Adlercreutz: Det Nationella cancercentret skall sköta uppföljningen av senkomplikationer hos personer som haft cancer som unga

Riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz lämnade i december 2017 in ett skriftligt spörsmål i vilket han lyfte fram färsk forskning som visar att det finns ett behov för uppföljning av senkomplikationer för personer som haft cancer som under 35-åringar. Uppföljningen borde utföras av det Nationella cancercentret, som för tillfället håller på att grundas.

− Enligt ny forskning har personer som haft cancer och fått cytostatikabehandling vid under 35 års ålder en ökad risk för att insjukna i hjärt- och cirkulationssjukdomar och för dödsfall i förtid. Uppkomsten av dessa skulle kunna minskas med hjälp av ett nationellt uppföljningsprogram för senkomplikationer, säger Adlercreutz.

Finland har för tillfället inget enhetligt system inom cancerbehandlingen för uppföljning av senkomplikationer hos personer som haft cancer som unga vuxna. I social- och hälsovårdsministeriets utredning från 2012 föreslogs uppföljning för personer som haft cancer som under 25-åringar. Enligt den nyaste forskningen borde uppföljningen utvidgas för att omfatta också dem som haft cancer som under 35-åring.

Adlercreutz efterlyser aktiva åtgärder för att organisera uppföljningen av senkomplikationer inom ramen för det Nationella cancercentrets uppgifter.

− Minister Saarikko lyfte i sitt svar på det skriftliga spörsmålet fram förslaget att det Nationella cancercentret som grundas år 2018 skulle kunna ha hand om uppföljningen av senkomplikationer. Detta kan inte förbli ett förslag utan måste verkställas. Varje år insjuknar ca 700 unga vuxna i åldern 18–35 i cancer i Finland. Uppföljning av senkomplikationer har konstaterats vara kostnadseffektivt i undersökningar som fokuserat på barn som insjuknat i cancer. Vi behöver ett tillräckligt omfattande och enhetligt nationellt system för uppföljning av senkomplikationer även för unga vuxna.

 

SFP i Nyland: Kommunerna måste bli bättre på att förhindra osunt byggande

Dåligt byggande leder till sjuka invånare, användare och stora kostnader i samhället och för medborgarna. Svenska folkpartiets kretsstyrelse i Nyland är av den åsikten att de kommunala byggprocesserna bör förbättras så att problemen rättas till. Alltför många offentliga byggnader, bl.a. sjukhus och skolor, håller inte måttet.

− Vi bör ändra på upphandlingslagen så att det alltid ställs kvalitetskrav på planering och byggande när kommunerna upphandlar, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz, som själv är arkitekt till utbildningen.

− Det är också viktigt att vi har ordentliga instrument när vi mäter inomhusluft och att vi klart definierar hur mätningen utförs, fortsätter Adlercreutz.

Den sammanlagda verkan av många små problem i planerings- och byggnadsskedet leder det till problematiska byggnader i framtiden. Vi måste våga använda kvalitetsmätare och beslutsfattarna måste våga underkänna underprissatta planering- och byggofferter. I de offentliga byggnaderna sitter mycket av vår nationalförmögenhet. Vi har inte råd att kasta bort pengar på hus som gör oss sjuka, konstaterar kretsstyrelsen för SFP i Nyland.

Adlercreutz i diskussionen om Meri-Lappi: ”Nedmonteringen av sjukhusen och centraliseringen av operationsverksamheten bör läggas på is”

SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz kräver att regeringen avbryter verkställandet av jourreformen, det vill säga nedmonteringen av sjukhusen och centraliseringen av de mindre sjukhusens operationsverksamhet.

– Det är fortfarande helt oklart vad det kommer att bli av vårdreformen. Flera experter har under remissrundan riktat hård kritik mot regeringens nya valfrihetsproposition. Därför är det intressant att speciellt Centern är redo att centralisera och nedmontera sjukhusnätverket innan det finns någon säkerhet om landskapens eller vårdreformens öden, säger Adlercreutz.

– Det enda rätta alternativet skulle vara att nu ta en ordentlig timeout och avbryta verkställandet av jourreformen, det vill säga nedmonteringen av sjukhusen, eftersom vi ännu inte vet hur regeringens vårdreform i slutändan kommer att se ut – eller om den ens blir av.

Regeringens centraliserings- och jourreform ska träda i kraft i årsskiftet. Adlercreutz talade idag om regeringspropositionen som var en följd av utlokaliseringen av sjukhuset i Meri-Lappi.

 

Västnyländska riksdagsledamöter lobbar för en elektrifiering av Hangö—Hyvinge-banan

Pressmeddelande 29.9.2017
Publiceringsfritt genast

 

Riksdagsledamöterna Anders Adlercreutz (SFP), Thomas Blomqvist (SFP), Maarit Feldt-Ranta (SDP) och Joona Räsänen (SDP) har lämnat in en gemensam budgetmotion om anslag för elektrifieringen av Hangö—Hyvinge-banan. Riksdagsledamöterna betonar vikten av banans elektrifiering för hela Västnyland och kräver att det snabbt förverkligas.

– Hangö—Hyvinge-banan är den enda banan för godstrafik i södra Finland som inte ännu elektrifierats. Banavsnittets elektrifiering skulle trygga Västra Nylands industri samt smidiga och kostnadseffektiva varutransporter också i framtiden. En elektrifiering av banavsnittet skulle även ha en klimatpolitisk betydelse eftersom det är viktigt att vi främjar miljövänliga järnvägstransporter framom landsvägstransporter, säger Adlercreutz.

– Varutrafiken genom Hangö hamn nådde 4,7 miljoner ton år 2016 och i maj det här året har hamnen gjort ett nytt månadsrekord. Hamnens styrkor är en snabb förbindelse till Kontinentaleuropa och snabb hantering av frakt, vilket fortsättningsvis kommer att framhävas i den allt mer effektiva industrin och tillhörande logistikkedjor. En elektrifiering av banan skulle dessutom ha samhällsekonomisk nytta och elektrifieringen skulle främja hela närområdets näringsliv, säger Räsänen.

– Inom persontrafiken kunde en elektrifiering möjliggöra utvecklandet av en direkt tågförbindelse från Helsingfors via Karis till Hangö. Direkta förbindelser är ur passagerarnas synvinkel eftersträvansvärda, och därför bör vi långsiktigt sträva efter att främja sådana snabba förbindelser. En utveckling av banavsnittet skulle också kunna gynna kommunerna i form av mer investeringar och nya kommuninvånare, säger Feldt-Ranta.

– En elektrifiering av banavsnittet togs upp redan år 2012, men konkreta åtgärder och en tillräcklig finansiering har saknats. Den tidigare elektrifieringsplanen har redan hunnit föråldras, men Trafikverket har nyligen inlett arbetet för att uppdatera planen. När planen blir färdig innan årsskiftet skulle det vara av yttersta vikt att den leder till konkreta åtgärder och att elektrifieringsprojektet kommer igång så snabbt som möjligt, säger Blomqvist.

Adlercreutz efterlyser fond för mögelsaneringar

Pressmeddelande 28.9.2017
Publiceringsfritt genast

 

Riksdagsledamot Anders Adlercreutz har lämnat in en åtgärdsmotion där han uppmanar regeringen att grunda en fond för mögelsaneringar av skolor och daghem. Fonden skulle bevilja pengar till kommuner som brottas med inomhusluftsproblem orsakade av mögel- och fuktskador.

– Enligt en uppskattning från 2012 berörs 172 000–259 000 dagisbarn, skolelever och personal varje år av mögel- och fuktskador i byggnader. Alla blir inte sjuka, men en del får riktigt svåra symptom av att vistas i fuktskadade utrymmen. Fonden ska finnas till för sådana tillfällen som kommunerna har fler byggnader att reparera än vad budgeterna ger utrymme för, säger Adlercreutz.

Många kommuner är idag tvungna att välja vilka byggnader som det finns pengar till att reparera, vilket leder till att barn och personal kan bli tvungna att vistas i fuktskadade utrymmen i orimligt långa tider.

– Inga barn eller vuxna ska behöva vistas i byggnader som gör dem sjuka. Därför uppmanar jag regeringen att grunda en fond ur vilken kommuner kan ansöka om pengar för saneringar då de egna resurserna inte räcker till. När det kommer till frågor som gäller hälsan ska man inte behöva vänta till följande budgetperiod innan man kan ta till nödvändiga åtgärder.

Mer ambitiös klimatpolitik behövs

Pressmeddelande 27.9.2017
Publiceringsfritt genast

 

Statsrådet klimatpolitiska plan på medellång sikt är ett konkret, välstrukturerat dokument som tar fasta på de utmaningar vi har, men det finns mycket som tyder på att vi inte ser allvaret.

Det konstaterade Anders Adlercreutz (SFP) i riksdagens debatt om klimatpolitiken på onsdag.

– Vad gör vi idag? Vi dirigerar om intäkterna från handeln med utsläppsrätter tillbaka till industrin. Vi behandlar beskattningen av drivmedel, inte ur en klimatsynvinkel utan som regionalpolitiska spelknappar. Vi ser budgetbokens satsningar på kollektivtrafik som en fiskal övning, när vi borde se dem som en del i vår klimatpolitik, säger Adlercreutz.

Han efterlyser större målmedvetenhet i övergången till elbilar och hänvisar till Norge som föregångsland. Adlercreutz betonar att 40 procent av våra utsläpp hänför sig till våra byggnader.

– Att satsa på träbyggandet är en klimatåtgärd. Därför är det av största betydelse att regeringen luckrar upp normerna för träbyggandet. I synnerhet då det är uppenbart att vi kommer att öka på avverkningen i våra skogar, på ett sätt som på kort sikt halverar vår kolsänka, är det viktigt att det trä som vi tar ut ur skogen går till långvariga träprodukter, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Är regeringen äntligen fri från sannfinländska bojor?

Pressmeddelande 21.6.2017
Publiceringsfritt genast

 

Förra veckans regeringskris utmynnade i ett nytt samarbete mellan Centern, Samlingspartiet och den sannfinländska utbrytargruppen Nytt alternativ, eller Blå framtid som den numera kallar sig. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz frågar om det nu finns möjlighet för reformer som under den sannfinländska tiden inte varit möjliga.

– Sannfinländarna har hittills kunnat torpedera många reforminitiativ, men Blå framtid har varken ett partiprogram eller en partiorganisation som skulle styra de kommande linjedragningarna. Skulle det nu finnas möjlighet att reformera familjeledighetssystemet eller slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft, frågar Adlercreutz.

Regeringsprogrammet, som Blå framtid säger sig omfatta i sin helhet, har en sysselsättningsmålsättning på 72 procent.

– För att få fart på sysselsättningen måste vi skapa en mer jämställd arbetsmarknad. Idag är kvinnornas sysselsättningsgrad mycket lägre än männens – därför behöver vi en familjeledighetsreform. Behovsprövningen av utländsk arbetskraft är direkt skadlig för företag inom snabbt växande, internationella branscher. Forskning visar att anställning av en arbetstagare med utländskt ursprung främjar exporten och därmed den ekonomiska tillväxten.

– Jag hoppas att den nygamla regeringen nu har mod att ta tag i alla de frågor som inte framskridit på grund av sannfinländarna, och en gång för alla frigör sig från de bojor som hittills stoppat många reformer.

 

SFP:s förslag till familjepolitisk helhetsreform finns att läsa här:
http://www.sfp.fi/sv/node/7968

 

Ansvarslöst av Trump

Pressmeddelande 1.6.2017
Publiceringsfritt genast

 

USA:s president Donald Trump meddelar att han vill att USA lämnar Parisavtalet för att eventuellt återvända om deras nya krav uppfylls. Meddelandet kommer bara en halv timme efter att Ryssland enligt mediakällor stöder klimatavtalet. SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser Trumps planer vara ansvarslösa och kortsiktiga.

– Det här är ett hårt bakslag för hela världen, för alla kommande generationer. Men det är också förnuftsvidrigt rent ekonomiskt. Den globala marknaden för ren energi beräknas vara 6 000 miljarder dollar år 2030. Den marknad riskerar USA tappa fotfäste på då man nationellt nu bestämmer sig för att dra sig ur Parisavtalet. Samtidigt ger USA och Trump frivilligt över det moraliska globala ledarskapet till Kina. Det kan inte vara ett recept för att ”make America great again,” säger Adlercreutz.

– USA förlorar i såväl diplomati, inflytande, handel som teknologi. Det är mycket svårt att se vad de har att vinna på att tillsammans med Syrien och Nicaragua vara de enda länderna utanför Parisavtalet. Maken på kortsiktig politik har man inte sett på länge. Nu gäller det för Europa att axla ansvaret.

Adlercreutz: Klimatet kan inte betala för den tunga industrin

Pressmeddelande 1.6.2017
Publiceringsfritt genast

 

Lagen om kompensering av indirekta kostnader för handel med utsläppsrätter träder ikraft idag. Det centrala syftet med lagen är att kompensera den elintensiva industrin för de indirekta kostnader som handel med utsläppsrätter förorsakar.

– Logiken i den nya lagen är förvrängd. Utsläppshandeln finns uttryckligen till för att vi skall ha ekonomiska styrmedel som leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Utsläppshandeln finns inte till för att finansiera den tunga industrin, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Tidigare riktades utsläppsrättsintäkterna till finansieringen av Finlands utvecklings- och klimatarbete. Nu går de i stället till den energiintensiva industrin trots att Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) sågat den nya lagen. VATT har även presenterat en utredning kring de negativa effekterna av energiskattestöden överlag.

– Bland våra största framtida globala utmaningar finns klimatförändringen och följderna av den. Vi måste ta till konkreta åtgärder som kan förebygga klimatförändringens konsekvenser. Det är absurt och ekonomiskt oansvarigt att regeringen istället väljer att blint pumpa in pengar i större företag, trots att det är påvisat att konkurrenskraften inte är beroende av stöden. Det minsta vi kan kräva, är att pengarna i så fall går till investeringar som minskar på utsläppen.

Adlercreutz: Bygg sunt, inte billigt!

Pressmeddelande 31.3.2017
Publiceringsfritt genast

 

Både Yle och Helsingin Sanomat har de senaste dagarna rapporterat om omfattande fuktproblem i det s.k. Spetshuset på Busholmen, byggt år 2014 och ägt av Helsingfors stad, där vattnet läcker in i lägenheterna. Det här är ingen engångsföreteelse – i många kommuner har vi problem med både skolor och daghem.

– En byggnads livscykel är en lång kedja händelser, där något så enkelt som bristande kommunikation kan leda till problem. Kommunerna behöver också bättre kunnande på upphandlingssidan. Man skall våga använda kvalitetsmätare både när man upphandlar planerare och byggare. Att välja ett annat alternativ än det billigaste skall inte ses som en risk, för det är ju just tvärtom, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Forskning vid Tammerfors tekniska universitet påvisar klart att ökad tjocklek på isoleringen är en klar riskfaktor. Det är viktigt att i förebyggande syfte frångå tron på teoretisk energieffektivitet och i stället ser på hela byggnadens livscykel – någonting som också skulle gynna träbyggande.

– Vi ska använda oss av enkla, beprövade lösningar när vi bygger. När problemen dykt upp är det ofta för sent. En konditionsgransking är inte något man skall ta till först då problemen uppstår, det skall vara en kontinuerlig process som görs i förebyggande syfte, gärna av en person som känner byggnadens och dess underhåll. Därför bör kommunerna ha en klar ansvarsperson när de bygger nytt, som är med under hela processen från planering, bygge till användning.

Adlercreutz ordnar ett seminarium om sunt byggande och inomhusluftsproblematiken i riksdagens infocentrum måndag 3.4 kl. 18.00.