Adlercreutz välkomnar regeringens program för att öka investeringarna

Regeringen presenterade på tisdagen sitt förlag till budget för år 2020. Samtidigt presenterades ett program som strävar till att sätta fart på investeringarna inom den finländska företagssektron.

– Vi gör stora och nödvändiga satsningar på forskning och utbildning i denna budget. Det är satsningar som stärker vår konkurrenskraft. Höjda anslag för vägunderhållet hjälper oss att ta igen en del av den reparationsskuld vi har, och satsningarna på rälstrafik för oss närmare våra klimatmål. Vi gör det lättare för företag att få hit utländsk kunnig arbetskraft och unga som studerat här får per automatik stanna kvar. Det här är synnerligen välkomna nyheter för våra företag, säger Anders Adlercreutz, Svenska riksdagsgruppens ordförande.

– Investeringsnivån i Finland är låg. När vi står inför en tid av ekonomisk osäkerhet – Tysklands industriproduktion minskar och Brexit skapar ovisshet – är det viktigt att företagen vågar investera inför framtiden. Robotiseringen och tillämpningen av artificiell intelligens är stora förändringar som kräver stora satsningar, säger Adlercreutz.

–  Genom att ge företagen möjlighet att fördubbla avskrivningarna kan vi  märkbart underlätta fattandet av viktiga investeringsbeslut. Det här är en mycket välkommen förändring, säger Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen: Företagen ska ha förutsättningar att växa och rekrytera

För att Finlands sysselsättning och ekonomi ska fortsätta växa, måste företagens verksamhetsförutsättningar tryggas. Svenska riksdagsgruppen besökte lokala företag under sitt sommarmöte i Jakobstad.

– Företagen ska ha förutsättningar till att växa och rekrytera. Vi har mycket att vinna på att vi får ett företagarvänligare samhälle skapat i Finland. Säger riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– Finlands konkurrenskraft bygger på kunnande och hög teknologi. Därför är det extra viktigt att företagen har vilja och förmåga att investera. För att säkerställa detta, önskar jag att vi kan granska hur man kunde utveckla avskrivningsprinciperna, säger Adlercreutz.

Företagen har en viktigt roll med tanke på Finlands konkurrenskraft men också för att höja sysselsättningen.

– Växande företag behöver arbetskraft. Därför är det ytterst viktigt att vi med snabb tidtabell underlättar anställandet av den första arbetstagaren. Rekrytering av kunnig personal ska inte stupa på byråkrati.

Henriksson och Adlercreutz på sommarmötet i Jakobstad: Höjd sysselsättningsgrad ska vara främsta prioritet

Nu ska de åtgärder som stärker sysselsättningen konkretiseras och målmedvetet genomföras. Det betonar partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson och gruppordförande Anders Adlercreutz som i dag öppnar Svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Jakobstad.

– Regeringens målsättning att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är helt central. Vår riksdagsgrupp håller sitt sommarmöte i Österbotten, där sysselsättningsgraden redan är kring 75 procent. Kan vi nå en hög sysselsättningsgrad här i Österbotten, så kan vi göra det också i hela landet, säger Henriksson.

Hon säger att det handlar om att skapa goda verksamhetsförutsättningar för företag och att satsa på infrastrukturen. Henriksson säger att arbetsmarknaden måste fungera bättre – det kan inte vara så att vi samtidigt har brist på arbetskraft och arbetslöshet.

– För tillfället har vi många lediga jobb, men också många som är arbetslösa. Därför behöver vi skapa morötter för att det ska vara lönsammare och lättare för folk att flytta efter ett jobb. Det borde också vara ekonomiskt mer sporrande att ta emot jobb som pensionär, om man själv vill extraknäcka lite.

– I regeringsprogrammet slog vi fast att det ska bli lättare att anställa personer från andra länder, i synnerhet när det gäller kvalificerad arbetskraft. Det här är viktigt, då vi vet att många av våra företag redan nu lider av arbetskraftsbrist. Också högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden måste göras smidigare. Viktigt är också att lokala avtal främjas inom företagen. Det är bra att regeringen utarbetar en strategi för företagande, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz säger också att regeringsprogrammet innehåller många goda skrivningar som nu i samband med budgeten måste konkretiseras.

– Klimatpolitiken är inte en tvistefråga, utan ett måste – och en möjlighet. Regeringsprogrammet talar klart om ytterligare satsningar på bioekonomi, cirkulär ekonomi, energieffektivitet, utsläppsfri energiproduktion och lagring av energi. Allt förutsätter fokusering på forskning, utveckling och innovationer. Och det öppnar upp möjligheter för företagsamhet. Mycket av det ser vi här i Österbotten och det ska bli ett nöje att bekanta sig närmare med framgångskonceptet för företagen här.

Adlercreutz betonar också vardagsfaktorernas betydelse för en högre sysselsättningsgrad.

– Det är bra att regeringen går in för att minska på dagisgrupperna och satsar på en familjeledighetsreform som ökar jämställdheten på arbetsmarknaden.

Svenska riksdagsgruppens sommarmöte pågår två dagar. Förutom gruppens interna möten besöker gruppen på onsdag det framgångsrika slipmaterialföretaget Mirka i Jeppo och Malmska sjukhuset i Jakobstad. Svenska riksdagsgruppen består av SFP:s nio riksdagsledamöter samt Ålands riksdagsledamot.

Adlercreutz: Vi ska inte själva försvåra sysselsättningsmålen

Snabba förändringar i omvärlden gör att regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent ter sig mera ambitiöst dag för dag, säger Anders Adlercreutz, gruppordförande och riksdagsledamot för SFP.

– I Tyskland minskade industriproduktionen under det andra kvartalet. Brexit kastar en skugga över Europa och Trumps handelskrig leder till en allmän ovisshet oh pessimism. Allt detta måste reflekteras i både höstens budgetuppgörelse och de kommande arbetsmarknadsförhandlingarna, understryker Adlercreutz.

Han hänvisar till en färsk utredning av ETLA där det konstateras att det så kallade konkurrenskraftsavtalet har haft stor betydelse och stärkt Finlands konkurrenskraft de senaste åren.

– Det är en trend vi inte får bryta. Samtidigt vet vi, att i synnerhet den genomförda ökningen av den årliga arbetstiden med 24 timmar kommer att väcka mycket diskussion när arbetsmarknadsförhandlingarna kommer igång.

– Vi har varit i en situation som denna tidigare också. I ekonomiskt goda tider har vi med egna beslut försämrat vår konkurrenskraft. Jag hoppas att alla som sitter vid förhandlingsborden fördjupar sig i den forskning som finns och har is i magen, säger Adlercreutz.

En sysselsättningsgrad på 75 procent kräver att vi skapar cirka 60 000 nya arbetsplatser i Finland.

– För att vi ska lyckas i det arbetet måste vi ta till en bred palett med åtgärder. Inga åtgärder skall vara uteslutna, helt som vi skrivit i regeringsprogrammet. Vare sig det gäller aktivmodellen – vars effekter utreds i en rapport från VATT som publiceras senare i höst – konkurrenskraftsavtalet eller konkreta stödåtgärder ska inga beslut fattas förrän vi har klara kalkyler på vad de leder till. Vi har inte råd att själva försvåra våra sysselsättningsmål, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Gymnasieantagning på basen av medeltal endast i läseämnen bör omprövas

Adlercreutz: Gymnasieantagning på basen av medeltal endast i läseämnen bör omprövas
Om en vecka fortsätter många skolelever sin skolbana i gymnasiet. Gymnasieantagningen baserar sig på medeltalet i de sk läseämnena. Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP och ordförande för Hem och Skola i Finland, efterlyser en offentlig diskussion om hur konst- och färdighetsämnen, ämnen som inte hör till gruppen läseämnen, borde beaktas i bedömningen av ungdomars färdigheter.

Kampen om studieplatserna är hård. Framtidens arbetsliv kommer att präglas av de förändringar artificiell intelligens och teknologins utveckling kommer att föra med sig. I den situationen är det värt att fundera på om vi borde ge icke-läsämnen en större tyngd. Det, att det är svårt att bedöma dem objektivt skall inte var ett hinder – jag är säker på att den frågan går att lösa, säger Adlercreutz.

– ”Everything we teach should be different from machines. If we do not change the way we teach, 30 years from now we will be in trouble”, sade Jack Ma, den kinesiska nätbutikjättens Ali Babas grundare, nyligen på World Economic Forum. Vi bör lära ut det, som skiljer oss från maskiner. Och vi måste se behovet av förändring nu.

Gymnastik, hushållslära samt teknisk och textilslöjd ger färdigheter som behövs i ett arbetsliv som i allt högre grad kräver självständigt agerande och kreativitet. Konstämnen som musik och bildkonst ger färdigheter i icke verbal kommunikation, skapande verksamhet och att tolka känslor – färdigheter som alla är viktiga inte bara i framtidens arbetsliv utan för ett allmänt välbefinnande, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Finland har mycket att lära sig av Island

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz ordnar idag ett seminarium där Islands ambassadör i Finland Árni Þór Sigurðsson berättar om vad Island har gjort för att dramatiskt minska användning av rusmedel bland unga. På 20 år har andelen som druckit sig berusad under den senaste månaden minskat från över 40 procent till sex procent, och andelen som använt cannabis har minskat från 15 procent till två procent.

– På Island har man insett betydelsen av att erbjuda barn och unga andra meningsfulla aktiviteter i stället för att hänga på gator och torg. Man har utvecklat eftermiddagsklubbarna och infört ett hobbykort som subventionerar hobbyavgifterna. Förändringen under denna 20-årsperiod är otrolig – vi i Finland har skäl att ta exempel från Islands modell för att förbättra barns och ungas välmående också hos oss, säger Adlercreutz.

I dag använder över 80 procent av de isländska barnen i de yngre tonåren hobbykortet. De flesta hobbyer tar slut före klockan 19, vilket innebär att familjerna har möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans.

– Varje familj med barn vet hur utmanande det kan bli att få ihop vardagspusslet på ett fungerande sätt utan att minska på tiden man kan umgås tillsammans. I Finland borde vi också satsa på att förbättra möjligheterna kombinera skola med hobby och utveckla eftermiddagsklubbs-verksamheten för att underlätta vardagen för familjerna. En fungerande vardag med meningsfulla aktiviteter skapar mer välmående barn, unga och familjer.

SFP vill att Finland är en föregångare i klimatfrågor

– Jag är oerhört stolt över det klimatprogram vi nu jobbat fram. Det är ambitiöst och ligger i tiden och framhåller också de möjligheter som klimatförändringen kan innebära för Finland, säger SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

Klimatförändringen och den globala uppvärmningen är en av vår tids största utmaningar. SFP förbinder sig till att den globala uppvärmningen begränsas till max 1,5 grader och att Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035. Vi kan göra mycket på hemmaplan, men Finland ska också vara en aktiv aktör i klimatfrågor i Norden, Europa, globalt samt i internationella organisationer.

– För att lösa klimatfrågan behövs mångsidiga åtgärder. Satsningar på ny teknik, forskning, utveckling och innovation är avgörande också i det här fallet. Arbetet mot klimatförändringen innebär stora möjligheter för företag som till exempel utvecklar mer hållbar teknologi. För att nå klimatmålen krävs omställningar i samhället. Vi måste därför se till att de som påverkas mest av omställningen inte lämnas ensamma, utan stöds för att kunna anpassa sig till de nya kraven. Människogrupper eller regioner som berörs särskilt mycket av omställningen behöver kompenseras, säger Henriksson.

– Vi ska både minska på våra utsläpp, men också binda kol från atmosfären i våra skogar och åkrar. Växande skog är vår viktigaste kolsänka, och denna kolsänka måste vi värna om. Våra åkrar har också en betydande potential att binda mera kol än idag Vi vill utarbeta en modell där skogsägare kompenseras för den kolsänka de upprätthåller. För att minska på utsläppen i trafiken måste vi satsa på kollektivtrafik, speciellt rälstrafik, och öka antalet elbilar och utsläppssnåla bilar genom beskattningsåtgärder, säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

– Uppvärmning och byggande står för en stor del av utsläppen i samhället. Vi vill sporra husägare att renovera så att värmesvinnet minskar och byggnaderna blir mer energieffektiva. Byggnaders miljöbelastning borde bedömas utgående från byggnadens hela livscykel, ända från produktion av material till återanvändning. Byggnader borde också kunna producera och lagra egen el. Energiproduktionen ska vara fossilfri under 2030-talet, istället ska vi satsa på vindkraft, solenergi, bioenergi och jordvärme säger SFP:s vice ordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin.

SFP lanserade sitt klimatpolitiska program på onsdagen. Du kan läsa hela programmet här.

Adlercreutz om vårdbolagsskandalen: Väckarklockan ringer i sista sekunden

Det är aldrig bra när det går illa, men det är alltid bra, att det uppdagas. Därför är det bra att de hårresande bristerna som funnits i vissa privata hälsovårdsbolags verksamhet kommer fram just nu, säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och viceordförande för SFP.

– Förutom att vi nu har en möjlighet att granska hur myndigheterna utvärderar och följer upp bolagens verksamhet kommer vi åt att diskutera hur upphandling av vård ska göras så att vårdens kvalitet garanteras och personalresurser är rätt estimerade. Ingen ska kunna drabbas av vanvård på det sätt som nu skett.

Adlercreutz understryker att den här diskussionen måste tas nu, medan lagförslagen om vårdreformen ännu behandlas i riksdagen.

–  Ingen kan väl på allvar tro att regeringens vårdreform skulle vara svaret på de här frågorna. Tvärtom, den ökade valfriheten ger en större roll åt just de aktörer som vi nu ser att inte klarar av sina åtaganden.

Adlercreutz betonar att vårdbolagen förstås inte alla kan dras över en kam.

– Men vinstkrav som inte ackompanjeras av riktiga, fungerande kvalitativa mätinstrument och kriterier rimmar illa med de målsättningar som vi som beslutsfattare i stat och kommun har fastställt för vård och omsorg.

– Idag har kommunerna ansvar för den förebyggande vården men också för ett dåligt skött arbetes följder. De ansvarar för bashälsovården men de står också för ett dåligt skött arbetes konsekvenser eftersom de står för specialsjukvårdens kostnader.

– Social- och hälsovårdsreformen splittrar allt detta. För kommuner, vårdcentraler, de privata aktörerna och andra finns det varken ekonomiska eller andra incitament att sköta sin andel av kakan på ett sätt som gagnar helheten och främjar vården. Fall som de vi fått höra om de senaste dagarna blir inte färre utan fler, om regeringens planer går igenom som sådana, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Vi behöver EU för att lösa klimatförändringen

På onsdagen diskuteras klimatförändringen och den globala vågen av utdöende arter i riksdagen. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att Finland ska kunna se klimatförändringen som en positiv utmaning och betonar vikten av gemensamma insatser på EU-nivå.

– Klimatförändringen väntar inte. Här är samarbetet på EU-nivå mycket viktigt och Finland ska vara en drivande kraft för att bidra till att bekämpa klimatförändringen både på nationell och på global nivå. Samtidigt som Brexit ser ut att förverkligas och vissa populistiska röster vill lyfta fram EU som ett problem är det skäl att minnas att vi behöver EU för att klara av klimatutmaningen, säger Adlercreutz.

SFP kommer inom kort ut med sitt klimatprogram.

– Vår synpunkt i de centrala frågorna är klar: Finlands ska var klimatneutralt år 2035, kolkraften ska fasas ut på 2020-talet och övriga fossila bränslen ur energiproduktionen på 2030-talet. För Finland ska det här ses som en positiv utmaning: genom att vara ambitiösa skapar vi en hemmamarknad för vår cleantech-industri samtidigt som vi stöder våra exportsträvanden.

– Ungdomarna som organiserade förra fredagens klimatstrejk gjorde en beundransvärd insats. Det är bra att klimatfrågorna fortsättningsvis är högt på agendan i Finland och jag hoppas att vårens riksdagsval blir ett klimatval.

Adlercreutz och Henriksson: Klimatdokumentet visar att allt fler partier tar klimatförändringen på allvar

– Det är viktigt att vi har kunnat enas om ett gemensamt dokument och om målet att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader, säger SFP:s partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

Alla riksdagspartier förutom Sannfinländarna har idag kommit överens om ett dokument med gemensamma klimatpolitiska linjedragningar för Finland. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz var partiets representant i arbetsgruppen. Både Henriksson och Adlercreutz är nöjda med resultatet.

– Linjedragningarnas ambitionsnivå är relativt hög och mycket mer än vad vi hade kunnat hoppas på för fyra år sedan. Det är tydligt att medvetandet har stigit och att allt fler inser allvaret i situationen. Bekämpningen av klimatförändringen kräver åtgärder nu, säger Adlercreutz.

– En hög ambitionsnivå skapar också möjligheter – om vi har en fungerande hemmamarknad för cleantech-lösningar gagnar det vår exportindustri. Det här är en växande framtidsbransch där Finland ska sikta på att vara en av föregångarna, säger Adlercreutz.

Syftet är att linjedragningarna ska stöda den följande regeringsperioden och Finlands EU-ordförandeskap.

–  Överenskommelsen ger en god grund för Finlands kommande EU-ordförandeskap, som infaller under andra halvan av år 2019. Dessutom utgör den ett bra botten för vårens regeringsförhandlingar och utformningen av regeringsprogrammet för den kommande fyraårsperioden. Nu har vi en gemensam utgångspunkt att arbeta vidare på, säger Henriksson.