riksväg 25 och stamväg51 och då underhållet inte prioriteras av staten borde man förbättra trafiksäkerheten med andra åtgärder, säger Adlercreutz.

Thomas Blomqvist, Anders Adlercreutz, Maarit Feldt-Ranta samt Joona Räsänen (SDP) och Johanna Karimäki (gröna) har lämnat in en gemensam budgetmotion om anslag för elektrifieringen av Hangö—Hyvinge-banan.

Adlercreutz kräver anslag för vägbeläggningen i Kyrkslätt

Masabyvägen och Porkalavägen i Kyrkslätt är i uselt skick. SFP:s riksdagsledamot och Kyrkslätts fullmäktigeordförande Anders Adlercreutz har lämnat in budgetmotioner där han kräver resurser för ny vägbeläggning för vägarna.

– Vägarna i Kyrkslätt är ställvis i mycket dålig kondition. Speciellt Porkalavägen och Masabyvägen är i behov av en ny vägbeläggning så snabbt som möjligt. Båda vägarna används inte bara av bilister, utan också av barn och unga som cyklar och går. Det är frågan om att garantera trafiksäkerheten för alla som använder vägarna, säger Adlercreutz.

Kyrkslätt är en växande kommun och vägarna kommer att användas allt mer också i framtiden. Trots det har en förbättring av Porkalavägens eller Masabyvägens beläggningar inte inkluderats i NTM-centralens plan för väghållningen 2019–2022 på grund av resursbrist.

– Det är inte hållbart i längden att bara lappa groparna om och om igen. Detta är inte ett problem bara i Kyrkslätt, utan också i andra kommuner. Regeringen borde se till att NTM-centralerna har tillräckligt med resurser för att garantera trafiksäkerheten på våra vägar, säger Adlercreutz.

Även Veronica Rehn-Kivi (SFP) deltog i budgetmotionen för Porkalavägen.

Adlercreutz om budgeten för 2019: De stora reformerna flyttas över till nästa regerings bord

Nyckeltalen inom ekonomin är positiva, men trots det visar statsbudgeten fortsättningsvis ett stort underskott. SFP:s riksdagsledamot och vice ordförande Anders Adlercreutz anser att regeringen har sumpat de chanser till strukturella reformer som de fått serverade på fat. Budgeten för år 2019 debatterades i riksdagen på tisdagen.

– Det verkar i dag mycket troligt att alla stora reformer blir ogjorda. Vi har inte reformerat arbetslivet, vi har inte lyckats genomföra en reform av familjeledigheterna. Vi har inte förbättrat möjligheterna att ingå lokala avtal i våra företag och håller fortfarande fast vid behovsprövning av utländsk arbetskraft. Vi har inte lyckats reformera våra företagsstöd och försvårar med många beslut arbetet att nå våra egna klimatmålsättningar, säger Adlercreutz.

Regeringens ideologiska sammansättning har försvårat reformarbetet, säger Adlercreutz. Nästa regering kommer att ha en diger lista av nödvändiga reformer på sitt bord.

– Alltför mycket är ogjort och högkonjunkturen varar inte för evigt.  I en situation där nästan hälften av företagen i Österbotten och en tredjedel av företagen i Nyland lider av brist på arbetskraft kan man inte köra vidare som om ingenting hänt. Vi kan inte blunda för framtidens utmaningar och den förändring i arbetslivet som ständigt pågår. Vi behöver flexibilitet och en vilja att arbeta tillsammans. Det gäller både regering och opposition – och det är bråttom.

Adlercreutz utmanar kommuninvånarna att göra Kyrkslätt till Finlands vänligaste kommun

Kyrkslätt-dagen till ära utmanade Kyrkslätts kommunfullmäktigeordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz i sitt tal på torget kommuninvånarna att tillsammans göra Kyrkslätt till Finlands vänligaste kommun.

– Jag har funderat på vad vi kunde göra som på ett konkret sätt skulle skapa förändring i allas tillvaro men som inte skulle kräva invecklade politiska processer eller mycket pengar. Detta är mitt förslag. Det kanske kräver en smula mod att förverkliga, men jag hoppas att det kunde bidra till att göra Kyrkslätt till ett ännu trevligare ställe att bo på, säger Adlercreutz.

– Jag utmanar alla Kyrkslättbor att uppmärksamma varandra. Då du möter någon – vem som helst – på parkeringsplatsen, på motionsspåret, i matbutikens kö eller vid fotbollsplanens kant – visa att du har sett honom eller henne. Titta i ögonen och nicka, och om du kan samla tillräckligt med mod kan du hälsa med ett hej, goddag eller morjens.

Adlercreutz tror starkt att en förändring i hur vi bemöter varandra kan ha en stor inverkan på stämningen i kommunen.

– Om denna utmaning tar fart tror jag att det goda sprider sig. Då kan vi på goda grunder vänta oss att Kyrkslätt om ett år är Finlands vänligaste kommun.

– Till en början utmanar jag kommunens alla anställda och förtroendevalda. Förändringen börjar från oss själva.

Utmaningen hittas på Adlercreutz Facebook-sida samt på evenemangssidan Hei Kirkkonummi som skapats för detta ändamål. Adlercreutz uppmuntrar till att sprida utmaningen vidare.

I diskussionen om utmaningen på sociala medier kan hashtaggarna #heikirkkonummi och #hejkyrkslätt användas.