Adlercreutz: Är regeringen äntligen fri från sannfinländska bojor?

Pressmeddelande 21.6.2017
Publiceringsfritt genast

 

Förra veckans regeringskris utmynnade i ett nytt samarbete mellan Centern, Samlingspartiet och den sannfinländska utbrytargruppen Nytt alternativ, eller Blå framtid som den numera kallar sig. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz frågar om det nu finns möjlighet för reformer som under den sannfinländska tiden inte varit möjliga.

– Sannfinländarna har hittills kunnat torpedera många reforminitiativ, men Blå framtid har varken ett partiprogram eller en partiorganisation som skulle styra de kommande linjedragningarna. Skulle det nu finnas möjlighet att reformera familjeledighetssystemet eller slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft, frågar Adlercreutz.

Regeringsprogrammet, som Blå framtid säger sig omfatta i sin helhet, har en sysselsättningsmålsättning på 72 procent.

– För att få fart på sysselsättningen måste vi skapa en mer jämställd arbetsmarknad. Idag är kvinnornas sysselsättningsgrad mycket lägre än männens – därför behöver vi en familjeledighetsreform. Behovsprövningen av utländsk arbetskraft är direkt skadlig för företag inom snabbt växande, internationella branscher. Forskning visar att anställning av en arbetstagare med utländskt ursprung främjar exporten och därmed den ekonomiska tillväxten.

– Jag hoppas att den nygamla regeringen nu har mod att ta tag i alla de frågor som inte framskridit på grund av sannfinländarna, och en gång för alla frigör sig från de bojor som hittills stoppat många reformer.

 

SFP:s förslag till familjepolitisk helhetsreform finns att läsa här:
http://www.sfp.fi/sv/node/7968

 

Ansvarslöst av Trump

Pressmeddelande 1.6.2017
Publiceringsfritt genast

 

USA:s president Donald Trump meddelar att han vill att USA lämnar Parisavtalet för att eventuellt återvända om deras nya krav uppfylls. Meddelandet kommer bara en halv timme efter att Ryssland enligt mediakällor stöder klimatavtalet. SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser Trumps planer vara ansvarslösa och kortsiktiga.

– Det här är ett hårt bakslag för hela världen, för alla kommande generationer. Men det är också förnuftsvidrigt rent ekonomiskt. Den globala marknaden för ren energi beräknas vara 6 000 miljarder dollar år 2030. Den marknad riskerar USA tappa fotfäste på då man nationellt nu bestämmer sig för att dra sig ur Parisavtalet. Samtidigt ger USA och Trump frivilligt över det moraliska globala ledarskapet till Kina. Det kan inte vara ett recept för att ”make America great again,” säger Adlercreutz.

– USA förlorar i såväl diplomati, inflytande, handel som teknologi. Det är mycket svårt att se vad de har att vinna på att tillsammans med Syrien och Nicaragua vara de enda länderna utanför Parisavtalet. Maken på kortsiktig politik har man inte sett på länge. Nu gäller det för Europa att axla ansvaret.

Adlercreutz: Klimatet kan inte betala för den tunga industrin

Pressmeddelande 1.6.2017
Publiceringsfritt genast

 

Lagen om kompensering av indirekta kostnader för handel med utsläppsrätter träder ikraft idag. Det centrala syftet med lagen är att kompensera den elintensiva industrin för de indirekta kostnader som handel med utsläppsrätter förorsakar.

– Logiken i den nya lagen är förvrängd. Utsläppshandeln finns uttryckligen till för att vi skall ha ekonomiska styrmedel som leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Utsläppshandeln finns inte till för att finansiera den tunga industrin, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Tidigare riktades utsläppsrättsintäkterna till finansieringen av Finlands utvecklings- och klimatarbete. Nu går de i stället till den energiintensiva industrin trots att Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) sågat den nya lagen. VATT har även presenterat en utredning kring de negativa effekterna av energiskattestöden överlag.

– Bland våra största framtida globala utmaningar finns klimatförändringen och följderna av den. Vi måste ta till konkreta åtgärder som kan förebygga klimatförändringens konsekvenser. Det är absurt och ekonomiskt oansvarigt att regeringen istället väljer att blint pumpa in pengar i större företag, trots att det är påvisat att konkurrenskraften inte är beroende av stöden. Det minsta vi kan kräva, är att pengarna i så fall går till investeringar som minskar på utsläppen.

Adlercreutz: Bygg sunt, inte billigt!

Pressmeddelande 31.3.2017
Publiceringsfritt genast

 

Både Yle och Helsingin Sanomat har de senaste dagarna rapporterat om omfattande fuktproblem i det s.k. Spetshuset på Busholmen, byggt år 2014 och ägt av Helsingfors stad, där vattnet läcker in i lägenheterna. Det här är ingen engångsföreteelse – i många kommuner har vi problem med både skolor och daghem.

– En byggnads livscykel är en lång kedja händelser, där något så enkelt som bristande kommunikation kan leda till problem. Kommunerna behöver också bättre kunnande på upphandlingssidan. Man skall våga använda kvalitetsmätare både när man upphandlar planerare och byggare. Att välja ett annat alternativ än det billigaste skall inte ses som en risk, för det är ju just tvärtom, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Forskning vid Tammerfors tekniska universitet påvisar klart att ökad tjocklek på isoleringen är en klar riskfaktor. Det är viktigt att i förebyggande syfte frångå tron på teoretisk energieffektivitet och i stället ser på hela byggnadens livscykel – någonting som också skulle gynna träbyggande.

– Vi ska använda oss av enkla, beprövade lösningar när vi bygger. När problemen dykt upp är det ofta för sent. En konditionsgransking är inte något man skall ta till först då problemen uppstår, det skall vara en kontinuerlig process som görs i förebyggande syfte, gärna av en person som känner byggnadens och dess underhåll. Därför bör kommunerna ha en klar ansvarsperson när de bygger nytt, som är med under hela processen från planering, bygge till användning.

Adlercreutz ordnar ett seminarium om sunt byggande och inomhusluftsproblematiken i riksdagens infocentrum måndag 3.4 kl. 18.00.

Valfriheten borde testas i landskapen

Pressmeddelande 1.3.2017
Publiceringsfritt genast

 

Valfriheten som kopplats till vårdreformen har de senaste dagarna fått mycket kritik. SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att valfriheten borde testas på bredare skala än man nu gjort. I nuläget pågår det valfrihetstest på fem orter, där olika tillvägagångssätt testas i praktiken.

– Lokala försök är bra, men de ger inte en bild av hur valfriheten fungerar på landskapsnivå. Regeringens linje är nu att man 1.1.2019 kör igång ett enda stort valfrihetsförsök för hela Finland. Risken är stor att systemet inte fungerar på önskat sätt, säger Adlercreutz.

Ifall vårdreformen framskrider som planerat grundas det landskap, vilka i praktiken ansvarar för valfriheten. Landskapen skiljer sig märkbart från varandra. Till exempel Nylands landskap är ca. 22 gånger större än landskapet Mellersta Österbotten.

– Valfriheten borde först testas i några landskap. Ifall detta system fungerar, kan det sedan stegvis tas i bruk i resten av landet. Innan man testat valfriheten i hela landskapet istället för enskilda hälsocentraler kan vi inte veta hur det i praktiken fungerar.

Adlercreutz: Hållbar utveckling bör styra regeringsprogrammet

Pressmeddelande 15.2.2017
Publiceringsfritt genast

 

Om man ser hållbar utveckling som ett övergripande mål, nånting som går före allt annat, ska det vara styrande i alla beslut, utan undantag.  Nu är det inte så, konstaterade Anders Adlercreutz (SFP) då riksdagen på onsdagen diskuterade det globala handlingsprogrammet Agenda 2030.

– På många sätt får man den uppfattningen att det är regeringsprogrammet som styr redogörelsen och inte tvärtom. Eftersom målet är uppställt för år 2030, borde det vara självklart att siktet är inställt över regeringsperioderna.

Adlercreutz tycker att då Finland vill gå in för hållbar utveckling ska det också synas i hur man styr de inkomster som kommer från utsläppshandeln.

– Dessa inkomster borde inte kanaliseras tillbaka till föroreningskällan, som vi i stor utsträckning nu gör. Då motverkar de sitt syfte. Det borde vara en självklarhet, att utsläppshandelns inkomster går till åtgärder som motverkar klimatförändringen. Minimikravet är att de går till innovationsstöd som strävar till att sänka utsläppen.

 

 

 

Adlercreutz och Hakapää: Kyrkslätt borde ansöka om medlemskap i HINKU-projektet

Pressmeddelande 19.12.2016
Publiceringsfritt genast

 

Finland har i och med Parisavtalet förbundit sig till att betydligt minska på sina växthusgasutsläpp. Kommunerna har här en avgörande roll. Idag på kommunfullmäktigemötet kommer ledamöterna Anders Adlercreutz (SFP) och Minna Hakapää (Gröna) att lämna in en fullmäktigemotion där det föreslås att Kyrkslätt ska gå med i kolneutrala kommunernas HINKU-projekt.

”Allt beslutsfattande och alla åtgärder startar från det lokala planet”, konstaterar Minna Hakapää. ”Om inte de finländska kommunerna gör sitt för att uppnå Parisavtalets målsättningar blir de inte uppfyllda. HINKU-projektet ger kommunerna de verktyg och den rådgivning som behövs.”

Många västnyländska kommuner är redan med i projektet. Adlercreutz och Hakapää ser också saken ur ett konkurrensperspektiv.

”Kommunerna tävlar i framtiden i en allt högre grad om service, företag och invånare. Som en HINKU-kommun skulle Kyrkslätt förbättra sin egen position i denna tävling”, säger Adlercreutz. ”En klimatmedveten kommun är dynamisk och attraktiv”, fortsätter han.

Det krävs många olika åtgärder för att minska på kolavtrycket.

”Det är fråga om markanvändning, energieffektivitet och trafik, men det gäller också till exempel hur vi bygger och underhåller våra fastigheter. En frisk och hållbar skola är alltid förnuftigare och ur ett klimatperspektiv hållbarare än en sjuk skola”, avslutar Adlercreutz och Hakapää, och syftar till de senaste dagarnas nyheter om situationen i Gesterby skolcentrum.

Adlercreutz och Hakapää önskar att motionen stöds av så många fullmäktigeledamöter som möjligt.

Långsiktig företagspolitik måste beredas brett

Pressmeddelande 26.11.2016
Publiceringsfritt genast

 

I september i år inledde en arbetsgrupp tillsatt av minister Orpo sitt arbete för att granska företagsbeskattningen. Arbetsgruppen ska vara färdig med sitt arbete i slutet av januari 2017. Enligt riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) finns det ett uppenbart behov av en parlamentarisk beredning av de företagspolitiska linjedragningarna.

– Företagspolitiken kräver långsiktiga linjedragningar som inte ändrar varje gång en regeringssammansättning byts ut till en annan, eller i värsta fall när ett budgetår övergår i ett annat. Det är därför nödvändigt att engagera hela riksdagen i arbetet för att utforma en förutsägbar och sporrande företagspolitik. En politik som alla förbinder sig till, från en valperiod till nästa. Det är inte rättvist att företagarna står för notan när riktningen ändrar vart fjärde år, säger Adlercreutz.

Många företagare i Finland blickar söderut mot Estland, eftersom verksamhetsomgivningen för företagen där har hållits relativt stabil sedan mitten av 1990-talet.

– Det är i allas intresse att det också i Finland skulle finnas en gynnsam miljö för att grunda företag och skapa tillväxt och arbetsplatser. Oförutsägbarhet i de politiska linjedragningarna  och återkommande ändringar i bl.a. beskattningen skapar osäkerhet i många små- och medelstora företag. Man vet helt enkelt inte vad man ska vänta sig av framtiden. Det är regeringens och riksdagens ansvar att erbjuda våra företagare arbetsro för en längre tid än en regeringsperiod.

Farlig nonchalans av grundlagen

Pressmeddelande 25.11.2016
Publiceringsfritt genast

 

Regeringens förslag om en så kallad integrationspeng föll igår i riksdagens grundlagsutskott, som enhälligt konstaterade att man inte kunde gå vidare med beredningen. Regeringen svarade med att dra tillbaka propositionen. Det här överraskar ingen, säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP och medlem av förvaltningsutskottet som också behandlade propositionen.

– Problemen var påtagliga redan från början, och trots att flera ledamöter från regeringspartierna under remissdebatten försökte tona ner de uppenbara grundlagsmässiga och människorättsmässiga bekymren gick de inte att förbise. Så här går det när man glömmer grundlagen och fakta och driver igenom propositioner som enbart handlar om politik, och uttryckligen om att rädda sannfinländarnas fallande understöd.

Det tillbakadragna lagförslaget motiverades på två sätt – dels ville man skapa en understödsform som är lägre än grunddagpengen, dels handlade det om att sänka kostnaderna för statsfinanserna.

– De här motiveringarna duger inte. Och när de sakkunniga tydligt har konstaterat att förslaget inte främjar integration, inte sparar pengar och leder till att byråkratiträsket fördjupas, är det klart att det här förslaget förtjänar att begravas, säger Adlercreutz.

Sannfinländarna har sagt att de kommer att arbeta vidare med frågan. På twitter beskyller riksdagsledamot Ville Tavio Finland för att vara en grundlagsdiktatur.

– En sådan inställning kan man inte ha som riksdagsledamot. Jag uppmanar statsminister Sipilä att se över sitt stall, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Hållbar utveckling kräver konsekvens

Pressmeddelande 24.11.2016
Fritt för publicering

 

Arbetet för hållbar utveckling kräver att alla delar på ansvaret, men i stället väljer regeringen att i nästa års budget hålla biståendet på låga 0,4 % av BNP trots den internationella målsättningen på 0,7 % av BNP. Detta är inte rätt väg, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

I en aktualitetsdebatt på torsdag diskuterar riksdagen hållbar utveckling och Agenda 2030.

– Om vi ställer upp ett mål – och det har vi gjort – måste vi också fatta de delbeslut som krävs för att vi skall nå målet. Allt annat är självbedrägeri. Det handlar om insatser här hemma, men också om insatser utanför våra gränser. Det är lika mycket frågan om framtiden för våra barn och barnbarn som för dem på andra sidan jorden. Vi har inte råd att vända oss inåt och strunta i den omgivande världen, säger Adlercreutz.

Klimatförändringen spelar en stor roll i att forma ramverket för hur ett hållbart samhälle ser ut i framtiden. Bland annat klimatflyktingarnas antal kommer att stiga i höjderna då allt fler områden blir obeboeliga.

– Vi kan inte ta två steg framåt och ett steg bakåt då det gäller satsningar på hållbar utveckling. Det är varken långsiktigt eller klokt att regeringen, till exempel, har valt att stöda den elintensiva industrin med 43 miljoner euro för att kompensera för utsläppshandelns utgifter i stället för att rikta pengarna till att bekämpa klimatförändringen. Samtidigt minskar man på biståndet, där också klimatfinansieringen ingår. Den här ekvationen håller inte.  Minimikravet måste vara att de subventioner regeringen riktar till industrin knyts till investeringar som främjar klimatmålen.