Adlercreutz om budgetförslaget: Viktiga satsningar som stärker Finlands konkurrenskraft

/0 Kommentarer/i , /av

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med förhandlingsresultatet om förslaget till statsbudget år 2024. Fokus är på att stärka Finlands offentliga ekonomi och minska skuldsättningen. Därför behövs satsningar som stärker Finlands konkurrenskraft.

Adlercreutz poängterar att utgiftssidan är mycket restriktiv.

– Trots att vi varit tvungna att anpassa ekonomin på många sätt är underskottet fortfarande enormt. Så kan det inte vara. De kommande årens åtgärder kommer att minska underskottet så länge vi ser till att ekonomin i övrigt växer och sysselsättningsgraden hålls hög. Därför behövs regeringens åtgärder, säger Adlercreutz.

Adlercreutz välkomnar särskilt satsningarna på forskning och utveckling, främjande av den gröna omställningen och satsningarna på nödvändiga infrastrukturprojekt.

– Finlands konkurrenskraft bygger på att vi håller oss i täten vad gäller forskning, utveckling och innovation. Finansieringen för forskning och utveckling föreslås nu bli ca 280 miljoner större år 2024 än detta år. Regeringen har också fattat beslut om att rikta REPowerEU-pengar bland annat till främjandet av den gröna omställningen. Jag vill också lyfta fram satsningar på laddnings- och tankningsinfrastruktur samt tryggandet av METSO-, HELMI- och NOUSU-programmen som viktiga helheter, säger Adlercreutz.

I regeringsförhandlingarna fattades beslut om ett fyra miljarders investeringsprogram för att sätta fart på tillväxten. Enligt Adlercreutz kommer dessa satsningar nu igång med flera nödvändiga infrastrukturprojekt. Regeringen har fattat beslut både om finansiering samt om att påskynda utvalda projekt.

– Jag är särskilt glad över att Kustbanans utvecklingsplan för sträckan Köklax-Karis hör till de brådskande planeringsobjekt som ska främjas. Beslutet om finansieringen ska formellt fattas år 2024. Det är mycket viktigt att utvecklingen av Kustbanan tar fart. Kustbanan spelar en central roll för hela Västnyland, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter även fram att fördjupningen av farleden till Koverhar hamn i Hangö föreslås få finansieringsfullmakt i den andra tilläggsbudgeten för 2023, samt att fördjupningen av farleden till Lovisa hamn hör till de projekt som främjas med snabb tidtabell. Gällande den sistnämnda ska finansieringsbeslut fattas år 2025.

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz: Viktigt att inre marknaden fungerar

/1 Kommentar/i , /av

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz deltog i EU:s allmänna råd som möttes i Bryssel den 19 september.

– Fri rörlighet för både varor, arbetskraft och tjänster är centrala frågor för Finland, liksom konkurrensneutralitet inom unionen. Med tanke på EU:s konkurrenskraft är det viktigt att den inre marknaden återgår till det normala, säger minister Adlercreutz.

– Under pandemin lättade vi på reglerna för statliga stöd, men nu måste vi återgå till det normala. Det gynnar inte EU:s konkurrenskraft att medlemsländerna konkurrerar om investeringar sinsemellan med hjälp av olika statsstöd. Spelreglerna måste återställas så snabbt som möjligt, säger minister Adlercreutz.

Rådsmötet behandlade också ordförandelandet Spaniens förslag att utöka EU:s officiella språk med katalanska, baskiska och galiciska. EU har nu 24 officiella språk.

– Det är viktigt att vi värnar om den kulturella och språkliga mångfalden i EU. Samtidigt anser Finland att de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av Spaniens förslag måste analyseras noga. Det som också behöver utvärderas är hurudana följder det får för beslutsfattandet ifall antalet språk utökas, och hur tidtabellen för lagar och förordningar påverkas, säger minister Adlercreutz.

På agendan fanns också förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 26–27 oktober, som kommer att tangera till exempel EU:s stöd till Ukraina.

I det allmänna rådet företräds medlemsländerna främst av Europaministrarna. Allmänna rådet ansvarar för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Ministrarna med ansvar för EU-frågor diskuterar EU:s språkförordning och inleder förberedelserna inför Europeiska rådets oktobermöte

/0 Kommentarer/i /av

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel tisdagen den 19 september. Viktiga frågor på dagordningen är Spaniens begäran om ändring av EU:s språkförordning, förberedelserna inför Europeiska rådets oktobermöte och fortsättningen på rådets rättsstatsdialog. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Allmänna rådet ska diskutera en ändring av EU:s språkförordning. Den spanska regeringen framförde den 17 augusti 2023 en begäran att katalanska, baskiska och galiciska ska bli officiella språk i EU. Finland förhåller sig avvaktande till Spaniens begäran att göra landets tre landsdelsspråk till officiella språk och arbetsspråk i EU. För närvarande har EU 24 officiella språk. De ekonomiska och administrativa konsekvenserna av och de rättsliga förutsättningarna för att införa nya officiella språk måste analyseras noggrant. Det finns också en risk att fler officiella språk skulle fördröja EU:s beslutsfattande och rättsakters ikraftträdande. Finland anser att det är viktigt att trygga den kulturella och språkliga mångfalden i unionen. Man måste också utreda möjligheten att på unionsnivå med mindre betungande metoder främja rättigheterna för dem som talar landsdelsspråk.

Rådet kommer också att inleda förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 26–27 oktober genom att granska utkastet till dagordning. Teman för Europeiska rådets oktobermöte är Rysslands anfallskrig mot Ukraina och EU:s stöd till Ukraina, halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram 2021–2027, ekonomi och konkurrenskraft samt migration. Dessutom ska Europeiska rådet diskutera förberedelserna inför FN:s klimatmöte i Dubai (COP28). Allmänna rådet beaktar dagordningen för Europeiska rådets möte och återkommer närmare till mötets teman när det sammanträder igen den 24 oktober 2023.

”Med tanke på EU:s konkurrenskraft är det viktigt att den inre marknaden återgår till det normala. Vi lättade på reglerna om statligt stöd under pandemin, men nu måste vi återgå till en normal vardag. Fri rörlighet för varor, arbetskraft och tjänster samt konkurrensneutralitet är centrala frågor för Finland. Det gynnar inte EU:s konkurrenskraft att medlemsländerna med hjälp av statligt stöd konkurrerar om investeringar. Det är väsentligt att spelreglerna återställs så snabbt som möjligt”, säger minister Adlercreutz.

Ministrarna ska diskutera kommissionens avsiktsförklaring med de viktigaste inslagen i förberedelserna av kommissionens arbetsprogram för 2024 utifrån kommissionens ordförande von der Leyens tal om tillståndet i unionen. Diskussionen är offentlig.

Rådet fortsätter sin rättsstatsdialog genom att granska det allmänna rättsstatsläget i EU utifrån kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2023. Dessutom informerar det spanska ordförandeskapet hur den utvärdering av rättsstatsdialogen som inleddes i juli 2023 framskrider. Finland fortsätter på sin långsiktiga linje i rättsstatsfrågor och främjar rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Finland anser att kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen och rådets rättsstatsdialog utifrån rapporten är av väsentlig betydelse när det gäller att stärka rättsstatsprincipen i EU.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

 

Pressmeddelande från statsrådets kansli 18.9.2023.

Andreas Elfving blir minister Adlercreutz specialmedarbetare

/0 Kommentarer/i /av

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz har utsett politices kandidat Andreas Elfving till sin specialmedarbetare vid statsrådets kansli.

Elfving övergår till uppdraget från Svenska folkpartiets partikansli, där han arbetade som politisk sekreterare. Under de senaste tio åren har Elfving också ansvarat för Svenska folkpartiets internationella ärenden.

I minister Adlercreutz kabinett ansvarar Elfving för EU-ärenden och kommunikation.

Europa- och ägarstyrningsministerns andra specialmedarbetare är Crista Grönroos, som har skött uppdraget sedan juli. Grönroos ansvarar för ägarstyrningsfrågor, bistår i frågor som gäller EU-politiken och samordnar arbetet i ministerns kabinett.

 

Pressmeddelande från statsrådets kansli 6.9.2023
Bild: Lauri Heikkinen, statsrådets kansli

Europaminister Adlercreutz och Sveriges EU-minister Roswall träffades

/0 Kommentarer/i , /av

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz träffade Sveriges EU-minister Jessika Roswall fredagen den 1 september. Ministrarna diskuterade flera aktuella frågor i samband med Europaforum i Åbo.

Ministrarna Adlercreutz och Roswall diskuterade bland annat Europeiska unionens framtid och utvidgning, halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och beredningen av EU:s strategiska agenda för 2024–2029. De tog också upp de bilaterala relationerna mellan Finland och Sverige.

”Jag är glad över att ha haft möjlighet att träffa Sveriges EU-minister Jessika Roswall redan flera gånger. Samarbetet mellan våra länder är viktigare än någonsin. Det är första gången som Sverige omnämns i regeringsprogrammet som Finlands närmaste partner. EU-ärenden innefattar många viktiga frågor där vi behöver samarbete mellan likasinnade länder, till exempel när det gäller den inre marknaden och rättsstatsmekanismen”, sade minister Adlercreutz.

I Åbo diskuterade minister Adlercreutz också med Tobias Lindner, som är statssekreterare vid Tysklands utrikesministerium. De utbytte synpunkter bland annat på det utrikes- och säkerhetspolitiska läget och den inre marknaden.

 

Pressmeddelande från statsrådets kansli 

Adlercreutz: Utan en stark inre marknad kan EU inte påverka globalt

/0 Kommentarer/i , , /av

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz deltog på torsdagen i en diskussion om Europas och Afrikas ekonomiska förhållande på Wasa Future Festival tillsammans med bland annat kommissionär Jutta Urpilainen. Adlercreutz lyfte upp vikten av gemensamma spelregler för att unionen ska vara en attraktiv handelspartner.

– Det är viktigt att vi målmedvetet arbetar för att öka och stärka EU:s trovärdighet på den globala marknaden. Det är så vi garanterar att vi hålls konkurrenskraftiga också framöver. Många av de stora globala utmaningar vi står inför – klimatförändringen, hoten mot vår demokrati, säkerhetsutmaningarna och ekonomin som helhet – löses inte utan ett EU som driver dessa frågor, säger Adlercreutz.

En fungerande inre marknad har varit en av unionens stora styrkor. Under coronapandemin fungerade emellertid inte marknaden normalt och bland annat begränsningar i den fria rörligheten skapade utmaningar.

– Den tiden måste vi lämna bakom oss. Vi är helt beroende av en fungerande fri inre marknad och måste akta oss för mekanismer som stör den. Detta är helt centralt för att unionen ska fungera. Konkurrenskraft skapas då marknaden fungerar. Ekonomiska stöd ger i längden felaktiga signaler och stärker inte marknaden på sikt, säger Adlercreutz.

Under tillfället, där också Rwandas, Moçambiques och Brasiliens representanter deltog, underströk Adlercreutz vikten av ömsesidiga partnerskap.

–  EU är redan på många sätt en bra partner och vill bli ännu bättre. Vi använder oss inte av privata arméer eller köper inte heller upp landets bästa jordbruksmark i gengäld för att göra affärer. EU:s mål är att bygga upp långsiktiga partnerskap som bygger på hållbara lösningar och skapar välstånd, säger Adlercreutz.

Adlercreutz har tillbringat hela veckan i Österbotten och besökt flera olika företag.

–  Det finns många bra saker på gång i hela regionen. Energisektorn sprider välstånd både lokalt och globalt och många viktiga infrastrukturprojekt är under planering. Det har varit inspirerande att se hur företag vågar växa och hur fint samarbetet mellan utbildningsanstalter och industrin fungerar, säger Adlercreutz.

Grönroos blir specialmedarbetare för minister Adlercreutz

/0 Kommentarer/i , /av

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz har utsett politices magister Crista Grönroos till sin specialmedarbetare vid statsrådets kansli.

Grönroos övergår till uppdraget från Svenska folkpartiets partikansli, där hon varit politiskt sakkunnig. Tidigare har Grönroos arbetat bland annat som tf. lagstiftningssekreterare för Svenska riksdagsgruppen och som riksdagsassistent.

Grönroos assisterar europa- och ägarstyrningsminister Adlercreutz i de ärenden som hör till ministerns ansvarsområde.

 

Pressmeddelande från statsrådets kansli 11.7.2023.
Bild: Lauri Heikkinen, statsrådets kansli

Henrikson, Adlercreutz och Bergqvist blir ministrar i regeringen Orpo

/0 Kommentarer/i , /av

Svenska folkpartiet kommer att ha tre ministrar i den kommande regeringen. SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson blir undervisningsminister med ansvar även för de nordiska frågorna, Svenska riksdagsgruppens ordförande, riksdagsledamot Anders Adlercreutz blir Europa- och ägarstyrningsminister och riksdagsledamot Sandra Bergqvist blir idrotts- och ungdomsminister (2 år).

– Regeringen satsar nu på de grundläggande färdigheterna – alla ska kunna läsa, skriva och räkna då de har slutfört den grundläggande utbildningen. Vi vill ge arbetsro och mera tid åt både eleverna och lärarna. Vi kommer att satsa på skolan och riktar därför ytterligare 200 miljoner till den grundläggande utbildningen. Finland ska tillbaka till världstoppen när det kommer till utbildningen, säger Henriksson.

– I den oroliga tid vi lever i är ett nära europeiskt samarbete allt viktigare. Tillsammans ska vi arbeta för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt EU som står upp för de gemensamma värderingarna om mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och demokratin, säger Adlercreutz.

– Finland behöver en välmående befolkning. Idag ser vi en ökande trend av utanförskap och utslagning av unga. Dessutom har ungas mentala välbefinnande överlag försämrats. Även den stillasittande livsstilen bland finländarna skapar idag olika hälsoproblem. Vi behöver åtgärder som stärker både den mentala och fysiska hälsan, säger Sandra Bergqvist.

SFP:s partistyrelse och riksdagsgrupp samlades till möte på måndagen för att ta beslut om partiets ministrar.  SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson presenterade ministervalen vid en presskonferens på SFP:s partikansli den 19. juni.

 

SFP:s ministrar:

Undervisningsminister: Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson är justitieminister och har fungerat som SFP:s ordförande sedan 2016. Henriksson valdes första gången till justitieminister år 2011 och är den som innehaft justitieministerportföljen längst i Finland. Henriksson är SFP:s riksdagsledamot från Vasa valkrets sedan 2007. 

Europa- och ägarstyrningsminister: Anders Adlercreutz
Anders Adlercreutz är SFP:s riksdagsledamot och Svenska riksdagsgruppens ordförande Adlercreutz valdes första gången till riksdagen år 2015 från Nylands valkrets.

Idrotts- och ungdomsminister (2 år): Sandra Bergqvist

Sandra Bergqvist är SFP:s riksdagsledamot. Bergqvist valdes för första gången till riksdagen år 2019 från Egentliga Finlands valkrets.

Riksdagens företagsamhetsgrupp föreslår att man skapar en plan för att bidra till återuppbyggnad

/0 Kommentarer/i , /av

Riksdagens företagsamhetsgrupp samlades till ett konstituerande möte tisdagen den 13 juni. Gruppens presidium fick fortsatt förtroende då Saara-Sofia Sirén (Saml.) valdes till ordförande och Anders Adlercreutz (SFP) till vice ordförande. Före mötet ordnade gruppen ett diskussionstillfälle om återuppbyggnaden av Ukraina ur ett finländskt näringslivsperspektiv.

“Förutom ett enormt mänskligt lidande, har Ryssland förstört en betydande del av Ukrainas infrastruktur. Det är viktigt att fortsätta ge ett mångfacetterat stöd till Ukraina för att landet ska vinna kriget, samtidigt som det är det viktigt att redan nu lägga fokus på återuppbyggnaden.”, sammanfattar Sirén.

Världsbanken har uppskattat kostnaderna för återuppbyggnaden till minst 350 miljarder euro. ”Detta är en möjlighet för finska företag att bidra till att hjälpa Ukraina. För att arbetet ska vara effektivt, samordnat och riktat på ett meningsfullt och effektivt sätt, behövs planering”, fortsätter Sirén, som även poängterar att företagsamhetsgruppen har under sitt möte gjort ett gemensamt ställningstagande om ämnet.

”Danmark, till exempel, har en nationell plan för återuppbyggnaden av Ukraina, och Sverige håller på att grunda ett Business Sweden-kontor i Kiev. Även Finland bör verka aktivt”, säger Adlercreutz.

I sitt uttalande påpekar företagsamhetsgruppen att finländska företag har ett mycket stort kunnande och lösningar som behövs i Ukraina. Ren energi, telekommunikation, hälsoteknik och utbildning är exempel på finländska exportprodukter som det finns en ökad efterfrågan på. Företagen behöver också rådgivning och stödtjänster för att kunna engagera sig i att hjälpa Ukraina.

Därför anser riksdagens företagsamhetsgrupp att Finland måste börja planera och samordna samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn i återuppbyggandet av Ukraina. Detta för att vi ska kunna säkerställa så effektiva åtgärder som möjligt, samtidigt som vi främjar Ukrainas möjligheter till ett EU-medlemskap och omstrukturering till ett mer hållbart land.

Hela uttalandet hittas här.

Riksdagens företagsamhetsgrupp föreslår att man skapar en plan för att bidra till återuppbyggnaden av Ukraina

/0 Kommentarer/i /av

Riksdagens företagsamhetsgrupp föreslår att man skapar en plan för att bidra till återuppbyggnaden av Ukraina. 

Företagsamhetsgruppen samlades till ett konstituerande möte tisdagen den 13 juni. Före mötet ordnade gruppen ett diskussionstillfälle om återuppbyggnaden av Ukraina ur ett finländskt företags- och näringslivsperspektiv. Under tillfället fick gruppen ta del av presentationer från ukrainska ambassaden, Företagarna i Finland och Finlands Näringsliv.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har orsakat enorm förstörelse i landet. Förutom ett enormt mänskligt lidande, har Ryssland förstört en betydande del av Ukrainas infrastruktur. Det är viktigt att fortsätta ge ett mångfacetterat stöd till Ukraina för att landet ska vinna kriget, samtidigt som det är det viktigt att redan nu lägga fokus på återuppbyggnaden.

Återuppbyggandet av landet kommer att bli en lång och dyr process. Världsbanken, Europeiska kommissionen och den ukrainska regeringen har i september förra året uppskattat kostnaderna för återuppbyggnaden till minst 349 miljarder dollar. Skadorna och förstörelsen i landet växer dag för dag.

Återuppbyggnad kan kännas som ett avlägset ämne mitt i ett krig, men det är nödvändigt att påbörja reparationsarbeten på kritisk infrastruktur och energiförsörjning medan kriget fortfarande pågår. Återuppbyggnaden är redan i gång.

Ukraina har blivit Finlands största enskilda mål för utvecklingssamarbete. Samtidigt kommer återuppbyggnadsprocessen att ge finländska företag möjlighet att delta i hjälpen till Ukraina. En plan behövs för att säkerställa att arbetet är effektivt, samordnat och målinriktat på ett meningsfullt och effektivt sätt.

Många nordiska länder är redan aktiva i återuppbyggandet av Ukraina. Danmark har till exempel en nationell plan för återuppbyggandet av Ukraina och Sverige håller på att öppna ett Business Sweden-kontor i Kiev.

Företagsamhetsgruppen påpekar att finländska, ansvarsfulla företag har ett mycket stort kunnande och lösningar som behövs i Ukraina. Ren energi, telekommunikation, hälsoteknik och utbildning är exempel på finländska exportprodukter som det finns en ökande efterfrågan på. Företagen behöver också rådgivning och stödtjänster för att kunna engagera sig i att hjälpa Ukraina.

Uppmärksamhet måste också fästas på utformningen av den ekonomiska grunden för återuppbyggnaden. Vi måste bedöma vilka finansiella instrument som är centrala för Finland och hur de kan utvecklas. Det är också viktigt att klargöra finansieringsmöjligheter, eftersom vi måste vara beredda på att göra ändringar i vår lagstiftning och bedöma  finansieringsbehovet. För att återuppbyggnaden ska ske på ett hållbart och bra sätt, räcker inte snabba och kortsiktiga åtgärder.

Därför anser riksdagens företagsamhetsgrupp att Finland måste börja planera och samordna samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn i återuppbyggandet av Ukraina. Detta för att vi ska kunna säkerställa så effektiva åtgärder som möjligt, samtidigt som vi främjar Ukrainas möjligheter till ett EU-medlemskap och omstrukturering till ett mer hållbart land.